MinSkatt har driftsavbrott från lördagen den 16 maj kl. 6.30 till måndagen den 18 maj kl. 8.00 på grund av en systemuppdatering. Vi beklagar besväret som detta orsakar.  Läs mer om driftsavbrottet

Har getts
29.8.2019
Diarienummer
VH/1053/02.05.04/2019
Nyckelord
Beskattning av inkomst av näringsverksamhet, Bassamfund, Ekonomisk verksamhet

Enligt ansökningshandlingarna ägde A Ab i sin helhet aktiebolaget B S.à r.l. som bedrev investeringsverksamhet och vars investeringstillgångar i balansräkningen bestod av aktier i tre börsbolag och ett litet belopp av kontanter.

Centralskattenämnden ansåg att A Ab ägde B S.à r.l. i sin helhet på ett sådant sätt som avses i 2 § 1 mom. 1 punkten i bassamfundslagen. Därför skulle B S.à r.l. betraktas som ett sådant utländskt bassamfund som avses i 2 § i bassamfundslagen, förutsatt att den verkliga beskattningsnivån för enheten är lägre än 3/5 av beskattningsnivån i Finland för ett samfund med hemvist här.

Centralskattenämnden konstaterade att det i sig kan vara typiskt för ett investeringsbolag att bedriva verksamhet i mycket liten skala. B S.à r.l. hade dock inte i Luxemburg lokaler, inventarier eller sådan personal som självständigt kunde fatta beslut om enhetens dagliga verksamhet. Bolagets tillgångar administrerades inte aktivt. Det fattades högst några investeringsbeslut per år i samband med styrelsemötena som hölls i Luxemburg eller vid andra tidpunkter på basis av fullmakter som getts på mötena. Kapitaliseringen av moderbolaget skedde en gång per år.

Centralskattenämnden ansåg att kraven i 3 § 1 och 3 mom. i bassamfundslagen inte utifrån en övergripande bedömning uppfylldes i situationen som hade beskrivits i ansökningshandlingarna. Undantagsbestämmelsen om ekonomisk verksamhet i 3 § 1 mom. i bassamfundslagen kunde således inte tillämpas på B S.à r.l.

Förhandsavgörande för skatteåren 2019–2020.

2 § och 3 § i lagen om beskattning av delägare i utländska bassamfund

Lagakraftvunnet

 

Sidan har senast uppdaterats 8.10.2019