Räntor som omfattas av inkomstskattelagen

Giltighet
Fr.o.m. 2012

Ränta och annan därmed jämförlig gottgörelse för investerat kapital är enligt 33.1 § i inkomstskattelagen (ISkL) skattepliktig kapitalinkomst. Index- och kursgottgörelser kan betraktas som gottgörelser som kan jämställas med ränta. Beskattningsbara skattepliktiga räntor är enligt ISkL andra ränteinkomster än skattefria ränteinkomster eller ränteinkomster som omfattas av lagen om källskatt på ränteinkomster.

Vilka ränteinkomster omfattas av inkomstskattelagen?

Beskattningsbara ränteinkomster är enligt inkomstskattelagen till exempel

  • ränta på ersättning för expropriation
  • räntor som enligt räntelagen betalats på ett försenat belopp
  • räntor på privat långivning
  • räntor på köpeskillingsfordran
  • En rimlig ränta som betalas på lönefordran är skattepliktig kapitalinkomst om lönefordran uppstått t.ex. på grund av arbetsgivarens betalningssvårigheter.

På återbäringsräntan för andra skatter än de som nämns i lagen om beskattningsförfarande tillämpas bestämmelserna i 22 § i lagen om skatteuppbörd (609/2005), om annat inte bestämts i respektive skattelag. I 22 § i lagen om skatteuppbörd avsedd återbäringsränta utgör inte skattepliktig inkomst. Bestämmelsen tillämpas fr.o.m. 15.8.2005. På återbäringsräntor som influtit under 1.9.2004–14.8.2005 tillämpas bestämmelserna i 27 b § i den gamla lagen om skatteuppbörd (568/2004), som motsvarar 22 § i den nya lagen.

Räntor som borgensmannens får

Som med ränta jämförbar gottgörelse betraktas också gottgörelse som motsvarar räntan som borgensmannen eller annan utställare av garanti fått av den ursprungliga gäldenären. En sådan gottgörelse utgör alltså kapitalinkomst för borgensmannen eller annan utställare av garanti. En förutsättning är dock att borgensmannen eller annan utställare av garanti har dragit av motsvarande belopp i sin beskattning då betalningen erlagts.

Dröjsmålsförhöjning av lagstadgade ersättningar och förmåner

Då en lagstadgad pension, ersättningar som betalas med stöd av lagen om olycksfallsförsäkring, patientskadelagen eller trafikförsäkringslagen eller en lagstadgad social förmån eller frivillig tilläggsförmån från pensionsstiftelse eller försäkringsanstalt försenas betalas ersättningen eller förmånen förhöjd för förseningstiden. Förhöjningen behandlas i beskattningen på samma sätt som den egentliga prestationen (ISkL 61 a §). Förhöjning som betalas på grund av att en ovan nämnd skattefri betalning har försenats är således skattefri.

Utlåning av tillgångar till eget företag

Om ägaren till ett företag som bedriver rörelse lånar sina tillgångar åt företaget betraktas som kapitalinkomst endast den andel av räntan som företaget betalat som motsvarar gängse ränta (Centralskattenämnden 1994/22). Om man kan visa att det lån som delägaren gett till bolaget är nödvändigt med tanke på bolagets finansiella läge, betraktas som skälig ränta till delägaren en ränta som borde betalas för lån från en penninginrättning.

Annars jämställs det lån som delägaren ger till bolaget med delägarens investering. Då bestäms en skälig ränta närmast på basis av motsvarande investeringars räntenivå, t.ex. den genomsnittliga räntan på långfristiga depositioner. Av finansministeriet fastställd grundränta som ökats med en procentenhet anses motsvara detta belopp (jfr ISkL 67 §).

Lån från arbetstagaren till sin arbetsgivare

Då arbetstagaren lånar pengar åt sin arbetsgivare kan som en skälig ränta betraktas grundräntan som finansministeriet fastställt ökad med en procentenhet. I fråga om betydande ränta och tilläggsränta som på basis av ett arbetsförhållande betalas för ett aktiebundet lån se Centralskattenämnden 50/2002.

Avkastning på notariatdepositioner

Ränteinkomster som omfattas av inkomstskattelagen är dessutom ränta på notariatdeposition, ränta på en på innehavaren utställd förpliktelse och ränta på en deposition som gjorts på ett konto som inte är avsett för mottagande av depositioner från allmänheten.

Avkastning på nollkupongslån

En avkastning på ett masskuldebrevslån med s.k. nollränta som anses utgöra ränta är en skattepliktig kapitalinkomst (HFD 1986 II 560). Skillnaden mellan emissionspris och överlåtelse- eller inlösningspris för bankcertifikat, företagscertifikat och kommuncertifikat är en ränta som anses utgöra kapitalinkomst (HFD 1990/4676).

Ränta på masskuldebrevslån

Ränta på masskuldebrevslån är kapitalinkomst om man inte avsett att masskuldebrevslånet ska tecknas av allmänheten.

Eftermarknadsgottgörelse

En eftermarknadsgottgörelse som erlagts i samband med mellanöverlåtelsen av ett masskuldebrevslån är skattepliktig kapitalinkomst för den som erhåller gottgörelsen. På motsvarande sätt är eftermarknadsgottgörelsen avdragbar från kapitalinkomsterna som kostnad för inkomstens förvärvande (ISkL 54 a §).

Ränta som erhållits från utlandet

Om en allmänt skattskyldig får räntor från en utländsk deposition eller ett utländskt masskuldebrevslån utgör räntan kapitalinkomst. Att depositionen kan vara skattefri utomlands inverkar inte på skatteplikten. En skatt som på basis av ett skatteavtal uppburits i en annan stat avräknas i Finland. Utländsk skatt kan inte avräknas i Finland till mer än beloppet av den skatt som påförts i Finland för den utländska inkomsten.

Valutakursvinster

Kursvinster som erhållits genom växlingar i valutakurserna är skattepliktiga kapitalinkomster. Kursvinster uppstår t.ex. när en skattskyldig har gjort en valutadeposition och det sker en nedgång i eurons externa värde så att depositionens värde i finsk valuta ökar. På grund av kassaprincipen utgör kursvinsten vid inkomstbeskattningen inkomst för det år under vilket valutan växlas till finsk valuta eller används på något annat sätt. Endast växlandet av pengar från en utländsk valuta till en annan realiserar således inte ännu kursvinsten (se HFD 1998/689).

Små valutakursvinster är skattefria

Valutakursvinster som en fysisk person eller ett dödsbo får är skattefria om kursvinsterna under året är högst 500 euro och om kursvinsterna inte hänför sig till förvärvsverksamhet (ISkL 53 § 8 punkten).

Betalningskreditering som hänför sig till en ökning av aktiekapitalet

Ett bolag som höjer sitt aktiekapital kan gottgöra en aktietecknare om de nya aktierna betalas före betalningens eller betalningsratens förfallodag. En sådan gottgörelse betraktas inte som en ränteinkomst utan som en nedsättning av anskaffningspriset på en aktie (HFD 1974/1941 och 1994/823). Ränta som betalats på grund av att betalningen eller en betalningsrat erlagts försenad är en ränteutgift för aktietecknaren.

Vilket år beskattas ränteutgifterna?

Ränteinkomster för andra än näringsidkare beskattas vanligen som inkomst för det år då räntan lyfts. Om ränta betalas för depositionen kalenderårsvis är räntan inkomst för det år för vilket räntan betalas även om den kan lyftas först efter årsskiftet (HFD 1982/1891).

Ränteinkomsten anses ha erhållits också om det mellan gäldenären och borgenären har skett en redovisning i vilken räntan med borgenärens medgivande har lagts till skuldkapitalet eller om borgenären har gått med på att lämna räntefordran på sitt konto. Indexgottgörelsen som borgenären erhållit är borgenärens skattepliktiga inkomst oberoende av hur borgenären får avdra sin indexförlust. Indexgottgörelsen beskattas som inkomst för det år då mottagaren kunnat lyfta den eller då den lagts till kapitalet.

Kan utgifterna för förvärv av ränteinkomst dras av vid beskattningen?

I allmänhet uppstår inga avdragbara utgifter för förvärv eller bibehållande av ränteinkomst. Den skattskyldige kan dock dra av hyra för ett bankfack eller arvoden för underhåll av egendom från sina skattepliktiga kapitalinkomster till den del de hänför sig till de skattepliktiga kapitalinkomsterna.

Utgifter som hänför sig till skötandet och bevarandet av värdepapper, värdeandelar och annan med dessa jämställd egendom kan dock dras av endast till den del som de överskrider 50 euro (ISkL 47.4 §, 561/2004).

En eftermarknadsgottgörelse som betalats i samband med mellanöverlåtelse av ett masskuldebrevslån dras av från kapitalinkomsterna som utgift för inkomstens förvärvande.