Försummelseavgifter i fråga om anmälningar till inkomstregistret

Har getts
20.12.2019
Diarienummer
VH/2853/00.01.00/2019
Giltighet
1.1.2020 - Tills vidare
Bemyndigande
Lag om Skatteförvaltningen (503/2010) 2 § 2 mom.

Denna anvisning beskriver på vilka grunder och till vilka belopp Skatteförvaltningen påför uppgiftsskyldiga försummelseavgifter som avses i 22 a § i lagen om beskattningsförfarande med anledning av fel och brister i anmälningarna till inkomstregistret.

Försummelseavgifter som gäller årsanmälningar till Skatteförvaltningen behandlas åter i anvisningen Försummelseavgift för utomstående uppgiftslämnare.

Därtill behandlas påföljdsavgifter som fastställs på basis av anmälningar till inkomstregistret i anvisningen Anmälan av inkomstuppgifter: påföljdsavgifter.

Allmänt

Löneuppgifter och andra uppgifter som avses i 6 § 2 mom. i lagen om inkomstdatasystemet (53/2018) ska i stället för på årsanmälningar till Skatteförvaltningen ha lämnats till Inkomstregisterenheten när det gäller prestationer vars betalningsdag är 1.1.2019 eller senare. Uppgifter om andra förmåner än de som getts i pengar ska ha lämnats till Inkomstregisterenheten när det gäller förmåner som getts 1.1.2019 eller senare.

Uppgifter om pensioner och andra förmåner som avses i 6 § 5 mom. i lagen om inkomstdatasystemet ska lämnas till Inkomstregisterenheten över prestationer vars betalningsdag är 1.1.2021 eller senare.

Från och med 1.1.2019 har Skatteförvaltningen med stöd av 22 a § i lagen om beskattningsförfarande kunnat påföra uppgiftsskyldiga försummelseavgifter vid försummelser i anmälningar av löner och andra motsvarande prestationer till inkomstregistret. Från och med 1.1.2021 kan Skatteförvaltningen fastställa försummelseavgifter vid försummelser i anmälningar av pensioner och andra förmåner till inkomstregistret.

Skatteförvaltningens personkunder får en förhandsifylld skattedeklaration som grundar sig på de uppgifter som lämnats av utomstående uppgiftsskyldiga, t.ex. utbetalare av prestationer, och som behövts för verkställandet av inkomstbeskattningen. Syftet med försummelseavgifterna är att uppmuntra uppgiftsskyldiga (nedan även anmälningsskyldiga) att anmäla uppgifterna med rätt innehåll och heltäckande samt i rätt tid och på rätt sätt.

Anmälningar som försummelseavgifter fastställs för

För en försummelse av en anmälan till inkomstregistret fastställer Skatteförvaltningen en avgift, om den anmälningsskyldiga inte ens efter uppmaningen i utredningsbegäran har korrigerat en felaktig eller bristfällig anmälan om löneuppgifter eller förmånsuppgifter till Inkomstregisterenheten eller lämnat en godtagbar förklaring till Skatteförvaltningen före det i utredningsbegäran angivna datumet.

En försummelseavgift fastställs också om de felaktiga eller bristfälliga uppgifterna enbart är så kallade NT1- eller NT2-uppgifter som behövs för fullgörandet av förpliktelserna i den särskilda överenskommelse om uppbörd och överföring av skatt (FördrS 97/1997) som träffats enligt artikel 20 i avtalet mellan de nordiska länderna om handräckning i skatteärenden (FördrS 37/1991) eller NT2-uppgifter som behövs för beskattningen av inkomster från arbete i utlandet.

Skatteförvaltningen kan därtill påföra en försummelseavgift om den anmälningsskyldiga trots uppmaning inte har lämnat uppgifter om att en hyrd arbetstagare börjat arbeta såsom avses i 6 § 2 mom. 17 punkten i lagen om inkomstdatasystemet till Inkomstregisterenheten eller en godtagbar utredning till Skatteförvaltningen om varför uppgifterna inte har lämnats.

Bestämmelser som ligger till grund för påförandet av försummelseavgifter

Enligt 22 § 1 mom. i lagen om inkomstdatasystemet påför Skatteförvaltningen prestationsbetalaren en förseningsavgift. Om andra administrativa påföljder i anslutning till lämnande av uppgifter bestäms i andra lagar, bland annat i lagen om beskattningsförfarande och i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ (768/2016).

Enligt 22 a § 1 mom. 1 punkten i lagen om beskattningsförfarande kan den uppgiftsskyldige åläggas att i försummelseavgift betala högst 2 000 euro, om det finns en smärre bristfällighet eller ett smärre fel i en deklaration, en annan uppgift eller en handling som lämnas för fullgörande av uppgiftsskyldigheten, och den uppgiftsskyldige inte har följt en bevisligen skickad uppmaning att avhjälpa bristfälligheten eller felet.

I samma paragraf bestäms vidare, att om en deklaration, en annan uppgift eller en handling som bestämts för fullgörande av uppgiftsskyldigheten innehåller väsentliga brister eller fel eller om den uppgiftsskyldige lämnat in dem först efter en bevisligen sänd uppmaning, kan den uppgiftsskyldige åläggas att i försummelseavgift betala högst 5 000 euro.

Om den uppgiftsskyldige för fullgörande av uppgiftsskyldigheten uppsåtligen eller av grov vårdslöshet har lämnat en väsentligen oriktig deklaration, annan uppgift eller handling eller inte alls lämnat in någon deklaration, kan den uppgiftsskyldige åläggas att i försummelseavgift betala högst 15 000 euro.

Vid fastställandet av försummelseavgiften skall också beaktas hur mycket uppgifter den uppgiftsskyldige skall lämna.

Fysiska personer och dödsbon åläggs inte att betala försummelseavgift, om det inte är fråga om försummelse av uppgiftsskyldighet i anslutning till näringsverksamhet eller jord- och skogsbruk.

För en uppgift som lämnas till inkomstregistret för sent fastställs ingen försummelseavgift, om en förseningsavgift har påförts enligt lagen om inkomstdatasystemet.

Hur försummelseavgifter fastställs

Skatteförvaltningen fastställer en försummelseavgift när de i lag föreskrivna grunderna uppfylls, om

  • anmälan är felaktig eller bristfällig, och
  • anmälan trots uppmaning inte har korrigerats i efterhand eller ingen godtagbar utredning har lagts fram före det i utredningsbegäran angivna datumet.

Man kan låta bli att påföra försummelseavgiften eller påföra den till ett mindre belopp, om den uppgiftsskyldige har en grundad anledning till försummelsen. En sådan grundad anledning kan vara att försummelsen är obetydlig med hänsyn till omständigheterna.

Försummelseavgifter fastställs kvartalsvis för de anmälningar som gäller det aktuella kvartalet.

Försummelseavgiften fastställs och antalet anmälningar som ligger till grund för fastställandet beräknas separat med hänsyn till anmälningar om löneuppgifter, anmälningar om förmåner samt för uppfyllandet av de förpliktelser som avses i överenskommelsen om uppbörd och överföring av skatt (FördrS 97/1997) och de uppgifter som behövs för beskattning av inkomster av arbete i utlandet utanför de nordiska länderna.

Under ett kalenderår kan en uppgiftsskyldig för försummelser i fråga om anmälningar till inkomstregistret och årsanmälningar till Skatteförvaltningen påföras avgifter för sammanlagt högst 15 000 euro per slag av försummelse. Dessa slag är felaktig anmälan, lämnande av anmälan först efter uppmaning och att en anmälan inte lämnas över huvud taget.

Försummelseavgiftens storlek

På det sätt som redogjordes för i kapitlet ovan påför Skatteförvaltningen den uppgiftsskyldige en försummelseavgift i jämna hundra euro kvartalsvis enligt tabellen nedan.

 
Antalet anmälningar som ligger till grund för försummelseavgiften/granskningsperiod Försummelseavgift, euro
0–4 -----
5-20 100
21-100 300
101-1 000 500
Över 1 000  1 000

 Ändringssökande

I ett beslut av Skatteförvaltningen som gäller försummelseavgift får den uppgiftsskyldige och Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt söka ändring genom en skriftlig begäran om omprövning hos skatterättelsenämnden.

Den anmälningsskyldige ska göra en begäran om omprövning 60 dagar räknat från det datum då den anmälningsskyldige har fått del av Skatteförvaltningens beslut. För Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt är tidsfristen 60 dagar från det att beslutet fattades. Begäran om omprövning ska tillställas Skatteförvaltningen inom den utsatta tiden.

Generaldirektör Markku Heikura

Överinspektör Markus Kautto