Beskattning av sjöarbetsinkomst

Giltighet
Fr.o.m. 2012−20.10.2014

Med sjöarbetsinkomst avses enligt 74 § ISL löneinkomst i pengar eller pengars värde för det arbete som ombord på ett finskt fartyg med en bruttodräktighet om minst 100 registerton i samband med fartygets trafik utförs i anställning hos en redare. Bestämmelsen gäller för både finska och utländska fartyg.

Redare
Skatteförvaltningen kan i enskilda fall bestämma att lön som av en med en redare jämställbar arbetsgivare som sköter fartygets trafik är sjöarbetsinkomst. Fastställelse kan sökas av arbetsgivare eller skattskyldiga (ISL 74.5 §).

Ofta använder någon annan än ett fartygs ägare fartyget för trafik på basis av ett s.k. managementavtal. Det rederi som är managementbolag anses vid beskattningen av sjömännen som redare, under förutsättning att arbetsavtalen ingåtts mellan rederiet och arbetstagaren.

Fartyg
När löneinkomst som anses som sjöarbetsinkomst erhålls för arbete ombord på ett fartyg, kan fartyget vara ett handelsfartyg, fiskefartyg, en isbrytare eller en bogserbåt om dess bruttodräktighet är minst 100 registerton.

Fartygets trafik
För att löneinkomst som erhållit för arbete ombord på ett fartyg skall anses som sjöarbetsinkomst skall fartyget dessutom uppfylla följande villkor:

1. fartyget används i utrikesfart eller under skatteåret huvudsakligen i kustfart, eller

2. fartyget är underställt Sjöfartsverket, Rederiverket eller en annan redare och används på havsområden i uppdrag som beställts av en myndighet (ISL 561/2004), eller

3. fartyget är underställt Ålands landskapsstyrelse och är inte en färja som sköter trafik längs allmän väg.

Från början av 2010 tillämpas punkt 2 på uppdrag som beställts av Trafikverket (ISL 1321/2009).

Med utrikesfart avses trafik mellan en ort i Finland och en ort i en främmande stat eller trafik utanför området för kustfart.

Med kustfart avses inrikes trafik utanför skärgårdsområdet på Finska viken, Bottniska viken och Östersjön norr om 57:e breddgraden, dock inte trafik från Viborgska viken till Santio i Virolahti kommun längs den inre farleden, inte heller trafik utanför Fagerö i Sibbo kommun eller utanför Porkala udd eller Hangö udd, om fartyget annars används inom skärgården vid kusten.

Med fartyg som under skatteåret huvudsakligen används i kustfart avses fartyg som minst hälften av den tid de under skatteåret är i trafik används i kustfart. Villkoret uppfylls i allmänhet inte för bl.a. städernas hamnbogserbåtar eller hamnisbrytare, vilka således kan förbli utanför tillämpningsområdet för stadgandena om sjöarbetsinkomstavdrag.

Vad är sjöarbetsinkomst?

Som sjöarbetsinkomst anses all sådan löneinkomst som erhålls i pengar eller pengars värde för sådant arbete ombord på ett fartyg som hänför sig till fartygets trafik. Sjöarbetsinkomst är sådana löneinkomster som, förutom till personer som arbetar inom egentliga sjömansyrken, även till andra personer som i redarens eller med denne jämförbar annan arbetsgivares tjänst arbetar ombord på ett fartyg, t.ex. den löneinkomst som en servitör, artist eller försäljare erhållit (ISL 74 § 1 och 6 mom.).

Sjöarbetsinkomst är t.ex. grundlön inkl. naturaförmåner, olika lönetillägg, liksom övertidsersättning, vederlagsersättning, oceantillägg, semesterersättning och semesterpenning samt rimlig lön som en sammanslutning betalt till sin delägare för arbete som utförts ombord på ett fartyg.

Sjöarbetsinkomst är även med stöd av stadgandena i sjömanslagen av arbetsgivaren erhållen annan inkomst än den lön som omedelbart hänför sig till trafikeringen av fartyget, såsom lön för väntetid, lön under uppsägningstiden och ersättning för ogrundad uppsägning samt lön när arbetet förhindrats. Sjöarbetsinkomster är även löner till den person som redaren förordnat till övervakare på nybyggen, t.ex. befälhavaren eller maskinchefen, såvida denna mönstrat på fartyget omedelbart efter att det blivit färdigt samt ersättning som huvudförtroendemannen av ovannämnda arbetsgivare erhållit i stället för sjöarbetsinkomst.

Sjöarbetsinkomst är även ersättning enligt fångstens storlek som för arbete ombord på ett finsk fiskefartyg.

Till sjöss erhållen naturaförmåner

Till sjöss erhållen naturaförmån, närmast är det fråga om kostförmån, behandlas på samma sätt som en i land erhållen naturaförmån. I sitt beslut om naturaförmåner fastställer skattestyrelsen årligen förmånens värde i pengar.

Sjömän kan även ha andra än ombord på fartyget erhållna naturaförmåner, såsom bil- eller bostadsförmån. Även dessa naturaförmåner är sjöarbetsinkomst.

Skattepliktig löneinkomst är likaså penningersättning som betalts i stället för en naturaförmån som ej erhållits. En sådan ersättning har inte till någon del stadgats skattefri.

Inkomst i stället för utebliven löneinkomst

Sjöarbetsinkomst är den lön arbetsgivaren betalar för moderskapsledigheten eller tiden för ledighet på grund av sjukdom eller olycksfall. Inkomst som en sjöman för en motsvarande tidsperiod erhållit från sjukförsäkringen eller direkt från ett försäkringsbolag är däremot annan inkomst. Inte heller arbetslöshetspenning är sjöarbetsinkomst.

Sjöarbetsinkomst är däremot ersättning som med stöd av lönegarantilagen ut på grund av utebliven sjöarbetsinkomst.

Hälsovård

Enligt stadgandena i sjömanslagen skall arbetsgivaren under den tid arbetsförhållandet varar även för sjukvårdens del ersätta de kostnader som förorsakats av vården av en insjuknad eller skadad arbetstagare. Ersättningen av de kostnader som uppstått på grund av vården av en arbetstagare, kan i allmänhet anses som en i 69 § ISL avsedd av arbetsgivaren anordnad skattefri hälsovård.

Andra än sjöarbetsinkomster

All löneinkomst för arbete ombord på ett fartyg är dock inte sjöarbetsinkomst. Sjöarbetsinkomst är t.ex. inte löner till personer som inte står i ett arbetsförhållande till redaren eller till annan som använder fartyget i trafik.

Sjöarbetsinkomst är således inte löner till en person som i någon annans tjänst tillfälligt utför reparationsarbeten ombord på fartyget eller till en artist som uppträder på fartyget men är anställd av en programbyrå. Eftersom med sjöarbetsinkomst endast avses sådan lön som betalts för arbete som hänför sig till fartygets trafik, är inte arvoden för möten eller föredrag som hållits ombord på ett fartyg sjöarbetsinkomst.

Som sjöarbetsinkomst anses inte heller inkomst

  • som erhållits för arbete som en person, utan att följa med fartyget när det avseglar, utför när fartyget ligger i hamn. Sådana inkomster är t.ex. löneinkomster som erhållits för på passagerarfartyg utförda städnings-, renhållnings- och andra motsvarande arbeten, under förutsättning att arbetstagarna inte följer med fartyget.
  • som erhållits för tillfälligt kontroll-, service-, lotsnings- eller annat motsvarande arbete
  • som erhållits för arbete ombord på ett fritidsfartyg eller på ett fartyg där förutom ägaren endast medlemmar av arbetsgivarens familj stadigvarande arbetar
  • som erhållits för arbete på fartyg som tillhör staten och som används för försvars- och gränsbevakningsuppgifter.

Skatteår

Sjöarbetsinkomst är inkomst det år den har betalts eller antecknats på konto, oberoende av under vilket kalenderår lönen har förtjänats eller för vilken tid den har influtit. Lön anses dock ha betalts den dag löntagaren har kunnat lyfta den. En sjöman har enligt 18 § sjömanslagen rätt att lyfta sin lön under lönebetalningsperioden, senast den sista dagen i lönebetalningsperioden, såvida inte om annat överenskommits.

Exempel: Om den som betalt sjöarbetsinkomst under 2010 har använt en kalendermånad som lönebetalningsperiod, har sjömannen haft rätt att lyfta sin lön senast den sista dagen i månaden. Som en inkomst för 2010 anses således även den lön som har stått att lyfta årets sista dag, även om löntagaren inte lyfte den och även om den slutliga löneräkningen och betalningen av lönen på grund av praktiska skäl skulle ske först i januari 2011.

Resekostnadsersättningar

Skattepliktig inkomst är inte enligt 75 § ISL ersättning som motsvarar en genomsnittlig skälig ökning av rese- och levnadskostnader och som arbetsgivaren har betalt till en skattskyldig som erhåller sjöarbetsinkomst, för resor från bostaden till fartygets ankomst- och avgångshamn och tillbaka. Skattefri inkomst är dock endast ersättningar för resor på grund av semester och kompensationsledighet samt för andra resor vilkas kostnader arbetsgivaren enligt sjömanslagen är skyldig att ersätta. Resan kan härvid göras till Finland eller till utlandet. För tiden för dessa resor kan även betalas dagtraktamente eller måltidsersättning (SkatteSb 1707/92 16 §).

Resor som ersätts med stöd av sjömanslagen

Resor som ersätts med stöd av sjömanslagen är t.ex. resor till hemorten när arbetsförhållandet upphör och när en arbetstagare vill avbryta en graviditet. Resor som förorsakas av permittering, sjukdom, moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet ersätts både till hemorten och tillbaka till fartyget. Resor för att avge sjöförklaring ersätts på basis av sjömanslagen.

Resor när ett arbetsförhållande inleds

Sjömanslagen förpliktigar inte arbetsgivaren att ersätta resan till fartyget när ett arbetsförhållande inleds. Om arbetsgivaren ersätter de resekostnader som uppstår i hemlandet för resan från bostaden till fartyget när ett arbetsförhållande inleds, anses ersättningen som skattepliktig sjöarbetsinkomst. Om fartyget befinner sig utomlands, torde resekostnadsersättningarna kunna anses vara skattefria.

Avdrag som beviljas på sjöarbetsinkomst

Vid beskattningen av sjöarbetsinkomster beaktas de speciella förhållanden som hänför sig till sjömansyrket. Därför är det möjligt att göra ett speciellt avdrag som endast hänför sig till sjöarbetsinkomster (avdrag för sjöarbetsinkomst). Sjöarbetsinkomst beviljas också en sjöman som arbetar ombord på ett utländskt fartyg.

Avdraget för sjöarbetsinkomst som beviljas från nettoförvärvsinkomsten utgör 18 % av sjöarbetsinkomsten vid statsbeskattningen, dock högst 6 650 eurooch 30 % vid kommunalbeskattningen, dock högst 11 350 euro.

På sjöarbetsinkomster beviljas alla avdrag enligt inkomstskattelagen, förutom naturliga avdrag till den del de överstiger avdraget för inkomstens förvärvande (ISL 95.2 §). De utgifter för förvärvande eller bibehållande av sjöarbetsinkomst som överstiger avdraget för inkomstens förvärvande, såsom resekostnader och medlemsavgifter i arbetsmarknadsorganisationer, anses ingå i avdraget för sjöarbetsinkomst. Inte heller serviceavgift för sjömän (Mepa) är avdragbar.

Pensionsförsäkringspremier till sjömanspensionskassan är med stöd av 96.1 § ISL avdragbara.

Cross-tradeavdrag

För dem som arbetar i fjärr- och s.k. cross-tradetrafik (i trafiken mellan s.k. tredje länder) beviljas avdraget förhöjt vid kommunalbeskattningen. Förhöjningen är 170 euro för varje hel kalendermånad under vilken fartyget inte anlöper finsk hamn eller annars rör sig inom finskt territorium och under vilken den skattskyldige arbetar på fartyget (s.k. cross-tradeavdrag ). Förhöjningen beviljas inte för den kalendermånad under vilken resan inletts, om inte avgångsdagen är den första dagen i kalendermånaden. Förhöjningen beviljas däremot för den månad resan avslutas, trots att resan upphör mitt i kalendermånaden. För att avdrag ska kunna beviljas för den månad då resan avslutas ska den föregående arbetsmånaden dock vara hel.

Begränsat skattskyldiga

Inkomst från Finland för begränsat skattskyldig person som är anställd på ett finskt fartyg eller luftfartyg är löneinkomst som han förvärvat på grund av arbete som har utförts ombord på fartyget eller på arbetsgivarens order tillfälligt någon annanstans för fartygets räkning (beträffande begränsad skattskyldighet, se kapitel 4 och även Handbok i internationell beskattning). Från Finland erhållen är även pensionsinkomst som direkt eller indirekt grundar sig på sådant arbete (ISL 13 §).

Av en begränsat skattskyldig sjöman uppbärs källskatt på löneinkomst för arbete som utförts på finskt fartyg. Med finska fartyg jämställs härvid sådana utländska fartyg som en finsk arbetsgivare hyr eller innehar på någon annan grund och med vilket följer endast en fåtalig besättning eller inte någon besättning alls.

Uppbörden av källskatt kan begränsas av internationella skatteavtal. I de skatteavtal som Finland ingått, har det dock vanligtvis förordnats att beskattningsrätten för löneinkomst som betalts på grund av arbete som utförts ombord på ett fartyg tillkommer den stat vars nationalitet fartyget bär eller där företagets faktiska ledning finns. Sålunda hindrar ett skatteavtal i allmänhet inte arbetsgivaren att uppbära källskatt på löneinkomst som från Finland till en begränsat skattskyldig som arbetar ombord på ett finskt fartyg.

Källskattens belopp är 35 % av sjöarbetsinkomstens bruttobelopp.

Läs mera om begränsad skattskyldighet.

Allmänt skattskyldigs arbete ombord på ett utländskt fartyg

En sjöman som arbetar ombord på ett utländskt fartyg och som enligt 9 § ISL är bosatt i Finland, är i Finland allmänt skattskyldig för inkomst som förvärvats här och annorstädes. Lön som betalts för arbete ombord på ett utländskt fartyg beskattas härvid i Finland på vanligt sätt, förutom om förutsättningarna för den s.k. sexmånadersregeln uppfylls eller om Finlands beskattningsrätt har begränsats genom skatteavtal.

Om sexmånadersregeln inte kan tillämpas på lön som erhållits för arbete ombord på ett utländskt fartyg, bör med hjälp av vederbörande skatteavtal kontrolleras om Finland skall undanröja dubbelbeskattningen genom befrielsemetoden eller genom gottgörelsemetoden.