Beskattningsfrågor som gäller faktureringsföretag och deras användare

Denna anvisning behandlar olika beskattningsfrågor som hänför sig till faktureringsföretag och deras användare. Ställningstagandet har uppdaterats med anledning av ändringar i grunderna för arbetsgivares sjukförsäkringsavgift och sjukförsäkringens dagpenningspremie för den fösäkrade. Därtill har ett nytt kapitel 4 om hyrt arbete lagts till i anvisningen och kapitel 9 om mervärdesbeskattning har tagits bort. En separat anvisning om mervärdesbeskattning av faktureringsföretag kommer att utarbetas senare.

1 Inledning

Det finns på marknaden olika företag genom vilka arbetsutförare kan fakturera sina kunder utan att starta ett eget företag. Dessa företag sköter i regel för arbetsutförarens räkning olika lagstadgade skyldigheter relaterade till t.ex. beskattning. Dessa företag använder olika benämningar på de tjänster som de tillhandahåller, exempelvis faktureringstjänst, faktureringskanal eller arvodestjänst. I denna anvisning använder vi den generella benämningen faktureringsföretag för dessa företag.

Med ett faktureringsföretag avses i denna anvisning en tjänsteleverantör med vilken arbetsutföraren kommer överens om att fakturera sina egna kunder för arbetet. Ett faktureringsföretag sköter mot ersättning arbetsutförarens lagstadgade skatt- och övriga skyldigheter och förmedlar den ersättning som kunden betalat för arbetet vidare till arbetsutföraren antingen som lön eller arbetsersättning. Till sin juridiska form är faktureringsföretag i regel aktiebolag eller andelslag. Tjänsteleverantörer som sköter arbetsgivarskyldigheter av och för den kund som har beställt arbetet när kunden och arbetsutföraren har avtalat om ett arbetsförhållande är inte faktureringsföretag som avses i denna anvisning.

I denna anvisning kallar vi den som utför arbetet och använder sig av ett faktureringsföretag för arbetsutförare. Andra etablerade benämningar är egenanställda eller lättföretagare. Med en arbetsutförare avses i denna anvisning personer som antingen har avtalat om lönebetalningen med faktureringsföretaget för att sköta sina skattskyldigheter eller som bedriver förvärvsverksamhet som en fysisk person utan ett FO-nummer.

Olika lagar definierar den arbetsutförare som använder sig av faktureringsföretag på olika sätt, antingen som anställd eller som företagare. Därmed kan personer som använder sig av faktureringsföretag definieras i t.ex. arbetspensionslagstiftningen och beskattningen på olika sätt, antingen som löntagare eller företagare. I arbets- och socialförsäkringslagstiftningen definieras personer som använder sig av faktureringsföretag som företagare, om de förvärvsarbetar utan ett arbetsförhållande i arbetsavtalslagens mening.

I beskattningen kan emellertid faktureringsföretaget och arbetsutföraren avtala om att prestationen betalas som lön, varvid faktureringsföretaget har i beskattningen samma arbetsgivarskyldigheter som arbetsgivare som betalar ut lön. Ett sådant avtal om att prestation betalas ut som lön motsvarar inte ett arbetsförhållande i arbetsavtalslagens mening, eftersom faktureringsföretaget inte t.ex. leder och övervakar arbetsutförarens arbete såsom en arbetsgivare normalt skulle göra. Faktureringsföretaget skaffar inte heller kunder till arbetsutföraren, ingår inte några avtal som hänför sig till arbetet och kommer inte överens om debiteringar för arbetet med arbetsutförarens kunder.

Denna anvisning behandlar olika beskattningsfrågor som kommit upp och som hänför sig till faktureringsföretag och arbetsutförare som använder sig av dem. Faktureringsföretag har även behandlats i Skatteförvaltningens anvisning Skyldighet att lämna uppgifter vid byggande och ställningstagande Resekostnadsersättningar betalda av faktureringsföretag i förskottsuppbörden och inkomstbeskattningen.

2 Allmänt om faktureringsföretagens verksamhet

Faktureringsföretag har olika verksamhetsmodeller. Vanligtvis kommer faktureringsföretaget och arbetsutföraren överens om betalning av prestation för arbete som lön, varvid faktureringsföretaget förmedlar den ersättning som kunden betalat till arbetsutföraren som lön. Arbetsutföraren och faktureringsföretaget kan också ingå ett så kallat faktureringsavtal på basis av vilket faktureringsföretaget förmedlar den ersättning som kunden betalat till arbetsutföraren som arbetsersättning.

Arbetsutföraren ansvarar själv för kundvärvningen och arbetets utförande. Arbetsutförarens kunder kan vara fysiska personer, hushåll, företag eller sammanslutningar. Arbetsutföraren och kunden kommer överens om villkoren för uppdraget och arbetsersättningen. Arbetsutföraren fakturerar kunden genom ett faktureringsföretag och kunden betalar ersättningen till faktureringsföretaget, inte till arbetsutföraren. Faktureringsföretaget förmedlar sedan den ersättning som kunden betalat vidare till arbetsutföraren.

I beskattningen utgör den ersättning som faktureringsföretaget förmedlar vidare till arbetsutföraren lön, om faktureringsföretaget och arbetsutföraren har avtalat om att prestationen för arbete betalas som lön. I sådana fall har faktureringsföretaget normala arbetsgivarskyldigheter i beskattningen, såsom att verkställa förskottsinnehållning på lönen, betala arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift och anmäla prestationer till inkomstregistret. Om man inte har avtalat om att prestationen betalas som lön, är den ersättning som faktureringsföretaget betalar till arbetsutföraren arbetsersättning. Faktureringsföretaget ska verkställa förskottsinnehållning på arbetsersättningen och anmäla inkomsten till inkomstregistret, om arbetsutföraren inte är införd i förskottsuppbördsregistret.

Utöver den ersättning som betalas som lön eller arbetsersättning kan faktureringsföretag betala olika resekostnadsersättningar till arbetsutföraren, t.ex. kilometerersättningar och dagtraktamenten. Närmare information om dessa finns i Skatteförvaltningens ställningstagande Resekostnadsersättningar betalda av faktureringsföretag i förskottsuppbörden och inkomstbeskattningen.

3 Personliga arvoden

I 13 § 1 mom. 2 punkten i lagen om förskottsuppbörd (FörskUL) finns en förteckning över ersättningar som baserar sig på personligt arbete och som betraktas som lön även om inget arbetsförhållande uppstår mellan betalaren och mottagaren. Sådana ersättningar är mötesarvode, personligt föreläsnings- eller föredragsarvode, arvode för medlemskap i förvaltningsorgan, verkställande direktörs arvode, lön som lyfts av en bolagsman i ett öppet bolag eller ett kommanditbolag samt ersättning för förtroendeuppdrag.

Arbetsgivarskyldigheter relaterade till personliga arvoden kan inte överföras till faktureringsföretaget även om företaget och arbetsutföraren hade avtalat om ett arbetsförhållande dem emellan. Därmed har arbetsutförarens kund en skyldighet att t.ex. verkställa förskottsinnehållningen på ersättningen. Arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift behöver emellertid inte betalas för föreläsnings- eller föredragsarvoden, mötesarvoden och arvoden för medlemskap i förvaltningsorgan om arvodet inte baserar sig på ett arbetsförhållande och om arbetstagarens pensionsavgift inte behöver betalas på arvodet enligt de arbetspensionslagar som tillämpas på personen i fråga (5 § 3 mom. i lagen om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift ) och 11 kap. 3 § 2 mom. 8 punkten i sjukförsäkringslagen). Arbetstagarens pensionsavgift behöver inte betalas t.ex. då enskilda arvoden har erhållits utanför ett arbetsförhållande.

4 Hyrt arbete

Ett företag som hyr ut arbetskraft (uthyrare) är den hyrda arbetstagarens arbetsgivare. Uthyraren är skyldig att exempelvis verkställa förskottsinnehållning på den lön som den betalar ut till den hyrda arbetstagaren. Uthyraren ska också betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift på basis av lönen. Uthyraren kan inte överföra arbetsgivarskyldigheter till ett faktureringsföretag. Den hyrda arbetstagaren kan således inte fakturera uthyraren för det arbete som hen utfört i kundföretaget genom förmedling av ett faktureringsföretag.

Uthyraren kan dock ingå ett avtal med faktureringsföretaget, enligt vilket faktureringsföretaget sköter arbetsgivarskyldigheterna på uthyrarens vägnar och i uthyrarens namn på samma sätt som bokföringsbyråer sköter utbetalning av löner på arbetsgivarbolags vägnar och i deras namn.

5 Att samla in lön och arbetsersättning

En del av faktureringsföretagen erbjuder arbetsutföraren en möjlighet att samla in lönebelopp från flera fakturor. I dessa fall betalas lönen ut först senare vid en av arbetsutföraren önskad tidpunkt.

Enligt 110 § i inkomstskattelagen (ISkL) anses en inkomst hänföra sig till det skatteår under vilket den har lyfts eller antecknats på den skattskyldiges konto eller under vilket den skattskyldige annars har kunnat förfoga över den. Enligt FörskUL 11 § verkställs förskottsinnehållning så att betalaren vid betalningen eller, i fråga om lön som gottskrivs någon, när betalningen införs på konto, från det penningbelopp som ska betalas drar av det belopp som beräknats enligt innehållningsprocenten. Förskottsinnehållning på lön verkställs löneperiodsvis enligt skattekortet. En löneperiod kan vara t.ex. en månad, två veckor, en vecka eller en dag (4 § i förordningen om förskottsuppbörd, FörskUF).

Faktureringsföretaget ska verkställa förskottsinnehållning på utbetalda löner. Förskottsinnehållningen ska verkställas då faktureringsföretaget betalar lön till arbetsutföraren. Om arbetsutföraren kan själv bestämma om hen tar ut lön omedelbart eller om lön samlas in från flera fakturor, är det fråga om s.k. disponering över lönen. I sådana fall har lönen gottskrivits arbetsutföraren enligt FörskUL 11 § redan då faktureringsföretaget kunde ha betalat lönen. På grund av detta ska faktureringsföretaget verkställa förskottsinnehållningen redan då det skulle vara möjligt att ta ut lönen, även om lönen betalas på arbetsutförarens begäran först senare.

Det som nämns ovan gäller också arbetsersättningar. Faktureringsföretaget ska verkställa förskottsinnehållningen på arbetsersättning redan då det skulle vara möjligt att ta ut ersättningen, om arbetsutföraren inte har förts in i förskottsuppbördsregistret.

6 Avdrag för arvode som faktureringsföretaget debiterar

En arbetsutförare som använder sig av ett faktureringsföretag kommer överens om att prestationen för arbete betalas som lön eller som arbetsersättning. I båda fallen ska arbetsutföraren självständigt avtala om sitt eget arvode med sina kunder. För sina tjänster debiterar faktureringsföretagen i sin tur arbetsutförarna en tjänsteavgift, ett arvode eller motsvarande (nedan arvode). Arvodet kan vara procentbaserat eller anges som ett belopp i euro.

En arbetsgivare ska verkställa förskottsinnehållning på utbetalda löner. På samma sätt ska den som betalar arbetsersättningar verkställa förskottsinnehållningen på arbetsersättningarna, om ersättningsmottagaren inte har förts in i förskottsuppbördsregistret.

Arbetsgivaren kan dra av direkta kostnader som orsakas av arbetet från lönen innan förskottsinnehållningen verkställs (FörskUL 15 §). Sådana kostnader utgörs av utgifter för arbetsredskap, material och förnödenheter, rese- och representationsutgifter samt andra direkta utgifter som uppkommit för löntagaren då arbetet utförts. Arvoden som debiteras av faktureringsföretaget utgör inte sådana direkta arbetsrelaterade kostnader som avses i FörskUL 15 § och kan därmed inte dras av innan förskottsinnehållningen verkställs. FörskUL 15 § gäller också enbart löntagare, varför bestämmelsen inte kan tillämpas till arbetsersättningar.

Enligt 95 § 1 mom. 4 punkten i ISkL får den skattskyldige från sin löneinkomst dra av utgifter för förvärvande eller bibehållande av löneinkomst till den del deras sammanlagda belopp överstiger avdraget för inkomstens förvärvande (750 euro år 2020). En person som erhåller arbetsersättning får också från sin inkomst dra av utgifterna för förvärvande eller bibehållande av inkomsten (ISkL 29 §). Det arvode som faktureringsföretaget debiterar arbetsutföraren för sina tjänster är en avdragsgill utgift för förvärvande av inkomst i arbetsutförarens beskattning. Arbetsutföraren kan yrka på avdrag av utgiften i sin egen skattedeklaration.

7 Grunden för arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift

Enligt 5 § i lagen om arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift ska arbetsgivaren betala arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift på grundval av det sammanlagda beloppet av de löner som betalas till arbetstagarna. Som lön ses bland annat lön som omfattas av förskottsinnehållning enligt FörskUL 13 §. Vid arbetsförhållanden ska arbetsgivaren betala arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift med sina egna medel.

Om faktureringsföretaget och arbetsutförarna har avtalat om att prestationen för arbete betalas som lön, är faktureringsföretaget skyldigt att betala arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift. Som grund för arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift ska man använda det arvode som arbetsutföraren och kunden har kommit överens om, exklusive den mervärdesskatt som faktureringsföretaget har debiterat av kunden. Vid beräkning av grunden för arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift kan de avdrag som arbetsutföraren kan göra i sin beskattning inte dras av från det överenskomna arvodet (t.ex. arvodet till faktureringsföretaget).

Arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift utgör inte sådana direkta arbetsrelaterade kostnader som avses i FörskUL 15 § och kan därmed inte dras av från det överenskomna arvodet innan förskottsinnehållningen verkställs. Faktureringsföretagen drar i regel av arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift från den ersättning som betalas till arbetsutföraren. Om faktureringsföretaget vid utbetalningen av lönen debiterar arbetsutföraren för arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift som faktureringsföretaget har betalat, är debiteringen skattepliktig inkomst för faktureringsföretaget. Den avgift som debiterats arbetsutföraren är en avdragbar kostnad i hens inkomstbeskattning (ISkL 95 § 1 mom. 4 punkten).

Lagen om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift ändrades 1.1.2020 så att arbetsgivaren inte är skyldig att betala arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift för sådan lön enligt FörskUL 13 § som betalas till företagare som avses i 3 § i lagen om pension för företagare (FöPL) eller lantbruksföretagare som avses i 3–5 § i lagen om pension för lantbruksföretagare (LFöPL), om de inte är försäkringsskyldiga i enlighet med lagen om pension för företagare eller lagen om pension för lantbruksföretagare (L om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift 4 § 2 mom.). I arbetspensionslagstiftningen betraktas arbetsutförare som fakturerar via faktureringsföretag vanligtvis som företagare om de förvärvsarbetar utan ett arbetsförhållande i arbetsavtalslagens mening.

Faktureringsföretaget ska således betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift på basis av arbetsutförandens lön då arbetsutföraren är FöPL-/LFöPL-försäkringsskyldig. Faktureringsföretaget ska utreda av arbetsutföraren om arbetsutförarens eventuella FöPL-/LFöPL-försäkringsskyldighet innan ersättningen betalas till arbetsutföraren. Om försäkringsskyldigheten är oklar kan arbetsutföraren utreda ärendet från pensionsförsäkringsbolag som fattar beslut om beviljande av FöPL-/LFöPL-försäkring.

Arbetsgivares sjukförsäkringsavgift ska betalas från och med att FöPL-/LFöPL-försäkringsskyldigheten uppstår för arbetsutföraren även om försäkringen inte hade tecknats. Om arbetsutföraren har tecknat en frivillig FöPL-/LFöPL-försäkring ska arbetsgivares sjukförsäkringsavgift betalas på basis av de löner som betalats till arbetsutföraren från och med att den frivilliga FöPL-/LFöPL-försäkringen är i kraft.

Faktureringsföretaget ska uppfölja att villkoren för FöPL-/LFöPL-försäkringsskyldigheten uppfylls utgående från hur länge arbetsutförarens arbete pågår och de löner som det betalat till arbetsutföraren. Faktureringsföretagets ansvar för arbetsgivares sjukförsäkringsavgift bedöms utgående från de uppgifter som faktureringsföretaget har haft till sitt förfogande vid betalningstidpunkten för ersättningen.

8 Grunden för den försäkrades sjukförsäkringspremie

Den försäkrades sjukförsäkringspremie utgörs av sjukförsäkringens sjukvårdspremie och sjukförsäkringens dagpenningspremie (SFL 18 kap. 4 § 2 mom.). Dagpenningspremien är avdragbar i arbetsutförarens inkomstbeskattning, men sjukvårdspremien kan inte dras av.

Sjukförsäkringens sjukvårdspremie fastställs utifrån den försäkrades beskattningsbara inkomst vid kommunalbeskattningen, om inte något annat bestäms i sjukförsäkringslagen (18 kap 14 § i SFL).

Sjukförsäkringens dagpenningspremie fastställs utifrån den försäkrades skattepliktiga löneinkomst och företagarinkomst, om inte något annat bestäms i sjukförsäkringslagen. Grunden för sjukförsäkringens dagpenningspremie utgörs bl.a. av lön som omfattas av förskottsinnehållning enligt FörskUL 13 § (SFL 18 kap. 15 §).

Grunden för sjukförsäkringspremie av arbetsutförare som försäkrats enligt lagen om pension för företagare (FöPL) och lagen om pension för lantbruksföretagare (LFöPL) utgörs av FöPL-/LFöPL-arbetsinkomst som fastställts enligt dessa lagar (SFL 18 kap. 14 § och 15 §).

I arbetspensionslagstiftningen betraktas arbetsutförare som använder sig av faktureringsföretag vanligtvis som företagare, som ska försäkra sig själva enligt lagen om pension för företagare om de i lagen föreskrivna villkoren uppfylls.

Eftersom arbetsutförares ställning som arbetstagare eller företagare definieras på olika sätt i beskattningen och i socialförsäkringslagstiftningen, är det viktigt att anmäla den ersättning som betalats till arbetsutföraren och uppgiften om arbetspensionspremien (ArPL, FöPL, LFöPL, ingen försäkringsskyldighet) korrekt till inkomstregistret, så att den försäkrades sjukförsäkringspremie fastställs på rätt sätt. Med en korrekt anmälan säkerställer man att en arbetsutförare som försäkrats enligt FöPL/LFöPL inte debiteras den försäkrades sjukförsäkringspremie på basis av både lönen och den fastställda FöPL- eller FöPL-arbetsinkomsten.

Om arbetsutföraren är försäkrad enligt FöPL/LFöPL, ska den försäkrades sjukförsäkringspremie beräknas på basis av beloppet av en företagares fastställda FöPL-/LFöPL-arbetsinkomst. Om arbetsutföraren inte har försäkrat sig själv enligt FöPL/LFöPL, ska sjukförsäkringens dagpenningspremie för den försäkrade inte tas ut. Som grund för beräkning av sjukförsäkringens sjukvårdspremie används i en sådan situation beskattningsbar förvärvsinkomst vid kommunalbeskattningen.

9 Arbetsutförarens skattekortsansökan i MinSkatt

För utbetalning av lön behöver en löntagare ett skattekort för löneinkomst. En mottagare av arbetsersättningar behöver ett skattekort för arbetsersättning endast om hen inte är införd i förskottsuppbördsregistret.

För löntagare ingår den försäkrades sjukförsäkringspremie i skatteprocenten på skattekortet, och premien debiteras inte separat från lönen. Däremot uppbärs arbetspensionspremien och arbetslöshetsförsäkringspremier från lönen utöver förskottsinnehållningen. På skattekortet har dessa premier beaktats i skatteprocenten som avdrag från förvärvsinkomsten.

Eftersom pensionsförsäkringsbolagen betraktar arbetsutförare som använder sig av faktureringsföretag vanligtvis som företagare, debiterar faktureringsföretagen inte i sådana situationer arbetspensionspremier från lönen. Om arbetspensions- och arbetslöshetsförsäkringspremierna emellertid har beaktats på skattekortet som avdrag, kan skatteprocenten bli för låg.

9.1 Ersättning som betalats till arbetsutföraren är lön och arbetsutföraren är inte FöPL-/LFöPL-försäkrad

Arbetsutföraren anger för skattekort lönebeloppet för hela året vid punkten ”Löner och naturaförmåner”. Arbetsutföraren kan vid ansökan om skattekort be om att arbetspensions- och arbetslöshetsförsäkringspremierna tas bort eller hen ta bort dem själv i MinSkatt genom att vid punkten ”Inkomster för vilka pensions- och arbetslöshetsförsäkringspremier inte tas ut” ange det lönebelopp på vilket premierna inte ska tas ut.

Till inkomsttagaren påförs ingen dagpenningspremie på basis av den lön som faktureringsföretaget har betalat. Därför ska arbetsutföraren som inte är FöPL-/LFöPL-försäkrad för beräkning av förskottsinnehållningssats för skattekort deklarera de löner som faktureringsföretaget har betalat vid punkten ”Löner och naturaförmåner” och vid punkten ”Löner som ersätts med arbetsinkomst (företagarlön) eller ”Löner som ersätts med arbetsinkomst (sjöarbetslön)”.

Sjukförsäkringens dagpenningspremie för den försäkrade beräknas inte utifrån lönen. Sjukförsäkringens sjukvårdspremie beräknas på basis av beskattningsbar inkomst vid kommunalbeskattningen.

9.2 Ersättning som betalats till arbetsutföraren är lön och arbetsutföraren är FöPL-/LFöPL-försäkrad

Arbetsutföraren anger för skattekort lönebeloppet för hela året vid punkten ”Löner och naturaförmåner”. En FöPL-försäkrad deklarerar löner vid punkten ”Löner som ersätts med arbetsinkomst (företagarlön)” och en LFöPL-försäkrad vid punkten ”Löner som ersätts med arbetsinkomst (sjöarbetslön)” för att den försäkrades dubbla sjukförsäkringspremie ska tas bort från beräkningen av förskottsinnehållningssats för skattekort. Beloppet av FöPL-/LFöPL-arbetsinkomst anges vid punkten FöPL- eller LFöPL-arbetsinkomster och vid avdrag från förvärvsinkomster anges de betalda FöPL- eller LFöPL-försäkringspremierna.

Som beräkningsgrund för sjukförsäkringens dagpenningspremie för den försäkrade används beloppet av arbetsinkomst och som beräkningsgrund för sjukförsäkringens sjukvårdspremie  beloppet av arbetsinkomst efter de avdrag som görs i beräkningen av sjukvårdspremie.

9.3 Om arbetsutföraren är inte FöPL-/LFöPL-försäkrad och den betalda ersättningen är arbetsersättning

Arbetsutföraren anger för skattekort beloppet av arbetsersättning för hela året antingen som momsskyldigas arbetsersättning eller som icke momsskyldigas arbetsersättning.

Sjukförsäkringens dagpenningspremie för den försäkrade beräknas inte utifrån arbetsersättningen. Sjukförsäkringens sjukvårdspremie beräknas på basis av beskattningsbar inkomst vid kommunalbeskattningen.

9.4 Om arbetsutföraren är FöPL-/LFöPL-försäkrad och den betalda ersättningen är arbetsersättning

Arbetsutföraren anger för skattekort beloppet av arbetsersättning för hela året antingen som momsskyldigas arbetsersättning eller som icke momsskyldigas arbetsersättning. Beloppet av FöPL-/LFöPL-arbetsinkomst anges vid punkten FöPL- eller LFöPL-arbetsinkomster och vid avdrag från förvärvsinkomster anges de betalda FöPL- eller LFöPL-försäkringspremierna.

Sjukförsäkringens dagpenningspremie för den försäkrade beräknas inte utifrån arbetsersättningen. Som beräkningsgrund för sjukförsäkringens sjukvårdspremie används beloppet av arbetsinkomst efter de avdrag som görs i beräkningen av sjukvårdspremie.

Tabell 1: Sammandrag av grunden för den försäkrades sjukförsäkringspremie

ledande skattesakkunnig Tero Määttä

överinspektör Minna Palomäki