Skatteförvaltningen beslut om grunderna för beräkning av förskottsinnehållningsprocent för pension och pensionstagarens löneinkomst och grunderna för beräkning av förskottsskatt som ska påföras vid förskottsbetalning för år 2020

Skatteförvaltningen beslut om grunderna för beräkning av förskottsinnehållningsprocent för pension och pensionstagarens löneinkomst och grunderna för beräkning av förskottsskatt som ska påföras vid förskottsbetalning för år 2020
Skatteförvaltningen har med stöd av 2 § 1 mom. och 6 § 1 mom. i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996), sådana de lyder, 2 § 1 mom. i lag 516/2010 och 6 § 1 mom. i lag 775/2016, fastställt grunderna för beräkning av förskottsinnehållningsprocent för pension och pensionstagarens löneinkomst och den förskottsskatt som ska påföras vid förskottsbetalning enligt följande:

1 Beräkning av personlig innehållningsprocent för pension eller prestation

1.1 Personer för vilka förskottsinnehållningsprocent beräknas för pension eller prestation

Förskottsinnehållningsprocent för pensioner och prestationer beräknas för alla allmänt skattskyldiga fysiska personer för vilka pensions- eller prestationsutbetalaren vid direktöverföring uppgett pension eller prestation.

Såsom utländsk förvärvsinkomst tas med i beräkningen de utländska pensioner som ingår i den skattskyldiges beskattning som fastställts för 2018 eller i förskottsuppbördens ändringsberäkningar för 2019 och för vilka den internationella dubbelbeskattningen ska undanröjas antingen enligt undantagandemetoden eller enligt avräkningsmetoden.

En pension eller prestation som betalas från Finland och som grundar sig på ett frivilligt individuellt pensionsförsäkringsavtal eller på ett avtal om långsiktigt sparande eller en pension som baserar sig på obligatoriskt trafikskadeskydd antecknas såsom övrig pension som inte avses i förordningen. Folkpension, garantipension och övriga pensioner som avses i förordningen och som betalas från Finland är sådana finska pensionsinkomster som avses i förordningen om social trygghet eller i grundförordningen.

Uppgiften om huruvida pensionen betalas från ett EU/EES-land eller inte fås från uppgifterna i den senast slutförda beskattningen (2018) eller förskottsuppbördens ändringsberäkningar (2019).

Om den skattskyldige från ett EU/EES-land får pension som avses i förordningen om social trygghet eller i grundförordningen och dessutom från Finland får sådan pension som avses i förordningen om social trygghet eller grundförordningen, beaktas den utländska pensionen som pension där beräkningen av sjukförsäringens sjukvårdspremie omfattas av premietak. Om den skattskyldige inte från Finland får sådan pension som avses i förordningen om social trygghet eller grundförordningen beaktas den pension som avses i förordningen om social trygghet eller grundförordningen från ett EU/EES-land som pension som en pension som inte berörs av beräkningen av sjukvårdspremien. Pensioner som betalas från något annat land än ett EU/EES-land till Finland beaktas som pensioner för vilka det fastställs full sjukvårdspremie.

Ingen annan lön förutsätts då den skattskyldige från Finland får endast pension som betalas utomlands och på vilken endast sjukförsäkringens sjukvårdspremie påförs.

Förskottsinnehållningsprocenten på pension eller prestation räknas ut för sådana allmänt skattskyldiga fysiska personer som får pension eller prestation. Förskottsinnehållningsprocenten räknas dessutom ut för alla barn under 18 år som får familjepension. Förutom förskottsinnehållningssats för pension eller prestation ska för den skattskyldige beräknas även förskottsskatt för eventuella förskottsbetalningspliktiga inkomster. Dessutom ska för den skattskyldige beräknas förskottsinnehållningssatser för eventuell lön.

Om den skattskyldige har pension eller prestation som utgör kapitalinkomst, beräknas för hen en förskottsinnehållningsprocent för pensionen som utgör kapitalinkomst.

För bruksavgifter som utgör kapitalinkomst beräknas inte något skattekort, utan den uppskattade influtna förskottsinnehållningen ska beaktas vid beräkningen av förskottsinnehållningssatsen.

Dividendinkomster, överskott som ett andelslag betalat och utländska dividender beaktas inte alls i beräkningen. Inkomster av virkesförsäljning enligt 43 § i inkomstskattelagen (1535/1992) beaktas inte heller.

1.2 Företagarinkomst som beräkningsgrund för sjukförsäkringspremie och dagpenningspremie

Om en pensionsförsäkringsanstalt har anmält FöPL- eller LFöPL-arbetsinkomst för en pensionstagare, ska arbetsinkomsten vid beräkningen av sjukvårdspremie ersätta inkomsterna av företagsverksamhet. Arbetsinkomsterna ersätter de i 18 kap. 15 § i sjukförsäkringslagen (1224/2004) angivna skattepliktiga inkomsterna och sjukförsäkringens sjukvårdspremie fastställs på basis av de arbetsinkomster och sådana övriga skattepliktiga förvärvsinkomster som enligt bestämmelsen inte ska ersättas med arbetsinkomsterna.

2 Beräkning av förskottsskatt för förskottsbetalningspliktiga förvärvs- och kapitalinkomster

2.1 Beräkning av förskottsskatt

En allmänt skattskyldig som har förskottsbetalningspliktiga inkomster påförs som förskottsbetalning en förskottsskatt i enlighet med 3 och 4 § i lagen om förskottsuppbörd.

Vid förskottsbetalning ska den skattskyldiga påföras ett skattebelopp som så noggrant som möjligt motsvarar det sammanlagda belopp av skatter och avgifter som den skattskyldiga, enligt de skattegrunder som ska tillämpas under skatteåret, ska betala för sina inkomster, minskat med det belopp som beräknas inflyta i form av förskottsinnehållning.

Små förskottsbetalningspliktiga inkomster kan emellertid beaktas vid förskottsinnehållningen, såsom beskrivs nedan i kapitel 2.3.

2.2 Förskottsbetalningspliktiga förvärvs- och kapitalinkomster

Förvärvs- och kapitalinkomster som omfattas av förskottsbetalning beaktas hos pensionstagare i regel på motsvarande sätt som hos löntagare.

Vid fastställandet av den förskottsskatt som ska betalas vid förskottsbetalningen beaktas den skattskyldiges skattepliktiga inkomster som inkomster, om de antas fortgå. Även förskottsbetalningspliktiga utlandsinkomster ingår i beräkningen enligt den fastställda beskattningen för 2018 eller förskottsuppbördens ändringsberäkningar för 2019.

2.3 Beaktande av kapital- och förvärvsinkomster som omfattas av förskottsbetalning vid uträkning av förskottsinnehållningsprocenter för pensionstagare

Små kapital- och förvärvsinkomster som omfattas av förskottsbetalning tas i beaktande vid uträkning av förskottsinnehållningsprocenten enligt följande regler.

Om de förskottsbetalningspliktiga inkomsterna uppgår till högst 7 000 euro, kan de beaktas vid beräkningen av förskottsinnehållningsprocenten. Om de förskottsbetalningspliktiga inkomsterna sammanlagt överskrider 7 000 euro, påförs förskottsskatt.

Inkomster som omfattas av förskottsbetalning beaktas inte när man räknar ut förskottsinnehållningsprocenten för skattekortet, förutsatt att detta är ett skattekort som har beräknats för en antagen lön eller sjöarbetsinkomst eller om den skattskyldiges enda inkomst är finsk pension för vilken man påför endast sjukförsäkringens sjukvårdspremie.

Förvärvs- och kapitalinkomster som omfattas av förskottsbetalning tas inte i beaktande när man räknar ut skatter och avgifter om Skatteförvaltningen har sparat en sådan uppgift i skattekortet som spärrar användningen av inkomster som omfattas av förskottsbetalningen.

Den maximala innehållningsprocenten på skattekortet är 60,0. Inkomst som omfattas av förskottsbetalning tas inte med på skattekortet om förskottsinnehållningsprocenten skulle överstiga 60,0 %.

Om det i beräkningen ingår pension eller prestation som ska beskattas som kapitalinkomst, ska för den beräknas en separat förskottsinnehållningsprocent. Skatten på kapitalinkomst beräknas enligt 30,0 % då den beskattningsbara kapitalinkomsten uppgår till 30 000 euro och enligt 34,0 % för den överskjutande delen.

För inkomster som inte har beaktats på skattekortet fastställs en förskottsskatt åt den skattskyldige.

3 Avdrag som beaktas vid beräkningen av pensionsprocent

3.1 Avdrag från kapitalinkomstpension eller -prestation

Från kapitalinkomsterna avdras utgifterna för inkomstens förvärvande och räntorna samt premierna för en frivillig pensionsförsäkring och inbetalningarna som grundar sig på ett avtal om långsiktigt sparande. Avdragen görs från andra kapitalinkomster och eventuella pensioner eller prestationer som utgör kapitalinkomst. Om det uppstår underskott, beaktas avdragen vid beräkningen av underskottsgottgörelse eller särskild underskottsgottgörelse.

3.2 Avdrag från nettoförvärvsinkomsten i statsbeskattningen

3.2.1 Pensionsinkomstavdrag

Pensionsinkomstavdraget i statsbeskattningen är högst 11 540 euro eller ett pensions- eller prestationsbelopp som understiger detta. Om den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst överstiger 11 540 euro minskas pensionsinkomstavdraget med 38 % procent av det belopp med vilket nettoförvärvsinkomsten överstiger 11 540 euro. 

3.3 Avdrag från nettoförvärvsinkomsten vid kommunalbeskattningen

3.3.1 Pensionsinkomstavdrag

Pensionsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen är högst 9 230 euro eller ett pensions- eller prestationsbelopp som understiger detta. Om den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst överstiger 9 230 euro minskas pensionsinkomstavdraget med 51 procent av det belopp med vilket nettoförvärvsinkomsten överstiger 9 230 euro. 

I kommunalbeskattningen på Åland är pensionsinkomstavdraget högst 9 230 euro eller ett pensions- eller prestationsbelopp som understiger detta. Om den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst överstiger 9 230 euro minskas pensionsinkomstavdraget med 51 % av det belopp med vilket nettoförvärvsinkomsten överstiger 9 230 euro. 

3.3.2 Grundavdrag

Grundavdraget i kommunalbeskattningen är högst 3 540 euro. Om den skattskyldiges beskattningsbara nettoförvärvsinkomst, inklusive utländsk pension, vid kommunalbeskattningen och efter de ovan uppräknade avdragen överstiger 3 540 euro, minskas grundavdraget med 18 % av det överskjutande beloppet.

I kommunalbeskattningen på Åland är grundavdraget högst 3 100 euro. Om den skattskyldiges beskattningsbara nettoförvärvsinkomst vid kommunalbeskattningen efter de ovan uppräknade avdragen överstiger 3 100 euro, minskas grundavdraget med 18 % av det överskjutande beloppet.

3.3.3 Invalidavdrag

Invalidavdraget vid kommunalbeskattningen är minst 30 % av den del av 440 euro som invaliditetsprocenten visar. Avdraget beviljas dock högst till beloppet av annan nettoförvärvsinkomst än pensionsinkomst vid kommunalbeskattningen. En skattskyldig som har haft skattepliktig pensionsinkomst år 1982 får vid kommunalbeskattningen dra av ett invalidavdrag som motsvarar beloppet av det invalidavdrag hen hade rätt till vid kommunalbeskattningen för 1982, såvida hen inte enligt gällande bestämmelser har rätt till ett större invalidavdrag.

3.4 Avdrag från skatt

3.4.1. Arbets- och pensionsinkomstavdrag

Det arbets- och pensionsinkomstavdrag som görs på den åländska kommunalskatten beaktas i beräkningen på motsvarande sätt som i beräkningen av förskottsinnehållningsprocent för lön.

3.4.2 Invalidavdrag och underhållsskyldighetsavdrag vid statsbeskattningen

Invalidavdraget i statsbeskattningen och avdraget för underhållsskyldighet beaktas i beräkningen på motsvarande sätt som förskottsinnehållningsprocenten på lön.

3.4.3 Underskottsgottgörelse och särskild underskottsgottgörelse

Underskottsgottgörelsen och den särskilda underskottsgottgörelsen beaktas i beräkningen på samma sätt som i beräkningen av förskottsinnehållningsprocenten för lön.

3.5 Statsskatt på kapital- och förvärvsinkomster, kommunalskatt, kyrkoskatt, sjukförsäkringens sjukvårdspremie och sjukförsäkringens dagpenningspremie

Förvärvsinkomstskatt till staten beräknas enligt den inkomstskatteskala som tillämpas skatteårets beskattning.

För dem som får pensionsinkomst beräknas utöver statsskatt på förvärvsinkomster också en tilläggsskatt på pensionsinkomst. Tilläggsskatten på pensionsinkomst beräknas om pensionsinkomsten minskad med avdrag för pensionsinkomstavdraget vid statsbeskattningen överstiger 47 000 euro. Tilläggsskatten uppgår till 5,85 %.

Kommunalskatten, kyrkoskatten och sjukförsäkringens sjukvårdspremie samt sjukförsäkringens dagpenningspremie beräknas enligt de inkomstskattesatser som den skattskyldiges hemkommun för skatteåret och församling fastställt samt enligt sjukvårdspremieprocent (0,68 %), förhöjningsprocent för sjukvårdspremie (0,97 %), sjukförsäkringens dagpenningspremieprocent (1,18 %) och förhöjningsprocent för företagarens dagpenningspremie (0,15 %) som fastställts för skatteåret med två decimalers noggrannhet. Sjukförsäkringens dagpenningspremie beräknas inte om den sammanlagda årliga löne- och företagarinkomsten understiger 14 574 euro.

Skatten på beskattningsbar pension eller prestation som är kapitalinkomst beräknas enligt kapitalinkomstens skattesats (30,0 %). Till den del beloppet på pensionen och/eller prestationen överstiger 30 000 euro beräknas skatten på den överskjutande delen i enlighet med den högre skattesatsen (34,0 %) på kapitalinkomster.

Vid beräkningen av sjukförsäkringens sjukvårdspremie beaktas utländsk pension inte alls om den är en sådan pension från ett EU/EES-land för vilken sjukförsäkringens sjukvårdspremie inte påförs. Om sjukförsäkringens sjukvårdspremie på pension som betalats från ett EU/EES-land omfattas av ett premietak får sjukvårdspremien jämte förhöjningen inte överskrida det sammanlagda beloppet av finska pensioner som avses i socialskydds- eller grundförordningen.

Den pensionsbaserade sjukvårdspremien och förhöjda sjukvårdspremien räknas ut genom att premien utan pensionsinkomster jämförs med den premie som fås när också pensionerna som avses i socialskydds och- grundförordningen beaktas. Skillnaden är sjukvårdspremie jämte förhöjning som fastställs på grundval av pensionerna i enlighet med förordningarna. Denna sjukvårdspremie jämte förhöjning jämförs med det sammanlagda beloppet av pensioner som betalas från Finland i enlighet med socialskydds- eller grundförordningen. Den överskjutande delen utgör sjukvårdspremieavdraget på utländsk pension. Detta avdrag görs från den beräknade sjukvårdspremien inklusive förhöjning.

För pension som mottagits från något annat land än ett EU/EES-land beräknas full sjukvårdspremie jämte förhöjningar.

3.6 Rundradioskatt

Rundradioskatten beaktas i beräkningen på motsvarande sätt som vid beräkningen av förskottsinnehållningsprocenten för lön. Rundradioskatten läggs till den totala summan av den skattskyldiges skatter och avgifter.

4 Förskottsinnehållningsprocent för pension eller prestation

4.1 Förskottsinnehållningsprocent för pension eller prestation som är förvärvsinkomst

Förskottsinnehållningsprocent för pension eller prestation får man i regel genom att räkna ut hur många procent den skatt som räknats ut ovan i avsnitt 3.5 jämte rundradioskatt utgör av pensionen eller prestationen.

Förskottsinnehållningsprocenten på pension och prestation kan i beräkningen uppgå till högst 60,0 %. Förskottsinnehållningsprocenten fastställs med en halv procentenhets noggrannhet genom att avrunda talet uppåt eller nedåt till närmaste jämna eller halva procent.

Förskottsinnehållningsprocenten på pension som betalas från Finland till utlandet och på vilken endast sjukvårdspremie får påföras ska fastställas till 2,0 % om den beräknade förskottsinnehållningsprocenten blir större än detta procenttal. 

4.2 Förskottsinnehållningsprocent på pension eller prestation som utgör kapitalinkomst

För en kapitalinkomstpension som baserar sig på en frivillig pensionsförsäkring och en prestation som grundar sig på ett avtal om långsiktigt sparande beräknas en förskottsinnehållningsprocent om högst 30,0 % då kapitalinkomstpensionen eller prestationen är högst 30 000 euro. Om beloppet på kapitalinkomstpensionen eller prestationen överstiger 30 000 euro räknas det på inkomsten ut en förskottsinnehållningsprocent på högst 34,0 %.

5 Beräkning av personlig förskottsinnehållningsprocent för pensionstagarens lön

5.1 Beräkning av förskottsinnehållningsprocent

För en allmänt skattskyldig som har pensioner eller prestationer samt löneinkomster beräknas en separat förskottsinnehållningsprocent för lön. Förskottsinnehållningsprocent för lön beräknas dock inte om den skattskyldige har pensionerats år 2018, 2019 eller 2020. Någon förskottsinnehållningsprocent för lön beräknas i dessa fall inte om pensionen är en arbets- eller tjänsteförhållandepension eller en pension som grundar sig på en obligatorisk olycksfallsförsäkring eller trafikförsäkring och kundens invaliditetsgrad är 100 %. Då avlägsnas löneinkomsterna och utgifterna för förvärv av inkomst från beräkningen.

Om det i beräkningen finns full pension eller pensionsstöd samt lön, beräknas för pensionen först en förskottsinnehållningsprocent och en eventuell förskottsskatt. Fulla pensioner är folkpension, garantipension, arbets- och tjänsteförhållandepensioner, avträdelse- och generationsväxlingspensioner, jordbruksföretagarens avträdelsestöd, förvärvsinkomstandelen av en pension som grundar sig på en pensionsförsäkring, prestation som grundar sig på ett avtal om långsiktigt sparande och som utgör förvärvsinkomst, kapitalinkomstandelen av en pension som grundar sig på en frivillig pensionsförsäkring och en prestation som grundar sig på ett avtal om långtidssparande. Därefter beräknas förskottsinnehållningsprocenten för lön och övriga skattekortsinkomster. Om det i beräkningen finns andra pensioner än fulla pensioner eller pensionsstöd och lön, beräknas alla förskottsinnehållningsprocent samtidigt. Då blir förskottsinnehållningsprocenten för pensionen och lönen lika stora.

Inkomsten som används i beräkningen av förskottsinnehållningsprocenten för lön är densamma som löneinkomsten vid den senast slutförda beskattningen ökad med 5,0 %. Om uppgiften om lönen är från förskottsuppbördens ändringsberäkningar höjs den med 2,5 %. Vid beräkningen av förskottsinnehållningsprocenten på lön beaktas förutom de avdrag som nämnts i samband med beräkning av pensionsprocenten även resekostnader, medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer, avdrag för bostad på arbetsorten och övriga utgifter för inkomstförvärv samt förvärvsinkomstavdraget, invalidavdraget och arbetsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen.

Vid beräkning av förskottsinnehållningsprocent på lön används såsom den skattskyldiges inkomst det sammanlagda beloppet av pension, prestation och lön. Om det inte ingår lön bland uppgifterna i den senast slutförda beskattningen eller uppgifterna i förskottsuppbördens ändringsberäkning, beräknas inte någon förskottsinnehållningsprocent för lön. Om en pensionsanstalt har anmält pensionsinkomst för den skattskyldige, beräknas inte något skattekort för en uppskattad lön om 10 000 eller 15 000 euro.

Vid beräkningen av förskottsinnehållningsprocenten för lön beaktas den förskottsinnehållning som uppskattats flyta in från den fulla pensionen och pensionsstödet samt den eventuella förskottsskatt som fastställts för förskottsbetalningspliktiga inkomster.

Om den skattskyldige har inhemsk eller utländsk pension med endast sjukförsäkringens sjukvårdspremie beräknas inte förskottsinnehållningsprocent på lön.

5.2 Inkomst som utgör grunden för dagpenningspremien

Det sammanlagda beloppet av följande inkomster utgör grund när sjukförsäkringens dagpenningspremie räknas ut: förvärvsinkomster av lönenatur, sjöarbetsinkomst, idrottsmannaarvode, närståendevårdares arvode och familjevårdararvode utan andel för kostnadsersättning, FöPL- och LFöPL-arbetsinkomster. Förvärvsinkomster av lönekaraktär är förskottsinnehållningspliktiga löneinkomster och förskottsbetalningspliktiga löneinkomster. 

Om det vid beräkningen i enlighet med punkt 2 finns förskottsbetalningspliktiga förvärvsinkomster ska dessa beaktas i grunden för dagpenningspremien. Sådana inkomster är förskottsbetalningspliktiga löner, utlandslöner och utländska sjöarbetsinkomster.

Dagpenningspremien beräknas för dem som fyllt 16 år fram till utgången av den månad under vilken den skattskyldige fyller 68 år. Någon dagpenningspremie beräknas inte om den sammanlagda årliga löne- och företagarinkomsten understiger 14 574 euro.

För dem som fyller 16 eller 68 år under året beräknas den inkomst som utgör grund för dagpenningspremie som divideras med 12 och multipliceras med antalet månader efter den månad då personen fyllde 16 år eller med antalet månader före den månad då personen fyllde 68 år. Därmed fås den nya inkomstgrunden för dagpenningspremien varmed man räknar ut dagpenningspremiens belopp.

För dem som är 18–68 år beräknas företagarens förhöjda dagpenningspremie 0,15 % på grundval av FöPL-arbetsinkomsten.

6 Avdrag vid beräkningen av förskottsinnehållningsprocent

6.1 Avdrag för förvärv av inkomst (stats- och kommunalbeskattningen)

Avdragets belopp är 750 euro, dock högst lönebeloppet.

6.2 Kostnader för resor mellan bostad och egentlig arbetsplatsen, medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer, övriga utgifter för förvärv av inkomst, avdrag för bostad på arbetsorten och resekostnader på Åland

Avdragen beräknas på samma sätt som förskottsinnehållningsprocenten för löntagare.

6.3 Pensionsförsäkring, arbetslöshetsförsäkring och dagpenningspremie (från nettoförvärvsinkomst i stats- och kommunalbeskattningen)

Som pensionsförsäkringspremie beräknas 7,15 % av förskottsinnehållningspliktig lön och sjöarbetsinkomst. Pensionsförsäkringspremier beräknas från och med att den skattskyldige fyller 17 år. För dem som fyller 17 år mitt under året börjar pensionsförsäkringspremien beräknas från och med månaden efter den månad då åldersgränsen har uppnåtts. Pensionsförsäkringspremien beräknas tills en skattskyldig som är född 1957 eller tidigare fyller 68 år, en skattskyldig som är född 1958–1961 fyller 69 år och en skattskyldig som är född 1962 eller senare fyller 70 år. Fram till slutet av år 2025 beräknas pensionsförsäkringspremien förhöjd från ingången av den månad som följer på månaden då arbetstagaren fyller 53 år fram till den månad då arbetstagaren fyller 63. Som höjd pensionsförsäkringspremie beräknas 8,65 % av lönen. Pensionsförsäkringspremien beräknas på samma sätt som förskottsinnehållningsprocenten för löntagare.

Arbetslöshetsförsäkringspremien räknas ut på motsvarande sätt enligt 1,25 % av lönen och av sjöarbetsinkomsten för 17–65-åringar.

Dagpenningspremie och höjd dagpenningspremie för företagare beaktas såsom ett avdrag på motsvarande sätt som i beräkningen av förskottsinnehållningsprocenten för löntagare.

6.4 Avdrag för sjöarbetsinkomst (från nettoförvärvsinkomsten vid stats- och kommunalbeskattningen)

Avdragen beräknas på samma sätt som förskottsinnehållningsprocenten för löntagare.

6.5 Förvärvsinkomstavdrag vid kommunalbeskattningen (från nettoförvärvsinkomst före grundavdraget)

Förvärvsinkomstavdrag vid kommunalbeskattningen räknas ut på samma sätt som förskottsinnehållningsprocenten för löntagare.

6.6 Arbetsinkomstavdrag

Arbetsinkomstavdraget räknas ut på samma sätt som förskottsinnehållningsprocenten för löntagare. Arbetsinkomstavdraget dras av från den inkomstskatt på förvärvsinkomster som ska betalas till staten. Till den del avdraget överstiger beloppet av inkomstskatten på förvärvsinkomster till staten ska det dras av från kommunalskatten, sjukförsäkringens sjukvårdspremie och kyrkoskatten enligt förhållandet mellan dessa. Avdraget görs före andra avdrag från inkomstskatten. 

7 Beräkning av skattebeloppet

Skatterna och avgifterna beräknas på basis av den skattskyldiges inkomster och avdrag. Från statens förvärvsinkomstskatt görs arbetsinkomstavdrag, invalidavdrag och underhållsskyldighetsavdrag. Den andel av arbetsinkomstavdraget som inte dragits av från den statliga förvärvsinkomstskatten ska dras av från det sammanlagda beloppet av kommunalskatt, kyrkoskatt och sjukvårdspremie utan dagpenningspremie. På den åländska kommunalskatten görs arbets- och pensionsinkomstavdraget dock högst till beloppet av kommunalskatten.

Från det sammanlagda beloppet av skatter och avgifter exklusive dagpenningspremie dras underskottsgottgörelsen och den särskilda underskottsgottgörelsen av. Underskottsgottgörelsen och den särskilda underskottsgottgörelsen räknas proportionellt om det i beräkningen finns med utländsk pension med sjukvårdspremie.

Från underskottsgottgörelsen dras av högts 3/4 av statens förvärvsinkomstskatt. Den återstående 1/4 dras proportionellt av från statens förvärvsinkomstskatt, kommunalskatten, kyrkoskatten och sv-premierna. Den särskilda underskottsgottgörelsen dras i första hand av från statens förvärvsinkomstskatt. Om statsskatten på förvärvsinkomster inte täcker den särskilda underskottsgottgörelsen ska den icke avdragna delen dras av proportionellt från kommunalskatten, kyrkoskatten och sv-premierna.

Om det förekommer pension som betalats från utlandet och på vilken debiteras sjukförsäkringens sjukvårdspremie ska på den skatt som betalats till främmande stat gottgöras eller avräknas belopp proportionellt för stats-, kommunal- och kyrkoskatt.

Gottgörelsen eller avräkningen på den skatt som betalats till främmande stat ska dras av proportionellt från stats-, kommunal- och kyrkoskatt.

Statsskatt, kommunalskatt, kyrkoskatt, sjukförsäkringens sjukvårdspremie och sjukförsäkringens dagpenningspremie räknas samman.

Rundradioskatten beräknas på nytt på grundval av de uppgifter som finns med i denna beräkning. Som rundradioskatt beräknas 2,5 % av det sammanlagda beloppet av en i Finland allmänt skattskyldig persons nettoförvärvs- och nettokapitalinkomster eller av en högre FöPL- och/eller LFöPL-arbetsinkomst till den del summan överstiger 14 000 euro. I rundradioskatt betalas dock högst 163 euro. Rundradioskatten påförs inte fysiska personer eller dödsbon med hemkommun i landskapet Åland.

Från rundradioskatten dras inte av de avdrag som görs på skatten. Den internationella dubbelbeskattningen på rundradioskatten avlägsnas antingen enligt undantagandemetoden eller med avräkningsmetoden. Rundradioskatten läggs till den totala summan av den skattskyldiges skatter och avgifter.

På så sätt får man det sammanlagda beloppet av skatter och avgifter varifrån subtraheras det belopp som enligt förskottsinnehållningsprocenten inflyter av full pension och prestation.

Förskottsinnehållningsprocenten för löneinkomster fås genom att beräkna hur många procent det återstående beloppet är av beloppet av andra än pensioner och prestationer. Förskottsinnehållningsprocenten för på lön är högst 60,0 %.

Förskottsinnehållningsprocenten ska fastställas lika stor för lön och pension åt en efterlevande make som får förmånspension eller annan pension enligt familjepensionslagen än den efterlevande makens begynnelsepension, eller mottagare av partiell förtida ålderspension, deltidspension eller delinvalidpension.

Förskottsinnehållningsprocenten för lön som har beräknats för den skattskyldige skrivs ut på beslutet om skattekort. Dessutom utskrivs för den skattskyldige ett skattekort för lön.

8 Beräkning av förskottsskatt

Om det i beräkningen endast ingår skattekortsinkomster och hyresinkomster som utgör förvärvsinkomst, ska förskottsskatten beräknas för kapitalinkomstandelen av kapitalinkomstskatten och personens rundradioskatt.

Om det i beräkningen ingår både skattekortsinkomster som utgör förvärvsinkomst och andra förvärvs- och kapitalinkomster som omfattas av förskottsbetalning än hyresinkomster, delas inkomsterna proportionellt in i skattekortsinkomster och förskottsskatteinkomster. Från de skatter och avgifter som fås som resultat drar man av det beräknade skattebelopp som inflyter genom förskottsinnehållning.

Om det vid beräkningen är med skattekortsinkomster, förvärvs- och kapitalinkomster som omfattas av förskottsbetalning samt inkomster för vilka det fastställs endast sjukförsäkringens sjukvårdspremie, fördelas skattebehovet i proportion till inkomsterna i skatt som inflyter genom förskottsinnehållning och i skatt som inflyter genom förskottsskatt. Från de skatter och avgifter som fås som resultat drar man av det beräknade skattebelopp som inflyter genom förskottsinnehållning.

9 Ikraftträdande

De förskottsprocent som har beräknats enligt ovan fastställda grunder tillämpas från och med den 1.2.2020. Detta beslut ska även tillämpas på beräkningen av förskottsskatt som påförs fysiska personer för år 2020.

Helsingfors den 27 november 2019 

                                                    

Generaldirektör Markku Heikura            

Ledande sakkunnig Mia Keskinen