CSN:2023/18

A Abp bedrev affärsverksamhet och var moderbolag för en underkoncern. Avsikten var att sälja hela aktieinnehavet i B Ab, som bolaget ägde. Frågan gällde skattebefrielse vid aktieöverlåtelsen och i synnerhet tolkningen av begreppet bolag vars verksamhet huvudsakligen omfattar ägande eller innehav av fastigheter, som avses i 6 § 2 mom. 2 punkten i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (NärSkL).

Centralskattenämnden konstaterade att B Ab:s bolagsordning inte innehöll några bestämmelser om att varje aktie ensam för sig eller tillsammans med andra aktier skulle medföra rätt att besitta en lägenhet eller annan del i en byggnad som bolaget äger eller i en fastighet som bolaget besitter. Därmed var B Ab varken ett bostadsaktiebolag enligt 1 kap. 2 § i lagen om bostadsaktiebolag eller ett ömsesidigt fastighetsaktiebolag enligt 28 kap. 2 § i samma lag.

Utöver detta skulle det avgöras om företaget var en annan typ av bolag som avses i NärSkL 6 § 2 mom. 2 punkten, det vill säga ett så kallat vanligt fastighetsbolag eller annars ett bolag vars ”verksamhet i själva verket huvudsakligen omfattar ägande eller innehav av fastigheter”. Centralskattenämnden konstaterade att detta med stöd av regeringens proposition om införande av NärSkL 6 b § (RP 92/2004 rd) bör avgöras genom en helhetsbedömning av verksamheten.

Centralskattenämnden ansåg att det till exempel med hjälp av balansvärden var möjligt att bedöma bolagets innehav av sådana ”fastigheter” som avses i lagrummet i förhållande till andra tillgångar. Däremot preciseras varken i NärSKL 6 § b eller i förarbetena till bestämmelsen hur tillgångar ska klassificeras som ”fastigheter” eller andra tillgångar som avses i detta lagrum. Centralskattenämnden ansåg som fastigheter enligt NärSkL 6 b § skulle åtminstone betraktas sådana enheter eller tillgångar som i enlighet med 2 § 1 mom. i fastighetsregisterlagen ska införas som fastigheter i fastighetsregistret. Med beaktande av 20 § 3 mom. 2 punkten i lagen om överlåtelseskatt, som innehåller en motsvarande formulering som NärSkL 6 b § 2 mom. 2 punkten, och ställningstagandena i förarbetena till lagen om överlåtelseskatt (RP 125/2012 rd) ansåg centralskattenämnden att som ”fastigheter” enligt NärSkL 6 b § kunde betraktas, utöver sådana enheter som ska införas som fastigheter i fastighetsregistret, även kvotdelar eller outbrutna områden av fastigheter, flera fastigheters samfällda områden eller outbrutna områden av sådana samt andelar av samfällda områden, arrende- eller nyttjanderätter vars innehavare enligt 14 kap. 2 § i jordabalken är skyldig att ansöka om inskrivning av sin rätt, samt en byggnad eller konstruktion som på ett bestående sätt betjänar användningen av en fastighet, i enlighet med 5 § i lagen om överlåtelseskatt.

Enligt ansökningshandlingarna utgjorde mark- och vattenområden tillsammans med byggnader och konstruktioner endast cirka 20 procent av bestående aktiva i B Ab:s balansräkning per den 31 december 2022. Vissa andra poster under bestående aktiva som nämnts i ansökan utgjorde däremot över hälften av de tillgångar och bestående aktiva som i tagits upp i balansräkningen per den 31 december 2022. Därmed måste det avgöras om dessa tillgångar som beskrivs i ansökan är byggnader eller konstruktioner som på ett bestående sätt betjänar användningen av en fastighet, i vilket fall de eventuellt jämställas med fastighet med avseende på NärSkL 6 b §. För det första konstaterade centralskattenämnden att det i detta avseende inte ska ses om avgörande att de nämnda posterna hade omklassificerats i bokslutet 2022, från byggnader och konstruktioner till maskiner och inventarier.

Centralskattenämnden konstaterade att tillgångarna i fråga inte var avsedda att stå endast tillfälligt på sin plats. Å andra sidan kunde de utifrån den erhållna informationen inte anses vara väsentliga för användningen av de fastigheter där de var belägna, och de ansågs inte heller vara avsedda att definiera eller möjliggöra en viss användning av markområdet. Centralskattenämnden ansåg att oavsett om dessa tillgångar skulle betraktas som byggnader eller konstruktioner, anslöt deras avsedda användning främst till B Ab:s affärsverksamhet och de tjänster som bolaget tillhandahåller, och inte till den fastighet där dessa var belägna. De var därmed inte sådana byggnader eller konstruktioner som på ett bestående sätt betjänar användningen av en fastighet vilka motiverat kan likställas med fastigheter vid tillämpningen av NärSkL 6 b §. Centralskattenämnden ansåg också att de aktuella tillgångarna genom sin avsedda användning och i synnerhet för att enkelt kan monteras ner och flyttas inte kunde anses betjäna användningen av någon av B Ab:s tillgångar som eventuellt kan betraktas som fastighet på ett sådant bestående sätt att de med avseende på tillämpningen av NärSkL 6 b § skulle utgöra beståndsdelar av eller utrustning till en sådan fastighet. Centralskattenämnden ansåg således att mer än hälften av balansvärdet i B Ab inte bestod av sådana tillgångar som kunde betraktas som fastighet enligt NärSkL 6 b §.

Något mer än hälften av företagets omsättning utgjordes av debiteringar för tjänster som hänförde sig till den fysiska placeringen av de ovan nämnda tillgångarna. Centralskattenämnden ansåg att eftersom tillgångarna inte kunde betraktas som fastigheter enligt NärSkL 6 b §, skulle inkomsterna som var kopplade till tillgångarnas fysiska placering inte heller betraktas som inkomst från fastigheter. Mindre än hälften av omsättningen utgjordes av avgifter för andra typer av tjänster. Inte heller dessa andra typer av avgifter, som togs ut på separata grunder, kunde betraktas som inkomst från fastigheten. B Ab hade i genomsnitt färre än 20 anställda under räkenskapsåret 2022; med andra ord hade verksamheten krävt en del personal, även om personalstyrkan inte var särskilt stor i förhållande till exempelvis storleken av bestående aktiva i balansräkningen eller av de tillgångar som är föremål för denna granskning.

Med beaktande av redogörelsen över B Ab:s verksamhet, inkomstbildning och tillgångar samt av att största delen av B Ab:s balansvärde med avseende på NärSkL 6 b § ansågs vara annat än fastigheter eller med fastigheter jämförbara tillgångar, ansåg centralskattenämnden att B Ab som helhet inte var ett bolag vars verkliga syfte och verksamhet var att huvudsakligen äga eller besitta fastigheter.

Då även de övriga villkoren för en skattefri överlåtelse av aktier ansågs vara uppfyllda i fallet, konstaterades försäljningen av B Ab:s aktier under de omständigheter som framförts i ansökan vara för A Abp en skattefri överlåtelse av aktier enligt NärSkL 6 b § 1 och 2 mom. Förhandsavgörande för åren 2023 och 2024.

Lag om beskattning av inkomst av näringsverksamhet 6 b §

Endast en sammanfattning av beslutet publiceras

Lagakraftvunnet