Skattestyrelsens beslut om beräkningsgrunderna för personliga innehållningsprocent för löneinkomst under år 2006

Har getts
21.11.2005
Diarienummer
1330/31/2005
Giltighet
Tills vidare

Skattestyrelsen har med stöd av 2 § 1 mom. (564/2004) och 6 § 1 mom. i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996) fastställt följande beräkningsgrunder för de personliga förskottsinnehållningsprocentsatserna som följer:

1. Personlig grund- och tilläggsprocent

Förskottsinnehållningsprocentsatserna uträknas enligt 3 och 4 § i lagen om förskottsinnehållning så, att förskottsinnehållningens belopp så noga som möjligt motsvarar det sammanlagda beloppet av de skatter och avgifter som skall betalas på den skattskyldiges förskottsinnehållningspliktiga inkomst enligt lagen om skatteskalorna för skatteåret i fråga och andra skattegrunder för skatteåret.

1.1 Personer för vilka uträknas ett skattekort

Såväl en grund- som en tilläggsprocent för löneinkomster beräknas för allmänt skattskyldiga fysiska personer som har andra förskottsinnehållningspliktiga inkomster av det slag som avses nedan i punkt 2 än pensionsinkomster eller frilansinkomster. Såväl 15-18-åringar som de som är yngre än detta men som tidigare haft löneinkomster på mindre än 12 600 euro, samt s.k. inkomstlösa under 21 år gamla personer får ett skattekort med graderade procent för skolelever (graderat skattekort). Till kategorin inkomstlösa räknas personer vars inkomster är högst 2 135 euro.

För personer som endast har inkomster som omfattas av förskottsbetalning beräknas en grund- och tilläggsprocent på basis av dessa inkomster som omfattas av förskottsbetalning för att meddelas vidare till utbetalare av sociala förmåner.

Grund- och tilläggsprocentsatserna beräknas skilt för inkomster i land och sjöarbetsinkomster om sjöarbetsinkomsterna är minst 2 135 euro per år och det sammanlagda beloppet av inkomster i land och sjöarbetsinkomster överstiger 5 000 euro per år.

I uträkningen av löntagare behandlas också de personer som gått på deltidspension, de personer som gått på delinvalidpension och förmånstagarpensionärer, vilkas ålder under skatteåret infaller mellan 20 och 69 år och beloppet av lön av huvudsyssla, biinkomster eller sjöarbetsinkomster uppgår till minst 6 050 euro. För dessa skattskyldiga uträknas samma innehållningsprocent för pensionsinkomsterna och löneinkomsterna. Också för förmånstagarpensionär som får sjöarbetsinkomst uträknas samma procent för såväl pension som för sjöarbetsinkomsterna.

Om pensionens typ är pension på grund av olycksfalls- och trafikförsäkring och pensionens begynnelseår är tidigare än 1982 och om pensionen är mindre eller jämnt 900 euro, uträknas den skattskyldiges innehållningsprocent i samband med beräkningen av löntagare. Den skattskyldige får ett normalt skattekort för huvudsyssla och för pensionen beräknas samma innehållningsprocent.

1.2. Personer för vilka inte uträknas eller utskrivs något skattekort

Skattekort uträknas inte till en allmänt skattskyldig löntagare vars hemkommun är en utländsk kommun under det år som föregår förskottsåret eller tidigare. Innehållningsprocenten uträknas dock till allmänt skattskyldiga pensionstagare oberoende av hemkommun.

Om personen har flyttat utomlands, skall man inte skriva ut eller skicka ett löneskattekort för honom med en presumtiv inkomst på 15 000 euro.

2. Inkomster

2.1 Förvärvsinkomster

Inkomsten som ligger till grund för beräkningen av grund- och tilläggsprocentsatserna består av penninglön för huvudsyssla som fastställts enligt beskattningen för 2004 ökat med 6,0 procent, skattepliktiga kostnadsersättningar, biinkomster, sjöarbetsinkomster, naturaförmåner, lönegarantier, periodiska ersättningar, arbetslöshetsdagpenning, utbildningsstöd, vuxenstudiepenning, studiepenning samt dagpenningar med stöd av en sjuk-, patient-, olycksfalls- och trafikförsäkring, pensionsinkomster som pensionsutbetalaren anmält genom direktöverföring samt avträdelsestöd och avträdelseersättning, om pensionsinkomsten är max. 900 euro. Om uppgiften om löneinkomsterna härstammar från 2005 års ändringsberäkningar, höjs den med 2,0 procent.

De sociala förmåner som finns bland beskattningsuppgifterna ändras till löneinkomst enligt följande: utbildningsstöd, dagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa och arbetspraktikstöd som utbetalts med stöd av sysselsättningsförordningen, vilka betalts under år 2004, höjs med 40 procent samt sjukförsäkringens dagpenning med 40 procent. Vuxenstudiepenningen höjs med 80 procent. Sedan sociala förmåner omvandlats till löneinkomst höjs 2004 års uppgift med 6,0 procent och 2005 års uppgift med 2,0 procent. Uppgiften som uppdaterats för år 2006 höjs inte.

Studiepenningsbeloppet höjs inte. De studiepenningar som skattebyrån uppdaterat för år 2006 tas med i beräkningen som sådana.

De biinkomster som uppdaterats av skattebyrån beaktas som sådana vid beräkningen av grund- och tilläggsprocentsatserna. Vid beräkningen av biinkomstprocent beaktas även idrottsmans arvode, stöd för närståendevård, arvode till familjevårdare och arbetsprestationer. Arbetsersättningar som hänför sig till annan förvärvsverksamhet beaktas i samband med skattekortsberäkningen endast om personen i fråga hör till beredningsgrupperna 10 eller 10V och som inte är registrerad i förskottsuppbördsregistret. Om en sådan skattskyldig är införd i förskottsuppbördsregistret, överförs arbetsprestationsbeloppet till beräkningen av förskottsskatt.

Inkomsterna som omfattas av förskottsbetalning tas i beaktande när man avgör hurdant skattekort (skattekort för huvudinkomst, skattekort med uppskattad löneinkomst eller graderat skattekort) kunden skall ha om inkomsterna som omfattas av förskottsbetalning är högst 15 000 euro eller om personen helt saknar förskottsinnehållningspliktiga inkomster.

Inkomster som omfattas av förskottsbetalning och som erhållits ur beskattningsberäkningen för år 2004 skall ändras enligt följande:

  • jordbrukets nettoinkomster höjs med 3,0 %
  • hyresinkomster av fastighet (annan än jordbruksfastighet) höjs med 4,5 %
  • hyresinkomster av bostads- och affärslägenheter höjs med 4,5 %
  • inkomsten av näringsverksamhet för en fysisk person samt inkomstandelen av sammanslutning höjs med 7,5 %

Löneinkomsterna som omfattas av förskottsbetalning samt betjäningsavgifterna förhöjs med 6,0 % om uppgiften är från år 2004 och med 2,0 % om uppgiften är från år 2005.

Andra än de ovan nämnda inkomsterna beaktas enligt de uppgifter som fås ur beskattningsberäkningen för 2004. Från ändrings- och rättelseberäkningar erhållna andra inkomster än löneinkomster höjs inte. Uppgifterna ur ändrings- och rättelseberäkningarna samt de uppgifter som skattebyrån redan uppdaterat för år 2006 beaktas som sådana.

Löneinkomsten antas stiga till 15 000 euro, om de inkomster som skall beaktas enligt den ovan nämnda beskrivningen överstiger 2 135 euro, men understiger 15 000 euro. Även beloppet av sjöarbetsinkomst antas vara 15 000 euro i motsvarande fall.

Vid beräkning av innehållningsprocenten för lön beaktas inte utländsk löneinkomst och sjöarbetsinkomst och utländsk pensionsinkomst som skall beskattas i Finland och inte heller avdrag på dessa. Uppgifterna överförs till beräkningen av förskottsskatt.

2.2 Kapitalinkomster

För att räkna ut ett eventuellt underskott medtar man i beräkningen kapitalinkomsterna enligt beskattningsuppgifterna för 2004 eller enligt de uppgifter som skattebyrån uppdaterat. Av kapitalinkomsterna beaktas hyresinkomster, näringsverksamhetens kapitalinkomstandel, jordbrukets kapitalinkomstandel, kapitalinkomstandel av sammanslutningar och bruksavgifter som utgör kapitalinkomst.

Om den skattskyldige har sådan kapitalinkomst som omfattas av förskottsbetalning och på vilken skatten understiger den nedre gränsen om 170 euro för förskottsskatten som debiteras och den skattskyldige har högst 500 euro i sådana förvärvsinkomster som omfattas av förskottsbetalning och kapitalinkomsten som omfattas av förskottsbetalning inte innehåller pension som utgör kapitalinkomst, beaktas skatten på kapitalinkomst för skattebehovet när innehållningsprocenten för löneinkomsten räknas ut.

Om hyresinkomsten efter avdragen från kapitalinkomsterna är om högst 7 000 euro, tas den med då förskottsinnehållningsprocent beräknas för lön. Om den skattskyldige likväl har andra förskottsbetalning underkastade inkomster eller utöver hyresinkomsten även andra förskottsbetalning underkastade inkomster, tas hyresinkomsten inte med i beräkningen av skattekortet. Hyresinkomst tas inte heller i beaktande då löneskattekortet är ett graderat skattekort eller ett s.k. skattekort med uppskattad lön för den uppskattade inkomsten om 15 000 euro eller ett skattekort för sjöarbetsinkomst.

Som tak för höjning av innehållningsprocenten sätts 15 procentenheter. Om innehållningsprocenten blir större än detta, tas hyresinkomsten inte i beaktande i skattekortet.

Skattekortets maximala innehållningsprocent är 60 %. Hyresinkomsten beaktas i skattekortet inte heller då innehållningsprocenten skulle bli högre än 60 %.

I ovan nämnda situationer påförs den skattskyldige förskottsskatt på samma sätt som tidigare.

2.3 Dividendinkomsterna som härstammar från 2004 års uppgifter är inte med i beräkningen

Systemet med gottgörelse för bolagsskatt slopades vid ingången av år 2005. Dividendinkomster som är med i beskattningsberäkningen för 2004 beaktas inte i beräkningen av skattekort och förskottsskatter för år 2006.

Från ändringsberäkningen för 2005 och från de för 2006 sparade uppgifterna tas med i beräkningen inhemska dividender som är från offentligt noterade bolag erhållna dividender som beskattas som kapitalinkomst eller från andra bolag erhållna dividender som beskattas som kapitalinkomst eller som förvärvsinkomst. Från ändringsberäkningen för 2005 och från de för 2006 sparade uppgifterna tas med även från offentligt noterade bolag erhållna utländska dividender som beskattas som kapitalinkomst.

2.4. Arbetsinkomst i företagarförsäkringen som grund för beräkningen av sjukförsäkringens sjukvårdspremie

Pensionsförsäkringsanstalterna anmäler de för år 2006 uppskattade arbetsinkomster som utgör grunden för försäkringspremierna och den blivande pensionen från företagarpensionsförsäkringen (FöPL-arbetsinkomst) eller lantbruksföretagarens pensionsförsäkring (LFöPL-arbetsinkomst). Arbetsinkomsterna ersätter de i 18 kap. 14 § i sjukförsäkringslagen angivna skattepliktiga inkomsterna och sjukvårdspremien fastställs med arbetsinkomster och de övriga skattepliktiga förvärvsinkomster som enligt bestämmelsen inte skall ersättas med arbetsinkomsterna såsom beräkningsgrund.

Skattskyldiga som får pensionsinkomster behandlas i enlighet med beräkning av löntagare, om den skattskyldige har FöPL/LFöPL –arbetsinkomst. Den skattskyldige får då inte ha sådana pensionsinkomster från utlandet för vilka sjukvårdspremier fastställs.

Vid beräkningen av sjukvårdspremien ersätter man med arbetsinkomsten den del av inkomst av huvudsyssla, kostnadsersättningar, biinkomster och förskottsbetalning underkastade löneinkomster som enligt 2004 års beskattningsberäkning, 2005 års ändringsbräkning eller enligt uppgiften som skattebyrån sparat utgör löneinkomst av företagsverksamhet. Med arbetsinkomsten ersätts även den del av sjöarbetsinkomst som enligt 2004 års beskattningsberäkning, 2005 års ändringsberäkning eller enligt uppgiften som skattebyrån sparat utgör sjöarbetsinkomst av företagsverksamhet.

Då man räknar innehållningsprocent för inkomster i land i skattekortet för sjöarbetsinkomst för att vidarebefordras till utbetalare av förmåner, ersätts inkomsterna i land inte i beräkningen av sjukvårdspremien med arbetsinkomst trots att sjöarbetsinkomsten hade ersatts.

Dividender som utgör förvärvsinkomst ersätts med FöPL- eller LFöPL –arbetsinkomst till den del dividender är med i beräkningen.

Förskottsinnehållning underkastad arbetsersättning ersätts med FöPL –arbetsinkomst. Arbetsersättningen ersätts inte med arbetsinkomst om den skattskyldige är LFöPL –försäkrad.

Förskottsinnehållning underkastad bruksavgift som utgör förvärvsinkomst ersätts med FöPL –arbetsinkomst.

Om arbetsinkomst används som grund för FöPL-försäkringen, skall man också helt ersätta förvärvsinkomsten från näringsverksamhet och förvärvsinkomstandelen av en sammanslutnings näringsverksamhet. Om arbetsinkomst används som grund för LFöPL-försäkringen, skall man också ersätta förvärvsinkomsten från jordbruk och förvärvsinkomstandelen av en sammanslutnings jordbruksinkomst, nettointäkten från skogsbruk, förvärvsinkomstandelen av en sammanslutnings skogsbruk, leveransarbete och förvärvsinkomsten från renskötsel. Om den skattskyldige har både FöPL- och LFöPL-arbetsinkomst, ersätts alla de ovan nämnda skattepliktiga inkomsterna vid beräkningen av sjukförsäkringspremie (1,33 %).

2.5 Arbetsinkomst i företagarförsäkringen som grund för beräkningen av sjukförsäkringens dagpenningspremie

Med de av pensionsförsäkringsanstalterna anmälda FöPL- och LFöPL-arbetsinkomsterna ersätts de i 18 kap. 15 § i sjukförsäkringslagen angivna skattepliktiga inkomsterna vid beräkningen av sjukförsäkringens dagpenningspremie. Dagpenningspremien om 0,77 % påförs med arbetsinkomster och de arbetsinkomster och löner som enligt bestämmelsen inte skall ersättas med FöPL/LFöPL- arbetsinkomsterna såsom beräkningsgrund.

På basis av FöPL-arbetsinkomsten beräknas företagares höjda dagpenningspremie 0.25 %.

3. Avdrag vid beräkningen av grund- och tilläggsprocent

3.1 Naturliga avdrag

3.1.1 Kostnader för arbetsresor

Arbetsresekostnaderna beräknas på basis av beskattningsuppgifterna för 2004, om skattebyrån inte meddelat nya uppgifter om arbetsresekostnaderna för beräkningen. Resekostnadernas belopp vid beskattningen för 2004 höjs med 9,0 procent upp till 2 000 euro. Resekostnader som överstiger detta belopp tas i beaktande enligt resekostnaderna vid beskattningen för 2004. Av resekostnaderna beaktas den andel som överstiger 500 euro, dock högst upp till 4 700 euro.

3.1.2 Medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer

Medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationerna beräknas till samma relativa andel av lönen för huvudsyssla som man godkänt som medlemsavgift vid beskattningen för 2004, dock högst 2 % av löneinkomsten. Om skattebyrån meddelat nya uppgifter om medlemsavgifterna, använder man sig av dessa.

3.1.3 Övriga utgifter för inkomstens förvärvande

Övriga utgifter för inkomstens förvärvande som överstiger 50 euro beaktas enligt beskattningsuppgifterna för 2004 till den del dessa överstiger avdraget för inkomstens förvärvande, dock högst till ett belopp av 1 750 euro. För familjedagvårdare, familjevårdare, skogsarbetare och frilansare godkänns dock även kostnader som överstiger 1 700 euro. De kostnader för inkomstens förvärvande som skattebyrån har lagrat beaktas som sådana. Kostnader som arbetsgivaren gottgör med stöd av 15 § i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996) inberäknas i kostnaderna för inkomstens förvärvande enligt det belopp som godkänts vid beskattningen för 2004.

Kostnaderna för kapitalinkomstens förvärvande i samband med överlåtelsevinster lämnas obeaktade om det inte finns kapitalinkomster i beräkningen och om kostnaderna för inkomstens förvärvande överstiger 350 euro.

3.1.4 Avdrag för inkomstens förvärvande

Såsom avdrag för inkomstens förvärvande fastställs för samtliga löntagare till 620 euro, dock högst till löneinkomstens belopp.

3.2 Avdrag från nettoförvärvsinkomsten vid stats- och kommunalbeskattningen

3.2.1 Pensionsförsäkringspremieavdrag

Som arbetstagarens pensionspremie beräknas 4,3 % av lönen för huvudsyssla hos personer som är äldre än 18 år. För dem som fyller 18 år under år 2006 beräknas pensionspremien från början av den månad som följer efter uppfyllandet av åldersgränsen för inkomst som ställts i relation till kalenderårets resterande månader. För arbetstagare som fyllt 53 år beräknas pensionspremien enligt 5,4 %. För personer som fyller 53 under år 2006 beräknas pensionspremien enligt denna förhöjda procent från början av den månad som följer efter uppfyllandet av åldersgränsen för inkomst som ställts i relation till kalenderårets resterande månader. Pensionspremie beräknas ända tills den skattskyldige fyller 68 år.

Som arbetslöshetsförsäkringspremie beräknas 0,58 % av lön för huvudsyssla.

För företagare, för vilkas vidkommande det har för 2006 års förskottsuppbörd kommit uppgift om arbetsinkomst som utgör grunden för FöPL- eller LFöPL –försäkring från pensionsförsäkringsanstalten, beräknas APL- och arbetslöshetsförsäkringspremier endast för den del av penninglön av huvudsyssla som inte erhållits från företagsverksamheten.

Någon APL-premie och arbetslöshetsförsäkringspremie beräknas inte om någon arbetsinkomst inte alls har anmälts för företagaren och penninglönen överstiger 1 700 euro och APL-premierna understiger 200 euro vid beskattningen för år 2004. Om APL-premierna var 200 euro eller mer eller om penninglönen understiger 1 700 euro, beräknas APL- och arbetslöshetsförsäkringspremierna för år 2006.

Som pensionsförsäkringspremie av en person som får sjöarbetsinkomst beräknas 11 % av sjöarbetsinkomsten. I detta fall beräknas arbetstagarens pensionspremie inte på basis av lönen i land, eftersom denna antas vara omvandlad från sociala förmåner.

Före beräkning av APL-premier avdras från lönen ett s.k. avdrag som skall göras före förskottsinnehållning.

Arbetstagarens pensionspremie och arbetslöshetsförsäkringspremie uträknas även för biinkomster om skattebyrån uppdaterat uppgiften om att beräkningen är tillåten för 2005. Premierna beräknas inte på lönen för huvudsyssla om skattebyrån uppdaterat spärr för denna beräkning för 2005. KTAPL-premie beräknas  tills vidare inte på familjevårdarens arvode i samband med beräkning av grundskattekort.

Frivilliga pensionsförsäkringspremier avdras från kapitalinkomsterna från och med 2006. Om premierna är från beskattningsberäkningen för 2004 och det inte finns en nyare uppgift, avdras de från kapitalinkomsterna. Om det i ändringsberäkningarna för 2005 har funnits pensionsförsäkringspremier som skall avdras från förvärvsinkomsterna och från kapitalinkomsterna och om det inte finns en nyare uppgift, skall premierna sammanräknas och avdras från kapitalinkomsterna. Om premierna har sparats för år 2006, skall de avdras från kapitalinkomsterna.

Från kapitalinkomsterna kan dessa premier dras av högst 5 000 euro. För premierna beräknas vid behov en särskild underskottsgottgörelse för att överföras för att dras av från skatten på förvärvsinkomsterna.

Som dagpenningspremien som skall avdras beräknas 0,77 % av grunden för dagpenningspremien. Som företagares förhöjda dagpenningspremie som skall avdras beräknas 0,25 % av FöPL-arbetsinkomsten.

3.2.2 Sjöarbetsinkomstavdrag

För dem som haft sjöarbetsinkomster beräknas ett sjöarbetsinkomstavdrag på basis av beskattningsuppgifterna för 2004 eller utgående från de uppgifter som skattebyrån meddelat. Vid statsbeskattningen är avdraget 18 procent av sjöarbetsinkomsten, dock högst 6 650 euro. Vid kommunalbeskattningen är avdraget 30 procent av sjöarbetsinkomsten, dock högst 11 350 euro.

3.3 Avdrag från nettoförvärvsinkomsterna vid kommunalbeskattningen

3.3.1 Invalidavdrag vid kommunalbeskattningen

Invalidavdraget uträknas utgående från beskattningen för 2004 eller enligt skattebyråns meddelande enligt följande.

Invalidavdraget uträknas om den skattskyldige haft andra inkomster än pensionsinkomster vid kommunalbeskattningen. Från övriga förvärvsinkomster än pensionsinkomster avdras ett belopp som motsvarar invaliditetsprocentens andel av 440 euro, dock högst till beloppet av annan vid kommunalbeskattningen konstaterad nettoförvärvsinkomst än pensionsinkomst. En skattskyldig som erhållit skattepliktig pensionsinkomst år 1982 får oberoende av beloppet av sina övriga förvärvsinkomster avdra vid kommunalbeskattningen för år 2006 ett invalidavdrag som motsvarar beloppet av det invalidavdrag personen hade rätt till vid kommunalbeskattningen för 1982, såtillvida personen i fråga inte enligt gällande bestämmelser har rätt till ett större invalidavdrag.

3.3.2 Studiepenningsavdrag vid kommunalbeskattningen

Avdraget beviljas studerande som enligt beskattningsuppgifterna eller ändringsberäkningen emottagit studiepenning eller för vilken skattebyrån uppdaterat studiepenning för år 2006. Studiepenningsavdraget görs från nettoförvärvsinkomsterna. Avdraget maximibelopp är 2 200 euro, dock högst studiepenningsbeloppet. Avdraget minskas med 50 procent av den andel av den skattskyldiges nettoförvärvsinkomster som överstiger det maximala studiepenningsavdraget.

3.3.3 Förvärvsinkomstavdrag vid kommunalbeskattningen

Förvärvsinkomstavdraget görs från den fysiska personens nettoförvärvsinkomster vid kommunalbeskattningen. Avdraget görs före grundavdraget. Avdraget beräknas utgående från följande belopp: Skattepliktiga löneinkomster, övriga förvärvsinkomster av arbete, uppdrag eller tjänst som utförts åt annan (arbetsersättning), bruksavgifter som anses utgöra förvärvsinkomst, dividender som utgör förvärvsinkomst, förvärvsinkomstandelen av den företagsinkomst som skall fördelas samt näringsverksamhetens eller jordbrukets förvärvsinkomstandel för en delägare i en sammanslutning. Avdraget uppgår till 49 procent av den andel av de ovan nämnda inkomsterna som överstiger 2 500 euro upp till ett inkomstbelopp av 7 230 euro och 26 procent av det belopp som överstiger detta. Avdraget är dock högst 3 850 euro. Då den skattskyldiges nettoförvärvsinkomster överstiger 14 000 euro, minskar avdraget med 4,0 procent av den andel av nettoförvärvsinkomsten som överstiger 14 000 euro.

3.3.4 Grundavdrag vid kommunalbeskattningen

Grundavdraget uppgår till 1 480 euro minskat med 20 procent av den andel av inkomsterna som överstiger detta belopp. Grundavdraget beräknas utgående från nettoförvärvsinkomsterna vid den senast fastställda kommunalbeskattningen eller på basis av en nettoförvärvsinkomst som beräknats enligt uppgifter som uppdaterats av skattebyrån efter avdrag av alla de avdrag som skall beaktas vid kommunalbeskattningen.

3.4 Avdrag från skatterna

3.4.1 Förvärvsinkomstavdrag vid statsbeskattningen

Förvärvsinkomstavdraget vid statsbeskattningen beräknas på basis av samma förvärvsinkomster som förvärvsinkomstavdraget vid kommunalbeskattningen.

Avdraget beräknas utgående från löneinkomster, övriga förvärvsinkomster av arbete, uppdrag eller tjänst som utförts åt annan, bruksavgifter som anses utgöra förvärvsinkomst, dividender som utgör förvärvsinkomst, förvärvsinkomstandelen av den företagsinkomst som skall fördelas samt näringsverksamhetens eller jordbrukets förvärvsinkomstandel för en delägare i en sammanslutning.

Förvärvsinkomstavdraget vid statsbeskattningen är 1,5 % av den överskjutande delen av de ovannämnda inkomsterna om 2 500 euro. Avdragets maximibelopp är 157,00 euro.

Då den skattskyldiges nettoinkomst överstiger 33 000 euro, minskar avdraget med 0,45 % av den del av nettoförvärvsinkomsten som överstiger 33 000 euro.

Avdraget görs före underskottsgottgörelsen och den särskilda underskottsgottgörelsen.

Om inkomstskatten till staten inte räcker till, avdras den oanvända andelen från skattebehovet i samband med beräkningen av innehållningsprocent.

3.4.2 Invalidavdrag vid statsbeskattningen

Invalidavdraget beräknas för sådana personer som är berättigade till det genom att multiplicera beloppet 115 euro med invaliditetsprocenten. Avdraget görs från inkomstskatten.

3.4.3 Underhållsskyldighetsavdrag vid statsbeskattningen

Underhållsskyldighetsavdraget beräknas åt sådana personer som är berättigade till det utgående från tidigare betalda underhållsbidrag. Avdraget är högst 80 euro för varje minderårigt barn. Avdraget görs från inkomstskatten.

3.4.4 Underskottsgottgörelse och särskild underskottsgottgörelse

Om summan av en fysisk persons avdragbara utgifter för inkomstens förvärvande, räntorna på bostads- och studieskulder samt skulder för inkomstens förvärvande och från kapitalinkomsterna avdragbara förluster överstiger summan av de skattepliktiga kapitalinkomsterna, utgör skillnaden underskott i kapitalinkomstslaget. Då har den skattskyldige rätt att avdra en underskottsgottgörelse från sina skatter. Underskott kan uppstå vid beräkningen av förskottsinnehållningsprocenten om kostnaderna för kapitalinkomsternas förvärvande och ränteutgifterna sammanlagt överstiger kapitalinkomstbeloppet.

Räntorna på bostads- och studielån samt lån för inkomstens förvärvande beaktas enligt beskattningsuppgifterna för 2004 men de minskas med 10,0 procent. Räntorna från uppgifterna ur beräkningen av ändringsskattekort, förskottsregisteruppgifter för år 2005 eller de uppgifter som skattebyrån uppdaterat för år 2006 beaktas som sådana. Även skogshushållets räntor medtas som sådana.

Underskottsgottgörelsen uppgår till en andel som motsvarar kapitalinkomsternas inkomstskatteprocent (28 %) av det underskott i kapitalinkomstslaget som uppkommit under samma år, dock högst 1 400 euro. Underskottsgottgörelsen för räntorna på lån för första bostad är 30 procent. Maximibeloppet höjs med 400 euro om den skattskyldige eller makarna gemensamt försörjt ett minderårigt barn. Förhöjningen uppgår till 800 euro, om det funnits två eller flera sådana barn.

Vid beräkningen av inkomstskatt till staten, kommun och församling avdras underskottsgottgörelsen från skatten på förvärvsinkomster som räknats ut på basis av den förvärvsinkomst som skall kommunalbeskattas samt från sjukvårdspremien som räknats ut på basis av den beskattningsbara sv-förvärvsinkomsten.

Kapitalinkomstslagets underskott kan uppkomma utöver kostnader för inkomstens förvärvande och ränteutgifterna även på basis av de från kapitalinkomster avdragbara frivilliga pensionsförsäkringspremierna. På basis av utgifter som inte kunnat dras av från inkomsterna beräknas ett särskilt underskottsavdrag, vars belopp tas inte med i beräkningen av underskottsgottgörelsens maximibelopp. Det särskilda underskottsavdraget dras av i första hand från statens inkomstskatt. Om allt inte kan dras av avdras det resterande beloppet relaterat från kommunens inkomstskatt och kyrkoskatten samt från sjukvårdspremien.

Skattskyldigs underskottsgottgörelse och särskild underskottsgottgörelse som inte kunnat utnyttjas överförs i s förskottsuppbörden inte automatiskt från den ena maken till den andra.

4. Beräkning av grundprocent

Statens inkomstskatt som inflyter av inkomsterna beräknas enligt den inkomstskatteskala som tillämpas vid beskattningen för år 2006. Kommunalskatten, kyrkoskatten och sjukvårdspremien samt dagpenningspremien beräknas enligt den skattskyldiges hemkommuns inkomstskatteprocent och församlingens inkomstskatteprocent samt enligt sjukförsäkringens sjukvårdspremieprocent, förhöjningsprocent för sjukvårdspremie, dagpenningspremieprocent och förhöjningsprocent för företagares dagpenningspremie som fastställts för år 2006 med två decimalers noggrannhet.

Statsskatten beräknas enligt inkomstskatteskalan utgående från den beskattningsbara inkomsten, vilken fås då ovan nämnda avdrag vid statsbeskattningen avdras från de ovan i punkt 2 avsedda inkomsterna. Från inkomstskatten avdras därtill ett eventuellt förvärvsinkomstavdrag, invalidavdrag och underhållsskyldighetsavdrag.

Beloppet av kommunal- och kyrkoskatt uppgår till den andel av den skattskyldiges beskattningsbara inkomster vid kommunalbeskattningen som kommunens och församlingens inkomstskatteprocent för år 2006 utvisar. Den beskattningsbara inkomsten fås genom att de avdrag som beviljas vid kommunalbeskattningen avdras från de inkomster som avses ovan i punkt 2.

Beloppet av sjukvårdspremien uppgår till den andel av den beskattningsbara sv-förvärvsinkomsten som sjukvårdspremieprocenten (1,33) utvisar. Den beskattningsbara sv-förvärvsinkomsten fås då naturliga avdrag och de avdrag som i samband med beräkning av sv-premien beräknats på nytt på grund av sv-förvärvsinkomsten subtraheras från de skattepliktiga sv-förvärvsinkomster, som består av eventuella FöPL- och LFöPL-arbetsinkomsterna samt av de skattepliktiga förvärvsinkomster som i enlighet med 18 kap. 14 § i sjukförsäkringslagen inte ersatts med arbetsinkomst. Den beräknade sv-premien fås då den beskattningsbara sv-förvärvsinkomsten multipliceras med sv-premieprocenten. Den beräknade sjukvårdspremien tas med i skatternas och avgifternas sammanlagda belopp.

Förhöjningen av sjukvårdspremien beräknas så att från inkomst som är beskattningsbar vid kommunalbeskattningen eller från den beskattningsbara sv-förvärvsinkomsten avdras bruttoinkomsterna som utgör grunden för dagpenningspremien och resultatet multipliceras med sjukvårdspremiens förhöjningsprocent (0,17). I praktiken blir förhöjningen av sjukvårdspremien påförd på basis av pensions- och förmånsinkomster och motsvarande inkomster.

Beloppet av dagpenningspremien är det belopp som dagpenningspremieprocenten (0,77) utvisar av bruttobeloppet som utgör grunden för dagpenningspremien.

Förvärvsinkomster av lönekaraktär som utgör grunden för dagpenningspremien är löneinkomst av huvudsyssla, biinkomst, löneinkomster som omfattas av förskottsbetalning och kostnadsersättningar. Hos personer med graderat skattekort eller med skattekort med uppskattad löneinkomst behandlas den uppskattade inkomsten som förvärvsinkomst med lönekaraktär. Om en socialförmån har ändrats till löneinkomst av huvudsyssla, behandlas den som förvärvsinkomst med lönekaraktär.

Som grund för dagpenningspremien vid beräkningen används det sammanlagda beloppet av följande inkomster: förvärvsinkomsterna med lönekaraktär, sjöarbetsinkomsten, arvodet till idrottsman och arvodet till familjevårdare.

Hos FöPL-/LFöPL-försäkrade används som grund för dagpenningspremien det sammanlagda beloppet av följande inkomster: förvärvsinkomsterna med lönekaraktär som inte ersatts, sjöarbetsinkomsten som inte ersatts, arvodet till idrottsman, arvodet till familjevårdare, FöPL-arbetsinkomsten, FöPL-arbetsinkomsten, arbetsersättningen som omfattas av förskottsbetalning och som inte ersatts, förvärvsinkomsten av näringsverksamhet som inte ersatts, förvärvsinkomsten av sammanslutningars näringsverksamhet som inte ersatts, förvärvsinkomsten av jordbruk som inte ersatts, förvärvsinkomsten av sammanslutningars jordbruk som inte ersatts och förvärvsinkomst av renskötsel som inte ersatts.

Dagpenningspremien (0,77 %) beräknas på grundval av den inkomst som utgör grunden för dagpenningspremien.

För FöPL-försäkrade beräknas dessutom såsom företagares tilläggsfinansieringsandel företagares förhöjda dagpenningspremie (0,25 %) utgående från FöPL-arbetsinkomsten

Den beräknade dagpenningspremien jämte höjningarna beaktas som avdrag vid statsbeskattningen, vid kommunalbeskattningen och vid beräkningen av sv-premien då den beskattningsbara förvärvsinkomsten beräknas.

Den beräknade dagpenningspremien jämte höjningarna läggs på skattebehovet, från vilket avdragen från inkomstskatten till staten, underskottsgottgörelsen och den särskilda underskottsgottgörelsen har avdragits.

Om den skattskyldige inte får pensionsinkomster från utlandet, avdras underskottsgottgörelsen och den särskilda underskottsgottgörelsen från skatternas och avgifternas sammanlagda belopp. Om den skattskyldige får pensionsinkomster från utlandet, relateras underskottsgottgörelserna på samma sätt som i punkt 3.4.3.

Grundprocenten fås genom att räkna de sammanlagda skatternas procentuella andel av inkomsterna som använts som grund för beräkningen av skatterna. Avdrag som ska göras före förskottsinnehållning dras av från skatternas divisor.

Procenten beräknas med en halv procentenhets noggrannhet och avrundas alltid till följande fulla eller halva procent.

5. Gränsen för tillämpning av grundprocent

Grundprocenten kan tillämpas endast upp till de inkomstgränser som antecknats på skattekortet. Inkomstgränserna uträknas enligt följande:

De i punkt 2 uppräknade förhöjda löneinkomsterna av huvudsyssla divideras med siffran

  • 12 = inkomstgränsen per månad
  • 26 = inkomstgränsen per två veckor
  • 52 = inkomstgränsen per vecka
  • 364 = inkomstgränsen per dag, ifråga om sjöarbetsinkomst är divisorn 360.

En inkomstgräns för skattekort beräknas så att de i punkt 2 uppräknade förhöjda löneinkomsterna av huvudsyssla divideras med 12,5 och genom att därefter multiplicera denna kvot med 11,5.

6. Beräkning av tilläggsprocent

Tilläggsprocenten för den skattskyldige fastställs utgående från den beskattningsbara inkomsten enligt följande skala:

Tilläggsprocentskalan:

Beskattningsbar förvärvsinkomst i euro Procent vid nedre gränsen
12.200,00 - 14.600,00   9,0%
14.600,01 - 17.000,00  11,5%
17.000,01 - 18.500,00  14,0 %
18.500,01 - 20.000,00  17,0%
20.000,01 - 26.400,00  19,5 %
26.400,01 - 32.800,00  22,5%
32.800,01 - 45.500,00  25,0 %
45.500,01 - 58.200,00  29,0%
58.200,01  -  32,5 %

Till det procenttal som skalan utvisar (procent vid nedre gränsen, som betyder statens tilläggsprocentandel) lägger man inkomstskatteprocenten enligt den skattskyldiges hemkommuns och enligt församlingen samt sjukvårdspremien (1,33) och dagpenningspremien (0,77), vilket ger som resultat den slutliga tilläggsprocenten. Tilläggsprocenten uträknas med en halv procentenhets noggrannhet och avrundas uppåt till följande hela eller halva procent. Tilläggsprocenten kan vara högst 60,0.

Om den beskattningsbara inkomsten understiger 12 200 euro, uppgår statens tilläggsprocentandel till 9,0 %.

För mottagare av sjöarbetsinkomst definieras tilläggsprocenten på motsvarande sätt, men från tilläggsprocenten avdras 7 procentenheter om beloppet av sjöarbetsinkomst understiger 37 000 euro.

7. Beräkning av graderade procentsatser

Graderade skattesatser uträknas för personer i åldern 15-18 år samt för personer som är yngre än detta men som tidigare erhållit löneinkomster högst till ett belopp på 12 600 euro. Graderade skattesatser uträknas även för de personer som anses vara s.k. inkomstlösa, dvs. vars inkomster är högst 2 135 euro. De graderade skattesatserna uträknas i stället för grund- och tilläggsprocentsatser enligt följande:

Graderade procentsatser:

GRADI
euro
SKATT
0 euro -   2 135 euro  % = 1,0
över 2 135 – upp till
12 600 euro
% =
(personens skatt enligt beskattn.bara inkomster € - 21,35 €) x 100
                                           10 465 €
över 12 600 euro - % = 40

Innehållningsprocenten avrundas uppåt till följande hela eller halva procent.

För personer i arbetsför ålder med inkomster som överstiger 2 135 euro men understiger 15 000 euro, uträknas ett skattekort för huvudsyssla, i vilket inkomsterna antas uppgå till 15 000 euro. Om skattebyrån uppdaterat studiepenning för år 2006, beaktas studiepenningen utöver den presumtiva löneinkomsten på 15 000 euro.

För personer som är över 20 år gamla och vilkas inkomster har varit mindre än 2 135 euro beräknas också skattekort för huvudsyssla, där inkomsterna uppskattas till 15 000 euro.

Tilläggsprocenten på ett skattekort med den presumtiva löneinkomsten på 15 000 euro är inkomstskatteprocenten i kommunen + inkomstskatteprocenten i församlingen + sjukvårdspremieprocent (1,33) + dagpenningspremieprocent (0,77) + 11,5 som statens andel.

8. Beräkning av frilansprocent

För personer som haft frilansinkomster vid beskattningen för 2004 eller för vilka skattebyrån meddelat en uppgift om frilansinkomster beräknar man en helhetsskatteprocent för löneinkomster. Frilansprocenten uträknas även om inkomsterna inte skulle överstiga 15 000 euro. Avdragen för inkomstens förvärvande beaktas även i enlighet med vad skattebyrån meddelat. Övriga avdrag beräknas enligt detta beslut. På frilansskattekortet antecknas 15 som innehållningsprocent, om den beräknade procentsatsen blir mindre än detta.

Skattebeloppet som uträknats på basis av de beskattningsbara inkomsterna omräknas till ett procenttal av de deklarerade inkomsterna och den härigenom erhållna procenten avrundas uppåt till följande hela eller halva procent.

9. Beräkning av biinkomstprocent

Om biinkomsterna (arvoden + bruksavgifter) enligt beskattningen för 2004 överstiger 2 000 euro eller om skattebyrån uppdaterat biinkomster, skall biinkomsterna inkluderas i beräkningen av grundprocenten. Vid beräkningen beaktas då som inkomstuppgift även idrottsmans arvoden, stöd för närståendevård samt familjevårdares arvoden och kostnadsersättningar som sådana. I beräkningen inkluderas även arbetsprestation i de fall som beskrivits i punkt 2.1.

Biinkomstprocenten fastställs då så att den motsvarar grundprocenten. På skattekortet för biinkomster antecknas som grundprocentens årliga inkomstgräns antingen biinkomsternas belopp enligt beskattningen för år 2004, enligt 2005 års ändringsberäkning eller enligt det belopp som skattebyrån meddelat. Tilläggsprocenten definieras på samma sätt som i punkt 6. Om pensionerna uppgår till högst 900 euro, skalla även dessa inkluderas i beräkningen av grundprocenten, och grundprocenten fastställs som pensionens innehållningsprocent. Om den enda inkomstuppgiften i beräkningen utgör arbetsersättning och den skattskyldige inte har några huvudinkomster och om dessutom den uträknade skatteprocenten understiger 15, antecknas på biinkomstskattekortet 15 som skatteprocent.

Om biinkomsterna enligt beskattningen för 2004 uppgår till högst 2 000 euro, antecknas endast den i punkt 6 definierade tilläggsprocenten som biinkomstprocent. Även i detta fall beaktas biinkomsterna vid fastställandet av grundavdrag, pensionsinkomstavdrag och kommunalbeskattningens förvärvsinkomstavdrag.

För en person för vilken man fastställt i punkt 7 avsedda graderade procentsatser fastställs ingen biinkomstprocent.

10. Ikraftträdande

De ovan i detta beslut fastställda innehållningsprocentsatserna skall tillämpas på prestationer som utbetalas 1.2.2006 eller därefter.


Helsingfors den 21 november 2005

Generaldirektör Jukka Tammi

Överinspektör Päivi Lilja