Skattestyrelsens beslut om beräkningsgrunderna för personliga innehållningsprocenter för pensioner och pensionstagares löneinkomster för år 2005

Har getts
13.12.2004
Diarienummer
2188/31/2004
Giltighet
Tills vidare

Skattestyrelsen har med stöd av 6 § 1 mom. lagen om förskottsuppbörd (1118/1996) fastställt följande beräkningsgrunder för de personliga förskottsinnehållningsprocentsatserna för pensioner och pensionstagares löneinkomster:

1. Personlig innehållningsprocent för pensionsinkomster

1.1. Personer, för vilka innehållningsprocent beräknas för pension

Procenten uträknas för alla allmänt skattskyldiga fysiska personer för vilka pensionsutbetalaren anmält pensionsinkomster vid direktöverföringen. Pensionsinkomster utanför direktöverföringen tas med i beräkningen endast om skattebyrån uppdaterat dem för år 2005. Som utländsk förvärvsinkomst tas med i beräkningen även sådana pensionsinkomster på vilka i regel påförs sjukförsäkringspremie. Om den skattskyldige får enbart avträdelseersättning, uppskattas han eller hon inte ha arbetsinkomster utöver avträdelseersättningen.

Pensionsprocenten uträknas för alla de allmänt skattskyldiga fysiska personer som har enbart pensionsinkomster eller vars pensionsinkomster överstiger 900 euro i året utöver andra inkomster. Procenten uträknas också för alla under 18-åriga mottagare av familjepension, dock inte ifall barnpensionen enligt familjepensionslagen börjat före 1.7.1990.

Alla de mottagare av arbetspension som fyllt eller som fyller 65 år under tiden 1.12.2004 - 30.11.2005 antas bli utbetalda folkpension från och med månaden efter födelsemånaden även om Folkpensionsanstalten inte skulle anmäla något folkpensionsbelopp. Folkpensionen uträknas utgående från de övriga pensionsinkomsterna och sammanräknas med dessa. Dyrortsklassificeringen inverkar på folkpensionsbeloppet.

1.2. Personer, för vilka innehållningsprocent inte beräknas för pension

Det kan ha hänt, att skattebyrån har i särskilda fall hindrat beräkning av grundskattekortet. Detta kan till exempel bero på, att pensionen inte ska beskattas i Finland, men sjukförsäkringspremien ska uppbäras i Finland. skattebyrån räknar då åt den skattskyldige ett separat ändringsskattekort, där internationella skatteavtal tagits i beaktande.

1.3. dividendinkomsterna är inte med i beräkningen

Systemet med gottgörelse för bolagsskatt slopas vid ingången av år 2005. Beräkningsanvisningarna som ansluter sig till gottgörelsesystemet slopas i beräkningen av skattekort. Dividendinkomster tas inte alls i beaktande i beräkningen av skattekort och förskottsskatter för år 2005. Detta gäller för såväl från offentligt noterade bolag erhållna dividender som beskattas som kapitalinkomst som för från andra bolag erhållna dividender som ska beskattas som kapitalinkomst eller förvärvsinkomst. I grundberäkningen tas inte heller utländska dividender i beaktande.

1.4. Företagarpensionens arbetsinkomst som grund för beräkning av sjukförsäkringspremien

Om pensionsförsäkringsanstalten har anmält FöPL- eller LföPL –arbetsinkomst för en pensionstagare, beräknar man för denne innehållningsprocent för pension och eventuell lön i samband med beräkningen av löntagare. Pensionstagaren får då inte ha sådan pensionsinkomst från utlandet för vilken sf –premie fastställs.

1.5. Kapitalinkomster

Kapitalinkomster tas i regel i beaktande på samma sätt som vid beräkning av innehållningsprocenten för lön.

Hyresinkomster om högst 7 000 euro tas med då förskottsinnehållningsprocent för pension räknas ut. Om den skattskyldige likväl har utöver hyresinkomsterna andra förskottsuppbörd underkastade inkomster, tas hyresinkomsterna inte med i beräkningen.

Som tak för stegring av innehållningsprocenten tas 15 procentenheter. Om innehållningsprocenten blir större än detta, tas hyresinkomsten inte i beaktande i beräkningen av innehållningsprocent för pension. Hyresinkomsten tas inte heller i beaktande då innehållningsprocenten skulle bli större än 60 %.

Om man i samband med beräkning av innehållningsprocenten redan har kontrollerat den maximala stegringen med 15 procentenheter, kontrolleras detta inte mera i samband med beräkning av innehållningsprocent för pensionstagarens lön.

Om man i samband med beräkning av innehållningsprocent för pension har beaktat hyresinkomstens kapitalinkomstandel, kontrolleras stegringen med 15 procentenheter inte mera i samband med beräkning av innehållningsprocent för löneinkomster utan man kontrollerar endast 60 %:s maximigränsen.

Om hyresinkomst inte kan tas i beaktande på ovan nämnt sätt fastställs den skattskyldiges förskottsskatt på samma sätt som tidigare.

1.6. Beaktande av små kapitalinkomster i pensionstagarnas skattekort

Om den skattskyldige har kapitalinkomster och inga förskottsuppbörd underkastade inkomster alls, tas högst 170 euros kapitalinkomstskatt i beaktande i skattebehovet, då innehållningsprocent beräknas för pensionsinkomsterna.

1.7. Små förvärvsinkomster som omfattas av förskottsbetalning beaktas på pensionstagarnas skattekort

Inkomster på vilka förskott inte kan påföras på grund av att inkomsterna är för små (skattens nedre gräns 170 euro) beaktas i innehållningsprocenten på skattekortet enligt följande:

Om den skattskyldige får ensamståendes pensionsinkomstavdrag och hans finländska pensionsinkomster utgör högst 1514 500 euro, läggs de förvärvsinkomster som omfattas av förskottsbetalning som utgör högst 505 euro till beräkningen av avdrag och skatter.

Om den skattskyldige får ensamståendes pensionsinkomstavdrag och hans finländska pensionsinkomster överskrider 15 000 euro läggs de förvärvsinkomster som omfattas av förskottsbetalning som utgör högst 420 euro till beräkningen av avdrag och skatter.

Om den skattskyldige får pensionsinkomstavdraget för makar och hans finländska pensionsinkomster utgör högst 14 500 euro, läggs de förvärvsinkomster som omfattas av förskottsbetalning som utgör högst 435 euro till beräkningen av avdrag och skatter.

Om den skattskyldige får pensionsinkomstavdraget för makar och hans finländska pensionsinkomster överskrider 13 000 euro, läggs de förvärvsinkomster som omfattas av förskottsbetalning som utgör högst 450 euro till beräkningen av avdrag och skatter.

2. Avdrag som beaktas vid beräkningen av pensionsprocenten

2.1. Avdrag från nettoförvärvsinkomsten vid statsbeskattningen

2.1.1. Pensionsinkomstavdrag

Avdraget är högst 1 430 euro eller ett pensionsinkomstbelopp som understiger detta. Om den skattskyldiges nettoförvärvsinkomster överstiger 1 430 euro, minskas avdraget med 70 procent av det belopp med vilket nettoförvärvsinkomsten överstiger 1 430 euro.

2.2. Avdrag från nettoförvärvsinkomsten vid kommunalbeskattningen

2.2.1. Pensionsinkomstavdrag

Avdraget är högst 6 810 euro (s.k. ensamståendes pensionsinkomstavdrag) eller ett pensionsinkomstbelopp som understiger detta. Om den skattskyldiges nettoförvärvsinkomster överstiger 6 810 euro minskas avdraget med 70 procent av det belopp med vilket nettoförvärvsinkomsten överstiger 6 810 euro.

För skattskyldiga på vilka man tillämpar inkomstskattelagens (ISL) bestämmelser om makar är pensionsinkomstavdraget högst 5 830 euro (s.k. pensionsinkomstavdrag för make). Avdraget minskar med 70 procent till den del nettoförvärvsinkomsten överstiger avdragets maximibelopp. De makar på vilka man tillämpat ISL: s bestämmelser om makar år 1996 och vilka fick eller hade rätt att få pensionsinkomstavdraget för ensamstående personer för kontinuerlig pensionsinkomst år 1996, beräknas pensionsinkomstavdraget för ensamstående för 2004, förutsatt att de fortfarande är makar enligt ISL (samma make som 1996).

2.2.2. Grundavdrag

Grundavdraget uppgår till maximalt 1 480 euro. Om den skattskyldiges beskattningsbara nettoförvärvsinkomst vid kommunalbeskattningen inklusive utländsk pensionsinkomst överstiger 1 480 euro efter att de ovan nämnda avdragen har avdragits, minskas grundavdraget med 20 procent av det överstigande inkomstbeloppet.

2.2.3. Invalidavdrag

Invalidavdraget vid kommunalbeskattningen utgör en mot invalidprocenten svarande andel av 440 euro. Avdraget beviljas dock högst till beloppet av andra nettoförvärvsinkomster än pensionsinkomster. En skattskyldig som hade skattepliktiga pensionsinkomster år 1982 får dock oberoende av övriga förvärvsinkomsters belopp avdra ett lika stort invalidavdrag vid kommunalbeskattningen för år 2004 som denne hade rätt till vid kommunalbeskattningen för år 1982, förutsatt att personen i fråga inte enligt gällande bestämmelser är berättigad till ett större invalidavdrag.

2.3. Avdrag från skatten

2.3.1. Invalidavdrag och underhållsskyldighetsavdrag vid statsbeskattningen

Invalid- och underhållsskyldighetsavdragen beaktas på samma sätt som vid beräkning av innehållningsprocenten för lön.

2.3.2. Underskottsgottgörelse och särskild underskottsgottgörelse

Underskottsgottgörelsen uträknas enligt samma grunder och beaktas på samma sätt som vid beräkningen av innehållsprocenten för lön.

2.4. Skattebelopp

Statens inkomstskatt beräknas med hjälp av inkomstskatteskalan för år 2005 Kommunal- och kyrkoskatten beräknas utgående från den inkomstskatteprocent och församlingens inkomstskatteprocent som fastställts för den skattskyldiges hemkommun och sjukförsäkringspremien på basis av sjukförsäkringspremieprocenten.

Återflyttare påförs inte någon sjukförsäkringspremie för utländsk pensionsinkomst om den utländska pensionen motsvarar EG-förordningen, den skattskyldige saknar finsk pension och den skattskyldige inte har arbetstagarstatus på grund av övriga förvärvsinkomster. Om återflyttaren får finsk pension enligt EG-förordningen, påförs sjukförsäkringspremien på den utländska pension som motsvarar EG-förordningen högst upp till det belopp som motsvarar den finska pensionsinkomstens bruttobelopp. Att den skattskyldige eventuellt har befriats från sf-premie eller är berättigad till avdrag av sf-premie upptäcks i dataprogrammen med hjälp av respektive uppgift. 

Om den skattskyldige har utländska pensionsinkomster och han eller hon enligt beskattningsuppgifterna för år 2003 eller enligt för år 2005 uppdaterade uppgifter har rätt till avdrag eller upphävande av sf-premie, påförs inte överhuvudtaget någon sjukförsäkringspremie på den utländska pensionsinkomsten eller sjukförsäkringspremien fastställs till högst det belopp som motsvarar den finska pensionsinkomstens bruttobelopp.

Den ovan nämnda rätten anses inte gälla om den skattskyldiges övriga förvärvsinkomster i Finland än pension överstiger 2 000 euro (antagen arbetstagarstatus). Rätten anses inte heller gälla om s.k. avdrag för sjukförsäkringspremie inte har räknats ut för den skattskyldige i beskattningsberäkningen för år 2003 eller om den skattskyldiges utländska pensionsinkomster har behandlats inklusive sf-premie. Skattebyrån kan också ha uppdaterat uppgiften om att rätten har upphört.

Om den ovan nämnda rätten till avdrag eller upphävande av sf-premie gäller och den skattskyldige har utländska pensionsinkomster och pensionsinkomst i Finland och ytterligare har eller inte har övriga förvärvsinkomster, minskas den uträknade sjukförsäkringspremien så att den högst motsvarar de finska pensionsinkomsternas sammanlagda bruttobelopp. Om den skattskyldige inte har några finska pensionsinkomster, påförs inte någon sjukförsäkringspremie på den utländska pensionsinkomstens andel.

Om pensionären får arbetsinkomst som utgör grunden för företagarens och lantbruksföretagarens försäkring, beräknas innehållningsprocenten i samband med beräkningen av löntagare. På detta sätt beaktas arbetsinkomsten i beräkningen av sjukförsäkringspremien.

På detta sätt får man skatten på hela pensionsinkomsten.

3. Beräkning av pensionsprocent

Man får innehållningsprocenten för pensioner i regel genom att räkna ut hur många procent det ovan vid punkt 2.4. uträknade skattebeloppet utgör av pensionsinkomsten. Om personen får högst 900 euro i året eller 75 euro i månaden i folkpension eller familjepension enligt familjepensionslagen, avdras detta belopp från den pensionsinkomst enligt vilken man uträknar innehållningsprocenten.

Procenten för förskottsinnehållning på folkpension fastställs endast om den skattskyldiges folkpension överstiger 900 euro i året eller 75 euro i månaden eller om den skattskyldige erhåller utländsk pension.

Folkpensionens innehållningsprocent fastställs till 0 för en folkpension på högst 900 euro om den skattskyldige inte får pension från utlandet eller om den på basis av pensionernas totalbelopp uträknade innehållningsprocenten är 0.

Familjepensionens innehållningsprocent fastställs också till 0 procent då pensionen är en barnpension som börjat utbetalas före 1.7.1990 och skatten på pensionen kan innehållas från andra inkomster eller då den på basis av pensionernas totalbelopp uträknade innehållningsprocenten är 0.

Innehållningsprocenten för pension kan fastställas till högst 60 procent. Procenten fastställs med en halv procentenhets noggrannhet och avrundas uppåt till närmaste hela eller halva procent.

4. Beräkning av en personlig innehållningsprocent för pensionstagarens löneinkomster

För alla allmänt skattskyldiga personer med pensionsinkomster på mer än 900 euro i året och med löneinkomster vid beskattningen för år 2003 uträknas en separat innehållningsprocent för löneinkomster. Löneprocenten uträknas dock inte om den skattskyldige pensionerats åren 2003 eller 2004. Löneinkomst av huvudsyssla och utgifterna för inkomstens förvärvande lämnas då bort från beräkningen. Innehållningsprocent för lön beräknas då separat för löneinkomster i land och för sjöarbetsinkomst.

Inkomsten som används som grund för beräkningen av innehållningsprocenten för löneinkomster är densamma som löneinkomsten vid beskattningen för 2003 förhöjd med 6,5 procent. Om uppgift om löneinkomsten är från år 2004, höjs den med 3,0 procent. Vid beräkningen av innehållningsprocenten för löneinkomster beaktas de avdrag som omnämnts vid beräkningen av pensionsprocenten samt arbetsresekostnader, medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer och andra kostnader för inkomstens förvärvande samt avdraget för inkomstens förvärvande, invalidavdraget och förvärvsinkomstavdraget.

Vid beräkningen av löneprocenten sätts den skattskyldiges inkomst till det sammanlagda beloppet av pensionsinkomsten och löneinkomsten. Om löneinkomsten understiger 400 euro eller om beskattningsuppgifterna för 2003 saknas, uträknar man ingen procent för löneinkomsten. Förmånstagarpensionärer och barn i åldern 10-18 år med en barnpension enligt familjepensionslagen på mer än 900 euro som börjat utbetalas efter 1.7.1990 får ett graderat skattekort för löneinkomsterna. Om pensionsbeloppet uppgår minst till kommunalbeskattningens fulla pensionsavdrag minskat med 675 euro, uträknar man graderade skatteprocentsatser för löneinkomstbeloppen 2 100 euro och 12 600 euro. En innehållningsprocent fastställs redan för en inkomst på 2 100 euro. Om pensionen understiger detta belopp, beräknas ett graderat skattekort med löneinkomsterna på 2 100 euro och 12 600 euro. Som innehållningsprocent för 2 100 euro fastställs då 0.

Avdrag för inkomstens förvärvande (stats- och kommunalbeskattning)

Avdraget uppgår till 620 euro, dock högst löneinkomstbeloppet.

Kostnader för resor mellan bostaden och den egentliga arbetsplatsen, medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationerna samt övriga kostnader för inkomstens förvärvande

Avdragen uträknas på samma sätt som vid beräkningen av innehållningsprocenten för löntagare.

Avdrag för pensionsförsäkringspremie (från nettoförvärvsinkomsten vid stats- och kommunalbeskattningen)

Som arbetstagarens pensionspremie beräknas 4,6 % av lönen från huvudsyssla från och med det då den skattskyldige fyller 18 år men endast tills man fyller 65 år. Räknesättet är samma som i samband med beräkning av löntagarnas innehållningsprocent. Som arbetslöshetsförsäkringspremie beräknas på motsvarande sätt 0,50 % av lönen från huvudsyssla och som pensionsförsäkringspremie av en person som erhåller sjöarbetsinkomst 11,0 % av sjöarbetsinkomsten. Premierna beräknas inte på basis av lönen från huvudsyssla om skattebyrån uppdaterat spärr för denna beräkning för 2005. Premierna beräknas på basis av biinkomst endast om skattebyrån uppdaterat uppgiften om att beräkningen är tillåten för 2005. 

Premierna för frivillig pensionsförsäkring beaktas hos en pensionär endast om skattebyrån har uppdaterat dem för 2005.

Avdrag för sjöarbetsinkomst (från nettoförvärvsinkomsten vid stats- och kommunalbeskattningen)

Avdragen beräknas på samma sätt som vid beräkning av innehållningsprocenten för lön.

Studiepenningsavdrag vid kommunalbeskattningen (från nettoförvärvsinkomst)

Avdraget beräknas på samma sätt som vid beräkning av löntagarnas innehållningsprocent för en studerande som erhåller studiepenning.

Förvärvsinkomstavdrag vid kommunalbeskattningen (från nettoförvärvsinkomsten före grundavdraget)

Kommunalbeskattningens förvärvsinkomstavdrag beräknas på samma sätt som vid beräkning av innehållningsprocenten för lön.

4.1. Beräkning av skattebeloppet

Skatterna och avgifterna uträknas på basis av den skattskyldiges inkomster och avdrag. Underskottsgottgörelse och särskild underskottsgottgörelse dras av från skatternas och avgifternas totalbelopp. Underskottsgottgörelsen och den särskilda underskottsgottgörelsen beräknas relaterad om det finns utländska pensionsinkomster med sf-premie vid beräkningen.

Underskottsgottgörelsen minskas med ¾ av statens förvärvsinkomstskatt och resterande ¼ relaterad till samtliga resterande skatter och avgifter.

Den särskilda underskottsgottgörelsen dras i första hand av från statens inkomstskatt. Om statens inkomstskatt inte räcker till avdragande av den särskilda underskottsgottgörelsen, relateras den oanvända andelen av den särskilda underskottsgottgörelsen till kommunens inkomstskatt, kyrkoskatt och sf –premien.

Om det finns utländska pensionsinkomster med sf-premie vid beräkningen, beräknas de skattebelopp som skall gottskrivas utgående från beräkningen av maximigottgörelsen. Maximigottgörelsen relateras i förhållande till stats-, kommunal- och kyrkoskatter.

Från stats-, kommunal- och kyrkoskatter dras av de relaterade gottgörelserna. Stats-, kommunal- och kyrkoskatterna samt sjukförsäkringspremierna räknas samman. Så här fås det sammanlagda beloppet av skatter och avgifter som skall debiteras.

Från detta belopp avdras det belopp som enligt pensionsprocenten inflyter av pensionsinkomsterna.

Innehållningsprocenten för löneinkomsten fås genom att man räknar ut hur många procent det återstående beloppet utgör av andra inkomster än pensionsinkomsterna. Löneprocenten uppgår dock alltid minst till det tal som utvisas av den kommunala inkomstskattesatsen och församlingens inkomstskattesats, sjukförsäkringspremien och andelen av statens tilläggsprocent. Löneprocenten kan vara högst 60.

För mottagare av förmånstagarpension eller änkor som får annan enligt familjepensionslagen utbetald pension än begynnelsepension för änkor samt deltidspension, invalidpension som delpension och individuell förtidspension som betalas som delpension fastställs innehållningsprocenterna för såväl löner som pensioner till lika stora belopp.

Den innehållningsprocent för lön som uträknats för den skattskyldige utskrivs på blanketten ”Utredning om grunderna för förskottsinnehållning”. Utöver detta utskrivs ett skattekort för lön med separata innehållningsprocent för löner i land och för sjöarbetsinkomst. Pensionstagare i åldern 10 - 18 år med pensionsinkomster som understiger 6 050 euro får en anteckning om befrielse från förskottsinnehållning upp till 2 100 euro såsom utretts ovan i punkt 4.

5. Tillämpning av personliga innehållningsprocent

De personliga innehållningsprocent som uträknas på basis av de ovan fastställda grunderna tillämpas från och med 1.2.2005


Helsingfors den 13 december 2004


Generaldirektör   Jukka Tammi

Överinspektör  Päivi Lilja