Befrielse från överlåtelseskatt för den första bostaden

Denna anvisning behandlar befrielse från överlåtelseskatt vid köp av den första bostaden.

Bestämmelserna om befrielse från överlåtelseskatt för den första bostaden upphävdes 1.1.2024. Denna anvisning tillämpas på överlåtelser där överlåtelseavtalet om förvärv av första bostad har undertecknats senast 31.12.2023.

Avsnitt 2.4 om förvärv av första bostad har kompletterats med två exempel som beaktar upphävandet av bestämmelsen om skattebefrielse. I exempel 5 har en obebyggd tomt förvärvats 2023 och tagits i bruk som egen stadigvarande bostad 2024. I exempel 6 har mottagaren av överlåtelsen 2023 köpt 49 % av aktierna som berättigar till besittning av en stadigvarande lägenhet. Enligt överlåtelseavtalet som undertecknats 2024 har överlåtelsemottagarens innehav ökat till 50 procent.

Avsnitt 2.4.1 har kompletterats med en precisering av tidsfristen för undertecknande av överlåtelseavtal (senast 31.12.2023), då bostadsbyggnaden och tomten förvärvas genom separata överlåtelser.

Avsnitt 2.5 som behandlar förutsättningarna för användning av en bostad har preciserats så att befrielse från skatt inte förhindras av att en bostad som förvärvats som första bostad börjar användas som egen stadigvarande bostad först efter 2023. Det som har betydelse med tanke på skattebefrielsen är att ett bindande överlåtelseavtal har undertecknats senast 31.12.2023.

Begreppet dröjsmålspåföljd i avsnitt 5.1 har ändrats till dröjsmålsränta.

I avsnitt 5.2 har tidsfristen för återbäringsansökan när överlåtelsen inträffat före 1.1.2017 raderats, eftersom den är föråldrad.

I avsnitt 5.3 har uppfyllandet av förutsättningen för förvärv av bostad preciserats i de situationer där köpare av första bostad ansöker om återbäring av överlåtelseskatt som betalats för tomten.

Dessutom har årtalen i exemplen i avsnitt 4, 5.2 och 5.3 uppdateras till mer närliggande årtal.

Därtill har det i anvisningen gjorts smärre preciseringar och stavningsrättelser som inte har någon betydelse för innehållet i anvisningen.

1 Inledning

Bestämmelsen om befrielse från överlåtelseskatt för köpare av första bostad i överlåtelseskattelagen upphävdes 1.1.2024. Denna anvisning behandlar befrielse från överlåtelseskatt för första bostad i situationer där ett bindande avtal om överlåtelse av fastighet eller bostadsaktie har undertecknats senast 31.12.2023. På överlåtelse av fastigheter eller bostadsaktier efter detta datum ska överlåtelseskatt betalas. Överlåtelseskatten på överlåtelse av fastigheter är 3 % från och med 1.1.2024. Överlåtelseskatten på överlåtelse av bostadsaktier är 1,5 %.

Befrielse från överlåtelseskatt för första bostad är ett undantag från huvudregeln, enligt vilken en förvärvare ska betala överlåtelseskatt vid överlåtelse av fastigheter och värdepapper. Det finns bestämmelser om förutsättningarna för befrielse från överlåtelseskatt för första bostad i 11 § (fastigheter) och 25 § (aktier och andelar som medför rätt till besittning av en bostadslägenhet) i lagen om överlåtelseskatt som gällde till 31.12.2023. Förutsättningarna för befrielse från skatt anknyter till förvärvarens ålder, tidigare bostadsinnehav samt den bostad som ska skaffas och användningen av denna som egen stadigvarande bostad. Alla förutsättningarna för skattefrihet i bestämmelserna ska vara uppfyllda, för att överlåtelsen ska vara befriad från överlåtelseskatt.

Förutsättningarna för skattefrihet överensstämmer i huvuddrag med varandra, oberoende av om den första bostad som skaffats är en fastighet eller en bostadslägenhet. Beroende på överlåtelseobjektens olikhet är förutsättningarna för skattefrihet dock förknippade med vissa särdrag som fastställs enligt överlåtelseobjektet. Dessa särdrag behandlas i anvisningen i dess kontexter.

En förvärvare ska lämna in en överlåtelseskattedeklaration, trots att det handlar om en första bostad som i sin helhet är befriad från överlåtelseskatt. Överlåtelsebeskattningen av och skyldigheten att deklarera överlåtelseskatt på värdepapper (bostadsaktier eller andelar) behandlas i Skatteförvaltningens anvisning Överlåtelseskatt vid överlåtelse av värdepapper. Överlåtelsebeskattningen av och deklarationsskyldigheten för fastigheter har behandlats i Skatteförvaltningens anvisning Överlåtelseskatt vid överlåtelse av fastighet.

2 Förutsättningarna för befrielse från överlåtelseskatt för första bostad

2.1 Allmänt

I följande underkapitel behandlas förutsättningarna för befrielse från överlåtelseskatt för första bostad var för sig. Alla förutsättningarna i bestämmelserna om befrielse från skatt ska vara uppfyllda, för att en överlåtelse ska vara befriad från överlåtelseskatt.

Om förvärvarna är flera till antalet, gäller befrielsen från skatt enbart för andelen av köpesumman för en förvärvare som uppfyller förutsättningarna för befrielse från skatt för första bostad.

Befrielse från överlåtelseskatt för första bostad kan också vara partiell på det sätt som redogjorts för nedan i kapitlen 2.4 och 2.5. I sådana situationer ska köparen av en första bostad lägga fram en motiverad bedömning om fördelningen av överlåtelsepriset i en skattefri och en skattepliktig andel, om inte fördelningen av överlåtelsepriset framgår av överlåtelseavtalet.

Om fastighetsmäklaren är ansvarig för betalningen av överlåtelseskatten, sträcker sig fastighetsmäklarens ansvar vid köp av aktier eller andelar som medför rätt till besittning av en lägenhet som förvärvats som första bostad till att övervaka att förutsättningen rörande förvärvarens ålder och förutsättningen rörande den bostad som köps uppfylls (se dock kapitel 3.2). 

2.2 Förutsättningen rörande överlåtelsemottagarens ålder

Förutsättningen rörande förvärvarens ålder är uppfylld, om förvärvaren vid tidpunkten för undertecknandet av överlåtelsehandlingen fyllt 18, men inte ännu 40 år. Uppfyllandet av åldersförutsättningen avgörs med andra ord enligt tidpunkten för undertecknandet av ett bindande överlåtelseavtal. Datumet för överföring av äganderätten är inte av betydelse i bedömningen av uppfyllandet av åldersförutsättningen.

2.3 Förutsättningen rörande tidigare bostadsinnehav

Förutsättningen rörande tidigare bostadsägande är uppfylld om förvärvaren efter år 1989 och före tidpunkten för undertecknandet av överlåtelseavtalet i Finland eller utomlands inte ägt åtminstone hälften av en bostadsbyggnad eller aktier eller andelar som berättigar till besittning av en bostadslägenhet. Med tidigare innehav avses nedan sådana innehav där förvärvaren haft i sin ägo minst hälften av en bostadsbyggnad eller aktier eller andelar som berättigar till besittning av en bostadslägenhet.

En bostadsrättsbostad innehas inte utifrån aktier eller andelar, varför besittningen av en bostadsrätt inte hindrar rätten till skattefrihet för första bostad. Inte heller ett tidigare innehav av en fritidsbostad eller en semesteraktie är ett hinder för skattefrihet.

Grunden för förvärvet av ägandet saknar betydelse. Därför utgör också innehav av en bostadslägenhet eller -byggnad som fåtts i arv eller som gåva ett hinder för befrielse från skatt. Indirekt innehav är inte sådant tidigare innehav som avses i bestämmelsen. En förvärvare förlorar följaktligen inte sin rätt till befrielse från skatt för första bostad på den grunden att hen varit delägare i ett dödsbo som äger en bostadsbyggnad eller aktier som berättigar till besittning av en bostadslägenhet.

Ett annat hinder för befrielse från skatt är att besittningsrätten till en tidigare ägd bostadslägenhet eller ‑byggnad förbehållits eller överlåtits till en annan aktör (HFD 13.7.1998 liggare 1304) eller att användningen av bostaden för eget boende av mottagaren inte är ändamålsenligt (HFD 2016:134). Med tanke på uppfyllandet av förutsättningarna för befrielse från överlåtelseskatt är det inte heller i övrigt av betydelse om förvärvaren använt en bostad som hen ägt tidigare som egen stadigvarande bostad. Följaktligen är till exempel tidigare innehav av en placeringsbostad ett hinder för befrielse från skatt. Det är inte heller av betydelse att ägandet varit kortvarigt eller att personen vid tidpunkten för ägandet av bostaden varit under 18 år. 

Förvärvaren har inte tidigare ägt en bostad på det sätt som bestämmelsen avser, om bostaden inte varit duglig för boende under hens ägandetid antingen på grund av den varit halvfärdig (HFD 2.12.1997 liggare 3058) eller att den varit i dåligt skick (HFD 28.3.2006 liggare 717). Bostadsaktier som köpts i ett nybyggnadsobjekt kan överlåtas vidare innan objektet har byggts klart och äganderätten till bostadsaktierna har överförts, till exempel med ett så kallat överföringsavtal. Då utgör förvärvet av bostadsaktierna i nybyggnadsobjektet för den som överlåter aktierna vidare inte sådant tidigare bostadsägande som är ett hinder för skattefrihet för en första bostad som förvärvas senare.

Rätten till befrielse från överlåtelseskatt för första bostad förloras heller inte om köpet av första bostaden inte blir bestående på grund av att de bostadsaktier som köpts som första bostad har lösts in i enlighet med bolagsordningen.

En förvärvare är berättigad till befrielse från överlåtelseskatt för första bostad också om en överlåtelse av en tidigare ägd bostad hävts eller förordnats att hävas genom ett domstolsbeslut. En förvärvare är också berättigad till befrielse från överlåtelseskatt för första bostad om överlåtelsen av en bostad som tidigare ägts hävts genom ett avtal, i en situation där överlåtelsen på grund av ett villkor i överlåtelsehandlingen eller ett avtalsbrott kunde ha blivit hävd genom ett domstolsbeslut (HFD 17.9.2002 liggare 2202).

Om överlåtelsen hävts enbart med ett ömsesidigt avtal mellan parterna, bedömer Skatteförvaltningen uppfyllandet av förutsättningarna för den tidigare bostaden i det skede då förvärvaren skaffar en annan bostad i stället för den första bostad som varit föremål för avtalet om hävning. Bedömningen av ärendet grundar sig på bevis på omständigheter som berättigar till hävning av ett köp eller annan överlåtelse, såsom omfattningen eller den väsentliga karaktären på ett kvalitetsfel.

2.4 Förutsättningen rörande den bostad som köps

Förutsättningen rörande den bostad som ska köpas är uppfylld, om köparen i sin ägo skaffat en fastighet och minst hälften av en bostadsbyggnad som finns eller byggs på denna eller en fristående bostad på denna eller minst hälften av de aktier eller andelar som berättigar till besittning av en bostadslägenhet. Befrielsen från skatt gäller också till exempel en bostad som fåtts i samband med arvskifte, för vilken förvärvaren betalat vederlag med medel som inte hör till den egendom som ska skiftas.

Av en tomt som köpts obebyggd kan det hända att en andel överlåts vidare innan förutsättningarna för skattefri första bostad har uppfyllts. Då gäller skattefriheten den del av tomten som köparen av en första bostad äger vid den tidpunkt när förutsättningarna för skattefrihet uppfylls i sin helhet (se HFD 13.8.2009 liggare 1931). Denna tidpunkt är vanligtvis när byggnadstillsynsmyndigheten har godkänt den bostadsbyggnad som byggts på tomten att tas i bruk antingen vid partiell slutsyn (kallas också för ibruktagningssyn och ibruktagningskontroll) eller vid slutsyn. Villkoret som gäller anskaffning av bostad som första bostad anses vara uppfyllt då myndigheten gett tillstånd att ta bostadsbyggnaden i bruk för stadigvarande boende.

Befrielse från överlåtelseskatt för första bostad kan fås enbart för aktier eller andelar som berättigar till besittning av en bostadslägenhet som är avsedd för stadigvarande boende eller för en bostadsbyggnad som är avsedd för stadigvarande boende. Till exempel är det inte möjligt att få befrielse från överlåtelseskatt för en bostad som är avsedd för fritidsanvändning.

En första bostad kan också skaffas i etapper. Ett förvärv görs i etapper till exempel då en första bostad är en delägarbostad, i vilken minoritetsandelar köps i det inledande skedet och majoritetsandelen först senare. Anskaffningar i etapper görs i typfallet också mellan släktingar. Förutsättningen rörande den bostad som köps är uppfylld först i det skede då förvärvarens innehavsandel är åtminstone hälften.

2.4.1 Särdrag som gäller fastigheter som förvärvats som första bostad

En byggplats jämställs med en fastighet och en bostadsbyggnad på denna i den utsträckning som den vad gäller storlek högst motsvarar den planlagda tomten. Med en fastighet och en bostadsbyggnad på denna i ett icke-planlagt område jämställs en byggplats som till ytan kan vara högst 10 000 kvadratmeter. Definitionen avgränsar enbart den skattefria största ytan på en byggplats för en första bostad. Som en skattefri byggplats betraktas den byggplats som ligger till grund för beräkningen av fastighetsskatten.

Till ett bostadshus hänförs även andra utrymmen vilka anknyter till boendet, till exempel en separat ekonomibyggnad eller en gårdsbastu. Överlåtelseskatt ska betalas på det överlåtelsepris som hänför sig till något annat än en bostadsbyggnad och dess skattefria byggplats (till exempel skogsmark, åker, en annan byggplats eller produktionsbyggnader för jordbruket). I beskattningen hänförs överlåtelsepriset till olika egendomsposter enligt egendomsposternas gängse värde.

I ett parhus i fastighetsform uppfylls kravet på ägarandelen i bostadshuset när förvärvaren köper minst hälften av den ena parhusbostaden (HFD 1993 B 573). Det har ingen betydelse om ägarandelen är under hälften av hela parhusbyggnaden (HFD 2.11.1995 liggare 4437).

Förutsättningen rörande den fastighet som ska skaffas och den bostadsbyggnad som finns på denna kan uppfyllas, trots att bostadsbyggnaden och marken skaffas genom separata överlåtelser, om överlåtelserna sakligt och tidsmässigt sett bildar en helhet som omfattar förvärvet av första bostad (HFD 2009:3). Med tanke på skattefriheten är det i så fall väsentligt att marken utan dröjsmål köps efter att det blivit möjligt att köpa marken åt sig själv, till exempel då en byggplikt, som varit ett villkor för att lösa in tomten för egen ägo, fullgjorts. Bägge överlåtelseavtalen ska också ha undertecknats senast 31.12.2023.

2.4.2 Särdrag som gäller bostadslägenheter som förvärvats som första bostad

Skattefrihet kan beviljas endast för aktier som berättigar till besittning av en bostadslägenhet som är avsedd för stadigvarande bostadsbruk. Aktier som berättigar till besittning av andra lokaler kan inte befrias från skatten. Om en förstabostadsköpare i samband med bostaden köper exempelvis ett garage eller lager, omfattar skattefriheten inte dessa i det fall att besittningen av dem baserar sig på andra aktier än besittningen av bostadslägenheten.

Skattefrihet för en köpare av en första bostad kan i princip enbart fås för en bostadslägenhet. Om föremålet för en affär varit aktier som enligt bolagsordningen berättigar till besittning av två eller fler bostadslägenheter, men utrymmet i praktiken bildar en bostad, är det möjligt att bedöma uppfyllandet av förutsättningarna för befrielse från skatt för första bostad från fall till fall (se HFD 28.3.2006 liggare 716).

Överlåtelseskatt ska betalas på det överlåtelsepris som hänför sig till annan egendom än den som omfattas av skattefrihet, till exempel till separata aktier som berättar till besittning av en bilplats.

2.5 Förutsättningen rörande användning av bostaden

En ytterligare förutsättning för befrielse från överlåtelseskatt för första bostad är att förvärvaren börjar använda den bostad som hen skaffat som egen stadigvarande bostad. Det är möjligt att få skattefrihet enbart i den utsträckning som en bostadslägenhet eller bostadsbyggnad används som egen stadigvarande bostad. Skattefriheten omfattar följaktligen inte till exempel utrymmen som används som affärslokal i en lägenhet eller en bostadsbyggnad.

I etablerad beskattningspraxis har det ansetts att skattefrihet beviljas utan krav på betalning av skatt, om en bostad börjar användas som egen bostad inom sex månader från det att överlåtelseavtalet undertecknats. Då första bostaden är ett nybyggnadsobjekt, räknas tidsfristen från övergången av äganderätten. Överlåtelseskatt ska betalas, om fastigheten eller bostadsbyggnaden inte tas i eget stadigvarande boendebruk under denna tid. När överlåtelseskatt betalats på grund av dröjsmål i ibruktagandet av en första bostad, är det möjligt att förvärvaren efter flytten gör en ansökan om återbäring av överlåtelseskatt (se kapitel 5). Bostaden ska de facto tas i bruk och detta ska ske utan dröjsmål efter att eventuella hinder upphört (se till exempel HFD 2000:32).

Upphävandet av bestämmelsen om befrielse från skatt för köpare av första bostad förhindrar inte befrielse från skatt även om den första bostaden blir stadigvarande bostad först efter 31.12.2023. Det som har betydelse med tanke på skattebefrielsen är att ett bindande överlåtelseavtal har undertecknats senast 31.12.2023.

3 Skattefrihet för första bostad i internationella situationer

3.1 Bedömning av uppfyllandet av förutsättningarna då överlåtelsemottagare är en utlänning

Befrielsen från överlåtelseskatt för första bostad är inte bunden till medborgarskap. Således är också en utländsk förvärvare berättigad till befrielse från överlåtelseskatt vid köp av första bostad på samma villkor som behandlades i kapitel 2. När förvärvaren är en utlänning kan det vara oklart huruvida förutsättningarna om tidigare bostadsägande och bostadens användningsändamål uppfylls.

När man prövar om förutsättningen om tidigare bostadsägande uppfylls, är ett innehav eller ett tidigare innehav av en bostad i utlandet efter år 1989 ett hinder för befrielse från skatt. Förvärvaren ska på begäran kunna lägga fram en skriftlig utredning om eventuella innehav i utlandet.

Förutsättningen för befrielse från överlåtelseskatt för första bostad är bland annat villkoret att bostaden används för stadigvarande boende. Detta förutsätter att förvärvaren de facto har för avsikt att stadigvarande bo i den bostad som hen förvärvat i Finland och har rätt att vistas i Finland på så sätt att det är möjligt att använda bostaden i detta syfte.

I bestämmelserna om befrielse från överlåtelseskatt för första bostad har det inte fastställts hur länge användningen för stadigvarande boende ska fortsätta för att förutsättningen rörande boende ska vara uppfylld. Kravet på stadigvarande boendeanvändning innebär dock i praktiken att man flyttar till bostaden i syfte att tills vidare bo i den. Därför inverkar vistelserättens bestående karaktär eller längd på bedömningen av uppfyllandet av förutsättningarna för skattefrihet.

I bedömningen av rätten till vistelse i Finland beaktas hurudant uppehållstillstånd förvärvaren har i det fallet att hen är medborgare i en stat av vilken uppehållstillstånd krävs för att bo i Finland. Av medborgare i en EU-stat (bortsett från nordiska medborgare), Liechtenstein eller Schweiz förutsätts en registrerad uppehållsrätt.

Om förvärvaren har en registrerad uppehållsrätt eller ett uppehållstillstånd med beteckningen P, P-EY, P-EU eller A, kan det anses att förvärvaren kan använda sin bostad i Finland för stadigvarande boende. Då ska förvärvaren ange på överlåtelseskattedeklarationen att hen är en köpare av första bostad, om även de övriga förutsättningarna förutom stadigvarande boende uppfylls.

Om en utländsk förvärvare inte har permanent eller kontinuerlig uppehållsrätt i Finland, ska hen betala överlåtelseskatt i samband med att överlåtelseskattedeklarationen lämnas. I sådana situationer ska det prövas från fall till fall huruvida den bostad som är föremål för skattefriheten används för stadigvarande boende. Förvärvaren kan emellertid lämna in en ansökan om återbäring av överlåtelseskatt till Skatteförvaltningen, om hen anser sig ha rätt till befrielse från överlåtelseskatt för första bostad (se kapitel 5). Rätten till skattefrihet vid köp av första bostad avgörs enligt framlagd utredning från fall till fall.

3.2 Utländska köpare av första bostad och affärer som förmedlats av fastighetsmäklare

En köpare kan för en fastighetsmäklare bevisa att åldersförutsättningen är uppfylld med ett personbevis, till exempel med ett pass.

För att få befrielse från överlåtelseskatt förutsätts att förvärvaren de facto och på lovligt sätt kan använda en bostad som hen köpt i Finland som egen stadigvarande bostad, på det sätt som konstaterats ovan i kapitel 3.1. Av denna anledning ska fastighetsmäklaren i en affär som förmedlats genom mäklaren kontrollera om köparen beviljats registrerad uppehållsrätt eller uppehållstillstånd och hurdant uppehållstillstånd det är fråga om.

Om köparen i samband med att en affär ingås inte kan visa upp en registrerad uppehållsrätt eller ett uppehållstillstånd med beteckningen P, P-EY, P-EU eller A, kan den utredning som köparen lagt fram om uppfyllandet av förutsättningarna för första bostad inte anses vara tillräcklig vad gäller boendet. I detta fall ska köparen betala överlåtelseskatt i samband med köpet. Köparen kan lämna in en ansökan om återbäring av överlåtelseskatt till Skatteförvaltningen, om hen anser sig ha rätt till befrielse från överlåtelseskatt för första bostad (se kapitel 5).

4 Uppfyllandet av villkoren för befrielse från överlåtelseskatt för första bostad efter att skatt betalats

Förutsättningarna för befrielse från överlåtelseskatt för första bostad är inte alltid uppfyllda i sin helhet vid tidpunkten för affären på så sätt att befrielse från överlåtelseskatt för första bostad kan beviljas i samband med behandlingen av överlåtelseskattedeklarationen. I så fall ska förvärvaren lämna en överlåtelseskattedeklaration utan krav på befrielse från skatt för första bostad och betala överlåtelseskatt. Förvärvaren kan dock ansöka om återbäring av skatt efter att förutsättningarna för skattefrihet för första bostad uppfyllts i sin helhet.

Den ovan nämnda situationen kan uppstå till exempel till följd av att en bostad anskaffas i etapper (se kapitel 2.4) eller därför, att man köper en obebyggd tomt, på vilken en bostadsbyggnad som är avsedd som första bostad börjar byggas.

5 Ansökan om återbäring av överlåtelseskatt utifrån en första bostad

5.1 Allmänt om ansökan om återbäring

En förvärvare kan ansöka om återbäring av överlåtelseskatt elektroniskt i MinSkatt eller med en skriftlig ansökan. Sökanden ska lägga fram en utredning över förutsättningarna för återbäring av skatten. Uppfyllandet av förutsättningarna för återbäring av överlåtelseskatt bedöms från fall till fall.

Överlåtelseskatt kan inte återbäras till ett belopp som överstiger det belopp som borde ha betalats inom den utsatta tiden. Med andra ord återbärs inte eventuell dröjsmålsränta, trots att förutsättningarna för återbäring av skatt är uppfyllda efter att skatt betalats på så sätt att det handlar om en första bostad som är befriad från överlåtelseskatt.

5.2 Överlåtelseskatt har utan grund betalats för en första bostad

Det är möjligt att begära att överlåtelseskatt återbärs om grunderna för skattefrihet för första bostad uppfyllts redan vid tidpunkten för betalning av skatt. I så fall har betalningen varit ogrundad. Återbäring av skatt som betalats utan grund ska ansökas inom den allmänna utsatta tiden på tre år. Således är tiden för att göra en ansökan om återbäring skatteåret och de tre följande åren.

I bostads- och fastighetsaffärer avses med skatteår i allmänhet det kalenderår under vilket köpebrevet eller något annat överlåtelseavtal undertecknades. Om den första bostaden är en bostad i ett nybyggnadsobjekt är skatteåret emellertid det kalenderår när överlåtelseskatten ska betalas, det vill säga skatteåret kan också vara senare än det kalenderår under vilket köpebrevet undertecknades.

5.3 Grunden för skattefri första bostad uppfylls först efter betalningen av överlåtelseskatten

Om förutsättningarna för förvärv av skattefri första bostad har uppfyllts först efter att överlåtelseskatten betalades, ska ansökan om återbäring av skatt göras inom ett år från det att förutsättningarna för skattefrihet för första bostad är uppfyllda till alla delar.

Om återbäring av överlåtelseskatt ansöks för en överlåtelse som gjorts före 1.1.2017, är den utsatta tiden för att göra ansökan dock tio år från det att förutsättningarna uppfyllts. Detta kan vara fallet om en obebyggd tomt köpts år 2016, men förutsättningen rörande en bostadsbyggnad och användning av sådan uppfyllts år 2017 eller senare.

Förutsättningarna i fråga om den bostad som köps anses vara uppfyllda när en byggnadstillsynsmyndighet med stöd av markanvändnings- och bygglagen (MBL 132/1999) godkänt bostadsbyggnaden som stadigvarande bostad antingen genom partiell slutsyn (MBL 153 a §) eller slutsyn (MBL 153 §). Partiell slutsyn kallas också ibruktagningssyn eller ibruktagningskontroll.

Då köparen av första bostad ansöker om återbäring av den överlåtelseskatt hen betalat på byggplatsen, räknas tidsfristen för återbäringsansökan från det att byggnadstillsynsmyndigheten har godkänt bostadsbyggnaden för bostadsbruk enligt bestämmelserna i MBL. Om bostadsbyggnaden de facto tas i eget bostadsbruk först därefter, beräknas tidsfristen från denna tidpunkt.

Om återbäring av överlåtelseskatt ansöks med motiveringen att förutsättningarna för skattefritt köp av första bostad har uppfyllts i sin helhet först efter att överlåtelseskatten betalats, har det med tanke på tidsfristen ingen betydelse om den allmänna fristen på tre år (se kapitel 5.2) fortfarande löper eller har löpt ut.

ledande skattesakkunnig Tero Määttä

specialsakkunnig Kati Ikäheimo