Skattestyrelsens beslut om beräkningsgrunderna för personliga innehållningsprocent för löneinkomst under år 2005

Skattestyrelsen har med stöd av 2 § 1 mom. (564/2004) och 6 § 1 mom. i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996) fastställt följande beräkningsgrunder för de personliga förskottsinnehållningsprocentsatserna som följer:

1. Personlig grund- och tilläggsprocent

Förskottsinnehållningsprocentsatserna uträknas enligt 3 och 4 § lagen om förskottsinnehållning så, att förskottsinnehållningens belopp så noga som möjligt motsvarar det sammanlagda beloppet av de skatter och avgifter som skall betalas på den skattskyldiges förskottsinnehållningspliktiga inkomst enligt lagen om skatteskalorna för skatteåret i fråga och andra skattegrunder för skatteåret.

1.1 Personer för vilka uträknas ett skattekort

Såväl en grund- som en tilläggsprocent för löneinkomster beräknas för allmänt skattskyldiga fysiska personer som har andra förskottsinnehållningspliktiga inkomster av det slag som avses nedan i punkt 2 än pensionsinkomster eller frilansinkomster. Såväl 15-18-åringar som de som är yngre än detta men som tidigare haft löneinkomster på mindre än 12 600 euro, samt s.k. inkomstlösa under 21 år gamla personer får ett skattekort med graderade procent för skolelever (graderat skattekort). Till kategorin inkomstlösa räknas personer vars inkomster är högst 2 100 euro.

För personer som endast har inkomster som omfattas av förskottsbetalning beräknas en grund- och tilläggsprocent på basis av dessa inkomster som omfattas av förskottsbetalning för att meddelas vidare till utbetalare av sociala förmåner.

Grund- och tilläggsprocentsatserna beräknas skilt för inkomster i land och sjöarbetsinkomster om sjöarbetsinkomsterna är minst 2 100 euro per år och det sammanlagda beloppet av inkomster i land och sjöarbetsinkomster överstiger 5 000 euro per år.

I uträkningen av löntagare behandlas också de personer som gått på deltidspension och förmånstagarpensionärer, vilkas ålder under skatteåret infaller mellan 20 och 69 år och beloppet av lön av huvudsyssla, biinkomster eller sjöarbetsinkomster uppgår till minst 6 050 euro. För dessa skattskyldiga uträknas samma innehållningsprocent för pensionsinkomsterna och löneinkomsterna. Också för förmånstagarpensionär som får sjöarbetsinkomst uträknas samma procent för såväl pension som för sjöarbetsinkmsterna.

Om pensionens typ är pension på grund av olycksfalls- och trafikförsäkring och pensionens begynnelseår är tidigare än 1982 och om pensionen är mindre eller jämnt 900 euro, uträknas den skattskyldiges innehållningsprocent i samband med beräkningen av löntagare. Den skattskyldige får ett normalt skattekort för huvudsyssla och för pensionen beräknas samma innehållningsprocent.

1.2. Personer för vilka inte uträknas eller utskrivs något skattekort

Skattekort uträknas inte till en allmänt skattskyldig löntagare vars hemkommun är en utländsk kommun under det år som föregår förskottsåret eller tidigare. Innehållningsprocenten uträknas dock till allmänt skattskyldiga pensionstagare oberoende av hemkommun.

I specialfall är det möjligt att skattebyrån har spärrat uträkningen av grundskattekortet. Det kan bero på att pensionen inte skall beskattas i Finland men sjukförsäkringspremien skall emellertid tas ut i Finland. Då uträknar skattebyrån för den skattskyldige särskilt ett ändringsskattekort som tar i beaktande de internationella skatteavtalen.

Om personen har flyttat utomlands, skall man inte skriva ut eller skicka ett löneskattekort för honom med en presumtiv inkomst på 15 000 euro.

2. Inkomster

2.1. Förvärvsinkomster

Inkomsten som ligger till grund för beräkningen av grund- och tilläggsprocentsatserna består av penninglön för huvudsyssla som fastställts enligt beskattningen för 2003 ökat med 6,5 procent, skattepliktiga kostnadsersättningar, biinkomster, sjöarbetsinkomster, naturaförmåner, lönegarantier, periodiska ersättningar, arbetslöshetsdagpenning, utbildningsstöd, vuxenstudiepenning, studiepenning samt dagpenningar med stöd av en sjuk-, patient-, olycksfalls- och trafikförsäkring, pensionsinkomster som pensionsutbetalaren anmält genom direktöverföring samt avträdelsestöd och avträdelseersättning, om pensionsinkomsten är max. 900 euro. Om uppgiften om löneinkomsterna härstammar från 2004 års ändringsberäkningar, höjs den med 3,0 procent.

De sociala förmåner som finns bland beskattningsuppgifterna ändras till löneinkomst enligt följande: utbildningsstöd, dagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa och arbetspraktikstöd som utbetalts med stöd av sysselsättningsförordningen, vilka betalts under år 2003, höjs med 40 procent samt sjukförsäkringens dagpenning med 40 procent. Vuxenstudiepenningen höjs med 80 procent. Sedan sociala förmåner omvandlats till löneinkomst höjs 2003 års uppgift med 6,5 procent och 2004 års uppgift med 3,0 procent. Uppgiften som uppdaterats för år 2005 höjs inte.

Studiepenningsbeloppet höjs inte. De studiepenningar som skattebyrån uppdaterat för år 2005 tas med i beräkningen som sådana.

De biinkomster som uppdaterats av skattebyrån beaktas som sådana vid beräkningen av grund- och tilläggsprocentsatserna. Vid beräkningen av biinkomstprocent beaktas även idrottsmans arvode, stöd för närståendevård, arvode till familjevårdare och arbetsprestationer. Arbetsersättningar som hänför sig till annan förvärvsverksamhet beaktas i samband med skattekortsberäkningen endast om personen i fråga hör till beredningsgrupperna 10 eller 10V och som inte är registrerad i förskottsuppbördsregistret. Om en sådan skattskyldig är införd i förskottsuppbördsregistret, överförs arbetsprestationsbeloppet till beräkningen av förskottsskatt.

Inkomsterna som omfattas av förskottsbetalning tas i beaktande när man avgör hurdant skattekort (skattekort för huvudinkomst, skattekort med uppskattad löneinkomst eller graderat skattekort) kunden skall ha om inkomsterna som omfattas av förskottsbetalning är högst 15 000 euro eller om personen helt saknar förskottsinnehållningspliktiga inkomster.

Inkomster som omfattas av förskottsbetalning och som erhållits ur beskattningsberäkningen för år 2003 skall ändras enligt följande:

- jordbrukets nettoinkomster höjs med 1 %
- den arealbaserade nettoinkomsten av skogen minskas med 4 %
- hyresinkomster av fastighet (annan än jordbruksfastighet) höjs med 4 %
- hyresinkomster av bostads- och affärslägenheter höjs med 4 %
- inkomsten av näringsverksamhet för en fysisk person samt inkomstandelen av sammanslutning höjs med 3 %

Löneinkomsterna som omfattas av förskottsbetalning samt betjäningsavgifterna förhöjs med 6,5 % om uppgiften är från år 2003 och med 3,0 % om uppgiften är från år 2004.

Andra än de ovan nämnda inkomsterna beaktas enligt de uppgifter som fås ur beskattningsberäkningen för 2003. Från ändrings- och rättelseberäkningar erhållna andra inkomster än löneinkomster höjs inte. Uppgifterna ur ändrings- och rättelseberäkningarna samt de uppgifter som skattebyrån redan uppdaterat för år 2005 beaktas som sådana.
 
Löneinkomsten antas stiga till 15 000 euro, om de inkomster som skall beaktas enligt den ovan nämnda beskrivningen överstiger 2 100 euro, men understiger 15 000 euro. Även beloppet av sjöarbetsinkomst antas vara 15 000 euro i motsvarande fall.

Vid beräkning av innehållningsprocenten för lön beaktas inte utländsk löneinkomst och sjöarbetsinkomst och utländsk pensionsinkomst som skall beskattas i Finland och inte heller avdrag på dessa. Uppgifterna överförs till beräkningen av förskottsskatt.

2.2. Kapitalinkomster

Hyresinkomster om högst 7 000 euro tas med då förskottsinnhehållningsprocent beräknas för lön. Om den skattskyldige likväl har andra förskottsuppbörd underkastade inkomster utöver hyresinkomsten, tas hyresinkomsten inte med i beräkningen av skattekortet. Hyresinkomst tas inte heller i beaktande då löneskattekortet är ett graderat skattekort eller ett s.k. skattekort med uppskattad lön för den uppskattade inkomsten om 15 000 euro eller ett skattekort för sjöarbetsinkomst.

Som tak för höjning av innehållningsprocenten sätts 15 procentenheter. Om innehållningsprocenten blir större än detta, tas hyresinkomsten inte i beaktande i skattekortet.

Eftersom beskattningens takregel förändras till 60 % tar man såsom skattekortets maximala innehållningsprocent 60 %. Hyresinkomsten beaktas i skattekortet inte heller då innehållningsprocenten skulle bli högre än 60 %.

I ovan nämnda situationer påförs den skattskyldige förskottsskatt på samma sätt som tidigare.

2.3.  Dividendinkomsterna är inte med i beräkningen

Systemet med gottgörelse för bolagsskatt slopas vid ingången av år 2005.  Beräkningsanvisningar som ansluter sig till gottgörelsesystemet slopas i beräkningen av skattekort. Dividendinkomster tas inte alls i beaktande i beräkningen av skattekort och förskottsskatter gör år 2005. Detta gäller för såväl dividender från offentligt noterade bolag som beskattas som kapitalinkomst som för kapitalinkomster från andra bolag eller dividender som ska beskattas som förvärvsinkomst. Utländska dividendinkomster tas inte heller i beaktande i samband med grundberäkningarna.

2.4. Arbetsinkomst i företagarförsäkringen som grund för beräkningen av sjukförsäkringspremie

Pensionsförsäkringsanstalterna anmäler de för år 2005 uppskattade arbetsinkomster som utgör grunden för försäkringspremierna och den blivande pensionen från företagarpensionsförsäkringen (FöPL-arbetsinkomst) eller lantbruksföretagarens pensionsförsäkring (LFöPL-arbetsinkomst). Arbetsinkomsterna ersätter de i 33 § sjukförsäkringslagen angivna skattepliktiga inkomsterna och sjukförsäkringspremien fastställs på basis av arbetsinkomster och övriga skattepliktiga förvärvsinkomster som beräkningsgrund som inte enligt bestämmelsen skall ersättas med arbetsinkomsterna.

Vissa skattskyldiga som får pensionsinkomster behandlas i enlighet med beräkning av löntagare, om den skattskyldige hat LföPL –arbetsinkomst. Den skattskyldige får då inte ha sådana pensionsinkomster  från utlandet för vilka sf –premier fastställs.

I samband med beräkningen av grundskattekort ersätter man med arbetsinkomsten den del av inkomst av huvudsyssla, kostnadsersättningar, biinkomster och förskottsuppbörd underkastade löneinkomster, som enligt 2003 års beskattningsberäkning, 2004 års ändringsbräkning eller enligt uppgiften som skattebyrån sparat utgör löneinkomst av företagsverksamhet. Också sjöarbetsinkomst ersätts med arbetsinkomst, o skattebyrån har i samband med ändringsberäkningen eller för påföljande året sparat beloppet av sjöarbetsinkomst som fåtts av företagsverksamhet.

Då man räknar innehållningsprocent för inkomster i land i skattekortet för sjöarbetsinkomst för att vidarebefordras till utbetalare av förmåner, ersätts inkomsterna i land inte i beräkningen av sf –premien med arbetsinkomst trots att sjöarbetsinkomsten hade ersatts.

Dividender som utgör förvärvsinkomst ersätts inte med FöPL- eller LföPL –arbetsinkomst, eftersom dividenderna är inte alls med i beräkningen.

Förskottsinnehållning underkastad arbetsersättning ersätts med FöPL –arbetsinkomst. Arbetsersättningen ersätts inte med arbetsinkomst om den skattskyldige är FöPL –försäkrad.

Förskottsinnehållning underkastad bruksersättning ersätts med FöPL –arbetsinkomst.

Om arbetsinkomst används som grund för FöPL-försäkringen, skall man också helt ersätta förvärvsinkomsten från näringsverksamhet och förvärvsinkomstandelen av en sammanslutnings näringsverksamhet. Om arbetsinkomst används som grund för LFöPL-försäkringen, skall man också ersätta förvärvsinkomsten från jordbruk och förvärvsinkomstandelen av en sammanslutnings jordbruksinkomst, nettointäkten från skogsbruk, förvärvsinkomstandelen av en sammanslutnings skogsbruk, leveransarbete och förvärvsinkomsten från renskötsel. Om den skattskyldige har både FöPL- och LFöPL-arbetsinkomst, ersätts alla de ovan nämnda skattepliktiga inkomsterna vid beräkningen av sjukförsäkringspremie.

3. Avdrag vid beräkningen av grund- och tilläggsprocent

3.1. Naturliga avdrag

3.1.1. Kostnader för arbetsresor

Arbetsresekostnaderna beräknas på basis av beskattningsuppgifterna för 2003, om skattebyrån inte meddelat nya uppgifter om arbetsresekostnaderna för beräkningen. Resekostnadernas belopp vid beskattningen för 2003 höjs med 6 procent upp till 1 700 euro. Resekostnader som överstiger detta belopp tas i beaktande enligt resekostnaderna vid beskattningen för 2003. Av resekostnaderna beaktas den andel som överstiger 500 euro, dock högst upp till 4 700 euro.

3.1.2. Medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer

Medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationerna beräknas till samma relativa andel av lönen för huvudsyssla som man godkänt som medlemsavgift vid beskattningen för 2003, dock högst 2 % av löneinkomsten. Om skattebyrån meddelat nya uppgifter om medlemsavgifterna, använder man sig av dessa.

3.1.3. Övriga utgifter för inkomstens förvärvande

Övriga utgifter för inkomstens förvärvande beaktas enligt beskattningsuppgifterna för 2003 till den del dessa överstiger avdraget för inkomstens förvärvande, dock högst till ett belopp av 1 700 euro. För familjedagvårdare, familjevårdare, skogsarbetare och frilansare godkänns dock även kostnader som överstiger 1 700 euro. De kostnader för inkomstens förvärvande som skattebyrån har lagrat beaktas som sådana. Kostnader som arbetsgivaren gottgör med stöd av 15 § lagen om förskottsuppbörd (1118/1996) inberäknas i kostnaderna för inkomstens förvärvande enligt det belopp som godkänts vid beskattningen för 2003.

Kostnaderna för kapitalinkomsternas förvärvande tas i beaktande i enlighet med uppgifterna i beskattningen för år 2003 till den del som överskrider 50 euro.  Kostnaderna för kapitalinkomstens förvärvande i samband med överlåtelsevinster lämnas obeaktade om det inte finns kapitalinkomster i beräkningen och om kostnaderna för inkomstens förvärvande överstiger 350 euro.

3.1.4. Avdrag för inkomstens förvärvande

Såsom avdrag för inkomstens förvärvande fastställs för samtliga löntagare till 620 euro, dock högst till löneinkomstens belopp.

3.2. Avdrag från nettoförvärvsinkomsten vid stats- och kommunalbeskattningen

3.2.1. Pensionsförsäkringspremieavdrag

Som arbetstagarens pensionspremie beräknas 4,6 % av lönen för huvudsyssla hos personer som är äldre än 17 år. för dem som fyller 18 år under år 2005 beräknas pensionspremien från början av den månad som följer efter uppfyllandet av åldersgränsen för inkomst som ställts i relation till kalenderårets resterande månader. För arbetstagare som fyllt 53 år beräknas pensionspremien enligt 5,8 %. För personer som fyller 53 under år 2005 beräknas pensionspremien enligt denna förhöjda procent från början av den månad som följer efter uppfyllandet av åldersgränsen för inkomst som ställts i relation till kalenderårets resterande månader. Pensionspremie beräknas ända tills den skattskyldige fyller 68 år.

Som arbetslöshetsförsäkringspremie beräknas 0,50 % av lön för huvudsyssla hos 17 – 65 åriga.

För företagare, för vilkas vidkommande det har för 2005 års förskottsuppbörd kommit uppgift om arbetsinkomst som utgör grunden för FöPL- eller LföPL –försäkring  från pensionsförsäkringsanstalten, beräknas APL- och arbetslöshetsförsäkringspremier endast för den del av penninglön av huvudsyssla som inte ersatts med arbetsinkomst.

Någon APL-premie och arbetslöshetsförsäkringspremie beräknas inte om någon arbetsinkomst inte alls har anmälts för företagaren och penninglönen överstiger 1 700 euro och APL-premierna understiger 200 euro vid beskattningen för år 2003. Om APL-premierna var 200 euro eller mer eller om penninglönen understiger 1 700 euro, beräknas APL- och arbetslöshetsförsäkringspremierna för år 2005.

Som pensionsförsäkringspremie av en person som får sjöarbetsinkomst beräknas 11 % av sjöarbetsinkomsten. I detta fall beräknas arbetstagarens pensionspremie inte på basis av lönen i land, eftersom denna antas vara omvandlad från sociala förmåner.

Före beräkning av APL-premier avdras från lönen ett s.k. avdrag som skall göras före förskottsinnehållning.

Arbetstagarens pensionspremie och arbetslöshetsförsäkringspremie uträknas även för biinkomster om skattebyrån uppdaterat uppgiften om att beräkningen är tillåten för 2005. Premierna beräknas inte på lönen för huvudsyssla om skattebyrån uppdaterat spärr för denna beräkning för 2005. KTAPL-premie beräknas  tills vidare inte på familjevårdarens arvode i samband med beräkning av grundskattekort.

Frivilliga pensionsförsäkringspremier beräknas utgående från de belopp som godkänts vid beskattningen för 2003. Om skattebyrån har meddelat nya uppgifter om pensionsförsäkringspremierna för år 2005, skall dessa uppgifter användas i stället.

Om skattebyrån har för år 2005 uppdaterat pensionsförsäkringspremier som ska dras av från kapitalinkomsterna, dras dessa premier av från kapitalinkomsterna och för dem beräknas vid behov en särskild underskottsgottgörelse för att överföras för att dras av från skatten på förvärvsinkomsterna.

Från kapitalinkomsterna kan dessa premier dras av högst 5 000 euro. Om den skattskyldige har frivilliga pensionsförsäkringspremier som dras av från både förvärvsinkomster och kapitalinkomster, är deras sammanlagda belopp 8 000 euro så, att premier dras av först från förvärvsinkomsterna.

3.2.2. Sjöarbetsinkomstavdrag

För dem som haft sjöarbetsinkomster beräknas ett sjöarbetsinkomstavdrag på basis av beskattningsuppgifterna för 2003 eller utgående från de uppgifter som skattebyrån meddelat. Vid statsbeskattningen är avdraget 18 procent av sjöarbetsinkomsten, dock högst 6 650 euro. Vid kommunalbeskattningen är avdraget 30 procent av sjöarbetsinkomsten, dock högst 11 350 euro.

3.3. Avdrag från nettoförvärvsinkomsterna vid kommunalbeskattningen

3.3.1.  Invalidavdrag vid kommunalbeskattningen

Invalidavdraget uträknas utgående från beskattningen för 2003 eller enligt skattebyråns meddelande enligt följande.

Invalidavdraget uträknas om den skattskyldige haft andra inkomster än pensionsinkomster vid kommunalbeskattningen. Från övriga förvärvsinkomster än pensionsinkomster avdras ett belopp som motsvarar invaliditetsprocentens andel av 440 euro, dock högst till beloppet av annan vid kommunalbeskattningen konstaterad nettoförvärvsinkomst än pensionsinkomst. En skattskyldig som erhållit skattepliktig pensionsinkomst år 1982 får oberoende av beloppet av sina övriga förvärvsinkomster avdra vid kommunalbeskattningen för år 2005 ett invalidavdrag som motsvarar beloppet av det invalidavdrag personen hade rätt till vid kommunalbeskattningen för 1982, såtillvida personen i fråga inte enligt gällande bestämmelser har rätt till ett större invalidavdrag.

3.3.2. Studiepenningsavdrag vid kommunalbeskattningen

Avdraget beviljas studerande som enligt beskattningsuppgifterna eller ändringsberäkningen emottagit studiepenning eller för vilken skattebyrån uppdaterat studiepenning för år 2005. Studiepenningsavdraget görs från nettoförvärvsinkomsterna. Avdraget maximibelopp är 2 200 euro, dock högst studiepenningsbeloppet. Avdraget minskas med 50 procent av den andel av den skattskyldiges nettoförvärvsinkomster som överstiger det maximala studiepenningsavdraget.

3.3.3. Förvärvsinkomstavdrag vid kommunalbeskattningen

Förvärvsinkomstavdraget görs från den fysiska personens nettoförvärvsinkomster vid kommunalbeskattningen. Avdraget görs före grundavdraget. Avdraget beräknas utgående från följande belopp:
Skattepliktiga löneinkomster, övriga förvärvsinkomster av arbete, uppdrag eller tjänst som utförts åt annan (arbetsersättning), bruksavgifter som anses utgöra förvärvsinkomst, förvärvsinkomstandelen av den företagsinkomst som skall fördelas samt näringsverksamhetens eller jordbrukets förvärvsinkomstandel för en delägare i en sammanslutning. Avdraget uppgår till 49 procent av den andel av de ovan nämnda inkomsterna som överstiger 2 500 euro upp till ett inkomstbelopp av 7 230 euro och 26 procent av det belopp som överstiger detta. Avdraget är dock högst 3 850 euro. Då den skattskyldiges nettoförvärvsinkomster överstiger 14 000 euro, minskar avdraget med 4,0 procent av den andel av nettoförvärvsinkomsten som överstiger 14 000 euro.

3.3.4. Grundavdrag vid kommunalbeskattningen

Grundavdraget uppgår till 1 480 euro minskat med 20 procent av den andel av inkomsterna som överstiger detta belopp. Grundavdraget beräknas utgående från nettoförvärvsinkomsterna vid den senast fastställda kommunalbeskattningen eller på basis av en nettoförvärvsinkomst som beräknats enligt uppgifter som uppdaterats av skattebyrån efter avdrag av alla de avdrag som skall beaktas vid kommunalbeskattningen.

3.4. Avdrag från skatterna

3.4.1. Invalidavdrag vid statsbeskattningen

Invalidavdraget beräknas för sådana personer som är berättigade till det genom att multiplicera beloppet 115 euro med invaliditetsprocenten. Avdraget görs från inkomstskatten.

3.4.2. Underhållsskyldighetsavdrag vid statsbeskattningen

Underhållssyldighetsavdraget beräknas åt sådana personer som är berättigade till det utgående från tidigare betalda underhållsbidrag. Avdraget är högst 80 euro för varje minderårigt barn. Avdraget görs från inkomstskatten.

3.4.3.  Underskottsgottgörelse och särskild underskottsgottgörelse

Om summan av en fysisk persons avdragbara utgifter för inkomstens förvärvande, räntorna på bostads- och studieskulder samt skulder för inkomstens förvärvande och från kapitalinkomsterna avdragbara förluster överstiger summan av de skattepliktiga kapitalinkomsterna, utgör skillnaden underskott i kapitalinkomstslaget. Då har den skattskyldige rätt att avdra en underskottsgottgörelse från sina skatter. Underskott kan uppstå vid beräkningen av förskottsinnehållningsprocenten om kostnaderna för kapitalinkomsternas förvärvande och ränteutgifterna sammanlagt överstiger kapitalinkomstbeloppet.

Räntorna på bostads- och studielån samt lån för inkomstens förvärvande beaktas enligt beskattningsuppgifterna för 2003 men de minskas med 10 procent. Räntorna från uppgifterna ur beräkningen av ändringsskattekort, förskottsregisteruppgifter för år 2004 eller de uppgifter som skattebyrån uppdaterat för år 2005 beaktas som sådana. Även skogshushållets räntor medtas som sådana.

Underskottsgottgörelsen uppgår till en andel som motsvarar kapitalinkomsternas inkomstskatteprocent (28 %) av det underskott i kapitalinkomstslaget som uppkommit under samma år, dock högst 1 400 euro. Underskottsgottgörelsen för räntorna på lån för första bostad är 30 procent. Maximibeloppet höjs med 400 euro om den skattskyldige eller makarna gemensamt försörjt ett minderårigt barn. Förhöjningen uppgår till 800 euro, om det funnits två eller flera sådana barn.

Vid beräkningen av inkomstskatt till staten, kommun och församling avdras underskottsgottgörelsen från skatten på förvärvsinkomster som räknats ut på basis av den förvärvsinkomst som skall kommunalbeskattas samt från sjukförsäkringsavgiften som räknats ut på basis av den beskattningsbara sf-förvärvsinkomsten.

Kapitalinkomstslagets underskott kan uppkomma utöver kostnader för inkomstens förvärvande och ränteutgifterna även på basis av de från kapitalinkomster avdragbara frivilliga pensionsförsäkringspremier som skattebyrån uppdaterat. På basis av utgifter som inte kunnat dras av från inkomsterna beräknas ett särskilt underskottsavdrag, vars belopp tas inte med i beräkningen av underskottsgottgörelsens maximibelopp. Det särskilda underskottsavdraget dras av i första hand från statens inkomstskatt. Om allt inte kan dras av avdras det resterande beloppet relaterat från kommunens inkomstskatt och kyrkoskatten samt från sjukförsäkringspremien.

Skattskyldigs underskottsgottgörelse och särskild underskottsgottgörelse som inte kunnat utnyttjas överförs i s förskottsuppbörden inte automatiskt från den ena maken till den andra.

4.  Beräkning av grundprocent

Statens inkomstskatt som inflyter av inkomsterna beräknas enligt den inkomstskatteskala som tillämpas vid beskattningen för år 2005. Kommunalskatten, kyrkoskatten och sjukförsäkringspremien beräknas enligt den skattskyldiges hemkommuns inkomstskatteprocent och församlingens inkomstskatteprocent samt enligt sjukförsäkringspremien som fastställts för år 2005 med två decimalers noggrannhet.

Statsskatten beräknas enligt inkomstskatteskalan utgående från den beskattningsbara inkomsten, vilken fås då ovan nämnda avdrag vid statsbeskattningen avdras från de ovan i punkt 2 avsedda inkomsterna. Från inkomstskatten avdras därtill ett eventuellt invalidavdrag och underhållsskyldighetsavdrag.

Beloppet av kommunal- och kyrkoskatt uppgår till den andel av den skattskyldiges beskattningsbara inkomster vid kommunalbeskattningen som kommunens och församlingens inkomstskatteprocent för år 2005 utvisar. Den beskattningsbara inkomsten fås genom att de avdrag som beviljas vid kommunalbeskattningen avdras från de inkomster som avses ovan i punkt 2.

Beloppet av sjukförsäkringspremien uppgår till den andel av den beskattningsbara sf –förvärvsinkomsten som sjukförsäkringspremieprocenten (1,5) utvisar. Den beskattningsbara sf –förvärvsinkomsten fås då naturliga avdrag och de avdrag som i samband med beräkning av sf –premien beräknats på nytt på grund av sf –förvärvsinkomsten subtraheras från de skattepliktiga sf –förvärvsinkomster, som består av eventuella FöPL- och LföPL –arbetsinkomsterna samt av de skattepliktiga förvärvsinkosmter som i enlighet med 33 § i lagen om sjukförsäkringspremier inte ersatts med arbetsinkomst. Den beräknade sf –premien fås då den beskattningsbara sf –förvärvsinkomsten multipliceras med sf –premieprocenten.  Den beräknade sjukförsäkringspremien tas med i skatternas och avgifternas sammanlagda belopp.

Om den skattskyldige inte får pensionsinkomster från utlandet, dra underskottsgottgörelsen och den särskilda underskottsgottgörelsen från skatternas och avgifternas sammanlagda belopp. Om den skattskyldige får pensionsinkomster från utlandet, relateras underskottsgottgörelserna på samma sätt som i punkt 3.4.3.

Grundprocenten fås genom att räkna de sammanlagda skatternas procentuella andel av inkomsterna som använts som grund för beräkningen av skatterna. Avdrag som ska göras före förskottsinnehållning dras av från skatternas divisor.

Procenten beräknas med en halv procentenhets noggrannhet och avrundas alltid till följande fulla eller halva procent.

5. Gränsen för tillämpning av grundprocent

Grundprocenten kan tillämpas endast upp till de inkomstgränser som antecknats på skattekortet. Inkomstgränserna uträknas enligt följande:

12 = inkomstgränsen per månad
26 = inkomstgränsen per två veckor
52 = inkomstgränsen per vecka
364 = inkomstgränsen per dag, ifråga om sjöarbetsinkomst är divisorn 360.

6. Beräkning av tilläggsprocent

Tilläggsprocenten för den skattskyldige fastställs utgående från den beskattningsbara inkomsten enligt följande skala:

Tilläggsprocentskalan:

Beskattningsbar förvärvsinkomst i euro Procent vid nedre gränsen
12 000,00 – 13 700,00  10,5 %
13 700,01 – 15 400,00 13,0%
15 400,01 – 17 950,00 15,0 %
17 950,01 – 20 500,00 17,5 %
20 500,01 – 26 400,00 20,5 %
26 400,00 – 32 100,00 23,5 %
32 100,01 – 44 500,00 26,5 %
44 500,01 – 56 900,00 30,0 %
56 900,01 –  33,5 %

Till det procenttal som skalan utvisar (procent vid nedre gränsen, som betyder statens tilläggsprocentandel) lägger man inkomstskatteprocenten enligt den skattskyldiges hemkommuns och enligt församlingen samt sjukförsäkringspremien, vilket ger som resultat den slutliga tilläggsprocenten. Tilläggsprocenten uträknas med en halv procentenhets noggrannhet och avrundas uppåt till följande hela eller halva procent. Tilläggsprocenten kan vara högst 60,0

Om den beskattningsbara inkomsten understiger 12 000 euro, uppgår statens tilläggsprocentandel till 10,50 %.

För mottagare av sjöarbetsinkomst definieras tilläggsprocenten på motsvarande sätt, men från tilläggsprocenten avdras 7 procentenheter om beloppet av sjöarbetsinkomst understiger 37 000 euro.

7. Beräkning av graderade procentsatser

Graderade skattesatser uträknas för personer i åldern 15-18 år samt för personer som är yngre än detta men som tidigare erhållit löneinkomster högst till ett belopp på 12 600 euro. Graderade skattesatser uträknas även för de personer som anses vara s.k. inkomstlösa, dvs. vars inkomster är högst 2 100 euro. De graderade skattesatserna uträknas i stället för grund- och tilläggsprocentsatser enligt följande:

Graderade procentsatser:

GRADi euro SKATT
         0 euro -   2 100 euro % = 0
över 2 100 – upp till 12 600 euro % = personens skatt enligt beskattningsbara inkmoster € x 100  10 500 €
över 12 600 euro - % = 40

Innehållningsprocenten avrundas uppåt till följande hela eller halva procent.

För personer i arbetsför ålder med inkomster som överstiger 2 100 euro men understiger 15 000 euro, uträknas ett skattekort för huvudsyssla, i vilket inkomsterna antas uppgå till 15 000 euro. Om skattebyrån uppdaterat studiepenning för år 2005, beaktas studiepenningen utöver den presumtiva löneinkomsten på 15 000 euro.

För personer som är över 20 år gamla och vilkas inkomster har varit mindre än 2 100 euro beräknas också skattekort för huvudsyssla, där inkomsterna uppskattas till 15 000 euro.

Tilläggsprocenten på ett skattekort med den presumtiva löneinkomsten på 15 000 euro är inkomstskatteprocenten i kommunen + inkomstskatteprocenten i församlingen + sjukförsäkringsavgiftsprocent + 13,0 som statens andel.

8. Beräkning av frilansprocent

För personer som haft frilansinkomster vid beskattningen för 2003 eller för vilka skattebyrån meddelat en uppgift om frilansinkomster beräknar man en helhetsskatteprocent för löneinkomster. Frilansprocenten uträknas även om inkomsterna inte skulle överstiga 15 000 euro. Avdragen för inkomstens förvärvande beaktas även i enlighet med vad skattebyrån meddelat. Övriga avdrag beräknas enligt detta beslut. På frilansskattekortet antecknas 15 som innehållningsprocent, om den beräknade procentsatsen blir mindre än detta.

Skattebeloppet som uträknats på basis av de beskattningsbara inkomsterna omräknas till ett procenttal av de deklarerade inkomsterna och den härigenom erhållna procenten avrundas uppåt till följande hela eller halva procent.

9. Beräkning av biinkomstprocent

Om biinkomsterna (arvoden + bruksavgifter) enligt beskattningen för 2003 överstiger 2 000 euro eller om skattebyrån uppdaterat biinkomster, skall biinkomsterna inkluderas i beräkningen av grundprocenten. Vid beräkningen beaktas då som inkomstuppgift även idrottsmans arvoden, stöd för närståendevård samt familjevårdares arvoden och kostnadsersättningar som sådana. I beräkningen inkluderas även arbetsprestation i de fall som beskrivits i punkt 2.1.

Biinkomstprocenten fastställs då så att den motsvarar grundprocenten. På skattekortet för biinkomster antecknas som grundprocentens årliga inkomstgräns antingen biinkomsternas belopp enligt beskattningen för år 2003, enligt 2004 års ändringsberäkning eller enligt det belopp som skattebyrån meddelat. Tilläggsprocenten definieras på samma sätt som i punkt 6. Om pensionerna uppgår till högst 900 euro, skalla även dessa inkluderas i beräkningen av grundprocenten, och grundprocenten fastställs som pensionens innehållningsprocent. Om den enda inkomstuppgiften i beräkningen utgör arbetsersättning och den skattskyldige inte har några huvudinkomster och om dessutom den uträknade skatteprocenten understiger 15, antecknas på biinkomstskattekortet 15 som skatteprocent.
 
Om biinkomsterna enligt beskattningen för 2003 uppgår till högst 2 000 euro, antecknas endast den i punkt 6 definierade tilläggsprocenten som biinkomstprocent. Även i detta fall beaktas biinkomsterna vid fastställandet av grundavdrag, pensionsinkomstavdrag och kommunalbeskattningens förvärvsinkomstavdrag.

För en person för vilken man fastställt i punkt 7 avsedda graderade procentsatser fastställs ingen biinkomstprocent.

10. Ikraftträdande

De ovan i detta beslut fastställda innehållningsprocentsatserna skall tillämpas på prestationer som utbetalas 1.2.2005 eller därefter.

Helsingfors den 13 december 2004

Generaldirektör   Jukka Tammi

Överinspektör  Päivi Lilja