Beskattning av sjöarbetsinkomst

Har getts
21.10.2014
Diarienummer
A33/200/2014
Giltighet
21.10.2014−16.12.2015
Bemyndigande
2 § 2 mom. i L om Skatteförvaltningen (503/2010)
Ersätter anvisningen
Beskattning av sjöarbetsinkomst, Giltighet: Fr.o.m. 2012

Denna anvisning behandlar beskattningen av sjöarbetsinkomst. Anvisningen ersätter den tidigare icke diarieförda anvisningen Beskattning av sjöarbetsinkomst.

1 Allmänt

Sjöarbetsinkomst är enligt 74 § i inkomstskattelagen (1535/1992, ISkL) löneinkomst i pengar eller pengars värde för arbete som ombord på ett fartyg med en bruttodräktighet om minst 100 registerton utförs i samband med fartygets trafik i anställning hos en redare. Bestämmelsen gäller för både finska och utländska fartyg.

1.1 Redare

Skatteförvaltningen kan i enskilda fall fastställa  att lön som betalas av en med en redare jämställbar arbetsgivare som sköter fartygets trafik är sjöarbetsinkomst. Fastställelse kan sökas av arbetsgivare eller skattskyldiga (ISkL 74 § 5 mom.).

Ofta använder någon annan än ett fartygs ägare fartyget för trafik på basis av ett s.k. managementavtal. Det rederi som fungerar som managementbolag anses vid beskattningen av sjömännen som redare om arbetsavtalen ingåtts mellan rederiet och arbetstagaren.

1.2 Fartyg

Ett fartyg, på vilket erhållen löneinkomst anses som sjöarbetsinkomst, kan vara ett handelsfartyg, fiskefartyg, en isbrytare eller en bogserbåt om dess bruttodräktighet är minst 100 registerton.

1.3 Fartygets trafik

För att löneinkomst som erhållits för arbete ombord på ett fartyg ska anses som sjöarbetsinkomst ska fartyget dessutom uppfylla följande villkor:

  1. fartyget används i utrikesfart eller under skatteåret huvudsakligen i kustfart, eller
  2. fartyget tillhör Trafikverket eller en redare som handlar för verkets räkning eller någon annan redare och används på havsområden i uppdrag som beställts av en myndighet , eller
  3. fartyget är underställt Ålands landskapsstyrelse och är inte en färja som sköter trafik längs allmän väg.

Med utrikesfart avses trafik mellan en ort i Finland och en ort i en främmande stat eller trafik utanför området för kustfart.

Med kustfart avses inrikes trafik utanför skärgårdsområdet på Finska viken, Bottniska viken och Östersjön norr om 57:e breddgraden, dock inte trafik från Viborgska viken till Santio i Virolahti kommun längs den inre farleden, inte heller trafik utanför Fagerö i Sibbo kommun eller utanför Porkala udd eller Hangö udd, om fartyget annars används inom skärgården vid kusten.

Med fartyg som under skatteåret huvudsakligen används i kustfart avses fartyg som minst hälften av den tid de under skatteåret är i trafik används i kustfart. Villkoret uppfylls i allmänhet inte för bl.a. städernas hamnbogserbåtar eller hamnisbrytare, vilka således kan förbli utanför tillämpningsområdet för stadgandena om sjöarbetsinkomstavdrag.

2 Definition av sjöarbetsinkomst i beskattningen

Som sjöarbetsinkomst anses all sådan löneinkomst som erhålls i pengar eller pengars värde för sådant arbete ombord på ett fartyg som hänför sig till fartygets trafik. Sjöarbetsinkomst är förutom lön till personer som arbetar i egentliga sjömansyrken även lön till personer, t.ex. servitör, uppträdande konstnär eller expedit som redaren har anställt för att arbeta ombord på fartyget (ISkL 74 § 1 och 6 mom.).

Sjöarbetsinkomst är t.ex. grundlön inklusive naturaförmåner, olika lönetillägg, såsom övertidsersättning, vederlagsersättning, oceantillägg, semesterersättning och semesterpenning samt rimlig lön som en sammanslutning betalat till sin delägare för arbete som utförts ombord på ett fartyg.

Sjöarbetsinkomst är även med stöd av bestämmelserna i lagen om sjöarbetsavtal (756/2011) eller motsvarande utländska bestämmelser av arbetsgivaren erhållen annan inkomst än den lön som omedelbart hänför sig till trafikeringen av fartyget, såsom lön för väntetid, lön under uppsägningstiden och ersättning för ogrundad uppsägning samt lön när arbetet förhindrats.

Sjöarbetsinkomster är även löner till den person som redaren förordnat till övervakare på nybyggen, t.ex. befälhavaren eller maskinchefen, såvida denna mönstrat på fartyget omedelbart efter att det blivit färdigt samt ersättning som huvudförtroendemannen fått i stället för sjöarbetsinkomst från en i lagen om sjöarbetsinkomst avsedd arbetsgivare. Sjöarbetsinkomst är även ersättning enligt fångstens storlek som betalats för arbete ombord på ett finskt fiskefartyg.

3 Naturaförmåner vid tjänstgöring till sjöss

Till sjöss erhållen naturaförmån som närmast omfattar kostförmånen, behandlas på samma sätt som en naturaförmån som fåtts i land. I sitt beslut om naturaförmåner fastställer Skatteförvaltningen årligen förmånens värde i pengar.

Sjömän kan ha också andra naturaförmåner än sådana som fås ombord på ett fartyg, liksom bil- eller bostadsförmån. Också dessa naturaförmåner utgör sjöarbetsinkomst.

Penningersättning som betalats för en naturaförmån som inte kunnat utnyttjas är i sin helhet skattepliktig löneinkomst. Den har inte till någon del stadgats som skattefri.

4 Inkomst i stället för utebliven löneinkomst

Sjöarbetsinkomst är den lön arbetsgivaren betalar för moderskapsledigheten eller tiden för ledighet på grund av sjukdom eller olycksfall. Inkomst som en sjöman för en motsvarande tidsperiod erhållit från sjukförsäkringen eller direkt från ett försäkringsbolag är däremot annan inkomst. Inte heller arbetslöshetspenning är sjöarbetsinkomst.

Ersättning som med stöd av lönegarantilagen betalas ut av statens medel på grund av utebliven sjöarbetsinkomst utgör sjöarbetsinkomst.

5 Hälsovård

Enligt bestämmelserna i lagen om sjöarbetsavtal ska arbetsgivaren se till att en insjuknad eller skadad arbetstagare får adekvat vård. Ersättningen av de kostnader som uppstått på grund av vården av en arbetstagare kan i allmänhet anses som en i ISkL 69 § avsedd av arbetsgivaren anordnad skattefri hälsovård.

6 Andra än sjöarbetsinkomster

All löneinkomst för arbete ombord på ett fartyg är inte sjöarbetsinkomst. Sjöarbetsinkomst är t.ex. inte löner till personer som inte står i ett arbetsförhållande till redaren eller till annan som använder fartyget i trafik.

Sjöarbetsinkomst är således inte löner till en person som i någon annans tjänst tillfälligt utför reparationsarbeten ombord på fartyget eller till en artist som uppträder på fartyget men är anställd av en programbyrå. Eftersom med sjöarbetsinkomst endast avses sådan lön som betalats för arbete som hänför sig till fartygets trafik, är inte arvoden för möten eller föredrag som hållits ombord på ett fartyg sjöarbetsinkomst.

Som sjöarbetsinkomst anses inte heller:

  1. inkomst som erhållits för arbete som en person, utan att följa med fartyget när det avseglar, utför när fartyget ligger i hamn. Sådana inkomster är t.ex. löneinkomster som erhållits för på passagerarfartyg utförda städnings-, renhållnings- och andra motsvarande arbeten, under förutsättning att arbetstagarna inte följer med fartyget eller
  2.  inkomst som erhållits för tillfälligt kontroll-, service-, lotsnings- eller annat motsvarande arbete, eller
  3. inkomst som erhållits för arbete ombord på ett fritidsfartyg eller på ett fartyg där förutom ägaren endast medlemmar av arbetsgivarens familj stadigvarande arbetar, eller
  4. inkomst som erhållits för arbete på fartyg som tillhör staten och som används för försvars- och gränsbevakningsuppgifter.

7 Skatteår för sjöarbetsinkomst

Sjöarbetsinkomst är inkomst det år den har betalats eller antecknats på konto, oberoende av under vilket kalenderår lönen har förtjänats eller för vilken tid den har influtit. Lön anses dock ha betalats den dag löntagaren har kunnat lyfta den.

Enligt lagen om sjöarbetsavtal ska lönen betalas den sista dagen av lönebetalningsperioden, om inte något annat avtalas.  När anställningsförhållandet upphör avslutas även lönebetalningsperioden. Lönebetalningsperioden kan vara högst en månad. Lönen ska betalas eller kunna tas ut på förfallodagen.

Esimerkki: Om den som betalat sjöarbetsinkomst under 2014 har använt en kalendermånad som lönebetalningsperiod, har sjömannen haft rätt att lyfta sin lön senast den sista dagen i månaden. Som en inkomst för 2014 anses således även den lön som har stått att lyfta årets sista dag, även om löntagaren inte lyfte den och även om den slutliga löneräkningen och betalningen av lönen på grund av någon orsak skulle ske först i januari 2015.

8 Resekostnadsersättningar

Skattepliktig inkomst är inte enligt  75 § i inkomstskattelagen ersättning som motsvarar en genomsnittlig skälig ökning av rese- och levnadskostnader och som arbetsgivaren har betalat till en skattskyldig som erhåller sjöarbetsinkomst, för resor från bostaden till fartygets ankomst- och avgångshamn och tillbaka. Skattefri inkomst är dock endast ersättningar för resor på grund av semester och kompensationsledighet samt för andra resor vilkas kostnader arbetsgivaren enligt lagen om sjöarbetsavtal är skyldig att ersätta. Resan kan härvid göras till Finland eller till utlandet. För tiden för dessa resor kan även betalas dagtraktamente eller måltidsersättning.

8.1 Resor som ersätts med stöd av lagen om sjöarbetsavtal

8.1.1 Fria hemresor medan anställningsförhållandet varar

Enligt lagen om sjöarbetsavtal ska arbetsgivaren betala arbetstagarens resa till hemorten inklusive uppehälle, när det är fråga om en hemresa som görs då moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps-, föräldra- eller vårdledighet börjar, eller när arbetstagaren vill avbryta sitt havandeskap.

När arbetsgivaren permitterar en arbetstagare som befinner sig utomlands, ska arbetsgivaren betala arbetstagarens resa till hemorten inklusive uppehälle och när permitteringen upphört resan tillbaka till fartyget, om fartyget då befinner sig utomlands. Också resor för att avge sjöförklaring ersätts på basis av lagen om sjöarbetsavtal.

8.1.2 Fria hemresor när arbetsavtalet upphör

Arbetsgivaren ska betala arbetstagarens hemresa inklusive uppehälle, om arbetsavtalet upphör utomlands efter att ha gällt utan avbrott i minst sex månader. Arbetstagaren har inte rätt till fri hemresa, om han eller hon skulle ha kunnat säga upp arbetsavtalet så att det hade upphört att gälla i någon hamn i hans eller hennes hemland under de tre månader som föregått avtalets upphörande.

Arbetsgivaren ska betala arbetstagarens hemresa inklusive uppehälle också när

  1. arbetsgivaren har sagt upp arbetsavtalet av ekonomiska orsaker eller av produktionsorsaker,
  2. arbetsavtalet har upphävts på grund av arbetstagarens arbetsoförmåga som föranletts av sjukdom, skada eller olycksfall,
  3. arbetsgivaren har upphävt arbetsavtalet utan laglig grund av en orsak som beror på arbetstagaren,
  4. arbetsavtalet har upphävts under prövotiden,
  5. arbetstagaren har upphävt arbetsavtalet av en orsak som beror på arbetsgivaren,
  6. arbetstagaren har upphävt arbetsavtalet på grund av en farlig smittsam sjukdom i destinationshamnen eller på grund av krigshot eller ett krigsliknande hot mot fartyget.

Om arbetstagaren inte begär fri hemresa när han eller hon säger upp eller häver sitt arbetsavtal, förlorar arbetstagaren rätten till den.

8.2 Resor när ett arbetsförhållande inleds

Lagen om sjöarbetsavtal förpliktigar inte arbetsgivaren att ersätta resan till fartyget när ett arbetsförhållande inleds. Om arbetsgivaren ersätter de resekostnader som uppstår i hemlandet för resan från bostaden till fartyget när ett arbetsförhållande inleds, anses ersättningen som skattepliktig sjöarbetsinkomst.

Om arbetet kommer att utföras utomlands, kan resor från bostaden i Finland till fartyget ersättas skattefritt.

9 Avdrag som beviljas på sjöarbetsinkomst

9.1 Allmänt om avdrag

På sjöarbetsinkomster beviljas i regel alla avdrag enligt inkomstskattelagen. Enligt 95 § 2 mom. i inkomstskattelagen får den skattskyldige med undantag av avdraget för inkomstens förvärvande inte dra av utgifter för förvärvande eller bibehållande av sjöarbetsinkomst. De utgifter för förvärvande eller bibehållande av sjöarbetsinkomst som överstiger avdraget för inkomstens förvärvande, såsom resekostnader och medlemsavgifter i arbetsmarknadsorganisationer, anses ingå i avdraget för sjöarbetsinkomst. Inte heller serviceavgift för sjömän (Mepa) är avdragbar.

Pensionsförsäkringspremier till sjömanspensionskassan är med stöd av ISkL 96 § 1 mom. avdragbara från sjöarbetsinkomsten.

Vid beskattningen av sjöarbetsinkomster beaktas de speciella förhållanden som hänför sig till sjömansyrket. Därför är det möjligt att göra ett speciellt avdrag som endast hänför sig till sjöarbetsinkomster (avdrag för sjöarbetsinkomst) av vilket stadgas i ISkL 97 §.. Sjöarbetsinkomst beviljas också en sjöman som arbetar ombord på ett utländskt fartyg.

9.2 Avdrag för sjöarbetsinkomst i stats- och kommunalbeskattningen

Avdraget för sjöarbetsinkomst som beviljas från nettoförvärvsinkomsten utgör 18 % av sjöarbetsinkomsten vid statsbeskattningen, dock högst 6 650 euro, och 30 % vid kommunalbeskattningen, dock högst 11 350 euro.

9.2.1 Cross-tradeavdrag

För dem som arbetar i fjärr- och i trafiken mellan s.k. tredje länder (cross-tradetrafik)  beviljas avdraget förhöjt vid kommunalbeskattningen. Förhöjningen är 170 euro för varje hel kalendermånad under vilken fartyget inte anlöper finsk hamn eller annars rör sig inom finskt territorium och under vilken den skattskyldige arbetar på fartyget (s.k. cross-tradeavdrag).

Förhöjningen beviljas inte för den kalendermånad under vilken resan inletts, om inte avgångsdagen är den första dagen i kalendermånaden. Förhöjningen beviljas däremot för den månad resan avslutas, även om resan upphör mitt i kalendermånaden. För att en förhöjning ska kunna beviljas för den månad då resan avslutas ska den skattskyldige ha arbetat hela den föregående arbetsmånaden.

10 Begränsat skattskyldiga

Inkomst från Finland för begränsat skattskyldig person som är anställd på ett finskt fartyg är löneinkomst som han eller hon förvärvat på grund av arbete som har utförts ombord på fartyget eller på arbetsgivarens order tillfälligt någon annanstans för fartygets räkning. Från Finland erhållen är även pensionsinkomst som direkt eller indirekt grundar sig på sådant arbete (ISkL 13 §).

Av en begränsat skattskyldig sjöman uppbärs källskatt på löneinkomst för arbete som utförts på finskt fartyg. Med finska fartyg jämställs härvid sådana utländska fartyg som en finsk arbetsgivare hyr eller innehar på någon annan grund och med vilket följer endast en fåtalig besättning eller inte någon besättning alls.

Uppbörden av källskatt kan begränsas av internationella skatteavtal. I de skatteavtal som Finland ingått, har det dock vanligtvis förordnats att beskattningsrätten för löneinkomst som betalats på grund av arbete som utförts ombord på ett fartyg tillkommer den stat vars nationalitet fartyget bär eller där företagets faktiska ledning finns. Därför hindrar ett skatteavtal i allmänhet inte arbetsgivaren att uppbära källskatt på löneinkomst som från Finland till en begränsat skattskyldig som arbetar ombord på ett finskt fartyg.

Källskattens belopp är 35 % av sjöarbetsinkomstens bruttobelopp. Begränsat skattskyldig kan också yrka på att förvärvsinkomster ska beskattas progressivt i stället för att källbeskattas. Progressiv beskattning förutsätter att den skattskyldige bor i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i en stat med vilken Finland har ingått ett skatteavtal. Beskattningen av begränsat skattskyldiga har behandlats närmare i egna anvisningar (bl.a.i anvisningen Beskattning av förvärvsinkomster hos begränsat skattskyldiga: källskatt eller progressiv skatt? och i anvisningen Beskattningen av utlänningar som kommer till Finland ).

11 Allmänt skattskyldigs arbete ombord på ett utländskt fartyg

En sjöman som arbetar ombord på ett utländskt fartyg och som enligt ISkL 9 § är bosatt i Finland, är i Finland allmänt skattskyldig för inkomst som förvärvats här och annorstädes. Lön som betalats för arbete ombord på ett utländskt fartyg beskattas härvid i Finland på vanligt sätt, förutom om förutsättningarna för den s.k. sexmånadersregeln uppfylls (ISkL 77 §) eller om Finlands beskattningsrätt har begränsats genom skatteavtal.

Om sexmånadersregeln inte kan tillämpas på lön som erhållits för arbete ombord på ett utländskt fartyg, bör med hjälp av vederbörande skatteavtal kontrolleras om Finland ska undanröja dubbelbeskattningen genom undantagandemetoden eller genom avräkningsmetoden.

 

Ledande skattesakkunnig Tero Määttä

Överinspektör Petri Manninen