CSN:2019/31

Staden A anskaffade grundläggande utbildning vars ordnande kommunen ansvarar för av en privat aktör och tog hand om ordnande och tillräcklig utbud av gymnasieutbildning som hör till stadens basuppgifter. A överlät utan ersättning en skolbyggnad som staden äger, som byggs för stadens ägo eller som staden A inhyrt till den privata aktören för grundläggande utbildning eller gymnasieutbildning. Skolbyggnaden förblev hela tiden i staden A:s uteslutande besittning. Staden A svarade antingen för alla kostnaderna för skolbyggnaden eller den privata aktören svarade åtminstone till någon del för de löpande underhållsutgifterna och driftskostnaderna.

Den i ansökan beskrivna verksamheten som omfattas av lagen om grundläggande utbildning och gymnasielagen utgjorde i 39 och 40 i mervärdesskattelagen avsedda momsfria utbildningstjänster eftersom det var fråga om allmänbildande utbildning som ordnas med stöd av lag och som understöds med statens medel.

Centralskattenämnden ansåg att skolbyggnaden användes för sådant i MomsL 130 § avsett ändamål som berättigar kommunåterbäring. Under de omständigheter som beskrivs i ansökan hade det ingen betydelse om det var staden A som svarade för alla kostnaderna för skolbyggnaden eller om det var den privata aktören som svarade åtminstone till någon del för de löpande underhållsutgifterna och driftskostnaderna.

Förhandsavgörande för tiden 14.6.2019–31.12.2020.

39 § 1 mom., 40 §, 130 § 1 och 2 mom., 190 a § i mervärdesskattelagen
1 § 2 mom., 7 § 1 mom. i kommunallagen
14 § 1 mom. i lagen om Skatteförvaltningen
3 § i gymnasielagen
6 § och 8 § 1 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet
4 § i lagen om grundläggande utbildning

Lagakraftvunnet