CSN:2015/28

A Ab ingick ett avtal med sin kund om köpet av de ostridiga fordringar som fanns i kundens namn avseende byggentreprenaden för bostads- eller fastighetsaktiebolag. En del av fordringarna som A köpte handlade om byggobjekt där köparen, dvs. gäldenären, var ett dotterbolag som ända till att entreprenaden blev färdig och objektet hade överlåtits ägdes helt av byggfirman som var A Ab:s kund. Byggfirman sålde vissa objekt till placeraren redan innan entreprenaden hade börjat. Varje räkning hade samma förfallodag, som var i praktiken datumet då objektet blev färdig. Kreditrisken som ingick i fordringarna övergick med avtalet till A Ab. Den primära avsikten med arrangemanget var att finansiera byggfirmans rörelsekapital så länge byggentreprenaden varade.

A Ab debiterade sin kund för ränta på öppna fakturors dagliga saldo samt kreditreserveringsprovision på det högsta beloppet av den beviljade finansieringen. Dessutom kunde A Ab fakturera kunden ett handläggningsarvode som prissattes från fall till fall. Det var ersättning för handläggningen av fakturor och avgifter och täckte inte de egentliga kostnaderna för A Ab. Räntan, kreditreserveringsprovisionen och handläggningsarvodet var inte vederlag för skattepliktig förvaltnings- och indrivningstjänst, utan ersättning för kreditgivning, dvs. skattefri finansiell tjänst, som A Ab bedrev och som avses i 42 § 1 mom. 2 punkten i mervärdesskattelagen.

Förhandsavgörande för tiden 28.8.2015 - 31.12.2016.

1 § 1 mom. 1 punkten, 41 §, 42 § 1 mom. 2 och 3 punkten samt 73 § 1 mom. i mervärdesskattelagen
Artikel 2.1 c, artikel 9.1, artikel 73 och artikel 135.1 b, c, och d i mervärdesskattedirektivet (2006/112/EG)

Lagakraftvunnet