CSN:2017/38

A Oy erbjöd två olika slags tjänster i anknytning till lagring. I det övergripande servicekonceptet bokade kunden en tjänst via ett internetsystem. A Oy hämtade varorna som skulle lagras från den plats kunden uppgett och lagrade dem i lokaler som företaget använde. Då lagringen upphörde levererade A Oy varorna till en plats som kunden meddelat. I självbetjäningskonceptet fick kunden tillträde till lagret. Kunden ordnade själv transporten av varorna till lagret. Även då lagringen upphörde skötte kunden själv om att varorna transporterades bort från lagret. A Oy förbehöll sig rätten att flytta varorna under lagringen, om A Oy ansåg att det var nödvändigt för användningen av lagerlokalerna. I bägge tjänsterna bestämdes tjänstens pris utifrån mängden (volymen) på varorna som skulle lagras.

I bägge tjänstekoncepten bildades det centrala innehållet i lagringstjänsten av förvaring av varor. I ingendera tjänsten fick kunden rätt att använda en uttryckligt specificerad del av den fasta egendomen så att kunden skulle ha kunnat utestänga övriga personer från denna rätt. I ingetdera servicekonceptet var det således fråga om överlåtelse av rättighet som gäller en fastighet enligt MSL 27 §, utan om att utföra en mervärdesskattepliktig tjänst.  

Förhandsavgörande för perioden 29.5.2017–31.12.2018.

Mervärdesskattelagen 1 § 1 mom. 1 punkten, 27 § 1 mom. och 28 § Rådets genomförandeförordning 282/2011 ändrad genom förordning 1042/2013 artikel 13 b och artikel 31 punkt 1 samt avsnitt h i punkt 2. EU-domstolen i målet C-451/06 (Waldendorff), målet C-572/07 (RLRE Tellmer Property) och målet C-155/12 (RR Donelley Global Turnkey Solutions Poland sp. z o.o.)

Lagakraftvunnet