Allmänt om beskattning av pensioner

Giltighet
Fr.o.m. 2013−8.12.2015

Pensionssystemet i Finland består i huvudsak av arbetspensionen som baserar sig på förvärvsarbete och av folkpensionen och garantipensionen som ger minimitrygghet för medborgarna. Pensionssystemet kompletteras av frivilligt pensionsskydd.

Den obligatoriska pensionsförsäkringen för arbetstagare inom den privata sektorn och för företagare sköts i Finland av arbetspensionsförsäkringsbolag. Försäkringen av arbetstagare inom den offentliga sektorn sköts av Kommunernas pensionsförsäkring och Statskontoret. Sjömännens arbetspensionsförsäkring har ordnats i Sjömanspensionskassan. För lantbruksföretagarnas och stipendietagarnas pensionsförsäkring svarar i sin tur Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt. Frivilliga pensionsförsäkringar beviljas av livförsäkringsbolag. Arbetsgivaren kan under vissa förutsättningar ordna sina anställdas obligatoriska och frivilliga pensionsförsäkringar också med anlitande av pensionsstiftelser eller pensionskassor.

Folkpensionsanstalten administrerar folkpensionssystemet och garantipensionen.

Pensionsskyddet kan ordnas på många olika sätt. Obligatorisk pensionsförsäkring är en försäkring som den försäkrade eller arbetsgivaren är skyldig att teckna genom bestämmelse i lagen eller ett arbetskollektivavtal eller dylikt. En lagstadgad pensionsförsäkring täcker också de pensionsförsäkringar som regleras genom lag och som är frivilliga. Sådana pensioner är bl.a. registrerade tilläggspensioner och sådana frivilliga pensionsförsäkringar för personer som har förtroendeuppdrag som avses i  8 § i arbetspensionslagen. Därtill finns det frivilliga pensionsförsäkringar som inte är lagstadgade. Exempel på dem är bl.a. frivilliga individuella och kollektiva pensionsförsäkringar. Pensionen kan också basera sig på en frivillig förpliktelse (t.ex. sytning).

Folkpension och garantipension

Folkpensionslagen (568/2007, FPL) bestämmer om folkpensionerna. Folkpensionen ger alla en grundpensionsskydd. Det är möjligt att enligt prövning betala olika tillägg till folkpensionen.

Garantipensionen som avses i lagen om garantipension (703/2010) kompletterar minimipensionsskyddet som baserar sig på folkpensionssystemet.

Folkpensionen och garantipensionen inverkar reducerande på pensionen. Detta betyder att deras belopp är desto mindre, ju större personens övriga pensionsinkomster som utgör förvärvsinkomst är. Om pensionsinkomsterna som utgör förvärvsinkomst överskrider en viss nivå, betalas till personen ingen folkpension eller garantipension alls.

Arbets- och företagarpensioner

Arbetsgivaren är skyldig att för sina anställda ordna en pensionsskydd som uppfyller minimikraven. För detta ändamål ska arbetsgivaren teckna en obligatorisk pensionsförsäkring.

I början av 2007 slogs arbetspensionslagarna för arbetstagare inom den privata sektorn ihop varvid en ny lag om pension för arbetstagare (395/2006), eller arbetspensionslagen (ArPL), trädde i kraft. Samtidigt upphävdes lagen om pension för arbetstagare (395/1961), lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden (KaPL) samt lagen om pension för konstnärer och särskilda grupper av arbetstagare (KoPL). Lagen om sjömanspensioner (SjPL) som gäller löntagare inom den privata sektorn förblev en egen lag.

Pensionslagarna inom den offentliga sektorn är lagen om statens pensioner (StPL), lagen om kommunala pensioner (KATPL) och pensionslagen för evangelisk-lutherska kyrkan (KyPL).

Det obligatoriska pensionsskyddet kan ordnas också genom en pensionsstiftelse eller pensionskassa.

Företagare är skyldiga att ordna sitt pensionsskydd enligt antingen lagen om pension för företagare  (FöPL) eller lagen om pension för lantbruksföretagare (LFöPL).

Registrerade tilläggsförmåner

Arbetsgivaren har kunnat förbättra grundpensionsskyddet för sina anställda genom en lagstadgad frivillig tilläggspensionsförsäkring. En sådan försäkring kan bestå av ett registrerat kollektivt tilläggspensionsskydd som anslutits till företagets ArPL-försäkring enligt anvisningarna från Social- och hälsovårdsministeriet. Möjligheten till registrerade tilläggspensioner avstängdes i början av 2001 (lagen om ändring av lagen om pension till arbetstagare 654/2000). Gällande tilläggspensioner förblir i kraft men nya anställda kan inte upptas i försäkringarna.

Även företagare har kunnat komplettera sitt pensionsskydd genom ett registrerat tilläggspensionsskydd enligt FöPL eller LFöPL. Också dessa system har stängts från och med början av 2001 (lag om ändring av lagen om pension för lantbruksföretagare 655/2000 och lag om ändring av lagen om pension för företagare 656/2000.

Kollektiva tilläggspensionsförsäkringar

Arbetsgivaren kan med användande av kollektivt tilläggspensionsskydd som avses i 96 a § i inkomstskattelagen åt sina anställda ordna pensionsförmåner som är bättre än förmånerna enligt det obligatoriska pensionsskyddet. Med kollektivt tilläggspensionsskydd avses sådant frivilligt tilläggspensionsskydd som arbetsgivaren ordnat för en personkrets som består av arbetsgivarens anställda och vars personkrets har definierats gruppvis utgående från arbetsområde eller annan därmed jämförbar grund så att den i verkligheten inte riktar sig till utnämnda eller på annat sätt individuellt bestämda personer. Såsom kollektivt tilläggspensionsskydd betraktas inte ett arrangemang som är avsett att gälla endast en hos arbetsgivaren anställd person i taget.

Pension som baserar sig på en kollektiv tilläggspensionsförsäkring utgör skattepliktig förvärvsinkomst. Närmare information om kollektiva tilläggspensioner finns i anvisningen Av arbetsgivaren betalda försäkringspremier och i anvisningen Avdrag från nettoförvärvsinkomster.

Frivilliga individuella pensionsförsäkringar

Det lagstadgade pensionsskyddet kan kompletteras även med frivilliga, individuella pensionsförsäkringar. Vem som helst kan ta en dylik försäkring, även arbetsgivaren. Pensionen beviljas i allmänhet för en viss tid. Med en frivillig pensionsförsäkring avses vid beskattningen en sådan ålderdomspensionsförsäkring och familjepensionsförsäkring samt en invaliditetspensionsförsäkring i anslutning till en dylik försäkring och arbetspensionsförsäkring, på vilken baserad pension är avsedd för att utbetalas i upprepade rater varje halvår eller med kortare mellanrum under den försäkrades eller förmånstagarens kvarstående livstid eller minst under två år.

I lagen om bundet långsiktigt sparande (1183/2009) avsett långsiktigt sparavtal är en med frivillig pensionsförsäkring jämförbar form av sparande, genom vilken spararen kan på eget initiativ förbättra sin utkomst under pensionstiden. Även om ett långsiktigt sparavtal liknar mycket en frivillig individuell pensionsförsäkring och i stort sett samma skattebestämmelser tillämpas på det, är det likväl inte frågan om en pensionsförsäkring.

När är det fråga om pension och när om annan inkomst?

Skattelagstiftningen bestämmer inte exakt vilka inkomster ska behandlas som pension. Tolkningssituationer kan uppkomma till exempel i anslutning till ersättningar för inkomstbortfall som avsetts vara långvariga. I oklara fall måste man hämta vägledning från bestämmelserna om betalningar samt på praxisen som blivit vedertagen i samband med tillämpningen av dem.

Till exempel i 17.1 § i olycksfallsförsäkringslagen (608/1948) stadgas ett år som maximitid för betalning av dagpenning. I lagens 18 § stadgas att olycksfallsförsäkring ska betalas efter det att utbetalning av dagpenningen har upphört. I brist på annan reglering kan dagpenningen anses ha förvandlats till pension efter ett år. Domstol eller Statskontoret kan anse att prestationen ska betraktas som pension från första början (se HFD 1996/3613)

Ersättningar som fastställts som bestående och fortlöpande ska betraktas som pensionsinkomst redan från första början. Pensionsinkomst utgörs också av prestationer som betalats till maken, barn och andra som är berättigade till underhåll.

Hur beskattas pensioner?

Pensionerna beskattas i allmänhet såsom förvärvsinkomst. En pension som grundar sig på en frivillig individuell pensionsförsäkring kan även utgöra kapitalinkomst (se anvisning Beskattning av långsiktiga sparavtal och frivilliga pensionsförsäkringar.)

Om pensionen försenas, betalas det en förhöjning på den

Då pensionen försenas, betalas pensionen med förhöjning för förseningstiden. Förseningsförhöjningen för en lagstadgad pension utgör samma inkomst som den inkomst, som förhöjs (ISkL 61 a §, 1027/1999). En förhöjning som före år 2000 med stöd av 12 a § i trafikförsäkringslagen betalades för försening av pension och ersättning för inkomstbortfall utgjorde sådan kapitalinkomst som avses i 33.1 § i inkomstskattelagen.

Du kanske måste betala tilläggsskatt på din pension

Från och med 1.3.2013 måste du kanske betala tilläggsskatt på den pension som beskattas som förvärvsinkomst.  När pensionsinkomstavdrag för statsbeskattning räknas av från pensionsinkomsten och skillnaden överskrider 45 000 euro ska man betala 6 % i tilläggsskatt på den överskridande delen. Tilläggsskatten betalas utöver den skatt som normal tas ut på pensionen. Tilläggskatt ska betalas även för det år då pensionstagaren har avlidit.