Jordbrukets nettoförmögenhet och dess värde

Giltighet
Fr.o.m. 2012

Privat jordbruksidkares, beskattningssammanslutningens samt näringssammanslutningens (öppet bolag eller kommanditbolag) nettoförmögenhet av jordbruket behövs, då jordbruksinkomsten indelas i förvärvsinkomst- och kapitalinkomstandel. Jordbrukets nettoförmögenhet fås så, att från jordbrukets tillgångar subtraheras jorsbrukets skulder.

Jordbrukets tillgångar och skulder

Jordbrukets tillgångar

Jordbrukets tillgångar är jordbruksjord, jordbrukets byggplats och andra markområden, jordbruksmaskiner och -inventarier, jordbrukets produktionsbyggnader samt aktier och andelar som hänför sig till jordbruket. Sådana är till exempel andelar i slakterier och mejerier.

I HFD:s utslag 2001/2183 hade skattskyldiga deklarerat aktierna i ett bolag som producerade rotfrukter samt divdenderna som hade fåtts för aktierna såsom jordbrukets tillgångar och inkomster för skatteåret 1996 och år 1997 såsom personliga tillgångar och inkomster. Eftersom aktieägandet inte längre var en förutsättning för att avtal om odling av sockerbetor kunde göras, skulle aktierna på de skattskyldigas begäran transporteras från jordbrukets tillgångar till den personliga förmögenheten.

Till jordbrukets tillgångar räknas inte sådana tillgångar som hör till privathushållet, såsom en bil, även om den skulle även användas för körningar i jordbruket. Bostadsbyggnaden och till den ansluten mark som finns på en gårdsbruksenhet hör till jordbrukets tillgångar då byggnaden anväds som arbetstagarens bostad eller hyrs ut som stadigvarande bostad eller fritidsbostad.

Till jordbrukstillgångarna räknas inte: 

1) penningmedel och fordringar 

2) värdet av marksubstanstäkt som avses i 31 § 1 mom i VärdL 

3) husdjur som den skattskyldige håller för jordbruksproduktion 

4) produkter som erhållits från det jordbruk som den skattskyldige bedriver 

5) utsäde, gödselmedel, kraftfoder och övriga motsvarande förnödenheter som har anskaffats för bedrivande av jordbruket 

6) den rättighet till samlat gårdsstöd inom ramen för GJP som beviljats och fastställts för jordbrukaren.

Skog räknas inte heller till jordbrukets tillgångar. Sålunda inverkar skogens värde inte på hur företagsinkomst som fåtts från jordbruket indelas i kapitalinkomst och förvärvsinkomst.

Jordbrukets skulder

Från jordbrukets tillgångar subtraheras jordbruykets skulder och förpliktelser. Också sytningsförpliktelsen subtraheras som skuld.Även om husdjur som hålls för jordbruksverksamheten inte räknas till jordbrukets tillgångar, tas skulden som hänför sig till anskaffning av husdjur i beaktandesom jordbrukets skuld (CSN 1994/17). Om betalningstiden had vid anskaffning av djur förlängts genom betalnngsarrangemang mellan köparen och säljaren, anses den under arrangemangets tidsfrist obetalda köpesumman inte utföra skuld (CSN 2010/17).

Värdering av tillgångar

Värdet av jordbruksmark

Som värdet av jordbruksmark och dess växtbestånd anses markens genomsnittliga årliga avkastning multiplicerad med talet sju. Till jordbruksmark räknas åker, trädgård, naturäng och naturbete (VärdL 20 §).

Genomsnittlig årlig avkastning för åker

Skattestyrelsen fastställer årligen för varje kommun den genomsnittliga årliga avkastningen per hektar åker så att ändringen i jämförelse med den senast fastställda genomsnittliga årliga avkastningen motsvarar förändringen i konsumentprisindexet från september året före skatteåret till september under skatteåret (VärdL 20.3 §). 

Skatteförvaltningens beslut om genomsnittlig årlig avkastning av åker och täckdikningstillägg.

Finns det på grund av att kommunindelningen har ändrats under skatteåret skillnader mellan de senast fastställda genomsnittliga årliga avkastningarna i kommunens olika delar, anses som den senast fastställda genomsnittliga årliga avkastningen för åker ett i förhållande till avkastningsarealerna vägt medeltal (VärdL 20.4 §).

Täckdikningstilllägg

Värdet av täckdikad jordbruksmark ökas med ett av Skattestyrelsen årligen per hektar fastställt tilläggsvärde (täckdikningstillägg). Också täckdikningstilllägget fastställs så att ändringen av tillägget i jämförelse med det senast fastställda täckdikningstillägget motsvarar förändringen i konsumentprisindexet från september året före skatteåret till september under skatteåret.I beskattningen som verkställs för år 2012 är täckdikningstillägget 350,70 euro/ha.

Värdet av en byggplats inom jordbruket

En byggplats för jordbrukets produktionsbyggnad omfattar marken under byggnaden samt gårdsplanen i dess omedelbara närhet. Värdet av byggplatsen för en produktionsbyggnad inom jordbruket bestäms genom att det värde sompå ovan angivet sätt fastställts för jordbruksmark av motsvarande storlek multipliceras med fyra.(VärdL 21 §).

Värdet av en bostadsbyggnad 

Av gårdsbruksenhetens byggnadsmark kan hälften (högst 10 000 m2 betraktas som tomt för bostadsbyggnad. Den övriga delen betraktas som byggplats för produktionsbyggnader. Bostadsbyggnadens totmt kan på grund av olika förklaringar bestämmas till större eller mondre än detta.

Värdet av tomten förbrukningsenhetens bostadsbyggnad bestäms på basis av värderingsbestämmelserna i VärdL 29 § som gäller för andra fastigheter än gårdsbruksenheter. Skatteförvaltningen fastställer årligen vör varje kommuns vidkommande de grunder, enligt vilka beskattningsvärdet för mark i en annan fastighet än en gårdsbruksenhet beräknas. 

Läs mera: Beskattningsvärde på fastighet vid fastighetsbeskattningen.

Värdet av byggplatsen för gårdsbruksenhetens bostadsbyggnad på stranden skulle fastställas enligt värderinganvisningens värde för semesterbyggnad med egen strand och inte enligt värdet för byggplats på glesbygden (HFD 2001/99).

Uthyrningsstuga

Som areal av en gårdsbruksenhets icke utbrutna bebyggda sommarstugetomter vilkas areal inte har utretts kan anses 2 000 m2. Värdet av sådana stugtomter bestäms på samma sätt som värdet av bostadstomter (HFD 1977/3947 och 1980/2012).

Byggnadsmarksområde

Ett sådant område på en gårdsbruksenhet som i stads- eller byggnadsplan har reserverats som byggnadsmark räknas till tomtmark och dess beskattningsvärde fastställs med iakttagande av Skattestyrelsens ovan nämnda beslut (VärdL 29.1 §).

Även annan till en gårdsbruksenhet hörande mark än byggnadsmark på stads- eller byggnadsplaneområde (t.ex. som byggnadsmark reserverade områden i en strandplan eller generalplan) anses som tomtmark från det försäljningen av tomter på gårdsbruksenheten har börjat genom den nuvarande ägarens försorg (den tidigare ägarens försäljningsverksamhet har inte betydelse). Ett villkor är dessutom att den skattskyldige från området fortfarande kan sälja mark för byggnadsändamål (VärdL 29.2 §). Om den skattskyldige t.ex. har ett 2 km långt strandområde, uppskattas efter den första försäljningen antalet byggnadsplatser som är till salu, och alla dessa värderas som tomtmark (CSN 1993/71).

Uthyrning jämställs inte med försäljning som en faktor som sätter i gång värdering av tomtmark. Som tomtmark anses dock områden som uthyrts och bebyggts för detta ändamål. Om den skattskyldige exempelvis på ett strandplaneområde har uppfört fritidsstugor och hyr ut dem, värderas stugtomterna som byggnadsmark, men den omgivande strandplanerade skogen värderas fortfarande som skogsmark, om ingen tomt har överlåtits mot vederlag (HFD 1980/3427 och 1993/2734).

Vid värderingen av byggnadsmark beaktas den andel av mark som används för vägar och allmänna områden samt den tid som beräknas förflyta innan marken sannolikt kommer att användas som byggnadsmark (VärdL 29.2 §).

Värdet av en bostadsbyggnad inom jordbruket

Värdet av en bostadsbyggnad inom jordbruket bestäms enligt den allmänna bestämmelsen om värdering av bostadsbyggnader i VärdL 30 § . Finansministeriet bestämmer grunderna (€/m2 för byggnadernas återanskaffningsvärden som ska iakttas i beskattningen. Beslutet följer som bilaga till detta kapitel. Dess innehåll har behandlats i punkt Fastighetens beskattningsvärde, Byggnadens värde.

Bostadsbyggnadens beskattningsvärde fås då man från det på det ovan nämnda sättet beräknade återanskaffningsvärdet för byggnaden subtraherar följande åldersavdrag:

  • bostadsbyggnader av trä 1,25 %
  • bostadsbyggnader av sten 1 %,

Värdet av en produktionsbyggnad inom jordbruket

Som värdet av en produktionsbyggnad eller konstruktion som hör till jord- eller skogsbruket anses den del av anskaffningsutgiften för byggnaden eller konstruktionen som vid skatteårets utgång inte har avskrivits vid inkomstbeskattningen (23 § VärdL), från vilken anskaffningsutgift har avdragits t.ex. investerings- och utjämningsreserveringen. En produktionsbyggnad som är halvfärdig vid skatteårets slut tas också i beaktande som tillgångar. Såsom dess beskattningsvärde tillämpas byggnadskostnaderna.

Värdet av en separat förvärvad rättighet till samlat gårdsstöd inom ramen för GJP vilken hör till jordbruket

Som värdet av en separat förvärvad rättighet till samlat gårdsstöd inom ramen för GJP anses den del av anskaffningsutgiften som vid skatteårets utgång inte har avskrivits vid inkomstbeskattningen.

Värdet av maskiner och anordningar inom jordbruket

Som värdet av maskiner, redskap och anordningar inom jord- och skogsbruket anses enligt VärdL 25 § den del av anskaffningsutgiften för egendomen som vid skatteårets utgång inte har avskrivits vid inkomstbeskattningen. Maximibeloppet för värderingen är dock beloppet som överstiger det gängse värdet.

Värdet av aktier och andelar som hör till jordbruket

Som värdet av till jordbruket hörande aktier anses jämförelsevärdet enligt VärdL 4−6 §.

Värdet av till jordbruket hörande andelar i andelslag beräknas så att det motsvarar insatsen. Om innehavet av andelen är förenat med särskilda förmåner som förutsätter avvikelse från detta förfarande, kan andelens värde vid behov fastställas med iakttagande av vad som bestäms om uträkning av aktiers matematiska värde.

Särskild förmån

Till exempel till en gårdsbrukssammanslutnings medlemsskap i ett mejeriandelslag ansågs inte sådana förmåner ansluta sig, på grund av vilka andelens beskattningsvärde skulle räknas med användande av principerna för beräkning av beslkattningsvärdert för affärsaktier. Andelens beskattningsvärde beräknades enligt den kontrollerade nettoförmögenheten i andelslagets bokslut för det föregående året och det kontrollerade årsresultatet (CSN 1994/45).

Beskattningsvärdet beräknas för hela andelen oberoende av om andelsavgiften har betalts eller inte. Då andelslagets nettoförmögenhet och andelens matematiska värde beräknas, räknas således även de rater av andelsavgifter bland balansräkningens bilageuppgifter som inte har uppburits till tillgångarna (HFD 1995 B 528). Obetald andel behandlas motsvarigt i medlemmens beskattning som skuld.

Ingen valmöjlighet

Andelslagets medlem kan inte sjäv välja sättet för värdering av andelarna (HFD 2000:29). anbdelens värde är således samma vid samtliga andelslagsmedlemmars beskattning.

Värdet av annan egendom

Om till jordbrukstillgångarna hör annan än ovan nämnd egendom, värderas egendomen till det gängse värde som den hade vid skatteårets utgång i ägarens besittning och där var den fanns. Med gängse värde avses egendomens sannolika överlåtelsepris.