Skatteförvaltningens beslut om beräkningsgrunderna för personliga innehållningsprocent för löneinkomst för år 2017

Har getts
24.11.2016
Diarienummer
A183/200/2016
Giltighet
1.2.2017−

Skatteförvaltningen har med stöd av 2 § 1 mom. och 6 § 1 mom. i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996), sådana de lyder, 2 § 1 mom. i lag 516/2010 och 6 § 1 mom. i lag 775/2016, fastställt följande beräkningsgrunder för de personliga förskottsinnehållningssatserna:

1 Personlig grund- och tilläggsprocent

Förskottsinnehållning beräknas i enlighet med 3 och 4 § i lagen om förskottsuppbörd så att förskottsinnehållningens belopp så noggrant som möjligt motsvarar det sammanlagda beloppet av skatter och avgifter som den skattskyldige, enligt den lag om skatteskalorna som gäller för skatteåret och enligt de övriga skattegrunderna, ska betala för sin inkomst som omfattas av förskottsinnehållning.

1.1 Personer för vilka skattekort beräknas

För sådana allmänt skattskyldiga fysiska personer som har andra i kap. 2 avsedda förskottsinnehållningspliktiga inkomster än pensioner eller prestationer eller frilansinkomster beräknas en grund- och en tilläggsprocent för löneinkomst. För 15–18-åringar och för personer som är yngre än detta och tidigare haft löneinkomster som är mindre än 15 000 euro samt för personer som är under 21 år och har inkomster på högst 1 210 euro beräknas graderade procent (graderat skattekort).

För personer som endast har inkomster som omfattas av förskottsbetalning beräknas en grund- och tilläggsprocent på basis av dessa inkomster som omfattas av förskottsbetalning för att meddelas vidare till utbetalare av förmåner.

Grund- och tilläggsprocentsatserna beräknas särskilt för inkomster i land och sjöarbetsinkomster om sjöarbetsinkomsterna är minst 1 210 euro per år och det sammanlagda beloppet av inkomster i land och sjöarbetsinkomster överstiger 5 000 euro per år.

I uträkningen för löntagare behandlas också sådana mottagare av deltidspension, partiell förtida ålderspension, delinvalidpension och förmånstagarpension som inte får folkpension och vilkas ålder under skatteåret är högst 65 år och vilkas lön av huvudsyssla, biinkomster eller sjöarbetsinkomster uppgår till minst 6 050 euro. För dessa skattskyldiga beräknas samma innehållningsprocent för pensionsinkomsterna och löneinkomsterna. För mottagare av sjöarbetsinkomst och förmånstagarpension beräknas samma procent för såväl pensionen som för sjöarbetsinkomsterna.

Om pensionsslaget är pension som baserar sig på obligatoriskt olycksfallsskydd eller trafikskadeskydd och utbetalningen av pensionen har börjat före 1982 och pensionsinkomsten understiger 1 800 euro, beräknas den skattskyldiges innehållningsprocent i samband med beräkningen för löntagare. Den skattskyldige får ett vanligt skattekort för huvudsyssla och för pensionen beräknas samma innehållningsprocent.

1.2 Personer för vilka skattekort inte beräknas eller utskrivs

Skattekort beräknas inte för en allmänt skattskyldig löntagare som har flyttat till en utländsk kommun under 2016 eller tidigare. Förskottsinnehållningsprocenten beräknas dock för allmänt skattskyldiga pensionstagare oberoende av hemkommun.

Om den skattskyldige har flyttat utomlands, utskrivs och postas inte ett löneskattekort för hen med en presumtiv inkomst på 15 000 euro.

2 Inkomster

2.1 Förvärvsinkomster

Till inkomsten som ligger till grund för beräkningen av grund- och tilläggsprocenten räknas den penninglön för huvudsyssla som fastställts vid den senast slutförda beskattningen (2015) ökat med 1,0 %, biinkomster, sjöarbetsinkomster, naturaförmåner, lönegarantier, periodiska ersättningar, arbetslöshetsdagpenning, utbildningsstöd, vuxenutbildningsstöd, studiepenning samt dagpenning som betalas med stöd av en sjuk-, patient-, olycksfalls- och trafikförsäkring, pensionsinkomster som pensions- eller prestationsutbetalaren anmält genom direktöverföring samt avträdelsestöd och avträdelseersättning, om pensionsinkomsterna eller prestationerna är högst 1 800 euro. Om uppgiften om löneinkomsterna är från förskottsuppbördens ändringsberäkningar (2016), höjs den med 0,5 %.

Om uppgiften om löneinkomsterna är från den senast slutförda beskattningen och det finns uppgift om löneposter som inte ingår i grunden för dagpenningspremie enligt 11 kap. 2 § 4 mom. i sjukförsäkringslagen, dras dessa poster av från de löneinkomster som används som grund för beräkningen, eftersom de inte förväntas utgöra fortlöpande inkomster.

Förmånerna från den senast slutförda beskattningen räknas om till löneinkomst enligt följande: utbildningsstöd, dagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa, arbetspraktikstöd som betalats med stöd av sysselsättningsförordningen och sjukförsäkringens dagpenning höjs med 40 procent. Efter det att förmåner räknats om i löneinkomst höjs uppgiften från den senast slutförda beskattningen med 1,0 % och uppgiften från förskottsuppbördens ändringsberäkning med 0,5 %. Studiepenning höjs inte. Uppgifter som Skatteförvaltningen uppdaterat för skatteåret (2017) höjs inte heller.

Från biinkomsterna som selekterats från den senast slutförda beskattningen dras av de inkomster som i årsanmälan anmälts med kod 7K (Av arbetsgivaren som har fast driftställe i Finland betald lön till en arbetstagare som inte är försäkrad i Finland), eftersom dessa inkomster inte förväntas utgöra fortlöpande inkomster. Biinkomster som Skatteförvaltningen uppdaterat beaktas som sådana vid beräkningen av grund- och tilläggsprocent. Vid beräkningen av skatteprocent för biinkomst beaktas även idrottsmans arvode, arvoden till närståendevårdare, arvode till familjevårdare och ersättningar för arbete. Arbetsersättningar från annan förvärvsverksamhet beaktas vid skattekortsberäkningen endast för personer som hör till beredningsgrupperna 10 eller 10E som inte är registrerade i förskottsuppbördsregistret. Om en sådan skattskyldig är registrerad i förskottsuppbördsregistret och beredningsgruppen är 10 eller 10E, överförs arbetsersättningens belopp till beräkningen av förskottsskatt. Från de förskottsinnehållningspliktiga arbetsersättningarna (momsskyldig) dras av utgifterna som hänför sig till arbetsersättningen och de återstående förskottsinnehållningspliktiga nettoarbetsersättningarna (momsskyldig) beaktas vid beräkningen av avdragen och skatterna.

Inkomsterna som omfattas av förskottsbetalning tas i beaktande när man avgör hurdant skattekort (skattekort för huvudinkomst, skattekort med uppskattad löneinkomst eller graderat skattekort) den skattskyldige ska ha om dennes förskottsinnehållningspliktiga inkomster är högst 15 000 euro eller om den skattskyldige helt saknar förskottsinnehållningspliktiga inkomster.

Inkomstuppgifterna som omfattas av förskottsbetalning i den senast slutförda beskattningen ska ändras enligt följande: 

  • hyresinkomst från fastighet (annan än jordbruksfastighet) höjs med 4,0 %
  • hyresinkomster av bostads- och affärslägenheter höjs med 4,0 %
  • en fysisk persons inkomst av näringsverksamhet och en sammanslutnings förvärvsinkomst av näringsverksamhet höjs med 4,0 %
  • en fysisk persons jordbruksinkomst och en sammanslutnings jordbruksinkomst höjs med 10,0 %

Löneinkomster och betjäningsavgifter som omfattas av förskottsbetalning höjs med 1,0 % om uppgiften är från den senast slutförda beskattningen och med 0,5 % om uppgiften är från förskottsuppbördens ändringsberäkning.

Andra än de ovan nämnda inkomsterna beaktas som sådana.

Löneinkomsten uppskattas till 15 000 euro om de inkomster som ska beaktas såsom beskrivits ovan överstiger 1 210 euro men understiger 15 000 euro. Även beloppet av sjöarbetsinkomst uppskattas till 15 000 euro i en motsvarande situation.

Vid beräkningen av förskottsinnehållningsprocent för lön beaktas inte utländsk löneinkomst och sjöarbetsinkomst, eventuell skatt på dem och inte heller avdrag på dessa. Uppgifterna överförs till beräkningen av förskottsskatt.

2.2 Kapitalinkomster

För att räkna ut ett eventuellt underskott beaktas i beräkningen kapitalinkomsterna enligt den senast slutförda beskattningen, enligt förskottsuppbördens ändringsberäkning eller enligt de uppgifter som Skatteförvaltningen uppdaterat för skatteåret. Av kapitalinkomsterna beaktas hyresinkomster, kapitalinkomst av näringsverksamheten, kapitalinkomst av jordbruket och kapitalinkomst från sammanslutningar. 

2.3 Beaktande av kapital- och förvärvsinkomster som omfattas av förskottsbetalning vid beräkningen av förskottsinnehållningsprocent för löntagare

Små kapital- och förvärvsinkomstbelopp som omfattas av förskottsbetalning tas med i beräkningen av förskottsinnehållningsprocent enligt följande regler. Med annan kapitalinkomst avses andra kapitalinkomster än dividendinkomst och hyresinkomst samt sådan pension och prestation som ska beskattas som kapitalinkomst.

Om den skattskyldige har andra kapitalinkomster men inte sådana förvärvsinkomster som omfattas av förskottsbetalning och om den beräknade skatten på kapitalinkomst är högst 600 euro, läggs skatten på kapitalinkomst till det sammanlagda beloppet av skatterna och premierna vid beräkningen av förskottsinnehållningsprocent i skattekortet.

Om det sammanlagda beloppet av andra kapitalinkomster och förvärvsinkomster som omfattas av förskottsbetalning är högst 2 000 euro, beaktas förvärvsinkomsterna som omfattas av förskottsbetalning vid beräkningen av skatterna och premierna. Skatten på kapitalinkomst läggs till det sammanlagda beloppet av skatterna och premierna vid beräkningen av förskottsinnehållningsprocenten i skattekortet.

Om den skattskyldige inte har andra kapitalinkomster men förvärvsinkomsterna som omfattas av förskottsbetalning uppgår till högst 2 000 euro, tas förvärvsinkomsterna som omfattas av förskottsbetalning med i beräkningen av avdragen och skatterna.

Om det i en ovan nämnd situation vid beräkningen finns pension som ska beskattas som kapitalinkomst, beräknas en egen förskottsinnehållningsprocent för den.

Om den beskattningsbara kapitalinkomsten efter avdragen från kapitalinkomsterna är högst 7 000 euro, tas den med vid beräkningen av förskottsinnehållningsprocent för lön. Om den skattskyldige likväl har kapitalinkomst och även andra inkomster som omfattas av förskottsbetalning, beaktas kapitalinkomsten inte vid beräkningen av förskottsinnehållningsprocent.

Inkomsterna som omfattas av förskottsbetalning beaktas inte vid beräkningen av förskottsinnehållningsprocent om skattekortet för lön är ett graderat skattekort eller ett skattekort där inkomsten har uppskattats till 15 000 euro eller ett skattekort för sjöarbetsinkomst eller om den skattskyldiges enda förvärvsinkomster är finsk pensionsinkomst på vilken endast sjukvårdspremie ska fastställas i Finland.

Kapitalinkomsterna som omfattas av förskottsbetalning och förvärvsinkomsterna beaktas inte vid beräkningen av skatter och avgifter om för den skattskyldige har sparats en sådan uppgift i skattekortet som spärrar användningen av inkomster som omfattas av förskottsbetalning.

Taket för höjningen av innehållningsprocenten till följd av inkomster som omfattas av förskottsbetalning har fastställts till 15 procentenheter. Om innehållningsprocenten blir högre än detta, beaktas inkomsten som omfattas av förskottsbetalning inte i skattekortet.

Den högsta innehållningsprocenten i skattekort är 60 %. Inkomster som omfattas av förskottsbetalning beaktas inte i skattekortet om förskottsinnehållningsprocenten skulle överskrida 60 %.

För inkomster som inte beaktats i skattekortet fastställs en förskottsskatt för den skattskyldige. 

2.4 Dividendinkomster och räntor på andelskapital enligt den senast slutförda beskattningen är inte med i beräkningen

Uppgifter om dividendinkomst och överskott som betalats av andelslag i den senast slutförda beskattningen beaktas inte i beräkningen av skattekort och förskottsskatt.

Av uppgifterna från förskottsuppbördens ändringsberäkningar och de uppgifter som Skatteförvaltningen sparat för skatteåret tas med i beräkningen sådana inhemska dividender från offentligt noterade bolag som ska beskattas som kapitalinkomst eller sådana dividender från andra än offentligt noterade bolag som ska beskattas som kapitalinkomst eller förvärvsinkomst. Av uppgifterna från förskottsuppbördens ändringsberäkningar och de uppgifter som Skatteförvaltningen sparat för skatteåret tas med i beräkningen också sådana överskott från andra än offentligt noterade andelslag som ska beskattas som kapitalinkomst eller förvärvsinkomst och sådana utländska dividender från offentligt noterade bolag som ska beskattas som kapitalinkomst.

Betalaren verkställer förskottsinnehållningen på inhemska dividender och överskott som andelslag betalat. Den andel av förskottsinnehållningen på inhemska dividender som gäller kapitalinkomst beaktas som avdrag vid beräkningen av kapitalinkomstskatten. Den andel av förskottsinnehållningen av inhemska dividender som gäller förvärvsinkomst beaktas som avdrag vid beräkningen av skatter och avgifter.

2.5 Arbetsinsatsdividender beaktas inte i beräkningen

På en dividend som grundar sig på arbetsinsats och beskattas som lön, på en dividend som grundar sig på arbetsinsats och beskattas som arbetsersättning och på en dividend som grundar sig på arbetsinsats och beskattas som lön till en FöPL/LFöPL-försäkrad arbetsgivare beaktas inte i beräkningen av skattekort och förskottsskatt. 

2.6 Arbetsinkomst i företagarförsäkring som grund för beräkningen av sjukförsäkringens sjukvårdspremie

Pensionsförsäkringsanstalterna anmäler de för år 2017 uppskattade arbetsinkomster som utgör grunden för försäkringspremierna och den blivande pensionen från företagarpensionsförsäkringen (FöPL-arbetsinkomst) eller lantbruksföretagarens pensionsförsäkring (LFöPL-arbetsinkomst). Arbetsinkomsterna ersätter de i 18 kap. 14 § i sjukförsäkringslagen angivna skattepliktiga inkomsterna och sjukförsäkringens sjukvårdspremie fastställs på basis av de arbetsinkomster och sådana övriga skattepliktiga förvärvsinkomster som enligt bestämmelsen inte ska ersättas med arbetsinkomsterna.

Skattskyldiga som får pension behandlas i enlighet med beräkningen för löntagare om den skattskyldige har FöPL/LFöPL-arbetsinkomster. Till beräkningen för löntagare tas dock inte skattskyldiga som får sådan utländsk pension på vilken sjukvårdspremie ska fastställas eller sjukförsäkringspremie inte ska fastställas eller det finns ett tak för sjukförsäkringspremierna.

Vid beräkningen av sjukförsäkringens sjukvårdspremie ersätts med arbetsinkomst den del av inkomsten av huvudsyssla, kostnadsersättningar, biinkomster och sådana löneinkomster som omfattas av förskottsbetalning som enligt den senast slutförda beskattningen, förskottsuppbördens ändringsberäkning de uppgifter som Skatteförvaltningen sparat för skatteåret utgör löneinkomst av företagsverksamhet. Med arbetsinkomst ersätts även den del av sjöarbetsinkomsten som enligt den senast slutförda beskattningen, förskottsuppbördens ändringsberäkning eller de uppgifter som Skatteförvaltningen sparat för skatteåret utgör sjöarbetsinkomst av företagsverksamhet.

När man beräknar förskottsinnehållningsprocent för inkomster i land för att förmedla skattekort för sjöarbetsinkomst till utbetalare av förmåner ska inkomsterna i land inte ersättas med arbetsinkomst i beräkningen av sjukförsäkringens sjukvårdspremie, även om sjöarbetsinkomsten hade ersatts.

Sådana dividender från andra än offentligt noterade bolag som utgör förvärvsinkomst ersätts med FöPL- eller LFöPL-arbetsinkomst till den del dividenderna tas med i beräkningen.

FöPL-arbetsinkomst ersätter förskottsinnehållningspliktiga arbetsersättningar (momsskyldiga), förskottsinnehållningspliktiga arbetsersättningar (icke-momsskyldiga), arbetsersättning som omfattas av förskottsbetalning och ingår i den personliga förvärvskällan, inkomst från annan förvärvsverksamhet (t.ex. servicepenning, privat familjedagvårdare), familjevårdarens arvode och närståendevårdarens arvode, oberoende av om inkomsten i fråga har beaktats i ett skattekort för huvudinkomst, biinkomst eller i ett frilansskattekort.

Med LFöPL-arbetsinkomst ersätts inga arbetsersättningar.

FöPL-arbetsinkomst ersätter förskottsinnehållningspliktiga bruksavgifter som utgör förvärvsinkomst ersätts med FöPL-arbetsinkomst oberoende av om inkomsten i fråga har beaktats i ett skattekort för huvudinkomst, biinkomst eller i ett frilansskattekort.

Med FöPL-arbetsinkomst ersätts även förvärvsinkomsten av näringsverksamhet och förvärvsinkomsten av en sammanslutnings näringsverksamhet.

Grunden för en LFöPL-försäkring kan vara antingen jordbruk, sjöarbetsinkomst, jordbruk och sjöarbetsinkomst, stipendium, stipendium och jordbruk, stipendium och sjöarbetsinkomst eller stipendium, jordbruk och sjöarbetsinkomst. Grunden för LFöPL-försäkringen påverkar vilka inkomster som LFöPL-arbetsinkomsten ska ersätta vid beräkningen av sjukförsäkringens sjukvårdspremie. LPA sänder grunden för försäkringen för förskottsuppbörden.

Om grunden av LFöPL-försäkringen är jordbruk, används LFöPL-arbetsinkomsten för att ersätta  förvärvsinkomsten av jordbruk, förvärvsinkomsten av sammanslutningens jordbruk och förvärvsinkomsten av renskötsel.

Om grunden för LFöPL-försäkringen är sjöarbetsinkomst, ersätter LFöPL-arbetsinkomsten förvärvsinkomsten av näringsverksamhet och näringsverksamhetens förvärvsinkomst från sammanslutningar samt sjöarbetsinkomsten från eget företag men inte de övriga inkomsterna som ersätts med LFöPL-arbetsinkomsten. Om inkomster som avses här likväl förekommer, ska de beaktas som sådana i beräkningen av sjukförsäkringens sjukvårdspremie.

Om grunden för LFöPL-försäkringen är jordbruk och sjöarbetsinkomst, ersätter LFöPL-arbetsinkomsten alla de ovan nämnda inkomsterna.

Om grunden för LFöPL -försäkringen är stipendium, ersätter LFöPL-arbetsinkomsten stipendiet men inte de övriga inkomster som ska ersättas med LFöPL-arbetsinkomsten. Om inkomster som avses här likväl förekommer, ska de beaktas som sådana i beräkningen av sjukförsäkringens sjukvårdspremie.

Om grunden av LFöPL-försäkringen är stipendium och jordbruk, ersätter LFöPL-arbetsinkomsten förvärvsinkomsten av jordbruk, förvärvsinkomsten av sammanslutningens jordbruk och förvärvsinkomsten av renskötsel.

Om grunden för LFöPL-försäkringen är stipendium, jordbruk och sjöarbetsinkomst, ersätter LFöPL-arbetsinkomsten samtliga ovan nämnda inkomster och förvärvsinkomster av näringsverksamheten och förvärvsinkomster sammanslutningars näringsverksamhet samt sjöarbetsinkomsten från ett eget företag.

Om den skattskyldige har både FöPL- och LFöPL-arbetsinkomster, ersätts alla skattepliktiga inkomster enligt ovan nämnda reglerna vid beräkningen av sjukförsäkringens sjukvårdspremie.

2.7 Arbetsinkomst i företagarförsäkring som grund för beräkningen av sjukförsäkringens sjukvårdspremie

De FöPL- och LFöPL-arbetsinkomster som pensionsförsäkringsanstalterna anmält ersätter de skattepliktiga inkomsterna i 18 kap. 15 § i sjukförsäkringslagen vid beräkningen av sjukförsäkringens dagpenningspremie. Sjukförsäkringens dagpenningspremie fastställs på basis av arbetsinkomster och sådana arbetsinkomster och löner som enligt bestämmelsen inte ersätts med FöPL/LFöPL-arbetsinkomst.

Företagarens förhöjda dagpenningspremie för 18–68-åriga är 0,06 % av FöPL-arbetsinkomsten.

3 Avdrag vid beräkningen av grund- och tilläggsprocent

3.1 Naturliga avdrag

3.1.1 Utgifter för resor mellan bostad och arbetsplats

Utgifterna för resor mellan bostaden och arbetsplatsen tas i beaktande enligt uppgifterna från den senast slutförda beskattningen, från förskottsuppbördens ändringsberäkning eller enligt de uppgifter som Skatteförvaltningen uppdaterat för skatteåret. Utgifterna för resor mellan bostaden och arbetsplatsen vid den senast slutförda beskattningen höjs med 4,0 procent utan övre gräns. Av kostnaderna beräknas som avdrag den andel som överstiger 750 euro, dock högst 7 000 euro. 

3.1.2 Utgifter för resor mellan bostad och arbetsplats vid kommunalbeskattningen på Åland

Utgifterna för resor mellan bostaden och arbetsplatsen tas i beaktande enligt uppgifterna från den senast slutförda beskattningen, från förskottsuppbördens ändringsberäkning eller enligt de uppgifter som Skatteförvaltningen uppdaterat för skatteåret. Utgifterna för resor mellan bostaden och arbetsplatsen vid den senast slutförda beskattningen höjs med 4,0 procent utan övre gräns. Vid beräkningen av utgifter för resor mellan bostaden och arbetsplatsen vid kommunalbeskattningen på Åland beaktas om utgifterna är sådana som har en självriskandel om 600 euro eller om de ska beaktas utan självrisk. Därutöver ska som reseutgifter beaktas det åländska hyreskostnadsavdraget, vars självrisk tillsammans med de reseutgifter som har en självrisk är 600 euro. För utgifterna för resor mellan bostaden och arbetsplatsen beviljas vid kommunalbeskattningen på Åland ett avdrag som uppgår till högst 6 000 euro.

3.1.3 Medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer

Som medlemsavgift till en arbetsmarknadsorganisation beräknas samma relativa andel av lönen av huvudsyssla som man godkänt som medlemsavgift vid den senast slutförda beskattningen, dock högst 2 % av löneinkomsten. Om Skatteförvaltningen meddelat nya uppgifter om medlemsavgifterna, använder man sig av dessa.

3.1.4 Övriga utgifter för förvärv av inkomst

Övriga utgifter för förvärvande av inkomst beaktas enligt uppgifterna i den senast slutförda beskattningen till den del dessa överstiger avdraget för förvärvande av inkomst, dock högst upp till 1 700 euro. För familjedagvårdare, familjevårdare, skogsarbetare och frilansare godkänns dock även utgifter som överstiger 1 700 euro. Utgifterna för förvärvande av inkomst beaktas som sådana enligt uppgifterna från förskottsuppbördens ändrings beräkning eller uppgifterna som Skatteförvaltningen sparat för skatteåret. Kostnader som arbetsgivaren ersatt med stöd av 15 § i lagen om förskottsuppbörd beräknas emellertid enligt de utgifter för förvärvande av inkomst som godkänts vid den senast slutförda beskattningen.

Utgifterna för förvärvande av kapitalinkomst beaktas inte om det inte finns kapitalinkomster i beräkningen.

3.1.5 Avdrag för förvärv av inkomst

Avdraget för förvärvande av inkomst fastställs för samtliga löntagare till 750 euro, dock högst till löneinkomstens belopp.

3.2 Avdrag från nettoförvärvsinkomsten i stats- och kommunalbeskattningen

3.2.1 Avdrag för pensionsförsäkringspremier

Som pensionsförsäkringspremie beräknas 6,15 % av lönen för huvudsysslan och av sjöarbetsinkomsten. Pensionsförsäkringspremier beräknas från och med att den skattskyldige fyller 17 år. För dem som fyller 17 år mitt under året börjar pensionsförsäkringspremien beräknas från och med månaden efter den månad då åldersgränsen har uppnåtts. Pensionsförsäkringspremien beräknas tills en skattskyldig som är född 1957 fyller 68 år, en skattskyldig som är född 1958–1961 fyller 69 år och en skattskyldig som är född 1962 eller senare fyller 70 år. Fram till slutet av år 2025 beräknas pensionsförsäkringspremien förhöjd från ingången av den månad som följer på månaden då arbetstagaren fyller 53 år fram till den månad då arbetstagaren fyller 63. Som höjd pensionsförsäkringspremie beräknas 7,65 % av lönen för huvudsyssla.

Som arbetslöshetsförsäkringspremie beräknas 1,60 % av lönen för huvudsyssla.

För företagare, för vilka för förskottsuppbörden 2017 en pensionsförsäkringsanstalt lämnat uppgiften om arbetsinkomst som utgör grunden för FöPL- eller LFöPL-försäkring, beräknas pensions- och arbetslöshetsförsäkringspremier endast på den del av penninglönen från huvudsyssla som inte intjänats i företagsverksamheten.

Om för en företagare vars penninglön överstiger 1 700 euro och pensionsförsäkringspremierna understiger 200 euro vid den senast slutförda beskattningen inte anmälts arbetsinkomst, beräknas ingen pensionsförsäkringspremie eller arbetslöshetsförsäkringspremie. Om pensionsförsäkringspremierna var 200 euro eller mer eller om penninglönen understiger 1 700 euro, beräknas pensionsförsäkrings- och arbetslöshetsförsäkringspremierna för år 2017.

För den som får löneinkomst från åländsk landsvägsfärja beräknas en pensionsförsäkringspremie.

Innan pensionsförsäkringspremier dras av från lönen görs ett avdrag som ska göras före förskottsinnehållning.

Pensionsförsäkringspremie och arbetslöshetsförsäkringspremie beräknas även på biinkomster om Skatteförvaltningen har gjort en uppdatering som tillåter beräkningen. Premierna beräknas inte på lönen för huvudsyssla om Skatteförvaltningen för skatteåret uppdaterat spärr för denna beräkning. På arvode till familjevårdare och på arvode till närståendevårdare beräknas en pensionsförsäkringspremie vid beräkningen av grundskattekort.

Premierna för en kollektiv pensionsförsäkring beaktas som avdrag upp till 5 000 euro.

Om uppgiften om FöPL- eller LFöPL-arbetsinkomst fattas och om Skatteförvaltningen inte uppdaterat FöPL/LFöPL-pensionsförsäkringspremier för skatteåret, lämnas FöPL/LFöPL-pensionsförsäkringspremierna obeaktade som avdrag.

Premierna för en frivillig pensionsförsäkring eller ett avtal om långsiktigt sparande dras av från kapitalinkomst. Dessa premier får dras av från kapitalinkomsterna upp till 5 000 euro. På premierna beräknas vid behov en särskild underskottsgottgörelse som överförs till avdrag från skatten på förvärvsinkomsterna.

3.2.2 Sjukförsäkringens dagpenningspremie som ska dras av

Sjukförsäkringens dagpenningspremie som beaktas som avdrag är 1,58 % av den inkomst som utgör grunden för dagpenningspremien. Sjukförsäkringens dagpenningspremie beräknas för dem som fyllt 16 år och till dess att den skattskyldige fyller 68 år. Dagpenningspremie beräknas inte om det sammanlagda beloppet av den årliga löne- och arbetsinkomsten understiger 14 000 euro.

I fråga om personer som mitt under året fyller 16 år ska inkomsten som utgör grunden för hela årets dagpenningspremie divideras med 12 och kvoten multipliceras med antalet resterande månader efter födelsemånaden. Resultatet är den nya inkomst som utgör grunden för dagpenningspremien som utgör grunden för sjukförsäkringens dagpenningspremie. Förhöjningen av sjukförsäkringspremien bildas i beräkningen på den andel av den beskattningsbara förvärvsinkomst i kommunalbeskattningen för vilken dagpenningspremie inte fastställs.

I fråga om personer som mitt under året fyller 68 år ska inkomsten som utgör grunden för hela årets dagpenningspremie divideras med 12 och kvoten multipliceras med antalet månader som består av födelsemånaden och de föregående månaderna. Resultatet är den nya inkomst som utgör grunden för dagpenningspremien som utgör grunden för sjukförsäkringens dagpenningspremie. Förhöjningen av sjukförsäkringspremien bildas i beräkningen av den andel av förvärvsinkomsten som ska beskattas i kommunalbeskattningen, för vilken sjukförsäkringens dagpenningspremie inte fastställs.

För personer som är under 16 år eller över 68 år beräknas sjukförsäkringens dagpenningspremie inte på basis av åldern. Förhöjningen av sjukförsäkringspremien beräknas på den andel av den beskattningsbara förvärvsinkomst i kommunalbeskattningen för vilken sjukförsäkringens dagpenningspremie inte fastställs.

Dagpenningspremiens belopp beaktas som avdrag från nettoförvärvsinkomsterna.

Företagarens förhöjda dagpenningspremie som ska dras av beräknas till 0,06 % av hela FöPL-arbetsinkomsten för personer som är 18–68-år.

3.2.3 Sjöarbetsinkomstavdrag

Sjöarbetsinkomstavdraget beräknas för mottagare av sjöarbetsinkomst enligt uppgifterna i den senast slutförda beskattningen, enligt förskottsuppbördens ändringsberäkning eller enligt de uppgifter Skatteförvaltningen uppdaterat för skatteåret. Beloppet av sjöarbetsinkomstavdrag som beviljas i statsbeskattningen och kommunalbeskattningen är 20 % av det sammanlagda beloppet av sjöarbetsinkomst, dock högst 7 000 euro. När det sammanlagda beloppet av sjöarbetsinkomst överskrider 50 000 euro minskas sjöarbetsinkomstavdragets belopp med 5 % till den del sjöarbetsinkomsten överskrider 50 000 euro.

3.3 Avdrag från nettoförvärvsinkomsten vid kommunalbeskattningen

3.3.1 Invalidavdrag vid kommunalbeskattningen

Invalidavdraget beräknas enligt uppgifterna i den senast slutförda beskattningen eller enligt det som Skatteförvaltningen har meddelat.

Invalidavdrag beräknas om den skattskyldige haft andra inkomster än pensionsinkomster vid kommunalbeskattningen. Invalidavdraget på andra förvärvsinkomster än pensionsinkomst är den del av 440 euro som invaliditetsprocenten utvisar då invalidprocenten är minst 30 %, dock högst beloppet av annan nettoförvärvsinkomst vid kommunalbeskattningen än pensionsinkomst. En skattskyldig som under 1982 haft skattepliktig pensionsinkomst får vid kommunalbeskattningen dra av ett invalidavdrag som motsvarar beloppet av det invalidavdrag hen hade rätt till vid kommunalbeskattningen för 1982, såvida hen inte enligt gällande bestämmelser har rätt till ett större invalidavdrag.

3.3.2 Studiepenningsavdrag vid kommunalbeskattningen

Studiepenningsavdrag beviljas vid kommunalbeskattningen studerande som enligt den senast slutförda beskattningen eller förskottsuppbördens ändringsberäkning har haft studiepenning eller för vilken Skatteförvaltningen har uppdaterat studiepenning för skatteåret. Studiepenningsavdraget görs från nettoförvärvsinkomsterna. Avdragets fulla belopp är 2 600 euro, dock högst beloppet av studiepenningen. Avdraget minskas med 50 procent av det belopp varmed beloppet av den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst överstiger studiepenningsavdragets fulla belopp.

3.3.3 Förvärvsinkomstavdrag vid kommunalbeskattningen

Vid kommunalbeskattningen görs från en fysisk persons nettoförvärvsinkomster ett förvärvsinkomstavdrag görs före grundavdrag. Avdraget räknas på den skattskyldiges skattepliktiga löneinkomst, förvärvsinkomst av annat arbete, uppdrag eller tjänst som utförts för en annans räkning (arbetsersättning), bruksavgifter som anses utgöra förvärvsinkomst, sådana dividender från andra än offentligt noterade bolag som ska beskattas som förvärvsinkomst, förvärvsinkomstandel av företagsinkomst som ska fördelas samt förvärvsinkomstandel av näringsverksamhet eller jordbruk för delägare i en sammanslutning. Avdraget är 51 procent av det belopp varmed de inkomster som avses i 1 mom. överstiger 2 500 euro upp till ett inkomstbelopp av 7 230 euro och 28 % av det belopp som överstiger detta. Avdraget är dock högst 3 570 euro. När den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst överstiger 14 000 euro minskar avdraget med 4,5 procent av det belopp som nettoförvärvsinkomsten överstiger 14 000 euro med.

3.3.4 Grundavdrag vid kommunalbeskattningen

Grundavdraget vid kommunalbeskattningen är 3 060 euro minskat med 18 % av andel av inkomsterna som överstiger detta belopp. Grundavdraget beräknas på nettoförvärvsinkomsten efter att de avdrag som beviljas vid kommunalbeskattningen har gjorts.

3.4 Avdrag från skatten

3.4.1 Arbetsinkomstavdrag

Arbetsinkomstavdraget beräknas på samma förvärvsinkomster som förvärvsinkomstavdraget vid kommunalbeskattningen.

Grunden för beräkningen är löneinkomst, förvärvsinkomst av annat arbete, uppdrag eller tjänst som utförts för en annans räkning, bruksavgifter som anses utgöra förvärvsinkomst, sådana dividender från andra än offentligt noterade bolag som ska beskattas som förvärvsinkomst, förvärvsinkomstandel av företagsinkomst som ska fördelas samt förvärvsinkomstandel av näringsverksamhet eller jordbruk för delägare i en sammanslutning.

Avdraget utgör 12,0 % av det belopp med vilket de ovan nämnda inkomsterna överstiger 2 500 euro. Avdragets maximibelopp är 1 420 euro. När den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst överstiger 33 000 euro, minskar avdraget med 1,46 % av det belopp med vilket nettoförvärvsinkomsten överskrider 33 000 euro.

Arbetsinkomstavdraget dras av från den inkomstskatt på förvärvsinkomster som ska betalas till staten. Till den del avdraget överstiger beloppet på den inkomstskatt på förvärvsinkomst som ska betalas till staten, ska det göras från kommunalskatten, sjukförsäkringens sjukvårdspremie och kyrkoskatten i proportion till dessa skatter.

Avdraget görs före de övriga avdrag som ska göras från inkomstskatten. 

3.4.2 Invalidavdrag vid statsbeskattningen

Invalidavdraget beräknas för den som är berättigad till det. Invalidavdraget är den andel av 115 euro som motsvarar invaliditetsgraden då invaliditetsgraden är minst 30 %. Avdraget görs från inkomstskatten till staten på förvärvsinkomst. Det belopp av invalidavdraget vid statsbeskattningen som den skattskyldige inte har kunnat dra av överförs inte automatiskt till den andra av makarna vid förskottsuppbörden.

3.4.3 Underhållsskyldighetsavdrag vid statsbeskattningen

För den som är berättigad till underhållsskyldighetsavdrag beräknas en åttondedel av underhållsbidragen, dock högst 80 euro per minderårigt barn. Avdraget görs från inkomstskatten till staten på förvärvsinkomst.

3.4.4 Underskottsgottgörelse och särskild underskottsgottgörelse

Vid beräkningen av förskottsinnehållningsprocent uppstår ett underskott inom kapitalinkomstslaget om summan av avdragbara utgifter för förvärvande av inkomst och ränteutgifter är större än summan av de skattepliktiga kapitalinkomsterna.

Räntorna på bostadsskuld och på skuld för första bostad beaktas som sådana enligt uppgifterna i den senast slutförda beskattningen genom att räntorna sänks med 12 %. Räntor på bostadsskulder och på skulder för första bostad i förskottsuppbördens ändringsberäkningar sänks med 4 %. De uppgifter om räntor på bostadsskulder och på skulder för första bostad som Skatteförvaltningen uppdaterat för skatteåret beaktas som sådana. Av räntorna på bostadsskuld och skuld på första bostad beaktas 45 % i beräkningen. Räntorna på skulder för förvärvande av inkomst beräknas som sådana.

Underskottsgottgörelsen är en andel som motsvarar inkomstskatteprocenten på kapitalinkomst (30 %) av det underskott i kapitalinkomstslaget som uppkommit under samma skatteår, dock högst 1 400 euro. Underskottsgottgörelsen för räntor på skuld för anskaffning av första bostad är 32 %. Detta maximibelopp höjs med 400 euro om den skattskyldige eller makarna tillsammans har försörjt ett minderårigt barn, och med 800 euro om antalet sådana barn varit två eller flera.

Från underskottsgottgörelsen dras av högst 3/4 från skatten på förvärvsinkomst till staten. Den återstående 1/4 dras av från statens förvärvsinkomstskatt, kommunalskatt, kyrkoskatt och sjukförsäkringens sjukvårdspremie i förhållande till dessas belopp.

Premierna för en frivillig individuell pensionsförsäkring och ett avtal om långsiktigt sparande dras av från kapitalinkomsterna efter att de avdragbara utgifterna för förvärvande av inkomst och ränteutgifterna har dragits av. Till den del de skattepliktiga kapitalinkomsterna inte räcker till för att dra av premierna beaktas den del som inte dragits av som särskild underskottsgottgörelse.

Särskild underskottsgottgörelse dras av i första hand från den inkomstskatt som ska betalas till staten för förvärvsinkomst. Om skatten på förvärvsinkomsterna till staten inte räcker till för att dra av särskild underskottsgottgörelse ska det icke-avdragna beloppet dras av från kommunalskatt, kyrkoskatt och sjukförsäkringens sjukvårdspremie i proportion till dessa. Den särskilda underskottsgottgörelsen dras av från skatt på förvärvsinkomster först efter det att den egentliga underskottsgottgörelsen dragits av.

Till den del den särskilda underskottsgottgörelsen inte kunnat dras av överförs inte automatiskt vid förskottsuppbörden från den ena maken till den andra.

3.4.5 Barnavdrag

Barnavdraget beräknas för den som är berättigad till det. Avdragsbeloppet är 50 euro för varje minderårigt barn som den skattskyldige har vårdnaden om. Om den skattskyldige inte omfattas av inkomstskattelagens bestämmelser om makar och inte har en make eller maka utomlands beviljas avdraget till dubbla beloppet för de varje barn han eller hon är ensamförsörjare för. Avdraget beräknas för högst fyra barn.

Om den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst och nettokapitalinkomst sammanlagt överstiger 36 000 euro minskas avdraget med 1 % av den del med vilken nettoförvärvsinkomsten och nettokapitalinkomsten sammanlagt överstiger 36 000 euro.

Barnavdraget görs i första hand från de skatter som betalas till staten för förvärvsinkomster och kapitalinkomster i proportion till skatternas belopp. Om skatten på förvärvsinkomsterna till staten inte räcker till för att göra barnavdraget ska den icke-avdragna andelen dras av från kommunalskatten, kyrkoskatten och sjukförsäkringens sjukvårdspremie i proportion till dessa skatter. Barnavdrag beviljas inte från den åländska kommunalskatten.

4 Beräkning av skattebelopp

4.1 Förvärvsinkomstskatt till staten, kommunalskatt, kyrkoskatt, sjukförsäkringens sjukvårdspremie och dagpenningspremie

Statens skatt på förvärvsinkomst beräknas enligt en progressiv inkomstskatteskala som tillämpas vid beskattningen för skatteåret i fråga. Kommunalskatten, kyrkoskatten och sjukförsäkringens sjukvårdspremie samt sjukförsäkringens dagpenningspremie beräknas enligt de procentsatser som den skattskyldiges hemkommun och församling fastställt för skatteåret samt enligt sjukvårdspremieprocent (1,28), förhöjningsprocent för sjukvårdspremie (0,17), sjukförsäkringens dagpenningspremieprocent (1,58) och förhöjningsprocent för dagpenningspremie (0,06) som fastställts för skatteåret med två decimalers noggrannhet. Sjukvårdspremien för löne- och arbetsinkomst är 0 %. Sjukförsäkringens dagpenningspremie beräknas inte om det sammanlagda beloppet av den årliga löne- och arbetsinkomsten understiger 14 000 euro.

Statens skatt på förvärvsinkomsterna beräknas enligt inkomstskatteskalan utgående från den beskattningsbara förvärvsinkomsten efter att de ovan nämnda avdragen vid statsbeskattningen från de ovan i kap. 2 avsedda förvärvsinkomsterna har gjorts. Från skatten på förvärvsinkomsterna till staten dras av avdrag från skatt enligt vad som beskrivits ovan.

Beloppet av kommunal- och kyrkoskatt är den andel av den skattskyldiges beskattningsbara inkomster vid kommunalbeskattningen som den skattskyldiges hemkommun och församling fastställt som inkomstskattesats för skatteåret i fråga. Den beskattningsbara inkomsten i kommunalbeskattningen är beloppet efter att avdragen från förvärvsinkomsterna vid kommunalbeskattningen enligt kap. 2 har gjorts.

Sjukvårdspremie är det belopp som motsvarar sjukvårdspremieprocenten av den beskattningsbara förvärvsinkomsten vid beräkningen av sjukvårdspremien. Den beskattningsbara förvärvsinkomsten fås efter att man gjort naturliga avdrag och de avdrag som vid beräkningen av sjukvårdspremien har beräknats på nytt vid beräkningen av sjukvårdspremien från de skattepliktiga förvärvsinkomsterna, som består av eventuella FöPL- och LFöPL-arbetsinkomsterna samt av de skattepliktiga förvärvsinkomster som enligt 18 kap. 14 § i sjukförsäkringslagen inte har ersatts med arbetsinkomst. Sjukvårdspremien är den beskattningsbara förvärvsinkomsten vid beräkningen av sjukvårdspremien multiplicerad med sjukvårdspremieprocenten.

Den förhöjda sjukvårdspremien beräknas så att man från den beskattningsbara inkomsten vid kommunalbeskattningen eller från den vid beräkningen av sjukvårdspremien beskattningsbara förvärvsinkomsten drar av de bruttoinkomster som utgör grunden för dagpenningspremien och detta resultat multipliceras med procentsatsen för den förhöjda sjukvårdspremien. I praktiken fastställs sjukförsäkringens förhöjda sjukvårdspremier på basis av pensions- och förmånsinkomsterna och andra motsvarande inkomster.

Sjukvårdspremien och den förhöjda sjukvårdspremien beaktas i det sammanlagda beloppet av skatter och avgifter då underskottsgottgörelsen relateras. Den beräknade sjukvårdspremien och den förhöjda sjukvårdspremien minskas med underskottsgottgörelsens andel av sjukvårdspremien, varvid resultatet utgör sjukförsäkringens sjukvårdspremie som ska betalas. Beloppet läggs till summan av skatterna och avgifterna.

Som grund för dagpenningspremien används vid beräkningen det sammanlagda beloppet av följande inkomster: förvärvsinkomster av lönekaraktär, sjöarbetsinkomst, arvode till idrottsman, förskottsinnehållningspliktiga nettoarbetsersättningar (momsskyldiga), förskottsinnehållningspliktiga arbetsersättningar (icke-momsskyldiga), arvode till närståendevårdare och arvode till familjevårdare utan kostnadsersättningarnas andel. Förvärvsinkomster av lönekaraktär är löneinkomst av huvudsyssla, biinkomst och de löneinkomster som omfattas av förskottsbetalning. Hos personer som får graderade skattekort eller skattekort med uppskattad löneinkomst behandlas den uppskattade inkomsten som förvärvsinkomst av lönekaraktär. Om en förmån har ändrats till löneinkomst av huvudsyssla, behandlas den som förvärvsinkomst av lönekaraktär. Om det i beräkningen finns förvärvsinkomst som omfattas av förskottsbetalning i enlighet med kap. 2.3, beaktas sådan förvärvsinkomst som utgör grunden för dagpenningspremien. Från inkomsten som utgör grunden för dagpenningspremien dras av ett avdrag som ska göras före förskottsinnehållning.

Som grund för dagpenningspremien hos försäkrade enligt FöPL/LFöPL används det sammanlagda beloppet av följande inkomster: förvärvsinkomster av lönekaraktär som inte ersatts, sjöarbetsinkomst som inte ersatts, arvode till idrottsman, förskottsinnehållningspliktig nettoarbetsersättning som inte ersatts (momsskyldiga), förskottsinnehållningspliktig arbetsersättning som inte ersatts (icke-momsskyldiga), närståendevårdarens arvode som inte ersatts, familjevårdarens icke-ersatta arvode utan kostnadsersättningarnas andel, FöPL-arbetsinkomst, LFöPL-arbetsinkomst, arbetsersättning som omfattas av förskottsbetalning och som inte ersatts, förvärvsinkomst av näringsverksamhet som inte ersatts, förvärvsinkomst av sammanslutningars näringsverksamhet vilken inte ersatts, förvärvsinkomst av jordbruk vilken inte ersatts, förvärvsinkomst av sammanslutningars jordbruk vilken inte ersatts och förvärvsinkomst av renskötsel vilken inte ersatts samt förvärvsinkomst av annan förvärvsverksamhet vilken inte ersatts och förskottsbetalningspliktig löneinkomst som inte ersatts.

Inkomsten som utgör grunden för dagpenningspremien används också vid beräkningen av den skillnad på vilken man beräknar den förhöjda sjukvårdspremien.

Dagpenningspremienberäknas på den inkomst som utgör grunden för dagpenningspremien. Dagpenningspremien beräknas endast för 16–68-åringar på det sätt som avses i kap. 3.2.2.

För FöPL-försäkrade beräknas dessutom såsom företagares tilläggsfinansieringsandel företagares förhöjda dagpenningspremie på FöPL-arbetsinkomsten.

Den beräknade sjukförsäkringens dagpenningspremie jämte höjningarna beaktas som avdrag vid statsbeskattningen, vid kommunalbeskattningen och när man räknar ut den beskattningsbara förvärvsinkomst som används vid beräkningen av sjukförsäkringens sjukvårdspremie.

Den beräknade sjukförsäkringens dagpenningspremie jämte höjningarna läggs på skattebehovet, från vilket man dragit av avdragen från skatten på förvärvsinkomst till staten, underskottsgottgörelsen och den särskilda underskottsgottgörelsen.

Om den skattskyldige inte får pension från utlandet, avdras den andel av arbetsinkomstavdrag som inte dragits av från skatten på förvärvsinkomst till staten, underskottsgottgörelsen och den särskilda underskottsgottgörelsen från det sammanlagda beloppet av skatter och avgifter. Om den skattskyldige får pension från utlandet, relateras underskottsgottgörelserna på det sätt som anges i kap. 3.4.4.

4.2 Rundradioskatt

Som rundradioskatt beräknas 0,68 % av summan av den skattskyldiges nettoförvärvs- och nettokapitalinkomst eller av summan av dennes FöPL- och/eller LFöPL-arbetsinkomst, om denna inkomst överstiger summan av nettoförvärvs- och nettokapitalinkomsten, dock högst 143 euro. Om skatten understiger 70 euro påförs den inte. Rundradioskatten fastställs för sådana allmänt skattskyldiga i Finland som senast under skatteåret fyllt 18 år. År 2017 gäller lagen dem som är födda 1999 eller tidigare.

Dödsbon betalar rundradioskatt endast för dödsåret. Rundradioskatt fastställs inte för begränsat skattskyldiga eller sådana fysiska personer eller dödsbon som har hemkommun i landskapet Åland.

Från rundradioskatten görs inte avdrag på skatt. En internationell dubbelbeskattning som hänför sig till rundradioskatten undanröjs antingen med undantagandemetoden eller med avräkningsmetoden. Rundradioskatten läggs till summan av skatterna och avgifterna. 

5 Beräkning av grundprocent

Grundprocenten beräknas genom att räkna de sammanlagda skatternas procentuella andel av de inkomster som använts som grund för beräkningen av skatterna. Avdrag som ska göras före förskottsinnehållning dras av från den divisor som används i beräkningen av skatterna.

Procentsatsen beräknas med en halv procentenhets noggrannhet och avrundas alltid uppåt till närmaste jämna eller halva procent.

6 Gränsen för tillämpning av grundprocent

Grundprocenten får tillämpas endast upp till de inkomstgränser som anges i skattekortet. Inkomstgränserna uträknas enligt följande:

De i kap. 2 uppräknade förhöjda löneinkomsterna av huvudsyssla divideras med

  • 12 = inkomstgräns för en månad
  • 26 = inkomstgräns för två veckor
  • 52 = inkomstgräns för en vecka
  • 364 = inkomstgräns för en dag; för sjöarbetsinkomst används divisorn 360.

Beräknar man en enda inkomstgräns för ett skattekort görs det så att de i kap. 2 uppräknade förhöjda löneinkomsterna av huvudsyssla divideras med 12,5 och denna kvot multipliceras därefter med 11,5.

7 Beräkning av tilläggsprocent

Den skattskyldiges tilläggsprocent fastställs utgående från den beskattningsbara inkomsten enligt följande skala:

Tilläggsprocentskala
Beskattningsbar förvärvsinkomst vid statsbeskattningen i euro Procent vid nedre gränsen %
16.900,00 – 19.800,00 6,5 %
19.800,01 – 21.900,00 9,25 %
21.900,01 – 23.000,00 11,25 %
23.000,01 – 25.300,00 16,25 %
25.300,01 – 41 200,00 17,5 %
41 200,01 – 58.600,00 19,5 %
58.600,01 – 73 100,00 21,5 %
73 100,01 - 31,5 %

Till det procenttal som skalan utvisar (procent vid nedre gränsen som betyder statens tilläggsprocentandel) läggs inkomstskatteprocenten enligt den skattskyldiges hemkommun och församlingens inkomstskatteprocent samt sjukförsäkringens sjukvårdspremie (1,28) och sjukförsäkringens dagpenningspremie (1,58), vilket ger som resultat tilläggsprocenten. Tilläggsprocenten beräknas med en halv procentenhets noggrannhet genom att avrunda talet uppåt eller nedåt till närmaste jämna eller halva procent. Tilläggsprocenten kan vara högst 60,0.

Om den beskattningsbara inkomsten underskrider 16 900 euro, uppgår statens tilläggsprocentandel till 6,5 %.

För mottagare av sjöarbetsinkomst fastställs tilläggsprocenten på motsvarande sätt, men från tilläggsprocenten avdras 7 procentenheter om beloppet av sjöarbetsinkomst understiger 44 000 euro.

8 Beräkning av graderade procentsatser

Graderade skattesatser beräknas för 15–18-åringar och för personer som är yngre än detta men som tidigare erhållit löneinkomster högst till ett belopp på 15 000 euro samt för personer som är under 21 år och som har inkomster som är högst 1 210 euro beräknas graderade procentsatser i stället för grund- och tilläggsprocent.

Graderade procentsatser:
GRAD i euro SKATT
0 euro–10 300 euro % = 0,0

över 10 300 euro–
upp till 17 650 euro

% = (skatt enligt beskattningsbara inkomster €) × 100
                      7 350 €

över 17 650 euro % = 40,0

Innehållningsprocenten avrundas uppåt till närmaste jämna eller halva procent.

För skattskyldiga med inkomster som överstiger 1 210 euro men understiger 15 000 euro beräknas ett skattekort för huvudsyssla, i vilket inkomsterna antas vara 15 000 euro. Om Skatteförvaltningen uppdaterat studiepenning för skatteåret beaktas den och en presumtiv löneinkomst på 15 000 euro.

För skattskyldiga som är över 20 år men inkomsterna har varit mindre än 1 210 euro beräknas också ett skattekort för huvudsyssla, där inkomsterna uppskattas till 15 000 euro.

Tilläggsprocenten på ett skattekort med den presumtiva löneinkomsten på 15 000 euro är kommunal inkomstskattesats + församlingens inkomstskattesats + procentsatsen för sjukförsäkringens sjukvårdspremie (1,28 %) + procentsatsen för sjukförsäkringens dagpenningspremie (1,58 %) + 6,5 % som statens andel.

9 Beräkning av frilansprocent

För personer som haft frilansinkomster vid den senast slutförda beskattningen eller för vilka Skatteförvaltningen meddelat en uppgift om frilansinkomster beräknas en helhetsskattesats för löneinkomster. Frilansprocenten uträknas även om inkomsterna inte överstiger 15 000 euro. Om utgifterna för förvärvande av inkomst överstiger 1 700 euro beaktas de endast om uppgiften kommer från förskottsuppbördens ändringsberäkning eller om Skatteförvaltningen uppdaterat uppgiften för skatteåret. Övriga avdrag beräknas enligt detta beslut. Innehållningsprocenten på ett frilansskattekort fastställs till 15 om den beräknade procentsatsen blir mindre än detta.

Skattebeloppet som beräknats på basis av de beskattningsbara inkomsterna omräknas i procent enligt de deklarerade inkomsterna och den beräknade procenten avrundas uppåt till närmaste jämna eller halva procent.

10 Beräkning av procent för biinkomst

Hos skattskyldiga som har minst 400 euro i biinkomster från förskottsuppbördens ändringsberäkningar eller som uppgift som Skatteförvaltningen uppdaterat för skatteåret, ska biinkomsterna inkluderas i beräkningen av grundprocenten. Som inkomstuppgift beaktas i beräkningen även arvoden till idrottare, närståendevårdare och familjevårdare samt kostnadsersättningar som sådana. Förskottsinnehållningspliktiga ersättningar för arbete tas med i beräkningen i situationer som nämns i kap. 2.1. Grundprocenten fastställas som procentsats för biinkomsterna.

På ett skattekort för biinkomster antecknas som årlig inkomstgräns för grundprocenten biinkomsternas belopp antingen enligt den senast slutförda beskattningen, enligt förskottsuppbördens ändringsberäkning eller enligt ett belopp som Skatteförvaltningen meddelat för skatteåret. Om pensionerna överstiger 1 800 euro, ska även dessa inkluderas i beräkningen av grundprocenten, och grundprocenten fastställs som innehållningsprocent för pensionen. Om den enda inkomstuppgiften i beräkningen är arbetsersättning, den skattskyldige inte har huvudinkomster och den beräknade skatteprocenten understiger 15, fastställs innehållningsprocenten i biinkomstskattekortet till 15.

Om biinkomsterna är biinkomsterna enligt den senast slutförda beskattningen, fastställs som skatteprocent för biinkomsterna endast den tilläggsprocent som definierats i kap. 7.

För skattskyldiga för vilka man fastställt i kap. 8 avsedda graderade procentsatser fastställs ingen skatteprocent för biinkomster.

11 Ikraftträdande

Förskottsinnehållningsprocent som fastställs genom detta beslut tillämpas på betalningar som betalas ut 1.2.2017 eller därefter.

 

Helsingfors den 24 november 2016


generaldirektör Pekka Ruuhonen

ledande sakkunnig Mia Keskinen