CSN:2022/7

Enligt ansökan om förhandsavgörande erbjöd A Ab sina nyckelpersoner möjligheten att i en riktad emission teckna aktier i en ny aktieserie (RLP-aktier). Avsikten var att nyckelpersonerna äger 12–15 % och B Ab 85–88 % av aktierna i A Ab efter aktieemissionen. Enligt ansökan om förhandsavgörande berättigade RLP-aktierna endast till en del av bolagets potentiella värdeökning som uppstod efter aktieteckningen. RLP-aktierna medförde i övrigt inte någon rätt till ett potentiellt försäljnings- eller inlösenpris eller tillgångar som erhålls vid upplösning av bolaget eller vid en liknande situation, och inte heller någon rösträtt eller rätt till vinstutdelning.

Centralskattenämnden konstaterade att lagen om koncernbidrag vid beskattningen eller dess förarbeten inte närmare specificerade vad som avses med ägande av aktiekapital i 3 § i den nämnda lagen. Enligt rättspraxisen är det dock klart att aktier som bolaget självt äger inte skall inkluderas i beräkningen av ägarandelen. Efter antagandet av koncernbidragslagen har aktiebolagslagen ändrats bland annat så att privata aktiebolag inte längre har krav på minimiaktiekapital och antalet aktier är inte längre kopplat till aktiekapitalet.

Centralskattenämnden ansåg att kravet på ägarandelen som bestäms i 3 § i koncernbidragslagen skall tolkas så att ägarandelskravet uppfylls om ett bolag äger minst nio tiondelar av de utestående aktierna i ett annat bolag. Eftersom B Ab inte ägde minst nio tiondelar av de utestående aktierna av A Ab efter aktieemissionen som beskrevs i ansökan, ansågs A Ab inte vara ett i 3 § i koncernbidragslagen avsett dottersamfund, och följaktligen kunde A Ab inte från sin näringsinkomst dra av ett koncernbidrag som betalas till B Ab. Förhandsavgörande för skatteåren 2021 och 2022.

Lag om koncernbidrag vid beskattningen 3 §

Lagakraftvunnet