Idrottsmannens arvoden

Giltighet
Fr.o.m. 2012

En idrottsprestation är i allmänhet en fysisk prestation (t.ex. friidrott, tennis, bowling, tävlingsdans). En racerbilsförare och en travkusk anses också utföra idrottsprestationer (HFD 1996/3839). Arvodet kan betalas med den grund att idrottsmannen deltar i tävlingen eller på grundval av hur han placerar sig. Idrottsmannens skattepliktiga inkomst är således t.ex. en av arrangörerna anskaffad bil som han erhåller vid en världsmästerskapstävling.

På idrottsprestationer baserar sig även t.ex. det arvode, som erlägges till bästa idrottsman vid idrottsevenemang liksom även gottgörelser en idrottsman erhållit i form av prisresor. Även de arvoden som i samband med lagsporter ut, baserar sig på idrottsprestationer.

Skattepliktiga prestationer

Skattepliktig inkomst är till en idrottsman given lön samt arvode eller gottgörelse som han erhållit, om dessa hos honom har ett värde i pengar. Pokaler och med dessa jämförbara sedvanliga föremålspriser som närmast har affektionsvärde, anses inte som skattepliktig inkomst. Ett arvode kan även erläggas som en naturaförmån. Idrottsmannens skattepliktiga inkomster är också andra än till själva idrottsprestationen baserande på basis av idrotsmansstatus betalda inkomster, liksom reklamarvoden och sponsorinkomster.

Även ett utomlands erhållet pris är skattepliktig inkomst i Finland. Det värderas till sitt gängse värde på basis av prisnivån i Finland. Dubbelbeskattning undanröjs på basis av skatteavtal.

Ersättning för förlorad arbetstid liksom arvoden för t.ex. intervjuer och andra jämförbara tillställningar samt för produktdemonstrationer är skattepliktig inkomst för idrottsmannen.

På en utländsk idrottsman och skiljedomare tillämpas stadgandena i källskattelagen.

Kostnadsersättningar

För en idrottsman kan kostnader uppstå på grund av t.ex. utgifter för resor och redskap. HFD ansåg i sitt utslag 2003:50, att normala träningsplatser och hemmaspelplatser var egentliga arbetsplatser för bobollspelare som spelade på heltid. Föreningen kunde således inte skattefritt ersätta dem kostnaderna för resor mellan bostaden och dessa platser. Avgörandet gjordes på basis av idrottsföreningens besvär över debiteringen. Skatteombudet överklagade inte besvären, så att vissa begränsningar i framställning om debiteringen inte skulle avgöras av HFD. Sådana saker är bl.a. frågan om, när idrottsmannen ska anses vara heltidsanställd och huruvida resekostnadsersättningar som en idrottsman i bisyssla hade fått skulle vara skattepliktiga om bisysslan inte skulle kunna anses vara tillfällig. Enligt rättspraxisen är ersättningarna för tilläggskost och tilläggsnäring skattepliktiga(se HFD 1980 II 610 och CSN 1982/39).

Studiestipendier

På studiestipendier som en idrottsman erhållit, tillämpas de allmänna principer som gäller beskattningen av stipendier. Ett stipendium som en idrottsman erhållit av sin idrottsförening har dock betraktats som ett arvode till idrottsmannen (se HFD 1980 II 565). Om en idrottsman erhållit ett s.k. träningsstipendium anses detta inte som skattepliktigt, om det endast täckt kostnaderna (HFD 1972 II 577). Sådana träningsstipendier beviljas toppidrottsmän av bl.a. Finlands Idrottsförbund r.f.

Hederspris

En idrottsman som haft framgång i internationella tävlingar, kan få en gåva av sin hemkommun, t.ex. i form av en tomt. En sådan gåva av ett offentligt samfund kan anses som ett skattefritt hederspris.

På den penningsumma som utgör resultatet av en medborgarinsamling skall inte betalas gåvoskatt, såvida de betalningar som de enskilda donatorerna gett understiger 3 400 euro. Från början av år 2008 är den här nedre gränsen 4 000 euro.

Träningsstipendier

Träningsstipendium som med stöd av 9 § idrottslagen (1054/1998) betalas av statsmedel till en toppidrottare som utsetts av undervisningsministeriet har från och med 1999 stadgats skattefri (ISL 1170/98). Det individuella ekonomiska understöd som medaljkandidaterna får och det ekonomiska understöd som yrkestränarna får är skattepliktig inkomst.

Idrottsmännens fonder

Idrottsinkomsten kan fonderas (ISL 229/99).

Enligt 116a § ISL betraktas som idrottsmannens skattepliktiga inkomst under skatteåret inte den del av inkomster som han direkt fått av idrotten (idrottsinkomst) och som överförts till riksomfattande träningsfond eller idrottsutövarfond som fungerar vid en av FM utsedd stiftelse. Som idrottsinkomst betraktas penningpriser från idrottstävlingar och andra inkomster som fåtts för tävling eller spel samt andra därmed jämförbara inkomster från reklamavtal och andra samarbetsavtal som ansluter sig till idrott, om avtalsparterna är idrottsmannen, grenförbundet och en samarbetspart (sk. trepartsavtal). Som idrottsinkomst betraktas inte träningsstipendium som avses i 82.1. § 4 punkten ISL eller träningsunderstöd som fåtts från grenförbundet eller olympiska kommittén eller motsvarande understöd. Även en sportbil som har fåtts från utlandet kan överföras till fonderna (ISL 1218/2006).

Träningsfond

Avsikten med en träningsfond är att säkra idrottsmän en möjlighet att i förväg förbereda sig till kostnader som träningen medför. I fråga om lagidrottare i arbetsförhållande kan arbetsgivaren ersätta kostnaderna, så att träningsfondssystemet gäller inte för dem.

Till träningsfonden (116b § ISL) kan överföras andra idrottsinkomster än lön. Idrottsinkomst som överförts till idrottsfonden kan användas för täckande av på verifikat baserande utgifter på grund av utövande av idrott och träning, som uppkommit under skatteåret. Av beloppet som vid skatteårets utgång finns i fonden kan 20 000 euro reserveras för träning under det kommande året (träningstäckning). Idrottsmannen kan också överföra medel från träningsfonden till idrottsutövarfonden. Maximibeloppet som kan överföras är 50 % av idrottsmannens bruttoinkomster och samtidigt högst 100 000 euro. Resterande delen anses utgöra förvärvsinkomst för skatteåret.

Exempel: Till träningsfonden har under skatteåret influtit 120 000 euro. Kostnader har ersatts 30 000 euro. Idrottsmannen lämnar den maximala träningstäckningen i idrottsmansfonden och överför maximibeloppet till idrottsfonden. Beskattningsbar förvärvsinkomst är då:

influtit i fonden120 000 euro
kostnader- 30 000 euro
träningstäckning- 20 000 euro
överföring till idrottsfonden- 60 000 euro
beskattningsbar inkomst   10 000 euro

Upplösning av träningsfonden

Om till träningsfonden har under två efter varandra följande år överförts idrottsinkomster mindre än 800 euro per år, anses fondens resterande medel i sin helhet utgöra förvärvsinkomst för skatteåret som följer efter dessa två år. Idrottsmannen kan också själv meddela träningsfonden att idrottskarriären avslutats. Medel som då finns i fonden anses utgöra inkomst för anmälningsåret.I bägge fall utgör inkomsten idrottsmans arvode.

Idrottsfond

Både enskilda idrottsmän och lagidrottsmän kan utnyttja idrottsfonden. Också en del av idrottslönen kan överföras till fonden. Fonden är avsedd för att säkra utkomsten efter det att idrottskarriären avslutats. Fonderade medel kan därför inte lyftas medan idrottskarriären fortlöper.

En idrottsman, vars idrottsinkomst under skatteåret är minst 9 600 euro efter det att utgifterna för inkomsternas förvärvande och bibehållande avdragits, har från och med år 2009 fått skattefritt av sin idrottsinkomst till idrottsfonden överföra högst 50 % av idrottsinkomstens bruttobelopp under skatteåret, likväl högst 100 000 euro . (ISL 946/2008, 116c §).

Exempel: Idrottsinkomsten som under årets lopp influtit till idrottsfonden är 30 000 euro. Av detta belopp har 10 000 euro använts för idrottskostnaderna. Till idrottsfonden kan överföras 15 000 euro. Idrottsmannen kan lämna resterande beloppet, 5 000 euro, till träningstäckning eller ta ut det, varvid det beskattas som förvärvsinkomst för ifrågavarande året.

Idrottsfondens medel som intäkt

Medel som överförts till idrottsfonden beaktas som intäkt under minst 2 och högst 10 år i lika stora rater efter det att idrottskarriären avslutats. Idrottsmannen får själv inom ramen för dessa tidsgränser bestämma antalet rater. I början av år 2004 trädde i kraft en ändring av inkomstskattelagen, enligt vilken Medel kan av särskilda skäl, liksom på grund av arbetsoförmögenhet, tas ut också snabbare (ISL 1065/2003). T.ex. arbetslöshet är däremot inte en sådan orsak, på grund av vilken inkomsterna kunde tas ut snabbare. Avkastningen av medel som överförts till fonden beaktas som inkomst för det skatteår som följer efter det sista intäktsåret. Medel som tas ut från idrottsfonden är i sin helhet skattepliktig förvärvsinkomst. Idrottsmannens lön som har överförts till idrottsfonden utgör idrottsmannens lön också då den lyfts från fonden (CSN 28/2010). Idrottsmans arvode som har överförts till fonden utgör idrottsmannens arvode också då den lyfts från fonden.

Idrottskarriären anses ha avslutats, om idrottsinkomsten blir under två efter varandra följande år mindre än 9 600 euro (9 600 euro från och med år 2007) och idrottaren inte visar för idrottsfonden att karriären skall fortsatta. Idrottskarriären kan också avslutas på grund av att idrottsmannen skadar sig eller genom att idrottsmannen själv meddelar att karriären avslutats.

Om idrottsmannen dör, anses träningsfondens och idrottsfondens medel i sin helhet utgöra skattepliktig förvärvsinkomst för dödsåret.