Skatteförvaltningens beslut om beräkningsgrunder för den förskottsskatt som i samband med förskottsbetalningen påförs fysiska personer år 2015

Har getts
4.12.2014
Diarienummer
A199/200/2014
Giltighet
Tills vidare

Skatteförvaltningen har med stöd av 24 § 3 mom. i lagen (627/1978) om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst, sådant det lyder i lag 510/2010, samt 2 § 1 mom. och 6 § 1 mom. i lagen (1118/1996) om förskottsuppbörd, sådana de lyder i lag 516/2010, fastställt de beräkningsgrunder för den förskottsskatt som påförs fysiska personer som följer:

1 Beräkning av förskottsskatt

Allmänt eller begränsat skattskyldiga som har inkomster som omfattas av förskottsbetalningen påförs förskottsskatt vid förskottsbetalningen utgående från följande grunder.

Förskottsskatten för den skattskyldige påförs av Skatteförvaltningen.

1.1 Inkomster som tillämpas som grund för beräkningen av förskottsskatt

1.1.1 Inkomster som ska tas i beaktande i samband med beräkning av skatterna

Vid fastställandet av förskottsskatt som ska betalas vid förskottsbetalningen beaktas som inkomster den skattskyldiges skattepliktiga inkomster, om de väntas fortsätta. Även inkomster från utlandet beaktas. Utländsk pension som beskattas i Finland och som har kunnat beaktas redan i beräkningen av förskottsinnehållningsprocenten tas i beaktande också vid beräkningen av förskottsskatt.

Dividendinkomster och räntor på andelskapital från den för 2013 verkställda beskattningen beaktas inte. Inhemska dividendinkomster beaktas i beräkningen enligt uppgifterna från förskottsuppbördens rättelseberäkningar 2014 eller enligt de uppgifter som Skatteförvaltningen infört i databasen för år 2015. Av utländska dividendinkomster beaktas endast sådana dividender från offentligt noterade samfund som utgör kapitalinkomst. Inkomster från försäljning av virke som avses i 43 § i inkomstskattelagen beaktas inte. Bruksavgifter som utgör kapitalinkomst beaktas inte heller vid beräkningen av förskottsskatt.

Inkomster på vilka förskottsinnehållning ska verkställas beaktas till samma belopp som de har beaktats vid beräkningen av förskottsinnehållningsprocent.

Inkomster som omfattas av förskottsbetalning beaktas enligt den verkställda beskattningen för 2013, enligt förskottsuppbördens rättelseberäkningar 2014 eller enligt de uppgifter som Skatteförvaltningen uppdaterat för år 2015.

Hos delägare i beskattnings- och näringssammanslutningar beaktas inkomstandelen från sammanslutningen den verkställda beskattningen för 2013, enligt uppgifterna från förskottsuppbördens rättelseberäkningar 2014 eller enligt de uppgifter som Skatteförvaltningen uppdaterat för år 2015. Näringsverksamhetens och jordbrukets kapitalinkomster och förvärvsinkomster tas i beaktande enligt uppgifterna i den för 2013 verkställda beskattningen, enligt uppgifterna från förskottsuppbördens rättelseberäkningar 2014 eller enligt de uppgifter som Skatteförvaltningen uppdaterat för år 2015.

I beräkningen av förskottsskatt till begränsat skattskyldiga beaktas inte övriga inkomster än pensionsinkomster på vilka förskottsinnehållning ska verkställas, utan dessa inkomster tas bort från skattegrunderna, om sådana förekommer. Hos begränsat skattskyldiga beaktas finska pensionsinkomster och de influtna förskottsinnehållningarna på dem.

Sådana kapitalinkomster och förvärvsinkomster som omfattas av förskottsbetalningen, med undantag av inte utlandsinkomsterna, beaktas på samma sätt som hos allmänt skattskyldiga. Inkomsterna inräknas i förskottsbetalningspliktiga inkomster enligt uppgifterna vid den för 2013 verkställda beskattningen, enligt uppgifterna från förskottsuppbördens rättelseberäkningar 2014 eller enligt de uppgifter som Skatteförvaltningen uppdaterat för år 2015. Sjukförsäkringens sjukvårdspremie beräknas för en begränsat skattskyldig om han erhåller pension eller prestation från Finland och har uppgiften i databasen om att Finland svarar för sjukvårdskostnaderna. Standarantagandet i fråga om en begränsat skattskyldigs sådana inkomster som omfattas av förskottsbetalningen är att varken sjukvårdspremie eller dagpenningspremie påförs.

1.1.2 Företagarförsäkringens arbetsinkomst såsom grund för beräkning av sjukförsäkringens sjukvårdspremie

Pensionsförsäkringsanstalterna lämnar uppgifter om de uppskattade arbetsinkomster för år 2015 som utgör grunden för försäkringspremierna för företagarpensionsförsäkringen (FöPL-arbetsinkomst) eller lantbruksföretagarnas pensionsförsäkring (LFöPL-arbetsinkomst) samt om den blivande pensionen. Med arbetsinkomst ersätts de skattepliktiga inkomster som räknats upp i 18 kapitel 14 § i sjukförsäkringslagen och sjukförsäkringens sjukvårdspremie fastställs utgående från arbetsinkomster och de övriga skattepliktiga förvärvsinkomster som enligt bestämmelsen inte ersätts med arbetsinkomsten.

Vid beräkningen av grundförskott ersätts förvärvsinkomster av lönenatur med arbetsinkomsterna enligt samma regler som vid beräkningen av förskottsinnehållningsprocent. Om löneinkomstuppgifterna har tagits från den för 2013 verkställda beskattningen ersätts i fråga om det sammanlagda beloppet av löneinkomst från huvudsyssla, förskottsbetalningspliktiga löneinkomster och kostnadsersättningar den andel av beskattningsberäkningens löneinkomst som ska ersättas (PY) och i fråga om biinkomsterna ersätts den andel av beskattningsberäkningens biinkomst som ska ersättas (1Y). Av sjöarbetsinkomsten ersätts den andel av sjöarbetsinkomst som ska ersättas (2Y). Om uppgifterna är från förskottsuppbördens rättelseberäkning 2014 ersätts i fråga om förvärvsinkomsterna av lönenatur den andel av lönen av näringsverksamhet (Y-lön) som fåtts i ändringsberäkningen eller som Skatteförvaltningen uppdaterat för 2015. I fråga om sjöarbetsinkomsten ersätter man den av Skatteförvaltningen för 2015 uppdaterade andel av sjöarbetsinkomst av näringsverksamhet (M-lön).

Dividender som utgör förvärvsinkomst ersätts med FöPL-arbetsinkomster till den del dividenderna har tagits med i beräkningen.

Med FöPL-arbetsinkomsten ersätts även arbetsersättning som omfattas av förskottsbetalning och ingår i den personliga förvärvskällan, inkomst från annan förvärvsverksamhet (t.ex. servicepenning, privat familjedagvårdare), näringsverksamhetens förvärvsinkomst och förvärvsinkomsten av sammanslutningens näringsverksamhet.

Som grund för en LFöPL-försäkring kan vara antingen jordbruk, sjöarbetsinkomst, jordbruk och sjöarbetsinkomst, stipendium, stipendium och jordbruk, stipendium och sjöarbetsinkomst eller stipendium, jordbruk och sjöarbetsinkomst. Grunden för försäkringen sänds från LPA för förskottsuppbörden för 2015.

Grunden för LFöPL-försäkringen påverkar vilka inkomster LFöPL-arbetsinkomsten ersätter vid beräkningen av sjukvårdspremien.

Om grunden av LFöPL-försäkringen är jordbruk, ersätter LFöPL-arbetsinkomsten även förvärvsinkomsten av jordbruk, förvärvsinkomsten av sammanslutningens jordbruk och förvärvsinkomsten av renskötsel.

Om det är sjöarbetsinkomst som utgör grunden för LFöPL-försäkringen, ersätter LFöPL-arbetsinkomsten förvärvsinkomsten av näringsverksamhet och näringsverksamhetens förvärvsinkomst från sammanslutning samt sjöarbetsinkomsten från det egna företaget men inga andra inkomster som ska ersättas med LFöPL-arbetsinkomsten. Om det ändå förekommer sådana inkomster som avses här, är de med som sådana vid beräkningen av sjukförsäkringens sjukvårdspremie.

Om grunden för LFöPL-försäkringen är jordbruk och sjöarbetsinkomst, ersätter LFöPL-arbetsinkomsten alla de ovan uppräknade inkomsterna.

Om grunden för LFöPL-försäkringen är stipendium, ersätter LFöPL-arbetsinkomsten stipendiet men inga andra inkomster som ska ersättas av LFöPL-arbetsinkomsten. Om det ändå förekommer sådana inkomster som avses här, är de med som sådana vid beräkningen av sjukförsäkringens sjukvårdspremie.

Om grunden av LFöPL-försäkringen är stipendium och jordbruk, ersätter LFöPL-arbetsinkomsten stipendiet, förvärvsinkomsten av jordbruk, förvärvsinkomsten av sammanslutningens jordbruk och förvärvsinkomsten av renskötsel.

Om grunden för LFöPL-försäkringen är stipendium, jordbruk och sjöarbetsinkomst, ersätter LFöPL-arbetsinkomsten alla de ovan uppräknade inkomsterna och förvärvsinkomsten av näringsverksamhet och näringsverksamhetens förvärvsinkomst från sammanslutning samt sjöarbetsinkomsten från det egna företaget.

Om den skattskyldige har både FöPL- och LFöPL-arbetsinkomster, ersätts alla skattepliktiga inkomster genom reglerna ovan vid beräkningen av sjukförsäkringens sjukvårdspremie.

Förutom de ovanstående ersätter FöPL-arbetsinkomsten vid beräkningen av förskottsskatt även arbetsersättningar som omfattas av förskottsinnehållning (momsskyldig) och arbetsersättningar som omfattas av förskottsbetalning vid beräkningen av sjukförsäkringens sjukvårdspremie.

1.1.3 Företagarförsäkringens arbetsinkomst såsom grund för beräkning av sjukförsäkringens dagpenningspremie

Med de FöPL- eller LFöPL-arbetsinkomster som pensionsförsäkringsanstalterna anmält ersätts vid beräkningen av sjukförsäkringens dagpenningspremie de skattepliktiga inkomster som räknats upp i 18 kapitel 15 § i sjukförsäkringslagen. Dagpenningspremien, som är 0,78 %, fastställs så att som beräkningsgrund används arbetsinkomster och de arbetsinkomster och löner som enligt bestämmelsen inte ersätts med FöPL/LFöPL-arbetsinkomst.

Företagarens förhöjda dagpenningspremie 0,13 % beräknas utgående från FöPL-arbetsinkomsten för 18–68-åringar.

1.1.4 Användning av förskottsbetalningspliktiga inkomster från beskattningen för 2013

Inkomster som omfattas av förskottsbetalningen från beskattningen för 2013 används enligt följande:

  • nettoinkomst av jordbruket samt jordbruksinkomst från en sammanslutning nedsätts med 15,0 %
  • annan hyresinkomst än sådan som fåtts från en jordbruksfastighet samt hyresinkomst av bostads- och affärsaktier ökas med 6,5 %
  • inkomst av näringsverksamhet som en fysisk person fått samt sammanslutningens inkomst av näringsverksamhet ökas med 7,5 %
  • en utländsk sammanslutnings kapital- och förvärvsinkomst tas med i beräkningen som sådan
  • övriga inkomster tas med i beräkningen som sådana.

Löneinkomster och betjäningsavgifter som omfattas av förskottsbetalning ökas med 2,5 % om uppgiften är från beskattningen för 2013 och med 1,0 % om uppgiften är från förskottsuppbördens rättelseberäkning 2014.

1.2 Avdrag som görs från de inkomster som utgör grunden för beräkningen av förskottsskatt

Avdrag som i inkomstbeskattningen beviljas fysiska personer dras av på ovan nämnda sätt från de sammanlagda förvärvsinkomsterna enligt samma grunder som det särskilt fastställts genom Skatteförvaltningens beslut om grunderna för beräkning av förskottsinnehållningsprocent för lön och pension. Det sjöarbetsinkomstavdrag som ska beräknas av utländsk sjöarbetsinkomst och de pensionsinkomstavdrag som ansluter sig till utländsk pension beaktas utöver övriga avdrag.

Avdrag hänför sig i första hand till de inkomster på vilka förskottsinnehållning ska verkställas. Om det inte finns sådana inkomster på vilka förskottsinnehållning ska verkställas eller om inkomsterna inte räcker till för avdrag, görs avdragen från de inkomster som omfattas av förskottsbetalningen. Avdrag för inkomstens förvärvande görs likväl endast från löneinkomsterna, om uppgifterna från beskattningen för 2013 används som inkomstgrund. Utgifterna för inkomstens förvärvande dras av från löneinkomsten eller från andra förvärvsinkomster. Sådana naturliga avdrag som hänför sig till inkomster på vilka förskottsinnehållning ska verkställas görs endast från de inkomster på vilka förskottsinnehållning ska verkställas.

Avdrag från kapitalinkomsterna görs enligt samma grunder som fastställts särskilt i Skattestyrelsens beslut om grunderna för innehållningsprocentsatserna för lön.

Hos begränsat skattskyldiga beaktas som avdrag vid kommunalbeskattningen pensionsinkomstavdrag, förvärvsinkomstavdrag, invalidavdrag och invalidavdrag för år 1982 samt grundavdrag. Pensionsinkomstavdraget vid statsbeskattningen beaktas som avdrag vid statsbeskattningen. Avdrag från kapitalinkomsten beaktas på samma sätt som hos allmänt skattskyldiga. Om kapitalinkomsterna inte räcker till för de avdrag som ska göras från kapitalinkomsterna, överförs det icke-avdragna beloppet vid beräkningen av underskott till underskott och särskilt underskott på samma sätt som hos allmänt skattskyldiga.

1.3 Beräkning av skatter

1.3.1 Beräkning av statens inkomstskatt

1.3.1.1 Förvärvsinkomster

Statens förvärvsinkomstskatt beräknas för allmänt och begränsat skattskyldiga fysiska personer och för inhemska dödsbon på basis av den beskattningsbara förvärvsinkomsten vid statsbeskattningen och med den inkomstskatteskala som grund som ska tillämpas i beskattningen för år 2015.

För dem som får pensionsinkomst beräknas därutöver en tilläggskatt på pensionsinkomst. En fysisk person ska betala tilläggskatt på pensionsinkomst till staten för sin pensionsinkomst när pensionsinkomsten med avdrag för pensionsinkomstavdraget vid statsbeskattningen överstiger 45 000 euro. Tilläggsskatten ska uppgå till 6 procent. Tilläggskatten på pensionsinkomst för dödsåret påförs dödsboet.

Tilläggsskatten på pensionsinkomst ska betalas utöver den inkomstskatt som fastställts enligt den progressiva inkomstskatteskala som tillämpas vid statsbeskattningen och på tilläggsskatten på pensionsinkomst tillämpas vad som föreskrivs om den inkomstskatt som på förvärvsinkomst ska betalas till staten. Tilläggsskatten på pensionsinkomst utgör en del av den förvärvsinkomstskatt som ska betalas till staten.

Från statens förvärvsinkomstskatt som har fåtts så här avdras arbetsinkomstavdrag, invalidavdrag, underhållsskyldighetsavdrag och barnavdrag. Avdragen beräknas på samma sätt som vid beräkningen av innehållningsprocent för löntagare.

Av underskottsgottgörelsen avdras högst ¾ från statens förvärvsinkomstskatt. Återstående ¼ avdras från statens förvärvsinkomstskatt, kommunalskatt, kyrkoskatt och sjukförsäkringens sjukvårdspremie i proportion till dessa skatter. Särskild underskottsgottgörelse dras av i första hand från statens förvärvsinkomstskatt. Om statens förvärvsinkomstskatt inte räcker till för att dra av särskild underskottsgottgörelse dras den icke-avdragna andelen av från kommunalskatten, kyrkoskatten och sjukförsäkringens sjukvårdspremie i proportion till dessa skatter.

Den icke avdragna delen av den särskilda underskottsgottgörelsen och av statens invalidavdrag räknas inte automatiskt till godo hos maken i förskottsuppbörd.

1.3.1.2 Kapitalinkomster

På den beskattningsbara kapitalinkomsten beräknas skatten enligt kapitalinkomstskatteprocenten (30,0). Till den del som kapitalinkomsten överstiger 30 000 euro beräknas skatten enligt den höjda inkomstskattesatsen för kapitalinkomst (33,0) på den överskjutande delen.

1.3.2 Beräkning av kommunalskatt och kyrkoskatt

För beräkning av kommunalskattens storlek beräknas förvärvsinkomsten som ska beskattas i kommunalbeskattningen. Skatten beräknas enligt kommunens inkomstskatteprocent som fastställts för år 2015 och kyrkoskatten enligt församlingens inkomstskatteprocent.

För begränsat skattskyldiga beräknas kommunalskatten enligt kommunernas genomsnittliga inkomstskatteprocent, som är 19,75 %. Begränsat skattskyldigas kommunalskatt tillfaller staten. Kyrkoskatt fastställs inte för begränsat skattskyldiga.

1.3.3 Beräkning av sjukförsäkringens sjukvårdspremie och dagpenningspremie

Sjukförsäkringens sjukvårdspremie beräknas enligt 1,32 %, den förhöjda sjukvårdspremien enligt 0,17 %, sjukförsäkringens dagpenningspremie enligt 0,78 % och företagarens förhöjda dagpenningspremie enligt 0,13 %.

Innan sjukförsäkringens dagpenningspremie beräknas dras avdraget som ska göras före förskottsinnehållningen av från inkomsten som utgör grunden för dagpenningspremien. Från den beräknade dagpenningspremien görs inte de avdrag som görs från skatt.

Dagpenningspremien beräknas för dem som fyllt 16 år ända till den skattskyldige fyller 68 år på grundval av den inkomst som utgör grunden för dagpenningspremien. Dagpenningspremien beräknas således för 17–67-åringar för hela skatteåret på grundval av den inkomst som utgör grunden för dagpenningspremien.

För dem som fyller 16 år mitt under året beräknas den inkomst som utgör grunden för dagpenningspremien för hela året och från denna inkomst dras av förvärvsinkomsten av näringsverksamhet, jordbruk och renskötsel. Denna inkomst divideras med 12 och resultatet multipliceras med antalet månader efter födelsemånaden. Resultatet utgör den nya inkomst som utgör grunden för dagpenningspremien och utifrån vilken dagpenningspremien beräknas. Utgående från den del av förvärvsinkomsten vid kommunalbeskattningen för vilken det inte fastställs någon dagpenningspremie bildas förhöjningen av sjukvårdspremien vid beräkningen.

För dem som fyller 68 år mitt under året och som inte är FöPL/LFöPL-försäkrad beräknas den inkomst som utgör grunden för dagpenningspremien för hela året och från inkomsten dras av förvärvsinkomsten av näringsverksamhet, jordbruk och renskötsel. Denna inkomst divideras med 12 och resultatet multipliceras med antalet månader före födelsemånaden och födelsemånad. Resultatet utgör den nya inkomst som utgör grunden för dagpenningspremien och utifrån vilken sjukförsäkringens dagpenningspremie beräknas. Utgående från den del av förvärvsinkomsten vid kommunalbeskattningen för vilken det inte fastställs någon dagpenningspremie bildas förhöjningen av sjukvårdspremien vid beräkningen.

Om den som fyllt 68 år mitt under året är FöPL/LFöPL-försäkrad, beräknas den inkomst som utgör grunden för dagpenningspremien så att arbetsinkomsten enligt FöPL/LFöPL-försäkringen ersätter de definierade inkomster på det sätt som beskrivs i avsnitten 1.1.2 och 1.1.3 och de icke-ersatta inkomster som ingår i grunden för dagpenningspremien sammanräknas med inkomsterna. Denna inkomst divideras med 12 och resultatet multipliceras med antalet månader före födelsemånaden och födelsemånad. Resultatet utgör den nya inkomst som utgör grunden för dagpenningspremien och utifrån vilken sjukförsäkringens dagpenningspremie beräknas. Utgående från den del av förvärvsinkomsten vid kommunalbeskattningen för vilken det inte fastställs någon dagpenningspremie bildas förhöjningen av sjukvårdspremien vid beräkningen.

På grund av åldern beräknas ingen sjukförsäkringens dagpenningspremie för dem som är under 16 år eller dem som fyllt 68. Av den andel av sådan förvärvsinkomst som ska beskattas i kommunalbeskattningen för vilken det inte fastställs sjukförsäkringens dagpenningspremie bildas förhöjningen av sjukvårdspremien i beräkningen.

Sjukförsäkringens förhöjda dagpenningspremie för företagare beräknas enligt 0,13 % av hela FöPL-arbetsinkomsten hos 18–68-åringar.

Sjukförsäkringens dagpenningspremie beaktas som avdrag från nettoförvärvsinkomsten.

1.3.4 Skattens andel som beror på utlandsinkomster

Skattens andel i fråga om utländska inkomster beräknas enligt uppgifterna från den för 2013 verkställda beskattningen, enligt uppgifterna från förskottsuppbördens rättelseberäkningar 2014 eller enligt de uppgifter som Skatteförvaltningen uppdaterat för 2015.

Skattens andel av utländska sjöarbetsinkomster beräknas enligt 15 procent, om inga andra uppgifter om skattens storlek är tillgängliga från förskottsuppbördens rättelseberäkning eller de uppgifter som Skatteförvaltningen uppdaterat för 2015.

1.3.5 Nedsättning av sjukförsäkringens sjukvårdspremie

Sjukförsäkringens sjukvårdspremie motsvarar det belopp som sjukförsäkringspremieprocenten (1,32 %) utgör av den beskattningsbara förvärvsinkomsten vid beräkningen av sjukvårdspremien. Den beskattningsbara förvärvsinkomsten fås så att man från de beskattningsbara förvärvsinkomsterna vid beräkningen av sjukvårdspremien, vilka består av eventuella FöPL- och LFöPL-arbetsinkomster samt av de skattepliktiga förvärvsinkomster som inte enligt 18 kap. 14 § i sjukförsäkringslagen har ersatts med arbetsinkomsten, subtraherar de naturliga avdragen samt de avdrag som i samband med beräkning av sjukvårdspremien har beräknats på nytt på grund av förvärvsinkomsten. Om det förekommer utländsk förvärvsinkomst med uppgiften ”ej sv-premie” beräknas deras relativa andel av den beskattningsbara sv-förvärvsinkomsten. Utländska förvärvsinkomster med ”ej sv-premie” multipliceras med den beskattningsbara sv-förvärvsinkomsten och delas med den rena sv-förvärvsinkomsten. Resultatet är andelen inkomster med ”ej sv-premie”. Från de beskattningsbara sv-förvärvsinkomsterna avdras andelen inkomster med ”ej sv-premie” och resultatet utgör den beskattningsbara förvärvsinkomsten vid beräkningen av sjukvårdspremien.

Sjukförsäkringens beräknade sjukvårdspremie får man genom att med sjukvårdspremieprocenten multiplicera den beskattningsbara förvärvsinkomsten vid beräkningen av sjukvårdspremien. Den förhöjda sjukvårdspremien får man genom att med den inkomst som utgör grunden för dagpenningspremien minska den beskattningsbara förvärvsinkomsten vid beräkningen av sjukförsäkringens sjukvårdspremie och multiplicera differensen med procenten för den förhöjda sjukvårdspremien. Sjukförsäkringens beräknade sjukvårdspremie och den förhöjda sjukvårdspremien sammanräknas. Resultatet utgör den beräknade totala sjukvårdspremien. Från den beräknade totala sjukvårdspremien avdras sjukvårdspremieavdrag på grund av utländsk pensionsinkomst. Sjukförsäkringens sjukvårdspremie och den förhöjda sjukvårdspremien beaktas i det sammanlagda beloppet av skatter och avgifter då underskottsgottgörelsen relateras. Sjukförsäkringens beräknade sjukvårdspremie minskas med underskottsgottgörelsens andel av sjukvårdspremien, varvid resultatet utgör sjukförsäkringens sjukvårdspremie som debiteras.

Beräkningen av förskottsskatt får uppgifterna om pensionerna och prestationerna indelade i finska pensioner som avses i förordningen om social trygghet eller grundförordningen och i övriga pensioner och prestationer som inte avses i förordningen från beräkningen av grundskattekort. Från beräkningen av grundskattekort får beräkningen också uppgifterna om de utländska pensionerna och prestationerna indelade i enlighet med om de betalas från ett EU/EES-land eller från något annat land, om de beskattas i Finland eller om de beskattas endast i Finland eller om de inte alls beskattas i Finland och om sjukvårdspremietaket gäller dem eller om sjukvårdspremien inte alls fastställs för dem eller om endast sjukvårdspremien fastsälls för dem.

Vid beräkningen av sjukförsäkringens sjukvårdspremie beaktas utländsk pensionsinkomst inte alls om den utgör sådan pension som betalats från ett EU/EES-land och för vilken det inte fastställs någon sjukförsäkringens sjukvårdspremie. Om sjukförsäkringens sjukvårdspremie för en pension som betalats från ett EU/EES-land omfattas av ett sjukvårdspremietak, får sjukförsäkringens sjukvårdspremie med förhöjningen inte överskrida det sammanlagda beloppet av sådana från Finland betalda pensioner som avses i förordningen om social trygghet eller grundförordningen.

Man får sjukförsäkringens sjukvårdspremie och den förhöjda sjukvårdspremien som fastställs på basis av pensionerna genom att jämföra premien utan pensionsinkomster och den premie som man får då också de pensioner som avses i förordningen om social trygghet och grundförordningen tas i beaktande. Skillnaden utgör sjukförsäkringens sjukvårdspremie med den förhöjda sjukvårdspremien som fastställts på basis av de pensioner som avses i förordningarna ovan. Denna sjukvårdspremie med förhöjningen jämförs med bruttobeloppet av de från Finland betalda pensioner som avses i förordningen om social trygghet och grundförordningen. Den överskjutande delen utgör sjukvårdspremieavdraget på grundval av utländsk pension. Avdraget dras av från den beräknade sjukvårdspremien som inbegriper förhöjningen.

Den fulla sjukvårdspremien jämte förhöjningen beräknas på grundval av den övriga utländska pensionsinkomsten.

1.3.6 Beräkning av rundradioskatt

Rundradioskatten beräknas på nytt utgående från de uppgifter som finns med i denna beräkning på samma sätt som vid beräkningen av innehållningsprocent för lön.

1.3.7 Sammanföring av skatter och avgifter

Skatterna och avgifterna räknas ihop. Från summan av skatterna och avgifterna subtraheras den skatt som beräknats att inflyta genom förskottsinnehållning.

2 Förskottsdebetsedel och inbetalningskort

Det minsta förskottsbeloppet som påförs är 170 euro. Förskottsskatten debiteras så att den första möjliga uppbördsmånaden är januari. Förskottskatten påförs, beroende på dess belopp, i två eller flera rater.

Av den förskottsskatt som ska debiteras utskrivs för den skattskyldige förskottsdebetsedel och inbetalningskort.

3 Beslutets ikraftträdande

Detta beslut tillämpas vid beräkningen av fysiska personers förskottsskatter för 2015.

 

Helsingfors den 4 december 2014


generaldirektör Pekka Ruuhonen

ledande sakkunnig Mia Keskinen



Sidan har senast uppdaterats 9.12.2014