Falska meddelanden har skickats ut i Skatteförvaltningens namn. Läs mer om falska meddelanden.

CSN:2017/41

Har getts
16.6.2017
Diarienummer
A41/8210/2017
Mervärdesskatt, Inkvarteringsverksamhet som är jämförbar med hotell- och campingområdesverksamhet

A var verksam som en aktör inom inkvarteringsbranschen. Bolagets tjänstekoncept bestod av att tillhandahålla möblerade lägenheter och inkvarteringsrelaterade tjänster. Bostäderna var möblerade och utrustade med sedvanliga vitvaror. Elektricitet, värme, vatten, bredband och försäkring ingick i inkvarteringspriset. I samband med inkvarteringen erbjöd bolaget även följande kompletterande tjänster: receptionstjänster, restaurang, loungetjänster i aulan, arbets- och mötesrum, gym och motionsrum, SPA-avdelning och gemensamt kök och matrum.

Inkvartering erbjöds till ett pris per dag eller per vecka för inkvarteringstider under en månad, och till ett månadspris för inkvarteringstider på en månad. Inkvarteringsavtalet behövde inte sägas upp separat, utan avtalet gick automatiskt ut vid utgången av avtalsperioden. Hyresgästen kunde också välja att automatiskt förlänga avtalet med en ny avtalsperiod, om hyresgästen inte i förväg meddelade att hen inte längre kommer att fortsätta inkvarteringen.

På de lägenheter som hyrdes ut av A tillämpades lagen om inkvarterings- och förplägnadsverksamhet. Bolaget gjorde anmälningar om resandena enligt denna lag och förde ett resanderegister. Företaget gjorde en anmälan till hälsoskyddsmyndigheten om inledande av verksamheten för varje inkvarteringslokal. Lagen om hyra av bostadslägenhet tillämpades inte på bolagets inkvarteringsverksamhet. Bolagets verksamhet var inte enbart passiv överlåtelse av lokaler, utan den omfattade även andra överlåtelser av varor och tjänster. Därmed har inkvarteringstidens längd inte haft någon avgörande betydelse för bolagets verksamhet. Inkvarteringarna var tillfälliga, även om de inte var kortvariga.

Under dessa förhållanden ansågs bolagets verksamhet konkurrera med hotellbranschen. A:s verksamhet, dvs. inkvartering, ansågs utgöra i 29 § 1 mom. 3 punkten i mervärdesskattelagen avsedd mervärdesskattepliktig överlåtelse av nyttjanderätten till rum och andra motsvarande lokaler inom hotell- och campingområdesverksamhet.

Förhandsavgörande för perioden 16.06.2016–31.12.2017.

Mervärdesskattelagen 27 § 1 mom. och 29 § 1 mom. 3 punkten. Momsdirektivet (2006/112/EG) artiklarna 135.1.1 och 2a. Lagen om inkvarterings- och förplägnadsverksamhet (308/2006) 1 § 1 mom. och 6 § Europeiska unionens domstols dom i mål C-346/95 (Blasi), mål C-284/03 (Temco Europe) och i de förenade målen C-210/11 och C-211/11 (Medicom ja Maison Patrice Alard)

lagakraftvunnet

Sidan har senast uppdaterats 2.11.2017