Överenskommelse mellan de nordiska länderna om uppbörd och överföring av skatt

Har getts
10.11.2017
Diarienummer
A76/200/2017
Giltighet
10.11.2017 - 31.12.2018
Bemyndigande
2 § 2 mom. i lagen om Skatteförvaltningen (503/2010)

Denna anvisning handlar om överenskommelsen mellan de nordiska länderna om uppbörd och överföring av skatt, dvs. det s.k. TREKK-avtalet. Anvisningen redogör för förutsättningarna för överföring av skatt mellan två nordiska länder samt situationer där överföring av den skattskyldiges skatter kan komma i fråga. Anvisningen omfattar även instruktioner för anmälan av arbete i ett annat nordiskt land.

1 Inledning

Med stöd av artikel 20 i avtalet mellan de nordiska länderna om handräckning i skatteärenden (FördrS 37/1997) har man träffat en särskild överenskommelse om uppbörd och överföring av skatt. Överenskommelsen kallas i korthet för TREKK-avtalet på basis av det danska ordet trække ("dra, uppbära"). I sin nuvarande form har TREKK-avtalet (FördrS 97/1997) trätt i kraft 1.1.1998. Överenskommelsen tillämpas mellan Island, Norge, Sverige, Finland och Danmark samt det danska självstyrande området Färöarna. Grönland är inte part i avtalet.

Avtalet reglerar överföringen av skatter mellan de nordiska länderna samt vilken stat som verkställer förskottsinnehållningen eller var förskottsskatten betalas. Det är fråga om överföring av skatt då skatt på den skattskyldiges inkomst erlagts i en avtalsslutande stat och den erlagda skatten, efter framställning av den behöriga myndigheten i annan avtalsslutande stat, överförs till denna andra stat. Den överförda skatten ses som skatt som har erlagts i den ansökande staten. Syftet med överföringen är att säkerställa att den slutliga skatten betalas i rätt avtalsslutande stat och att undvika dubbelbeskattning. Överföring av skatt kan genomföras i samband med förskottsuppbörd eller verkställande eller rättelse av beskattningen. Med TREKK-avtalet vill man undvika situationer där den skattskyldige får skatteåterbäring för sådan inkomst som beskattas i en annan avtalsslutande stat.

TREKK-avtalet gäller bl.a. situationer där en nordisk arbetsgivare betalar lön på basis av arbete i ett annat nordiskt land. Syftet med avtalet är att förhindra att preliminär skatt tas ut på sådan inkomst i mer än ett nordiskt land. Samtidigt vill man försäkra sig om att inkomsten inte står helt utanför förskottsuppbörden, utan preliminär skatt betalas alltid i antingen arbetstagarens hemviststat eller arbetsstat. Med hemviststat avses i avtalet den avtalsslutande stat där en person har hemvist.

Med preliminär skatt avses i denna anvisning både den förskottsinnehållning som betalaren verkställer och den preliminär skatt som arbetstagaren själv betalar. Preliminär skatt kan påföras t.ex. i situationer där arbetsgivaren inte har ett fast driftställe och därmed inte är skyldig att verkställa förskottsinnehållning på lön i ett annat nordiskt land.

2 Allmänt om TREKK-avtalet

2.1 Avtalets tillämpningsområde

TREKK-avtalet tillämpas på de inkomstskatter som avses i det nordiska inkomstskatteavtalet (FördrS 26/1997). Avtalet kan emellertid endast tillämpas i skatter som påförs inkomsttyper som omfattas av avtalet. T.ex. källskatt på ränteinkomst samt arbetstagarens och arbetsgivarens sjukförsäkringsavgifter faller utanför tillämpningsområdet.

TREKK-avtalet gäller i huvudsak löneinkomst. Avtalet tillämpas även på pensionsinkomst och andra prestationer som grundar sig på lagstiftning gällande social trygghet såsom sjukdagpenningar. Avtalet tillämpas på pensioner oberoende av om pensionerna avser förvärvs- eller kapitalinkomst. Det har inte heller någon betydelse om pensionen är lagstadgad eller frivillig. Utöver dessa omfattar avtalet inkomst av näringsverksamhet, såsom inkomst av rörelse och yrke, samt sådana arbetsersättningar av småskalig förvärvsverksamhet som beskattas som mottagarens personliga förvärvsinkomst.

2.2 Behörig myndighet

Överföring av skatt och informationsutbyte mellan de nordiska skattemyndigheterna som inkluderas i TREKK-avtalet är olika former av internationell handräckning. Handräckning sker alltid mellan de behöriga myndigheterna i de olika länderna.

I Finland har Huvudstadsregionens skattebyrå utsetts till behörig myndighet för TREKK-avtalet. Huvudstadsregionens skattebyrå sköter brevväxlingen som hänför sig till överföring av skatt, anmälningar till utländska myndigheter och beskattningsuppgifterna. Den behöriga myndigheten skickar en begäran eller förfrågan om överföring av skatt till den behöriga myndigheten i utlandet och på motsvarande sätt handlägger de anmälningar som ankommit från utlandet oberoende av den skattskyldiges hemvist.

Handräckningsuppgifter för indrivning i situationer som avser de nordiska länderna sköts av Skatteförvaltningens skatteuppbörds- och indrivningsenhet för västra Finland. Enheten ansvarar även för uppgifter som hänför sig till den egentliga överföringen av skattemedel och som förutsätts av TREKK-avtalet.

2.3 Informationsutbyte som förutsätts av avtalet och NT-blanketterna

Informationsutbyte mellan de behöriga myndigheterna i de olika nordiska länderna ska ske redan vid förskottsuppbörden för att avtalets syfte ska uppfyllas. För detta ändamål har blanketterna NT1 och NT2 upprättats för arbetsgivare för att användas vid arbete i ett annat nordiskt land. Arbetsgivaren sänder blanketterna till Skatteförvaltningen, och Skatteförvaltningen skickar dem vidare till den behöriga myndigheten i utlandet. Myndigheterna har för sitt eget bruk även blanketter för förfrågan om överföring av skatter till en annan stat eller för framställning om överföring av skatt från en annan stat.

Preliminär skatt ska inte betalas på arbetstagarens lön i arbetsstaten, om man till arbetsstatens skattemyndighet har bevisat på blankett NT1, som undertecknats av finsk skattemyndighet, att förskottsinnehållning verkställs i Finland. På blankett NT2 anmäler man till Skatteförvaltningen att förskottsinnehållning på arbetstagarens lön inte verkställs i Finland, bortsett från en eventuell minimiinnehållning för sjukförsäkringsavgiften. Man kan låta bli att verkställa förskottsinnehållning, om sexmånadsregeln kan tillämpas på lönen, eller på basis av ändring av skattekort, då lönen med stöd av bestämmelserna i skatteavtalet är skattefri i Finland.

Arbetsgivarens blanketter och ifyllnadsanvisningarna finns på adressen vero.fi/sv/skatteforvaltningen/kontakta-oss/blanketter/. Blanketterna behandlas närmare i kapitel 3 i denna anvisning. Arbetsgivarens anmälningsskyldighet och informationsutbytet mellan myndigheterna påverkar inte den skattskyldiges egen deklarationsskyldighet i arbets- eller hemviststaten. Inkomster från utlandet ska alltid anmälas i skattedeklarationen i hemviststaten.

2.4 Överföring av skatt och Finlands interna lagstiftning

Det finns bestämmelser i Finlands interna lagstiftning där överföring av skatt har beaktats i enlighet med bestämmelserna i det nordiska TREKK-avtalet. Enligt 34 § i lagen om beskattningsförfarande (BFL) ska förskott som har överförts till Finland från en annan stat räknas den skattskyldige till godo vid beskattningen för skatteåret, och på motsvarande sätt ska förskott som överförts till en annan stat inte räknas till godo vid beskattningen. I samband med rättelse av beskattningen eller beskattning som av rättsmedelsinstans återförvisats till skattenämnd för förnyat verkställande ska också enligt BFL 60 § skatter som överförts från en annan stat till Finland räknas av från den skatt som påförs i Finland, om överföringen har skett före ändringen av beskattningen. I 59 § i lagen om skatteuppbörd listas skattemedel som får överföras från Finland till en främmande stat.

Med stöd av bestämmelserna om överföring av skatt i Finlands interna skattelagstiftning och TREKK-avtalet är skatt som betalats i ett annat nordiskt land till vissa delar jämförbar med skatt som betalats i Finland. Skatt som överförts från ett annat nordiskt land kan räknas till godo vid påförande av skatt i Finland. Enligt avtalet kan den stat som mottar överföringen av skatt inte heller kräva ränta på det skattebelopp som motsvarar den överförda skatten. Därmed undgår den skatteskyldige ränta på kvarskatt för den skatt som hen har betalat i ett annat nordiskt land. Å andra sidan erhåller den skattskyldige inte heller någon återbäringsränta från den stat som överför skatten.

3 Preliminär skatt på lön och arbetsgivarens blanketter

3.1 När kan arbetsstaten kräva preliminär skatt

Enligt TREKK-avtalet kan arbetsstaten kräva preliminär skatt, om en arbetstagare från ett annat nordiskt land arbetar i arbetsstaten för en arbetsgivare i hemviststaten så att arbetsstaten även i den slutliga beskattningen har rätt att påföra skatt på arbetstagarens lön. Beskattningsrätten till lönen avgörs på basis av det nordiska inkomstskatteavtalet. Arbetsstaten kan alltså kräva preliminär skatt när en eller flera av följande förutsättningar uppfylls:

  • Arbetstagaren vistas i arbetsstaten under en eller flera perioder sammanlagt i över 183 dagar under en period av 12 på varandra följande månader.
  • Arbetstagarens lön belastar arbetsgivarens fasta driftställe i arbetsstaten.
  • Det är fråga om uthyrning av arbetskraft.
  • Det är fråga om arbete som avses i artikel 21 stycke 7 i inkomstskatteavtalet, dvs. arbete som överstiger 30 dagar och som hänför sig till en kolväteförekomst.

Om en arbetsgivare sänder ut sina arbetstagare till en annan stat så att beskattningsrätten tillfaller arbetsstaten, kan skattemyndigheten i arbetsstaten inte alltid få uppgifter om arbetet endast med hjälp av sitt eget beskattnings- och registreringssystem. TREKK-avtalet förutsätter att arbetstagarens hemviststat anmäler inledandet av ett sådant arbete till arbetsstaten för att säkerställa arbetsstatens tillgång till information genom informationsbyte mellan de nordiska länderna och för att arbetsstaten ska få informationen tillräckligt tidigt med tanke på förskottsinnehållningen.

Om preliminär skatt betalas i arbetsstaten, kan preliminär skatt inte längre krävas i arbetstagarens hemviststat. Om arbetsstatens skattemyndighet kräver preliminär skatt t.ex. på grund av att det är fråga om uthyrning av arbetskraft, ska arbetsstatens skattemyndighet underrätta skattemyndigheten i arbetstagarens hemviststat om detta på blanketten för informationsutbyte. Har sådan underrättelse tagits emot, får hemviststaten inte kräva preliminär skatt på arbetstagarens löneinkomst.

3.2 Blankett NT1: förskottsinnehållning i hemviststaten

Om en nordisk arbetsgivare sänder ut sina arbetstagare till ett annat nordiskt land så att beskattningsrätten inte tillfaller arbetsstaten, ska förskottsinnehållningen på lönen verkställas i arbetstagarens hemviststat. TREKK-avtalet förutsätter, att verkställandet av förskottsinnehållningen i hemviststaten kan vid behov intygas i arbetsstaten. Därför ska arbetsgivaren anmäla arbetet till hemviststatens skattemyndigheter på blankett NT1.

I Finland finns blankett NT1 (VEROH 6134a) på webbplatsen vero.fi. Arbetsgivaren ska fylla i blanketten så fort som arbete i ett annat nordiskt land börjar och sända den till Skatteförvaltningen. Skatteförvaltningen undertecknar blanketten och skickar den till den behöriga myndigheten i det andra nordiska landet. Skatteförvaltningen returnerar två kopior av den undertecknade blanketten till arbetsgivaren, av vilka den ena ska ges till arbetstagaren.

Arbetstagaren visar blanketten vid behov till skattemyndigheten i arbetsstaten. När intyget visas i arbetsstaten, kan arbetsstaten inte kräva preliminär skatt av arbetstagaren. I praktiken har man i regel inte krävt att blankett NT1 visas i arbetsstaten, eftersom arbetsstaten har fått informationen direkt från skattemyndigheten i arbetstagarens hemviststat eller kan på annat sätt konstatera att beskattningsrätten till löneinkomsten inte tillhör arbetsstaten.

Exempel 1: Ett finländskt företag sänder ut en i Finland bosatt arbetstagare till Sverige på en entreprenad på en månad. Efter utfört arbete återvänder arbetstagaren till Finland. Företaget har inget fast driftställe i Sverige och det är inte fråga om uthyrning av arbetskraft. Sverige har ingen beskattningsrätt till löneinkomsten.

Arbetsgivaren lämnar in en anmälan om att förskottsinnehållningen verkställs i Finland med ifylld blankett NT1. Skatteförvaltningen stämplar och undertecknar blanketten och skickar den till skattemyndigheten i Sverige samt returnerar två kopior till arbetsgivaren.

Om skattemyndigheten i arbetsstaten hävdar att det handlar om hyrd arbetskraft kommer det skydd som NT1-blanketten ger att åsidosättas. Enligt TREKK-avtalet ska arbetsstaten underrätta arbetstagarens hemviststat om preliminär skatt kommer att krävas i arbetsstaten på basis av uthyrning av arbetskraft. Har sådan underrättelse tagits emot, får hemviststaten enligt avtalet inte kräva preliminär skatt på arbetstagarens löneinkomst. Ofta blir detta känt först på basis av den skattskyldiges kontakt eller en framställning om överföring av skatt som gjorts av arbetsstatens myndighet.

3.3 Blankett NT2: ingen förskottsinnehållning i hemviststaten

3.3.1 Ett annat nordiskt land som arbetsstat

Om en person bosatt i Finland arbetar för en finländsk arbetsgivare i ett annat nordiskt land så att sexmånadsregeln enligt 77 § i inkomstskattelagen kan tillämpas på lönen, är lönen helt skattefri i Finland. Eftersom någon förskottsinnehållning inte verkställs på skattefri inkomst, kan arbetsgivaren tillämpa sexmånadsregeln på eget initiativ, dvs. underlåta att verkställa förskottsinnehållningen på sin arbetstagares lön utan att skattekortet behöver ändras. Arbetsgivaren är emellertid skyldig att verkställa förskottsinnehållning för betalning av den försäkrades sjukförsäkringspremie även i de fall då lönen är skattefri med stöd av sexmånadsregeln. Bestämmelsen om detta finns i 18 kap. 29 § 2 mom. i sjukförsäkringslagen (1224/2004). En sådan resterande förskottsinnehållning kallas för minimiinnehållning.

Om sexmånadsregeln inte kan tillämpas i arbetet, men beskattningsrätten till lönen tillfaller arbetsstaten, kan arbetsgivaren inte på eget initiativ underlåta att verkställa förskottsinnehållningen i Finland. Arbetstagaren ska be om ett ändringsskattekort för att förskottsinnehållningen inte ska verkställas eller för att minska förskottsinnehållningen.

Arbetsgivaren kan därmed minska förskottsinnehållningen antingen med stöd av sexmånadsregeln eller när arbetstagaren presenterar ett skattekort för undanröjande av dubbelbeskattning. I båda dessa fall ska arbetsgivaren till Skatteförvaltningen lämna en anmälan om att förskottsinnehållningen inte verkställs på blankett NT2 (VEROH 5052a).

Anmälan ska lämnas in inom en månad då man för första gången låter bli att verkställa förskottsinnehållningen. När arbetsgivaren har fyllt i och sänt blanketten till Skatteförvaltningen, stämplar och undertecknar den behöriga myndigheten i Finland blanketten och skickar den till den behöriga myndigheten i ett annat nordiskt land. Myndigheten i arbetsstaten kan vidta åtgärder för att kräva preliminär skatt på basis av den mottagna NT2-anmälan. Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av utlandsarbete redogör mer detaljerat för arbetsgivarens skyldigheter i situationer där en arbetstagare sänds ut för arbete till ett annat land.

3.3.2 Finland som en arbetsstat

En arbetsgivare i ett annat nordiskt land kan sända ut sin arbetstagare för arbete i Finland så att preliminära skatter på lönen betalas i Finland. Arbetsgivaren anmäler arbetet i Finland på blankett NT2 från hemviststaten, och den behöriga myndigheten i hemviststaten skickar blanketten till Huvudstadsregionens skattebyrå. Om arbetsgivaren inte har ett fast driftställe eller en representant som sköter utbetalningen av löner i Finland, är arbetsgivaren inte skyldig att verkställa förskottsinnehållningen i Finland. I dessa fall ska arbetstagaren själv ansöka om preliminär skatt. Om arbetsgivaren har ett fast driftställe i Finland, är arbetsgivaren även skyldig att verkställa förskottsinnehållningen i Finland. I dessa fall ska arbetstagaren i regel ansöka om ett skattekort för sin löneinkomst.

Även om beskattningsrätten till arbetstagarens lön enligt inkomstskatteavtalet skulle tillfalla Finland, är lönen av en arbetstagare som är begränsat skattskyldig skattefri, om den inte avser inkomst som förvärvats i Finland som avses i 10 § i inkomstskattelagen. Den utländska arbetstagaren bör även för detta skäl lämna uttömmande information om sin situation för beslut om förskottsuppbörd.

En arbetsgivare från ett annat nordiskt land kan fortsätta verkställa förskottsinnehållningen till hemviststaten på sådan lön som betalas till en arbetstagare som sänts för arbete till Finland. I dessa fall skickar den behöriga myndigheten i hemviststaten den av arbetsgivaren inlämnade NT1-blanketten till Huvudstadsregionens skattebyrå. Beskattningens riktighet kontrolleras i Finland. Om TREKK avtalet tillåter att Finland som en arbetsstat kräver preliminär skatt, underrättar Huvudstadsregionens skattebyrå myndigheten i hemviststaten om de ändrade förhållandena samt att preliminär skatt krävs i arbetsstaten. Samtidigt kontrolleras arbetstagarens förskottsuppbörd.

3.4 Beskattningsrättigheten av arbetsstaten blir känd under arbetet

Om arbetsgivaren först har anmält på blankett NT1 att förskottsinnehållningen verkställs i hemviststaten, men förskottsinnehållningen i hemviststaten upphör senare, ska arbetsgivaren lämna in blankett NT2 till skattemyndigheten i sin hemviststat. Den nya anmälan upphäver den information som tidigare lämnats på blankett NT1. I dessa fall får arbetsgivaren inte återbetala den förskottsinnehållning som redan verkställts.

Exempel 2: Ett finländskt företag sänder ut en i Finland bosatt arbetstagare till Danmark på en arbetskommendering som antas vara i fyra månader. När arbetet inleds har arbetsgivaren anmält till Skatteförvaltningen på blankett NT1 att förskottsinnehållningen verkställs i Finland. Senare beslutar arbetsgivaren att förlänga arbetskommenderingen till nio månader. Därmed kommer arbetstagaren att vistas i Danmark i över 183 dagar, varför beskattningsrätten till lön enligt skatteavtalet tillfaller Danmark. Samtidigt konstaterar man att sexmånadsregeln kan tillämpas på lönen i Finland. Arbetsgivaren anmäler till Skatteförvaltningen på blankett NT2 att förskottsinnehållningen inte längre kommer att verkställas i Finland. Den behöriga myndigheten i Finland skickar blanketten till Danmark.

3.5 Ömsesidig överenskommelse då två stater kräver preliminär skatt

Har preliminär skatt erlagts för samma inkomst i två avtalsslutande stater, ska den stat som inte får kräva skatt återbetala de preliminära skatter som betalats. Innan skatten återbetalas ska den behöriga myndigheten i den andra staten underrättas om detta. Den behöriga myndigheten kan vid behov kräva att skatterna överförs till denna andra stat.

Hemviststaten och arbetsstaten kan båda med stöd av sin egen skattelagstiftning och skatteavtalet tolka att beskattningsrätten till lönen tillhör dem. För sådana situationer fastställs det i TREKK-avtalet vilken stat som har rätt att kräva preliminära skatter. Om skattemyndigheten i en avtalsslutande stat, som enligt bestämmelserna i avtalet skall avstå från att kräva preliminär skatt, inte godtar beslut av skattemyndighet i annan avtalsslutande stat, ska frågan lösas genom ömsesidig överenskommelse mellan de behöriga myndigheterna i dessa avtalsslutande stater.

Om arbetsstaten har krävt preliminär skatt genom att åberopa någon av förutsättningarna under punkt 3.1 ovan, får hemviststaten inte kräva preliminär skatt tills frågan är avgjord. Arbetsstaten får inte kräva preliminär skatt förrän frågan är avgjord, om blankett NT1 har mottagits av myndigheten i hemviststaten och det är fråga om arbete som inte kommer att överstiga 183 dagar under en tolvmånadersperiod och där arbetsgivaren är från arbetstagarens hemviststat.

3.6 Gränsgångare

TREKK-avtalets bestämmelser om uppbörd av skatt (artiklarna 3–6) som fastställer vilken stat som kan kräva preliminär skatt tillämpas inte på gränsgångare som avses i inkomstskatteavtalet. TREKK-avtalets bestämmelser om överföring av skatt tillämpas emellertid även på gränsgångare, dvs. att det är möjligt att överföra gränsgångares skatt under de olika beskattningsskedena. En närmare beskrivning av gränsgångare finns i anvisningen Beskattning av gränsgångare.

4 Inkomst av näringsverksamhet i ett annat nordiskt land

Enligt det nordiska inkomstskatteavtalet tillfaller beskattningsrätt till inkomst av näringsverksamhet i regel företagets hemviststat om företaget inte har ett fast driftställe i arbetsstaten. Arbetsstaten kan påföra skatt på en enskild näringsidkare även när näringsidkaren vistas i arbetsstaten under en period som överstiger 183 dagar under en tolvmånadersperiod. Till skillnad från löneinkomst förhindrar TREKK-avtalet inte hemviststaten att kräva preliminär skatt på inkomst av näringsverksamhet. Preliminär skatt överförs inte heller mellan staterna, utan för näringsverksamhetens del gäller avtalet enbart den slutliga inkomstskatten.

Med stöd av TREKK-avtalet kan inkomstskatter som en fysisk person har betalat för sin förvärvs- och kapitalinkomst av näringsverksamhet överföras. Avtalet gäller även inkomstskatt och källskatt på arbetsersättning som betalats av en sammanslutning.

Om ett finländskt företag idkar verksamhet i ett annat nordiskt land utan att betala preliminär skatt i det andra landet och det konstateras i efterhand att företaget har haft ett fast driftställe i landet, kan det andra nordiska landet göra en framställning om överföring av skatt från Finland. Vid överföring av slutlig skatt kan Finland begränsa det belopp som överförs till den skatteåterbäring som företaget har erhållit (anvisningens punkt 5.4). Vid konstaterande av ett fast driftställe i efterhand beaktas den skatt som betalas till ett annat nordiskt land först i den slutliga beskattningen eller i rättelse av beskattningen som görs på basis av en framställning om överföring av skatt. I dessa fall är det troligt att det uppkommer skatteåterbäring som ska överföras.

När ett utländskt företag är verksamt i Finland, anses de prestationer som företaget har erhållit i regel som arbetsersättningar som betalats till en begränsat skattskyldig. Den finländska betalaren ska i regel verkställa källskatt på 13 % på arbetsersättningar eller 35 % av enskilda näringsidkare, om det utländska företaget inte är införd i förskottsuppbördsregistret i Finland. Om beskattningsrätt till inkomst av näringsverksamhet av ett företag med hemvist i ett annat nordiskt land inte tillfaller Finland, kan företaget på förhand få ett skattekort som befriar betalaren från förskottsinnehållningen. Företaget kan även i efterhand ansöka om återbetalning av sina källskatter hos Skatteförvaltningen. I dessa fall förpliktigar TREKK-avtalet Finland att inleda ett förfarande för överföring av skatt.

5 Överföring av skatt

5.1 Överföring av skatt från Finland till ett annat nordiskt land

Överföring av skatt från Finland till ett annat nordiskt land kan inledas antingen på Finlands initiativ eller på initiativ av ett annat nordiskt land. Skatt kan överföras om beskattningsrätten anses tillhöra ett annat nordiskt land och preliminära skatter på inkomsten har betalats i Finland. Om beskattningsrätten enligt skatteavtalet tillhör Finland eller det inte finns någon skatt att överföra, kommer skatt inte att överföras. Överföring av skatt kan genomföras i samband med förskottsuppbörd eller verkställande eller rättelse av beskattningen. Om preliminär skatt överförs till ett annat nordiskt land tillgodoräknas denna skatt inte i beskattningen i Finland. I dessa fall ges ett separat beslut om överföring av preliminär skatt till ett annat nordiskt land.

Om svaret på Finlands förfrågan om överföring av skatt är nekande tillgodoräknas den preliminära skatten i beskattningen i Finland eller skatteåterbäringen betalas direkt till den skattskyldige. Om en annan stat meddelar att den inte behöver skatten, kontrollerar Skatteförvaltningen motiveringarna för svaret samt riktigheten av beskattning som verkställts i Finland. Enligt artikel 26 i det nordiska inkomstskatteavtalet kan Finland i vissa situationer beskatta sådan inkomst som en annan stat inte beskattar alls.

5.2 Överföring av skatt från ett annat nordiskt land till Finland

Om det vid verkställandet av beskattningen eller annars konstateras, att förskottsinnehållningen har verkställts i ett annat nordiskt land, men beskattningsrätten till inkomsten tillhör Finland, kommer förfarandet för överföring av skatt att inledas. Förfarandet kan inledas antingen av skattemyndigheten i Finland eller skattemyndigheten i ett annat nordiskt land. Om skatterna överförs till Finland, tillgodoräknas de överförda skatterna i den skattskyldiges beskattning på samma sätt som om förskottsinnehållningen eller den preliminära skatten hade flutit in i Finland. Ränta fastställs inte i Finland till det skattebelopp som överförs till Finland. Sådan skatt eller preliminär skatt som överförts från ett annat nordiskt land till Finland som inte används för betalning av den skattskyldiges skatter återbetalas till den skatteskyldige.

Framställningen om överföring av skatt ska avse endast det belopp som behövs i Finland. Om framställning om överföring av skatt avser endast en del av den skatt som betalats i en annan stat eller om det inte finns grunder för framställning om överföring av skatt, ska kunden själv ansöka hos myndigheten i ett annat nordiskt land om återbäring av de skatter som hen eventuellt har betalat till ett för stort belopp eller utan grund.

5.3 Överföring av skatt i de olika beskattningsskedena i Finland

5.3.1 Överföring av preliminära skatter

Av praktiska skäl är det inte alltid möjligt att betala preliminär skatt i det nordiska land till vilket beskattningsrätten till inkomsten i den slutliga beskattningen anses tillhöra. En arbetsgivare som sänder ut arbetstagare till ett annat nordiskt land verkställer ofta förskottsinnehållningen i hemviststaten, eftersom det kan i början vara oklart om arbetstagarens vistelse i arbetsstaten kommer att överstiga 183 dagar. På motsvarande sätt kan man ofta inte vid arbetets början veta om arbetsgivaren kommer att ha ett fast driftställe i arbetsstaten eller om myndigheten i arbetsstaten anser att verksamheten avser uthyrning av arbetskraft. Det är även möjligt att preliminär skatt betalas i arbetsstaten, men senare kommer det fram, att beskattningsrätten tillhör endast arbetstagarens hemviststat, t.ex. om arbetstagarens vistelse i arbetsstaten blir kortare än förväntat.

Om preliminär skatt har påförts i ett annat nordiskt land, men beskattningsrätten enligt skatteavtalet tillfaller Finland, kan man redan vid förskottsuppbörden reda ut om de preliminära skatter som överförs från en annan stat räcker till att täcke skattebehovet i Finland. Finland får emellertid inte kräva preliminär skatt på samma inkomst som den skattskyldige redan har betalat prelimära skatter på till ett annat nordiskt land. Därför ligger ansvaret på betalning av preliminära skatter som eventuellt fattas på den skattskyldige så att hen kan undvika restskatt. Den skattskyldiga kan t.ex. be sin arbetsgivare att verkställa en större förskottsinnehållning än den som förutsätts enligt skattekortet.

Innan beskattningen fastställs kan förskottsinnehållningar eller preliminära skatter som avses i lagen om förskottsuppbörd överföras med stöd av TREKK-avtalet från Finland till ett annat nordiskt land. Det belopp som överförs till en annan stat dras av från de preliminära skatter som tillgodoräknas.

Förutsättningen för överföring av preliminära skatter från Finland till ett annat nordiskt land är att de med stöd av lagen om beskattningsförfarande kan tillgodoräknas i beskattningen i Finland. Preliminära skatter kan alltså överföras även i de fall där arbetsgivaren har verkställt förskottsinnehållningen på lönen men underlåtit att lämna in en årsanmälan om detta eller att betala skatten till skattemyndigheten. I dessa fall förutsätter överföringen en tillförlitlig utredning om förskottsinnehållningens verkställande.

Med stöd av 22 § i lagen om förskottsuppbörd kan förskottsinnehållning som verkställts på inkomst för vilken skatt inte ska betalas i Finland återbetalas till den skattskyldige. Återbetalning kan komma i fråga t.ex. då lönen med stöd av sexmånadsregeln är skattefri. Skatter kan emellertid inte återbetalas på basis av arbete i ett annat nordiskt land förrän en förfrågan om överföring av skatt har sänts till arbetsstaten.

5.3.2 Överföring av skatteåterbäring

Efter beskattningens fastställande kan förskottsåterbäring som avses i 50 § i BFL överföras från Finland till ett annat nordiskt land om undantagandemetoden eller sexmånadsregeln har tillämpats t.ex. på beskattningen av lön, men skatt inte har överförts som preliminära skatter. Detta kan hända om framställningen om överföring av skatt inte har anlänt till Finland från en annan stat förrän beskattningen fastställs. Överföring kan inte genomföras om skatteåterbäringen redan har betalats till den skattskyldige.

Exempel 3: En arbetstagare bosatt i Finland har arbetat på en byggarbetsplats i Sverige under en månad och återvänt sedan till Finland. Arbetstagarens finländska arbetsgivare har skickat blankett NT1 till Skatteförvaltningen vid arbetets början och verkställt förskottsinnehållningen på lönen i Finland även för den del som avser arbete i Sverige.

Vid verkställandet av beskattningen för skatteåret kommer det fram att byggarbetsplatsen utgör ett fast driftställe för arbetsgivaren. Därmed konstateras beskattningsrätten till arbetstagarens lön ha tillhört Sverige under en månad. I beskattningen i Finland tillämpas undantagandemetoden till denna del av lönen, och skatteåterbäring uppstår för arbetstagaren. Finland skickar en förfrågan om överföring av skatt till Sverige. Sverige svarar med en begäran om överföring av skatt som specificerar det exakta beloppet av skatt som ska överföras. Begäran mottas emellertid i Finland först efter beskattningens fastställande. Skatteförvaltningen drar av det belopp som ska överföras från arbetstagarens skatteåterbäring innan återbäringen utbetalas. Skatteförvaltningen kontaktar arbetstagaren om överföringen av skatt.

Om undantagandemetoden eller sexmånadsregeln tillämpas på beskattningen av lönen först i ändringsbeskattningen, kan belopp som ska överföras till följd av ett beslut på en ändringsansökan som avses i 76 § i BFL överföras till det andra nordiska landet.

Exempel 4: En person som flyttat från Finland till Danmark har i sin nya hemviststat utfört distansarbete som en bisyssla för en finländsk arbetsgivare och betalat preliminära skatter på sin lön till Finland på samma sätt som kollegerna bosatta i Finland. Personen har glömt deklarera sin inkomst i Danmark. Underlåtelsen att deklarera inkomsterna kommer fram två år senare, och Danmark påför restskatt med ränta på lönen. När personen reder ut situationen i sin hemviststat kommer det fram att enligt skatteavtalet har endast Danmark haft beskattningsrätt till lönen. Danmark ber Finland överföra de skatter som betalats i Finland till Danmark.

Om personens biinkomster har varit små eller avdragen tillräckligt stora, kan största delen av de förskottsinnehållningar som verkställts i Finland redan ha återbetalats som skatteåterbäring för skatteåret. När framställningen om överföring av skatt har mottagits, kommer biinkomsterna att tas bort från de skattepliktiga inkomsterna i beskattningen i Finland. Den eventuella skatteåterbäringen överförs till Danmark.

5.3.3 Överföring av källskatt

Det är även möjligt att yrka på överföring av återbäring av källskatt enligt 11 § i lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst till ett annat nordiskt land. Återbäring kan komma i fråga t.ex. om källskatt har påförts till ett större belopp än det som fastställs i det nordiska inkomstskatteavtalet. I situationer där källskatt redan har påförts på lönen av en begränsat skattskyldig, men arbetet har i sin helhet utförts i ett annat nordiskt land, förhindrar redan Finlands interna lagstiftning Finland att beskatta lönen. Källskatt kan återbäras antingen på begäran eller på myndighetens initiativ. Enligt 3 mom. i bestämmelsen ska källskatt som överförs till främmande stat inte återbäras till den skattskyldige.

5.3.4 Förfarandet för ömsesidig överenskommelse

Det nordiska inkomstskatteavtalet innehåller även en bestämmelse om förfarandet för ömsesidig överenskommelse. Med stöd av skatteavtalet har den skattskyldige rätt att lägga fram ärendet om dubbelbeskattning på sin inkomst till de behöriga myndigheterna. Förfarandet för ömsesidig överenskommelse används i regel som en sista utväg för undanröjande av dubbelbeskattning efter det att ändring sökts i ärendet.

Om den skattskyldige har betalat skatt till Finland, men beskattningsrätten konstateras inom ramen för avtalsförfarandet tillhöra ett annat nordiskt land, ska förfarandet för överföring av skatt inledas på basis av 59 § 4 punkten i lagen om skatteuppbörd.

5.4 Begränsningar av det skattebelopp som överförs och tidsfrister

Överföring ska inte på preliminärskattestadiet ske med högre belopp än det som borde ha erlagts som preliminär skatt i den ansökande staten. Inte heller ska högre belopp överföras än det som har erlagts i preliminär skatt i den anmodade staten.

Framställning om överföring av skatt ska på preliminärskattestadiet ha kommit in till behörig myndighet i ett annat nordiskt land senast

  • den 1 februari under året efter inkomståret i Danmark och Färöarna
  • den 1 april under året efter inkomståret i Norge
  • den 31 maj under året efter inkomståret i Island, Sverige och Finland.

Efter dessa tidsfrister har den anmodade staten rätt att först använda de influtna preliminära skatterna till sina egna inkomstskatter för samma skatteår. Med andra ord kan staten begränsa det belopp som överförs till beloppet av den skatteåterbäring som den skattskyldige erhållit.

Om framställningen om överföring av skatt görs först sedan tre år förflutit efter inkomstårets utgång, kan den anmodade staten även använda skattemedlen för kvittning mot andra skattefordringar före överföringen. I detta skede går alla inhemska skatter och avgifter före överföringen av skatt oberoende av skatteåret.

5.4.1 Återbäring

Om det till den skattskyldige uppkommer skatteåterbäring för en viss inkomst i ett nordiskt land och ett annat nordiskt land har anmält ett anspråk på skatten, t.ex. påfört restskatter på samma inkomst, ska återbäringen anstå. Återbäringen ska anstå tills det andra nordiska landet gör framställning om överföring av skatten inom de tider som angetts under punkt 5.4.

Om återbetalning av för mycket erlagd skatt ska ske i ett nordiskt land på inkomst som erhållits i ett annat nordiskt land, och detta andra land inte har framställt krav på överföring av skatt, ska detta land underrättas om återbetalningen innan den sker. Har det land som har lämnat underrättelse inte inom 30 dagar efter det att sådan underrättelse avsänts inte har tagit emot sådant krav på överföring, kan återbetalning ske. Detta gäller även situationer där den skattskyldige själv begär återbetalning av skatt.

Vid behov kan man förlänga tidsfristen på 30 dagar på grund av att man inte alltid hinner handlägga ärendet tillräckligt fort i ett annat nordiskt land. Skatteförvaltningen kan komma överens med den skattskyldige om senareläggning av återbetalningen för att undvika en situation där den skattskyldige ska själv betala skatt till en annan stat. I sådana fall skulle denna andra stat även kräva ränta på skatt som betalats för sent. Den skatt som inte betalats i den andra staten skulle kunna krävas av den skattskyldige i Finland, om denna andra stat på basis av avtalet mellan de nordiska länderna om handräckning i skatteärenden skulle begära handräckning för indrivning av Finland.

5.5 Valutakurser vid överföring av skatt

Vid överföring av skattemedel från Finland till ett annat nordiskt land ska man vid upprättandet av överföringsbeslutet använda sig av de senaste tillgängliga referensväxelkurserna för euron fastställda av Europeiska centralbanken. När en utländsk myndighet överför skatt till Skatteförvaltningen i Finland ska det överförda beloppet registreras på Skatteförvaltningens konto i euro. Det överförda beloppet tillgodoräknas den skattskyldige enligt det eurobelopp som registrerats på Skatteförvaltningens konto. Kursändringen av medel som betalats till Finland genomförs av den bank som förmedlat prestationen.

ledande skattesakkunnig Tero Määttä

överinspektör Julius Jämsä

Sidan har senast uppdaterats 13.12.2017