Periodisering av en överlåtelsevinst

Giltighet
Fr.o.m. 2012−25.11.2014

Året för köpet som huvudregel

Överlåtelsevinst betraktas som inkomst för det skatteår under vilket köp, byte eller annan överlåtelse skedde (110.2 § ISL). Ordalydelsen i stadgandet förutsätter att hela överlåtelsevinsten beskattas under överlåtelseåret. Vinsten utgör inkomst för överlåtelseåret, även om köpepriset tillsvidare inte skulle ha betalats. Om fordran i form av ett köpepris senare blir värdelös, kan den skattskyldige begära att beskattningen ändras inom stadgade tider. I rättspraxisen har överlåtelsevinsten ansetts utgöra inkomst för det år då köpet ägde rum, trots att en del av köpesumman hade deponerats som säkerhet för skulden som beviljats för betalning av köpesumman och använts för betalning av skulden (HFD 1996/1641).

Av betydelse vid bestämningen av överlåtelseåret är vanligen den tidpunkt då det bindande slutliga köpebrevet avfattats. De avtalsmässiga köpevillkoren har vanligen inte någon inverkan på bestämningen av överlåtelseåret, (jfr. HFD 1994/5284, där köpet var bindande för staden som var köpare först efter att stadsfullmäktige hade godkänt det).

Ändringar i köpeskillingen

Om något villkor i köpebrevet binder en eventuell höjning av köpesumman till någon osäker omständighet i framtiden, har höjningen i fall som gäller försäljning av företagsaktier (bl.a. HFD 1992 B 523) inte beaktats i beskattningen för överlåtelseåret. Däremot har det i ett beslut som gällde försäljning av ett outbrutet område av en fastighet (HFD 1995/294) ansetts att köpesumman kunde uppskattas på basis av den information som var tillgänglig när beskattningen verkställdes för köpslutsåret.

En tilläggsköpesumma i enlighet med villkoren i köpebrevet har, när överlåtelsevinsten vid försäljningen av företagsaktier räknats ut, ansetts som inkomst för köpslutsåret till den del storleken på tilläggsköpeskillingen varit känd då beskattningen för det året avslutades (bl.a. HFD 1994/6807). Den del av köpeskillingen som man då inte kände till att skulle betalas har inte ansetts som inkomst för det år köpet avtalades. Det faktum att den slutliga köpesumman var känd när skattetagarens besvär över beskattningen för köpslutsåret behandlades, saknade betydelse.

Tilläggsköpesumma, som inte kan tas i beaktande i köpslutsårets beskattning räknas till inkomst för det skatteår, under vilket den har betalts (den skattskyldige har kunnat lyfta den).

I HFD:s utslag avgjordes inte, hur vinsten som uppkommit av tilläggsköpesumman som inte tagits i beaktande i köpslutsårets beskattning ska beskattas. För bestämmandet av vinsten som uppkommer för tilläggsköpesummans vidkommande torde överlåtelsevinsten uträknas på nytt så att även tilläggsköpesumman tas i beaktande som överlåtelsepris. Vinsten torde även till dessa delar beräknas enligt de bestämmelser (t.ex. antagande om anskaffningsutgift), som var i kraft under köpslutsåret. Ägandetiden som utgör grunden för antagandet om anskaffningsutgiften (under 10 år/minst 10 år) bestäms på basis av köpslutsåret och inte i enlighet med den tidpunkt då tilläggsköpesumman har fåtts. På vinstandelen som ska beskattas under respektive år tillämpas likväl skattesatsen för året i fråga. Vinstbeloppet som inte beskattats tidigare räknas till inkomst för det år då tilläggsköpesumman betalades.

Exempel: A hade år 1997 köpt aktierna i Företaget Ab mot 100 000 euro. A säljer aktierna genom en affär som ingåtts i juni 2008. Enligt köpebrevet betalar man av köpesumman 100 000 euro i samband med köpslutet. Dessutom betalas i tilläggsköpesumma på basis av Företaget Ab:s räkenskapsperioder 2008, 2009 och 2010, om resultatet hade blivit positivt. Enligt köpebrevet konstateras tilläggsköpesumman som betalats för räkenskapsperioden i april som följer efter räkenskapsperiodens slut, då bokslutet fastställs och tilläggsköpesumman betalas inom två månader efter det att bokslutet blivit fastställt (dvs. i slutet av ettvart år).

Till A betalas i tlläggsköpesumma 80 000 euro i juni 2009, 50 000 euro i juni 2010 och 95 000 euro i juni 2011.

I beskattningen för 2008 beskattas beloppet om 100 000 euro som betalats i samband med köpslutet och tilläggsköpesumman om 80 000 euro som bildats på basis ar resultatet för räkenskapsperioden 2008 och som betalts i juni 2009, dvs. innan beskattningen för köpslutsåret 2008 blivit färdig. Som inkomst för år 2008 beskattas i överlåtelsevinst 180 000 - 100 000 euro = 80 000 euro.

Som inkomst för år 2010 räknas tilläggsköpesumman om 50 000 euro som beräknats på basis av resultatet av räkenskapsperioden 2009, som har betalts under år 2010. Vinsten som uppkommit av överlåtelsen räknas på nytt på basis av överlåtelsepriset och aktiernas anskaffningspris som fåtts före tidpunkten i fråga. Som inkomst för år 2010 räknas 50 000 euro, dvs. det vinstbelopp, som inte tidigare har beskattats; 100 000 + 80 000 + 50 000 = 230 000 euro - anskaffningsutgiften 100 000 euro = 130 000 euro - 80 000 euro (beskattats under 2008) = 50 000 euro.

Som inkomst för år 2011 räknas tilläggsköpesumman om 95 000 euro som bestämts på basis av resultatet av räkenskapsperioden 2010, som har betalts under år 2011. Vinsten som uppkommit av överlåtelsen räknas på nytt på basis av överlåtelsepriset och aktiernas anskaffningspris som fåtts före tidpunkten i fråga. Som inkomst för år 2011 räknas 65 000 euro, dvs. det vinstbelopp, som inte tidigare har beskattats; 100 000 + 80 000 + 50 000 = 95 000 = 325 000 euro - antagande om anskaffningsutgiften 130 000 euro = 195 000 euro - 130 000 euro (år 2008 beskattatade 80 000 euro + år 2010 beskattade 50 000 euro)) = 65 000 euro.

Köpepriset kan enligt villkoren för köpet också bli nedsatt på basis av någon osäker sak i framtiden. Beskattningen verkställs i dessa fall enligt försäljningspriset som framgår av köpebrevet. Har köpepriset enligt köpebrevets villkor senare blivit nedsatt, kan den skattskyldige begära att beskattningen ändras inom stadgade tider.