Vero.fi har ett serviceavbrott onsdagen den 29 maj kl. 6–9. MinSkatt fungerar normalt.

Beskattning av skadestånd

Har getts
16.4.2024
Diarienummer
VH/3304/00.01.00/2022
Giltighet
16.4.2024 - Tills vidare
Bemyndigande
2 § 2 mom. i lagen om Skatteförvaltningen (503/2010)
Ersätter anvisningen
A195/200/2015, 21.12.2015

Denna anvisning handlar om skadestånd och försäkringsersättningar, skatteplikt för dessa och inkomstslaget skattepliktig ersättning i personbeskattningen. 

Anvisningen ersätter den tidigare anvisningen Skadestånd och försäkringsersättningar för skada på egendom. Texten och strukturen i den tidigare anvisningen har omarbetats på flera ställen, men sakinnehållet har inte ändrats. Dessutom har en del nya kapitel lagts till i den nya anvisningen.

1 Inledning

De grundläggande bestämmelserna om skatteplikt för skadestånd och försäkringsersättningar ingår i 36 § 1 mom. 2 punkten och 78 § i inkomstskattelagen (ISkL 1535/1992). 

Skadestånd och försäkringsersättningar kan utgöra skattefri inkomst, kapitalinkomst eller förvärvsinkomst. Inkomstslaget skattepliktig ersättning bestäms utifrån inkomstslaget av den ursprungliga prestationen. Om en ersättning har erhållits i stället för skattepliktig förvärvsinkomst, utgör ersättningen skattepliktig förvärvsinkomst. Om en ersättning i sin tur har erhållits i stället för skattepliktig kapitalinkomst, utgör ersättningen skattepliktig kapitalinkomst.

Om skadeståndet eller försäkringsersättningen ersätter skador på egendom som hör till näringsverksamhetens eller jordbrukets förvärvskälla eller ersättningen annars fås i stället för inkomst från näringsverksamhet eller jordbruk utgör skadeståndet företagsinkomst för inkomstslaget i fråga (5 § och 50 § i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet, NärSkL 360/2968, och 5 § i inkomstskattelagen för gårdsbruk, 543/1967). Anvisningen behandlar inte beskattning enligt NärSkL och GårdsSkL.

Anvisningen behandlar inte försäkringsersättningar med stöd av personförsäkring enligt ISkL 79 §. Anvisningen behandlar inte heller skattefria försäkringsersättningar och skadestånd som föreskrivs i ISkL 80 §.

Denna anvisning behandlar inte heller ersättningar vid ett avslutat anställningsförhållande. De behandlas i anvisningen Beskattning av prestation som anknyter till ett avslutat anställningsförhållande. Beskattning av en riskpersonförsäkring som arbetsgivaren har tecknat behandlas i anvisningen Beskattning av frivilliga riskpersonförsäkringar som tecknats av arbetsgivaren, beskattning av pensionsförsäkringar i anvisningen Frivilliga pensionsförsäkringar som arbetsgivaren tecknat och beskattning av sjukvårdsförsäkringar i anvisningen Beskattning av en sjukvårdsförsäkring som arbetsgivaren har tecknat. Beskattning av försäkringar som fysiska personer själva tecknat behandlas i anvisningarna Beskattning av livförsäkring och Beskattning av långsiktiga sparavtal och frivilliga pensionsförsäkringar tecknade av privatpersoner.

2 Bestämmelser om beskattning av ersättningar

En bestämmelse om beskattning av skadestånd som har betalats ut för sakskada och som beskattas som kapitalinkomster finns i ISkL 36 § 1 mom. 2 punkten. Enligt punkten är försäkringsbelopp som utbetalts för sakskada eller annan därmed jämförbar skada inte skattepliktig inkomst, om de inte erhållits i stället för skattepliktiga inkomster. Gränsen mellan skattefri inkomst och skattepliktig inkomst ligger därmed i om försäkringsersättningen har erhållits i stället för skattepliktig inkomst eller inte.

Skatteplikten för skadestånd som beskattas som förvärvsinkomst bygger på en motsvarande princip, och den föreskrivs i ISkL 78 §. Enligt paragrafen är skadestånd och därmed jämförbara ersättningar i beskattningen inte skattepliktiga, om de inte har erhållits i stället för skattepliktig inkomst eller som ersättning för minskade inkomster eller försämrad utkomst. Det innebär att alla andra skadestånd i regel är skattefria.

Utifrån ordalydelsen gäller ISkL 36 § 1 mom. 2 punkten och 78 § inte enbart skadestånd utan även därmed jämförbara ersättningar. Därmed omfattar tillämpningsområdet för bestämmelserna alla skadestånd, vare sig ersättningen baserar sig på avtalsansvar, direkt på skadeståndslagen, på speciallagstiftning eller på en obligatorisk eller frivillig ansvarsförsäkring. 

ISkL 43 § 2 mom. innehåller en separat bestämmelse om en försäkringsersättning som har erhållits för skog och som betraktas som kapitalinkomst av skogsbruk.

Skadestånd och försäkringsersättningar kan även påverka beskattningen av överlåtelsevinst. I ISkL 46 § 5 mom. föreskrivs följande: Har egendom medan den varit i den skattskyldiges besittning drabbats av skada för vilken han har fått ersättning, skall denna fogas till överlåtelsepriset, om förutsättningarna i bestämmelsen uppfylls. Detta behandlas närmare i kapitel 7.

3 Skattefria ersättningar

3.1 Allmänt om grunderna för skattefria ersättningar

Ett skadestånd eller en därmed jämförbar prestation som inte har erhållits i stället för skattepliktig inkomst och inte heller som ersättning för minskade inkomster eller försämrad utkomst utgör i regel skattefri inkomst.

Utbetalning av skattefria skadestånd kan bygga på ett i skadeståndslagen (412/1974) avsett annat skadeståndsansvar än på ett skadeståndsansvar baserat på avtal. Enligt 5 kap. 5 § i skadeståndslagen skall vid sakskada ersättas kostnaderna för reparation av saken och andra omkostnader till följd av skadan samt värdeminskning eller värdet av förstört eller förskingrat gods och därtill minskning i inkomst eller uppehälle.

Exempel 1: Pelle har med flit slagit sönder Anders cykel. Pelle är skyldig att ersätta kostnaderna för reparationen av Anders cykel. Pelles ersättning utgör skattefri inkomst för Anders.

Skattefria ersättningar kan även betalas ut på grundval av andra lagar och avtalsansvar.

Exempel 2: En hyresgäst har skadat hyresvärdens egendom som har varit föremål för uthyrning. Hyresgästen är tvungen att betala skadestånd med anledning av skadan. Skadeståndet betraktas inte som skattepliktig inkomst för hyresvärden. Det är fråga om en sakskada som utgör skattefri inkomst. Resultatet är detsamma även om hyresgarantin används för betalningen av skadeståndet.

Högsta förvaltningsdomstolen och centralskattenämnden har till exempel fattat följande beslut om skattefria ersättningar:

HFD:2015:169: A hade lämnat ett köpanbud på bostadsaktier. Säljaren hade antagit anbudet, men därefter vägrat sälja lägenheten till A och till A betalat en gottgörelse som motsvarade den handpenning som A betalat. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att syftet med en gottgörelse som motsvarade handpenningen var att kompensera köparen av bostadsaktierna för den skada som köparen lidit till följd av säljarens avtalsbrott, utan att köparen blev tvungen att presentera bevis om skadans grund och omfattning. Gottgörelsen betraktades som en sådan med skadestånd jämförbar ersättning som avses i 78 §. Eftersom gottgörelsen inte hade erhållits i stället för skattepliktig inkomst, skulle den inte betraktas som skattepliktig inkomst för A.

CSN 24/2001: Ett aktiebolag hade genom att minska aktiekapitalet makulerat sina aktier som inte bytts på sinom tid. Dessa aktier hade varit avsedda för att i form av fusionsvederlag överlämnas till aktieägare i andra bolag som på olika tider fusionerats med bolaget. Personen hade ägt aktier i det andra bolaget som fusionerats med det ifrågavarande bolaget, vilka aktier han inte hade bytt på sinom tid. Ersättningen som han fått för bortfall av aktieägares rättsliga ställning ansågs inte ha erhållits i stället för skattepliktig inkomst, utan som sådant skattefritt skadestånd som avses i ISkL 78 §.

HFD:2007:88: Ersättning på grund av felaktig skatterådgivning ansågs inte ha fåtts i stället för skattepliktig inkomst, och den kunde således inte betraktas som skattepliktigt skadestånd. I avgörandet var det frågan om i vilken ordning egendomens försäljning och donering genomfördes. Det utvalda alternativet ledde till större skattebelopp än vad försäljning och donering i annan ordning skulle ha lett till. Ersättningen gällde i verkligheten inte för skatt som betalades för inkomsten, utan för skattepåföljder på grund av doneringen. De som lidit skada fick inte heller efter ersättningen mera inkomst än vad de hade fått om doneringen och överlåtelsen hade skett i annan ordning.

3.2 Skattefria skadestånd som betalas utifrån speciallagar

I rättspraxis har gottgörelse som avses i 11 § i lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män (609/1986) betraktats som skattefri.

HFD 1993-B-514: I beslutet konstaterade högsta förvaltningsdomstolen att gottgörelsen på 20 000 mark som med anledning av diskriminering på grund av kön enligt dom skulle betalas till den person som hade sökt stadens befattning, men som inte hade blivit vald, var en sådan gottgörelse som avsågs i 11 § i lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män och som personen hade rätt till oavsett om arbetsgivarens förfarande hade orsakat skada eller inte. En gottgörelse enligt jämställdhetslagen ska betraktas som jämförbar med skadestånd. Den har dock inte erhållits i stället för skattepliktig inkomst och inte i övrigt som ersättning för minskade inkomster eller försämrad utkomst. Därför skulle gottgörelsen inte betraktas som skattepliktig inkomst för mottagaren av gottgörelsen.

När diskrimineringsförbudet har brutits, ska gottgörelse betalas oavsett om förfarandet har orsakat skada eller inte. Gottgörelsen är inget egentligt skadestånd, men relationen mellan den och skadestånd är sådan att gottgörelsen kan betraktas som jämförbar med skadestånd. ISkL 78 § behandlar därför skadestånd och därmed jämförbara ersättningar på samma sätt.

Centralskattenämnden har i sitt avgörande CSN 22/2011 ansett att en gottgörelse som avses i 23 § i diskrimineringslagen ersatte lidande som ett lagstridigt förfarande hade orsakat och att gottgörelsen inte utgjorde skattepliktig inkomst för mottagaren av gottgörelsen.

3.3 Ersättningar som betalas ut för en inställd resa eller ett inställt evenemang

Flygbolag kan betala ut ersättning till passagerare, om en resa försenas eller ställs in eller om en passagerare går med på att inte resa på grund av överbokning. Ersättningar som flygbolag betalar ut är i regel fasta och bygger inte på inkomstbortfall. Ersättning för försenat eller inställt flyg kan även betalas ut av försäkringsbolaget.

Ersättningar som betalas ut för att en tågresa, ett flyg eller en bussresa har försenats, ställts in eller skjutits upp betraktas som sådana skattefria skadestånd som avses i ISkL 78 §, oberoende av vem (ett trafikföretag, ett försäkringsbolag eller en tredje part) som betalar ut ersättningen. Sådan inkomst kommer inte i stället för skattepliktig inkomst, utan den betalas ut på någon annan grund. Grunden kan till exempel vara ersättning för priset på en betald biljett eller täckning av en försening eller eventuella extra kostnader på grund av att en resa med ett fortskaffningsmedel har försenats, ställts in eller skjutits upp.

Ovannämnda kostnader kan också betraktas som skattefria ersättningar när det är fråga om tjänsteresor. Det skadestånd som betalas ut till resenären betalas inte av arbetsgivaren, och skadeståndet betalas inte i stället för lön. Men om arbetsgivaren betalar ut ersättning till en arbetstagare för att en resa med ett fortskaffningsmedel har försenats, ställts in eller skjutits upp, utgör ersättningen alltid lön för arbetstagaren.

En ersättning som har betalats ut för ett inställt evenemang, till exempel återbetalning av priset på en biljett till köparen, utgör en prestation som enligt ISkL 78 § är jämförbar med skadestånd och utgör skattefri inkomst för mottagaren.

3.4 Ersättningar för förlorad eller skadad egendom

Enligt ISkL 36 § 2 punkten är försäkringsbelopp som utbetalts för sakskada eller annan därmed jämförbar skada inte skattepliktig inkomst, om de inte erhållits i stället för skattepliktiga inkomster. Skadestånd och stilleståndsersättning som har fåtts utifrån en trafikförsäkring utgör i allmänhet skattefri inkomst.

HFD 1984-II-569: Under skatteåret hade A fått 31 000 mark i ersättning för en skadad personbil utifrån trafikförsäkringen. Den skadade bilen, som inte hade kunnat repareras till skäliga kostnader, hade då överlåtits till försäkringsbolaget i enlighet med 6 § 3 mom. i trafikförsäkringslagen. Överlåtelsen av fordonet i samband med ersättningen för en trafikskada skulle inte betraktas som en sådan tillfällig egendomsöverlåtelse som avses i inkomstskattelagstiftningen. Ersättningen för trafikskadan var inte heller på någon annan grund en ersättning som hade erhållits i stället för skattepliktig inkomst, utan den var i sin helhet ett skadestånd som inte var skattepliktig inkomst.

Om man med skadeståndet ersätter egendom som hör till den skattskyldiges privata hushåll, såsom till exempel hemlösöre, är ersättningen skattefri.

4 Skattepliktiga ersättningar

4.1 Skattepliktig kapitalinkomst

Skadestånd som har fåtts i stället för skattepliktig kapitalinkomst utgör skattepliktig kapitalinkomst. Om till exempel en skattskyldig som hyr ut en lägenhet har en avbrottsförsäkring och lägenheten som han hyr ut förstörs i en eldsvåda, utgör inkomsten som i stället för hyran har fåtts från avbrottsförsäkringen kapitalinkomst.

Högsta förvaltningsdomstolen har till exempel fattat följande beslut om ersättningar som betraktas som skattepliktiga kapitalinkomster:

HFD 1996-B-521: Skadestånd som banken hade betalat till kunden på grund av att banken felaktigt hade betraktat räntan på en deposition skattefri utgjorde skattepliktig kapitalinkomst till den del som den skulle anses ha erhållits i stället för skattepliktig inkomst.

HFD 2.10.2002 liggare 2346: En räkenskapsbyrå misstog sig i samband med beräkning av aktiebolagets nettoförmögenhet så att en betydande del av ägarens dividender beskattades som förvärvsinkomst, även om den enligt räkenskapsbyråns beräkningar borde i sin helhet utgöra kapitalinkomst. Skadeståndet som på grund av räkenskapsbyråns ansvarsförsäkring betalades till aktiebolagets ägare betraktades som kapitalinkomst.

Ersättningar vid hävning av köp har också betraktats som skattepliktiga kapitalinkomster.

CSN 74/1993: Ett fastighetsköp av ett outbrutet område under 1989 skulle hävas på grund av köparens insolvens. Då skulle säljaren få behålla 130 000 mark av köpesumman på 370 000 mark i ersättning för utebliven skattefri försäljningsvinst och för minskning av markens värde. Köparen hade betalat sammanlagt 170 000 mark av köpesumman under 1989 och 1990. Beloppet på 130 000 mark som säljaren behöll vid hävningen av köpet ska betraktas som en sådan skattepliktig kapitalinkomst som avses i ISkL 29 § och 32 § det skatteår då köpet hävs.

Ersättning som har fåtts utifrån skogsförsäkring i stället för kapitalinkomst av skogsbruk har separat föreskrivits som skattepliktig kapitalinkomst (ISkL 43 § 2 mom.).

4.2 Skattepliktig förvärvsinkomst

4.2.1 Allmänt om ersättningarnas karaktär i beskattningen

Ett skadestånd som ersätter en utebliven förvärvsinkomst är en skattepliktig förvärvsinkomst. Skattepliktig förvärvsinkomst är likaså ersättning för inkomst som inte erhållits på grund av att den som lidit skada inte kunnat använda sina arbetsredskap. Ersättning för försämrad utkomst utgör i praktiken alltid skattepliktig förvärvsinkomst.

HFD 1970-II-510: Som skattepliktig inkomst har ansetts skadestånd som patentinnehavare erhållit för kränkning av patenträtten.

Ett skadestånd eller en därmed jämförbar prestation som betraktas som skattepliktig förvärvsinkomst utgör en så kallad annan förvärvsinkomst i beskattningen, oberoende av vilken inkomst som ersättningen har erhållits i stället för. Även om ett skattepliktigt skadestånd har erhållits i stället för löneinkomst, betraktas skadeståndet därmed inte som löneinkomst i beskattningen. Med anledning av ersättningen beviljas till exempel inte avdrag för inkomstens förvärvande från löneinkomst (ISkL 95 § 1 mom. 1 punkten), och ersättningen räknas inte in i grunderna för förvärvsinkomstavdrag (ISkL 105 a §) och arbetsinkomstavdrag (ISkL 125 §) som görs på tjänstens vägnar.

4.2.2 Ersättningar utifrån försäkring

Tillämpningsområde för ISkL 78 § omfattar prestationer som bygger på en försäkring och som utgör ersättning för en skada. Bestämmelsen kan även bli tillämplig på prestationer som bygger på en ansvarsförsäkring, om mottagaren av en ersättning har erhållit ersättningen i stället för skattepliktig inkomst eller som ersättning för minskade inkomster. En ansvarsförsäkring ger skydd vid ersättningsskyldighet, om den försäkrade blir skyldig att betala skadestånd till en annan person.

Skatteplikten för ersättning avgörs alltid enligt principerna i ISkL 78 § och det spelar ingen roll om försäkringsbolaget betalar ut ersättningen till försäkringstagaren eller direkt till den skadelidande.

Ansvarsförsäkringar har utvecklats för olika ändamål. Ansvarsförsäkringen kan vara en ansvarsförsäkring för till exempel en privatperson eller en fastighet. Med stöd av den sistnämnda ersätts bland annat snö- och isras från ett tak samt fall som förorsakas av hala trottoarer.

HFD 1980-II-567: En skattskyldig hade halkat på sitt bostadsbolags trottoar som inte hade sandats. På grund av en skada som olycksfallet hade orsakat blev den skattskyldige arbetsoförmögen för en period av ungefär fyra månader. Arbetsgivaren hade betalat ut lön till den skattskyldige för arbetsoförmögenhetstiden. Försäkringsbolaget hade ersatt arbetsgivaren den utbetalda lönen med stöd av en ansvarsförsäkring som bostadsbolaget, som varit ansvarigt för den hala trottoaren, hade tecknat. Dessutom hade försäkringsbolaget betalat ut ersättning till den skattskyldige för inkomstbortfallet. HFD ansåg att det inte förelåg någon grund på vilken lönen från arbetsgivaren eller ersättningen från försäkringsbolaget ens delvis skulle ha varit skattefri.

Vanliga ansvarsförsäkringar är också läroinrättningarnas ansvarsförsäkringar, yrkesutövarnas ansvarsförsäkringar (till exempel advokater), ansvarsförsäkringar för tävlings- och rekreationsverksamhet samt ansvarsförsäkringar som utvecklats för industriell verksamhet.

En ansvarsförsäkring ingår ofta i olika kombinationsförsäkringar, såsom hemförsäkringar och reseförsäkringar. En annan allmän försäkring som ingår i kombinationsförsäkringar är rättsskyddsförsäkring. En rättsskyddsförsäkring ersätter rättegångskostnader, och en försäkringsersättning utgör i regel inte skattepliktig inkomst med stöd av ISkL 78 §.

4.2.3 Ersättningar som betalas ut på grundval av speciallagar

Tillämpningsområdet för ISkL 78 § omfattar ersättningar som betalas ut för skador på grundval av flera speciallagar. Ersättningar som betalas ut på grundval av brottsskadelagen (1204/2005) utgör skattepliktig förvärvsinkomst till den del de utgör ersättning för bortfall av skattepliktiga inkomster eller för försämrad utkomst.

Ett annat exempel på detta finns i lagen om ersättning av statens medel som till följd av frihetsberövande skall betalas till oskyldigt häktad eller dömd (422/1974). Lagen fastställer att den som har varit anhållen eller häktad för ett brott har rätt att av staten få ersättning för frihetsberövandet. Enligt 4 § i nämnda lag betalas gottgörelse för kostnader, för minskning i inkomst eller uppehälle och för lidande som ersättning. Bland dessa utgör gottgörelse för minskning i skattepliktig inkomst och gottgörelse för minskning i uppehälle skattepliktig inkomst, medan ersättning för kostnader och ersättning för lidande är skattefri.

Dessutom kan patientförsäkringslagen (948/2019) betraktas som en speciallag. Ersättningar som betalas ut för minskning i inkomster eller underhållsmöjligheter på grundval av patientförsäkringslagen utgör skattepliktig förvärvsinkomst. Ersättningar som betalas ut för sveda och värk, bestående lyte och men samt för begravnings- eller sjukvårdskostnader eller andra motsvarande kostnader är skattefria i enlighet med ISkL 80 § 1 punkten.

5 Avtalsvite

Avtalsvite gäller avtalsbrott. Det finns inga särskilda bestämmelser om att ett avtalsvite ska vara skattefritt och därför är det skattepliktig inkomst med stöd av ISkL 29 §. Avtalsvitet är skattepliktigt även om den inkomst som utgör grunden för vitet är skattefri.

Avtalsvite ska hållas separat från skadestånd därför att avtalsvite är en ersättning för avtalsbrott, som man i förväg kommit överens om i avtalet, och beloppet av avtalsvite inte i sig bygger på skadans omfattning.

Avtalsvite kännetecknas av att det inte förutsätter vållande och ersättningsbeloppet har avtalats i förväg. Även om ett avtalsvite har fastställts i ett avtal är det även möjligt att få skadestånd, om förutsättningarna för skadestånd uppfylls och avtalsvitet inte täcker hela skadebeloppet. När ett avtal ingås fastställs ändå inte alltid ett avtalsvite. Utifrån avtalsansvaret kan en part även bli tvungen att betala skadestånd. Till skillnad från ett avtalsvite förutsätts då vållande och ersättningsbeloppet begränsas till skadebeloppet.

En betalning som fåtts som avtalsvite utgör kapitalinkomst för mottagaren om den gäller överlåtelse av egendom, avkastning på egendom eller annan inkomst som influtit av egendom. I annat fall utgör inkomsten förvärvsinkomst.

Utgifter som avtalsvitet medfört är avdragbara utgifter. Sådana utgifter är till exempel advokatkostnader och rättegångskostnader. För betalaren av avtalsvite utgör även avtalsvitet en avdragbar utgift om den gäller förvärv av skattepliktig inkomst.

6 Dröjsmålsränta

Ränta som betalats på skadestånd och andra prestationer som hänför sig till dessa, såsom ersättning för rättegångskostnader, är mottagarens skattepliktiga kapitalinkomst. Räntan är också skattepliktig när skadeståndet är skattefritt.

7 Hur skadestånd och försäkringsersättning påverkar beskattningen av överlåtelsevinst

Ersättningen för skada läggs till överlåtelsepriset för överlåtelseåret och de fem föregående åren, om den överlåtna egendomen medan den varit i den skattskyldiges besittning drabbats av en skada för vilken den skattskyldige fått ersättning. Ersättningen läggs dock till överlåtelsepriset endast om den inte använts för att ersätta eller iståndsätta den förstörda eller skadade egendomen eller lagts till kapitalinkomsten av skogsbruk (ISkL 46 § 5 mom.).

För att bestämmelsen ovan ska kunna tillämpas ska egendomen ha lidit konkret skada som ska åtgärdas med ersättningen. Om skadeståndet betalas på grund av en indirekt immateriell skada, tillämpas ISkL 78 § på det.

En skattefri försäkringsersättning påverkar inte en fastighets anskaffningsutgift som dras av i beskattningen av överlåtelsevinst (HFD:2022:84). Skadestånd som läggs till överlåtelsepriset och högsta förvaltningsdomstolens beslut ovan behandlas närmare i Skatteförvaltningens anvisning Vinster och förluster från överlåtelse av egendom i en fysisk persons inkomstbeskattning.

8 Hur försäkringsersättningen påverkar hushållsavdraget

Den skattskyldige kan ha tagit emot skadestånd från ett försäkringsbolag eller som slutresultat av en rättegång för sådant arbete på grund av vilket han eller hon yrkar hushållsavdrag. Enligt bestämmelsen om hushållsavdraget i ISkL 127 b § får den skattskyldige dra av kostnader som hen har betalat. Hushållsavdrag beviljas därför inte till den del som försäkringsbolaget eller annan instans har ersatt kostnader för den skattskyldige (om försäkringsersättning HFD:2008:55). Till denna del har den skattskyldige inte betalat kostnaderna själv.

9 Kostnader för att erhålla skadestånd och försäkringsersättning

Advokatarvoden som har betalats för att erhålla en skattepliktig ersättning och andra motsvarande rättegångskostnader är avdragsgilla. De är avdragbara också då rättegången inte har lett till eftersträvat resultat, det vill säga den påyrkade skattepliktiga ersättningen inte har fåtts. Rättegångskostnaderna är dock inte avdragbara till den del som man har fått ersättning för dem från motparten eller av en försäkring. Avdrag för rättegångskostnader i personbeskattningen behandlas närmare i Skatteförvaltningens anvisning Avdrag för böter, rättegångskostnader samt kostnaderna för skilje- och medlingsförfarande i personbeskattningen.

Om den skattskyldige på grund av rättegång har fått olika prestationer, liksom skadestånd som ska beskattas som förvärvsinkomst och dröjsmålsränta som ska beskattas som kapitalinkomst, hänförs de rättegångskostnader som ska dras av till de olika prestationerna i förhållande till deras storlekar.

Den skadelidande kan själv utföra arbete som har samband med skadehändelsen, till exempel olika utrednings- och samordningsuppgifter, som hen skulle ha kunnat anställa en extern part till vilken hen skulle betala ut ersättning för ett sådant arbete.

HFD 2.8.2017 liggare 889: Förvaltningsdomstolen hade ålagt kommunen att ersätta A:s rättegångskostnader med 4 000 euro. Förvaltningsdomstolen hade bedömt att av ersättningen var 1 500 euro ersättning för omkostnader och 2 500 euro arvode. A hade i sitt eget ärende inte anlitat biträde när han anförde besvären, utan hade själv satt upp besvärsskrifterna och utfört de övriga arbetsuppgifter som ändringssökandet hade inneburit.

Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att ersättningen för rättegångskostnader till den del som den var arvode utgjorde ersättning för arbete som rättegången hade medfört för parten. Det var inte frågan om ett skattefritt skadestånd som avses i 78 § i inkomstskattelagen, utan om skattepliktig förvärvsinkomst som avses i 29 § i inkomstskattelagen. Förskottsinnehållning skulle verkställas på arvodet.

HFD 6.4.1993 liggare 1319: Den skattskyldige, som var advokat, hade instämts som svarande i underrätten i ett ärende om allmän pantsättning. I den skattskyldiges hemförsäkring ingick en rättsskyddsförsäkring som ersatte rättegångskostnaderna. Den skattskyldige kom överens med försäkringsbolaget om att den skattskyldige sköter målet själv. Efter att målet hade avgjorts fakturerade den skattskyldige försäkringsbolaget för advokatarvodet. Försäkringsbolagets betalning av arvodet utgjorde skattepliktig inkomst för den skattskyldige, och det var inte fråga om en skattefri försäkringsersättning.

Om en skadelidande fakturerar ett försäkringsbolag eller den som har orsakat skadan för ett arbete som den skadelidande har utfört själv, betraktas ersättningen som sådan skattepliktig förvärvsinkomst som avses i ISkL 29 §. Det är då inte fråga om ett skattefritt skadestånd som avses i ISkL 78 §, utan det är fråga om en ersättning som har betalats ut för ett arbete. Ersättningen utgör skattepliktig förvärvsinkomst, även om den skattskyldige har utfört arbetet för att erhålla ett skattefritt skadestånd eller en därmed jämförbar ersättning.

 

ledande skattesakkunnig Tero Määttä

överinspektör Sini Stellberg

Sidan har senast uppdaterats 17.4.2024