Vilka är avdragen från nettoförvärvsinkomsten vid statsbeskattningen och kommunalbeskattningen?

Giltighet
Fr.o.m. 2013−24.8.2014

Vad är nettoförvärvsinkomsten?

Nettoinkomsten är det belopp som man får då man från den skattepliktiga förvärvsinkomsten drar av de naturliga avdragen (IskL 30.3 §). Till nettoförvärvsinkomsten räknas även skattepliktiga inkomster från utlandet. Sjöarbetsinkomsten som berättigar till avdraget för sjöarbetsinkomst inräknas också i nettoförvärvsinkomsten. Kapitalinkomsterna inverkar däremot inte på beloppet av nettoförvärvsinkomsten (se även HFD 2001/3183).

Avdrag för pensionsförsäkringspremier

Obligatorisk pensionsförsäkring är en försäkring som den försäkrade eller arbetsgivaren är skyldig att teckna genom en bindande bestämmelse i lagen eller ett arbetskollektivavtal eller dylikt. Lagstadgad pensionsförsäkring är ett mera omfattande begrepp. Den lagstadgade pensionsförsäkringen täcker också de pensionsförsäkringar som regleras genom lag och som är frivilliga (t.ex. registrerad tilläggspension). Dessutom finns individuella, frivilliga pensionsförsäkringar.

Egna frivilliga pensionsförsäkringar beskattas som kapitalinkomst

Beskattningen av frivilliga individuella pensionsförsäkringar som den skattskyldige och dennes make tagit har flyttats över till kapitalinkomstbeskattningen (ISkL 772/2004). Försäkringspremierna dras av från kapitalinkomsterna och pensionen beskattas som kapitalinkomst. Pensionen beskattas likväl som kapitalinkomst till den del som dess premier på sin tid dragits av från förvärvsinkomsterna.

Rätten till avdrag för pensionsförsäkringspremier

Pensionsförsäkringspremier som en fysisk person betalat är avdragbara antingen helt eller delvis (ISkL 54 d och 96 §). Vissa försäkringspremier såsom premier för en pensionsförsäkring med engångspremie kan inte alls dras av.

Förlust fastställs inte på grundval av en pensionsförsäkringspremie, eftersom avdraget i fråga görs från nettoförvärvsinkomsten (ISkL 118 och 30.3 §).

Obligatoriska och lagstadgade försäkringspremier (ISkL 96.1 §)

Arbetstagarens lagstadgade pensionspremie och arbetslöshetsförsäkringspremie (4,7 % av bruttolönen som betalts för arbetet hos personer under 53 år och 6,0 % hos personer som fyllt 53 år under 2011) är avdragbara i sin helhet. Sjukförsäkringens dagpenningspremie är också en avdragbar försäkringspremie. Dessa avdrag är personliga och kan inte överföras till maken. Obligatoriska pensionsförsäkringspremier kan dras av antingen i den egna beskattningen eller i makens beskattning.

Fullt avdragbara är även försäkringspremierna för en lagstadgad pensionsförsäkring och för tilläggspensionsskyddet i anslutning till en dylik försäkring om det registrerats eller ordnats kollektivt i en pensionsstiftelse eller pensionskassa.

Möjligheten till registrerade tilläggspensioner avstängdes i början av 2001. Gällande arrangemang förblir i kraft men nya försäkrade kan endast i undantagsfall läggas till.

Också premierna för ett tilläggspensionsskydd som ordnats kollektivt i ett försäkringsbolag är avdragbara i sin helhet förutsatt att förmånerna av det på detta sätt ordnade tilläggspensionsskyddet motsvarar högst det registrerade tilläggspensionsskyddet. Nivån för det registrerade tilläggspensionsskyddet kan fortsättningsvis tillämpas som kriterium trots att nya försäkrade inte tas med i systemet.

Försäkringspremier för lagstadgade pensionsförsäkringar minskar inte rätten att dra av försäkringspremierna för individuella, frivilliga försäkringar. Om en person exempelvis betalar en del av premierna för en av arbetsgivaren tecknad kollektiv pensionsförsäkring, får han utöver detta dra av även sina egna frivilliga pensionsförsäkringspremier.

Idrottares försäkringspremier

En idrottsutövare som avses i 15 § i lagen om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare (276/2009) har rätt att från sin nettoförvärvsinkomst dra av de premier som han eller hon betalt för den försäkring som avses i nämnda paragraf.

Makes pensionsförsäkringspremier

Arbetstagarens pensions- och arbetslöshetsförsäkringspremie samt sjukförsäkringens dagpenningspremie är personliga avdrag. Avdragen kan inte överföra till den andra makens beskattning.  Premier för obligatoriska pensioner kan överföras på maken. En ytterligare förutsättning för att den skattskyldiges egna eller makens pensionsförsäkringspremier är avdragsgilla är att premier för samma försäkring inte har dragits av från inkomsten av näringsverksamhet eller av lantbruk (IskL 96.2 §).

Premierna för en obligatorisk pensionsförsäkring dras av från den makes förvärvsinkomst som har yrkat på avdraget. Yrkandet ska framställas innan beskattningen slutförts för det år avdraget gäller. Om avdraget inte kan göras så som makarna yrkat görs det i första hand från den makes inkomster vars nettoinkomster vid statsbeskattningen har varit större (IskL 96.3 §).

Premier för frivilliga pensionsförsäkringar kan inte överföras till maken.

Pensionsförsäkringar som arbetsgivaren tecknat

Kollektivt tilläggspensionsskydd

Premierna för ett kollektivt tilläggspensionsskydd som arbetstagaren betalat betraktas inte som lön oavsett premiebeloppet. Dessa premier minskar inte löntagarens övriga avdragsrätt.

En försäkring enligt FöPL är alltid en individuell försäkring. Av personer som omfattas av FöPL kan emellertid bildas en grupp för vilken det tas en kollektiv, icke formbunden tilläggspensionsförsäkring. Premien är avdragbar, om pensionsbeloppet inte överstiger den nivå för registrerbara FöPL-tilläggsförmåner som social- och hälsovårdsministeriet fastställt med stöd av FöPL 11 §.

Personkretsen i en kollektiv pensionsförsäkring kan variera under den tid försäkringen är i kraft. Personer som hör till gruppen går i pension eller flyttar över till en annan arbetsgivare och nya kommer i stället. Därför kan avdragsrätten för den egna betalningsandelen variera mellan löntagarna i ett och samma pensionsarrangemang.

Om arbetstagaren varit med i ett kollektivt pensionsarrangemang före 6.5.2004 och betalar premier för en av arbetsgivaren tecknad kollektiv pensionsförsäkring, är premierna fullt avdragbara i hans beskattning förutsatt att förmånerna av det ordnade tilläggspensionsskyddet motsvarar högst det registrerade tilläggspensionsskyddet. Avdragandet av premierna minskar inte hans övriga avdragsrätt.

Rätten att dra av den egna betalningsandelen i en kollektiv pensionsförsäkring är en annan om löntagaren kommit med i pensionsarrangemanget 6.5.2004 eller senare. Då får han dra av premierna från sina förvärvsinkomster till värdet av högst 5 % av den lön respektive arbetsgivare betalat, dock högst 5 000 euro. Premien är inte avdragbar till den del som den överskrider arbetsgivarens premieandel.

Exempel: En arbetsgivare har år 2001 tecknat en kollektiv pensionsförsäkring för ledningsgruppen som omfattar fem personer inlusive X. Förmånerna motsvarar högst det registrerade tilläggspensionsskyddet. År 2009 är X:s andel av premien 5 000 €. Premien fördelas så att arbetsgivaren betalar 500 euro och X betalar 4 500 euro. X får 80 000 euro i lön.

X får dra av hela sin premieandel, eftersom han var med i arrangemanget före 6.5.2004. Om han skulle ha kommit med i arrangemanget efter den nämnda tidpunkten, skulle han få dra av 500 euro (arbetsgivarens premieandel).

Avdragsrätt om pensionsförsäkringspremierna utgör lön

Från och med år 2005 betraktas försäkringspremierna som arbetsgivaren betalt som lön till den del som beloppet som betalats under året överskrider 8 500 euro. Löntagaren får inte längre i sin egen beskattning dra av försäkringspremier som betraktas som lön.

Om pensionsförsäkringarna är flera

Egen och av arbetsgivaren tecknad pensionsförsäkring

En person kan ha både en pensionsförsäkring som arbetsgivaren tecknat och egen individuell, frivillig pensionsförsäkring. Försäkringen som arbetsgivaren tecknat utgör inte en förmån som betraktas såsom lön om försäkringspremierna som arbetsgivaren betalat uppgår till högst 8 500 euro.

Företagarnas pensionsförsäkringar

Obligatoriska och andra lagstadgade pensionsförsäkringspremier är fullt avdragbara för en privat rörelseidkare eller yrkesutövare och för en lantbruksföretagare.

Endast obligatoriska pensionsförsäkringspremier kan dras av från inkomsten av jordbruket och näringsverksamheten som kostnader för inkomstens förvärvande. Från förvärvsinkomsten kan enligt inkomstskattelagen dras av förutom obligatoriska premier (som inte dragits av från näringsinkomsten) även övriga lagstadgade och frivilliga premier.

För olycksfallsförsäkringspremiernas del är även frivilliga premier avdragbara från näringsinkomsten. Vad gäller lantbruksföretagares frivilliga olycksfallsförsäkringspremier är endast premierna för OFLA-olycksfallsförsäkringar för fritid avdragbara.

Från och med år 2009 kan även en stipendiat vara försäkrad enligt pensionslagen för lantbruksföretagare för det arbete han utför med stöd av stipendium (990/2008). Stipendiaten kan med stöd av den allmänna bestämmelsen i ISkL 96 § dra av pensionsförsäkringspremierna som han betalat. Premierna för grupplivförsäkringen samt olycksfallsförsäkringen som ansluter sig till stipendiatens LFöPL-försäkring (992/2008) dras av med stöd av ISkL 96 § (1251/2009).

Periodiskt understöd till före detta make

Ett periodiskt understöd, som på basis av en frivillig förbindelse eller annan förpliktelse periodiskt betalas till en före detta make eller en make som till följd av söndring i äktenskapet bor varaktigt åtskils, utgör inte skattepliktig inkomst för mottagaren (91 § ISkL) I gengäld är ett periodiskt understöd inte en avdragbar utgift i beskattningen.

Avdrag för sjöarbetsinkomst

Sjömansyrkets specialförhållanden beaktas vid beskattningen av sjöarbetsinkomst genom ett avdrag för sjöarbetsinkomst. Om avdraget för sjöarbetsinkomst stadgas i IskL 97 §. Avdraget för sjöarbetsinkomst beviljas mottagaren av sådan sjöarbetsinkomst som avses i IskL 74 § (se Beskattning av sjöarbetsinkomst). Ännu år 2005 beviljades sjöarbetsinkomstavdraget endast för allmänt skattskyldiga, men begränsningen slopades fr.o.m. år 2006 (858/2005).

Sjöarbetsinkomst beviljas också en sjöman som arbetar ombord på ett utländskt fartyg.

Avdraget för sjöarbetsinkomst som beviljas från nettoförvärvsinkomsten utgör 18 % av sjöarbetsinkomsten vid statsbeskattningen, dock högst 6 650 euro, och 30 % vid kommunalbeskattningen, dock högst 11 350 euro.

Cross-tradeavdrag

För dem som arbetar i fjärr- och s.k. cross-tradetrafik (i trafiken mellan s.k. tredje länder) beviljas avdraget förhöjt vid kommunalbeskattningen. Förhöjningen är 170 euro för varje hel kalendermånad under vilken fartyget inte anlöper finsk hamn eller annars rör sig inom finskt territorium och under vilken den skattskyldige arbetar på fartyget (s.k. cross-tradeavdrag ). Förhöjningen beviljas inte för den kalendermånad under vilken resan inletts, om inte avgångsdagen är den första dagen i kalendermånaden. Förhöjningen beviljas däremot för den månad resan avslutas, även om resan upphör mitt i kalendermånaden. Läs mer om förutsättningarna för avdraget för sjöarbetsinkomst i avsnittet Beskattning av sjöarbetsinkomst.

Avdrag för nedsatt skattebetalningsförmåga

Vilka är förutsättningarna för avdraget

Har en skattskyldigs skattebetalningsförmåga med beaktande av de inkomster och den förmögenhet som står till hans och hans familjs förfogande av någon särskild orsak nedgått väsentligt, avdras ett skäligt belopp från nettoförvärvsinkomsten (ISkL 98 §).

Skattebetalningsförmågan ska vara väsentligt nedsatt för att avdrag ska kunna beviljas på denna grund. Om skattebetalningsförmågan är väsentligt nedsatt eller inte ska prövas särskilt för varje enskilt fall. Skattebetalningsförmågan beror i första hand på de inkomster och den förmögenhet som står till den skattskyldiges och hans familjs förfogande. Då beaktas även skattefria inkomster och olika sociala bidrag (se Skatteförvaltningens anvisningar för harmonisering av beskattningen).

Hur stort kan avdraget vara

Avdragets maximibelopp är 1 400 euro oberoende av om den nedsatta skattebetalningsförmågan beror på en eller flera orsaker. Avdraget beviljas i hela hundra euro.

Vilka är särskilda grunder för avdrag

Såsom särskilda avdragsgrunder nämns i lagen uttryckligen försörjningsplikt, arbetslöshet och sjukdom. Dessa grunder är endast exempel, men de är av särskild betydelse vid prövningen av huruvida avdraget skall beviljas. Invaliditet som berättigar till avdrag på grund av andra stadganden, nämns inte i lagen som speciell grund för beviljande av avdraget för nedsatt skattebetalningsförmåga. Den skattskyldiges ålder kan inte heller i sig anses utgöra en faktor som nedsätter skattebetalningsförmågan. Syftet med pensionsinkomstavdragssystemet är att trygga ställningen för i synnerhet pensionärer med små inkomster.

Försörjandet av eget barn eller någon annan som man har vård om eller erläggande av försörjningsbidrag kan enligt lagens ordalydelse vara godtagbara orsaker för att bevilja avdraget Den som är berättigad till underhållsskyldighetsavdrag beviljas dock bara undantagsvis avdrag för nedsatt skattebetalningsförmåga på basen av försörjningsplikt.

Såsom särskild avdragsgrund kan även betraktas skötsel av en utvecklingsstörd, ett CP-barn eller ett hörselskadat barn i hemvård (HFD 1971/3461, HFD 1979/2056). Även i dessa fall bör man pröva om beviljandet av avdrag är skäligt med hänsyn till den skattskyldiges inkomst och förmögenhet.

Hur inverkar sjukdomskostnader på skattebetalningsförmågan

På basis av kostnader som enbart beror på sjukdom kan den skattskyldiges skattebetalningsförmåga anses ha blivit väsentligt nedsatt endast om det totala beloppet av den skattskyldiges och hans familjs sjukdomskostnader under skatteåret uppgår till minst 700 euro och samtidigt utgör minst 10 procent av den skattskyldiges sammanlagda nettokapital- och nettoförvärvsinkomster (ISkL 98.2 §). Som familjemedlemmar betraktas den skattskyldiges make och minderåriga barn.

De exceptionellt stora sjukdomskostnader som definierats i det andra momentet anses vara i lagen avsedd speciell orsak då man bedömer om den skattskyldiges skattebetalningsförmåga har nedgått väsentligt. Kostnaderna för en diet som diabetes, celiaki eller någon annan sjukdom förutsätter kan även utgöra grunden för beviljande av avdraget (HFD 1979 II 596). Även om förutsättningarna enligt ISkL 98.2 § (700 euro och 10 procent) uppfylls, beaktas vid prövningen av avdragets beviljande alltid först de gemensamma inkomster och den förmögenhet som den skattskyldige och hans familj har till sitt förfogande (HFD 1996 B 528).

Studier och arbetslöshet berättigar vanligen inte till avdrag

Små inkomster på grund av studier berättigar vanligen inte till avdrag för nedsatt skattebetalningsförmåga.

Skattebetalningsförmågan torde inte heller på grund av arbetslöshet kunna anses ha nedgått på ett sådant sätt att en arbetslös person enbart på denna grund borde beviljas ett särskilt avdrag. Även om den skattskyldige är långtidsarbetslös ska man förutom arbetslösheten också beakta den arbetslöses försörjningsplikt, skulder och inkomster samt andra faktorer som inverkar på den arbetslöses skattebetalningsförmåga och pröva om det avdrag som beviljas på basis av väsentligt nedsatt skattebetalningsförmåga ska beviljas honom.

Nedsatt skattebetalningsförmåga på grund av överskuldsättning

Såsom särskild orsak som nedsätter skattebetalningsförmåga anses vanligen inte heller överskuldsättning som beror på den skattskyldiges egna handlingar, t.ex. att den skattskyldige har anskaffat sig en bostad som är för dyr med tanke på hans inkomstnivå. Avdraget beviljas inte heller enbart på den grund att räntorna för den skattskyldiges skulder är mycket stora. Beror överskuldsättningen däremot på att den skattskyldige har köpt en ny bostad innan han sålt sin gamla bostad och att han trots försök inte har lyckats sälja sin gamla bostad inom en rimlig tid, kan detta anses som en speciell orsak som nedsätter skattebetalningsförmågan. Även i denna situation ska den inkomst och den förmögenhet som står till den skattskyldiges och hans familjs förfogande beaktas då avdraget prövas.

Om den skattskyldige haft borgensansvar

Om den skattskyldige som borgensman varit tvungen att betala skulder som han gått i borgen för och räntor för dessa, kan avdraget för nedsatt skattebetalningsförmåga vanligen inte beviljas endast på denna grund Har borgensansvaret lett till att den skattskyldige på grund av borgensansvaret varit tvungen att till exempel sälja egendom, kan detta vara en särskild faktor som nedsätter skattebetalningsförmågan.

Annat som gäller avdraget

Avdraget kan beviljas även om grunden för nedsatt skattebetalningsförmåga har uppkommit först under beskattningsåret.

Avdraget kan också beviljas dödsboet efter en person som avlidit under skatteåret.

Om förutsättningarna för att bevilja avdraget för nedsatt skattebetalningsförmåga tydligt framgår av skattedeklarationen, görs avdraget även utan den skattskyldiges anhållan.

Avdrag för nedsatt skattebetalningsförmåga kan beviljas båda makarna, om grunderna för att bevilja avdraget existerar.

En förutsättning för beviljande av avdraget var tidigare att den skattskyldige åtminstone en del av skatteåret hade bott i Finland (allmänt skattskyldig). Från och med skatteåret 2006 begränsas avdraget inte längre till allmänt skattskyldiga (858(2005).

Avdrag för donationer som fysiska personer gett

På åren 2009, 2010, 2011 och 2012 tillämpas ISkL 98 a § (946/2008) där det föreskrivs om fysiska personers donationsavdrag. Fysiska personer och dödsbon får från sin nettoförvärvsinkomst dra av en penningdonation på minst 850 euro och högst 250 000 euro som gjorts för att främja vetenskap eller konst till ett universitet eller en högskola inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som får offentlig finansiering eller till en universitetsfond i anknytning till dessa.

Efterlevande make som delägare i dödsboet

År 2007 ändrades rubriken på ISkL 108 § om dödsboets avdrag så att bestämmelsen gäller endast avdrag för efterlevande make som beviljas dödsbon (1218/2006). Tidigare ansågs att rubriken Dödsboets avdrag begränsade avdraget till endast de avdrag som räknas upp i bestämmelsen. Ändring av rubriken innebär i praktiken att dödsboet fr.o.m. skatteåret 2007 får alla avdrag enligt de bestämmelser som gäller för respektive avdrag. Dödsboet kan till exempel från sin förvärvsinkomst få förvärvsinkomstavdrag i kommunalbeskattningen och statsbeskattningen under samma förutsättningar som de övriga skattskyldiga. Enligt den nya 108 § beviljas dödsboet pensionsförsäkringspremieavdrag för den efterlevande maken och invalidavdrag vid kommunal- och statsbeskattningen om den efterlevande maken är delägare i dödsboet och inte har yrkat att avdragen i första hand skall tas från hans eller hennes egna inkomster eller inkomstskatt.