Ränteinkomster som omfattas av källskatt

Giltighet
Fr.o.m. 2013

För vilka ränteinkomster betalas det källskatt?

Lagen om källskatt på ränteinkomst (1341/1990) gäller följande inhemska ränteinkomster:

  • ränta på depositioner som har betalats till en inhemsk depositionsbank, det finska filialkontoret för en utländsk kreditinrättning eller till ett intressekontor som grundats av arbetsgivaren, om kontot är avsett för mottagandet av depositioner från allmänheten
  • ränta som har betalats på tillgångar som mottagits på kontot för ett företag som tillhandahåller betaltjänster (lagen om betalningsinstitut 290 och 297/2010)
  • ränta som betalats på tillgångar som mottagits på det finska filialkontoret för en utländsk kreditinrättning (lagen om utländska betalningsinstituts verksamhet i Finland 298/2010)
  • ränta som har betalats på masskuldebrevslån enligt 34 § i lagen om skuldebrev (622/1947) om lånet har erbjudits för teckning av allmänheten. Källskatt behöver dock inte betalas om man inte behöver offentliggöra ett prospekt om lånet enligt 4 kap. 3 § 1 mom. 1–3 punkterna i värdepapperslagen. I det senare fallet är det vanligtvis fråga om erbjudanden som inriktats till institutionella placerare, där värdepapper uteslutande erbjuds till kvalificerade investerare eller till färre än 150 investerare eller när värdepapper erbjuds till anskaffning till ett värde av minst 100 000 euro per investerare. På ett masskuldebrevslån som uppfyller villkoren i 4 kap. 3 § 1 mom. 1–3 punkterna i värdepapperslagen tillämpas inte källskatt på ränteinkomst, även om ett sådant lån skulle erbjudas som en del av ett emissionsprogram som ingår i ett grundprospekt som godkänts av Finansinspektionen eller motsvarande behörig myndighet i ett annat land.

Källskatt på ränteinkomst omfattar inte

  • ränta som enligt lag är skattefri
  • ränta som betalas på eftermarknaden i s.k. mellanöverlåtelsesituationer
  • ränta på en deposition eller ett masskuldebrevslån i vilka spararens medel är placerade genom ett långsiktigt sparavtal enligt 54 d § i inkomstskattelagen (1743/2009, tillämpas från och med 2010).

Källskatten gäller konton och masskuldebrev som är tillgängliga för allmänheten

Enligt 3.1 § 1 mom. i lagen om källskatt på ränteinkomster ska de i den nämnda bestämmelsen nämnda depositionerna göras på ett konto som är tillgängligt för allmänheten för att den nämnda lagen ska kunna tillämpas på depositionerna. Enligt 3 § 1 mom. 2 punkten i lagen ska också masskuldebrev vara avsedda för att tecknas av allmänheten.

Lagen om källskatt på ränteinkomst tillämpas på räntan på ett masskuldebrevslån som en finsk räntebetalare emitterat på den inhemska marknaden, oberoende av i vilket land lånet har emitterats.

Källskatt betalas på depositionsräntor för bankkonton

Räntor på kontodepositioner i en inhemsk depositionsbank eller i det finska filialkontoret för en utländsk kreditinrättning är underkastade källskatt om depositionen har gjorts på ett konto som är avsett för mottagande av allmänhetens depositioner.

Kontovillkoren godkänns och iakttagandet av dessa övervakas av Finansinspektionen. Räntor som betalats på bankdepositioner omfattas av källskatt om Finansinspektionen har godkänt kontovillkoren.

Avtal om anskaffning av medel, vilkas villkor bestäms kundspecifikt (som s.k. notariatavtal), omfattas inte av källskatt.

Källskatt måste betalas även om räntan är kundspecifik

I de kontovillkor som godkänts av Finansinspektionen fastställs i allmänhet inte räntan på depositionerna. Räntan kan sålunda växla t.ex. beroende på depositionens storlek och den tid för vilken depositionen gjorts. Räntans storlek kan även växla från kund till kund.

Om depositionen görs på ett av Finansinspektionen godkänt konto som är avsett för mottagande av depositioner från allmänheten kan källskattelagen tillämpas på den ränta som betalats på depositionen, även om man med varje enskild kund separat kommit överens om räntans storlek. Om räntan dock tydligt avviker från marknadsräntan eller om man på annat sätt kan konstatera att det i själva verket inte är fråga om en prestation som ska betraktas som ränta utan t.ex. om en löneinkomst eller en köpesumma, ska räntan behandlas enligt ärendets verkliga natur.

Depositioner i intressekontor omfattas vanligtvis av källskatt

Intressekontorsverksamhet har inte definierats i lag. Det handlar om ett arrangemang mellan en enskild arbetsgivare och arbetstagarna. Intressekontoren är i allmänhet oregistrerade organisationer som främst större arbetsgivare har inrättat för sin personal och för vilka det fastställts stadgar eller reglemente. Till intressekontorens verksamhet hör i allmänhet att ta emot medlemmarnas depositioner, att sörja för medlemmarnas betalningar och att bevilja lån till löntagarna.

Personalen vid bolag som står i ett koncernförhållande kan höra till ett intressekontor som ett av koncernens bolag har bildat. Likaså kan de pensionärer, som före de blivit pensionerade var medlemmar i intressekontoret, fortsättningsvis vara medlemmar. Även i dessa fall omfattas den betalda räntan av källskattelagen.

Hur beskattas räntorna som intressekontoret betalar?

Källskattelagen omfattar depositionsräntorna som gjorts på ett sådant konto i ett intressekontor som motsvarar ett konto i en bank för mottagande av depositioner från allmänheten. Bestämmelsen förutsätter att företagets intressekontorsverksamhet som en helhet ska motsvara bankers och andra penninginrättningars in- och utlåningsverksamhet.

När det endast är fråga om ett arrangemang mellan arbetsgivaren och arbetstagaren, kan prestationer som i själva verket ska anses som lön betalas under namn av ränta på en deposition i ett intressekontor. Så är t.ex. fallet när löntagaren får är klart högre ränta på sin deposition än i en vanlig bank eller när löntagaren kan finansiera sin deposition med ett lån av sin arbetsgivare till låg ränta.

Bankernas personalkonton kan jämställas med intressekontorskonton

Bankernas personalkonton är inte konton som är avsedda för att ta emot depositioner från allmänheten om deponenterna har begränsats till bankernas egen personal. Räntorna på dessa kan jämställas med räntor på depositioner i intressekontor och behandlas som om de omfattas av källskattelagen, såvida ovan nämnda förutsättningar uppfylls.

Om det med personalen i en bank inom ramen för kontovillkoren för ett konto som är avsett för mottagande av depositioner från allmänheten överenskoms om en ränta som är väsentligt högre än den ränta som under samma förhållanden betalas till en utomstående kund kan man inte anse att räntan omfattas av källskattelagen utan den bör betraktas som en lön som omfattas av inkomstbeskattningen och förskottsinnehållningen.

Källskatten gäller masskuldebrevslån som är tillgängliga för allmänheten

Enligt 34 § i lagen om skuldebrev kan masskuldebrev emitteras av offentliga samfund och bokföringsskyldiga. Lagen om källskatt på ränteinkomster gäller räntor på masskuldebrevslån som avses i 34 § i lagen om skuldebrev om lånet har bjudits ut till allmänheten för teckning. Källskatt behöver dock inte betalas om man inte behöver offentliggöra ett prospekt om lånet enligt 4 kap. 3 § 1 mom. 1–3 punkterna i värdepapperslagen.

Skatteförvaltningen har gett en anvisning om beskattningen av masskuldebrevslån enligt inkomstskattelagen.

Räntor som betalas på masskuldebrevslån omfattas inte alltid av källskatt

Lagen om källskatt på ränteinkomst kan inte tillämpas då det är uppenbart att man med namnet på räntan försöker betala en prestation som i verkligheten har annan karaktär, t.ex. lön eller dividend.

Räntan på ett masskuldebrevslån förblir utanför området för lagen om källskatt på ränteinkomst när lånet, antingen på grund av lånevillkoren eller i praktiken, endast riktar sig till en snävt begränsad personkrets, såsom ett företags ledning eller huvuddelägare. Dessutom förutsätts att räntan eller de övriga lånevillkoren avviker från det normala eller det av arrangemangen annars går att sluta sig till att det i själva verket är fråga om t.ex. betalning av lön eller dividend.

Källskattelagen kan tillämpas även om masskuldebrevslånet har få tecknare

Om rätten att teckna ett lån inte har begränsats i lånevillkoren och dess ränta och övriga villkor kan anses normala förhindrar inte enbart det faktum att antalet tecknare är litet att källskattelagen tillämpas.

Även lån för andra än allmänheten kan omfattas av källskattelagen om vilka man redan vid emissionstidpunkten vet att lånen under hela lånetiden kommer att förbli hos tecknaren och om räntevillkoren och de övriga villkoren är normala. Källskattelagen kan tillämpas även om lånet inte har noterats på börsen.

Gottgörelser som betalats i samband med mellanöverlåtelser omfattas av inkomstbeskattningen

Enligt 4 § 2 punkten i lagen om källskatt på ränteinkomst ska källskatt på ränteinkomst inte betalas för avkastning som ska anses som ränta eller för annan gottgörelse som betalas i samband med överföring av en deposition eller överlåtelse av ett masskuldebrev. På eftermarknaden betalad räntegottgörelse och eftermarknadsgottgörelse omfattas av inkomstbeskattningen.

Om ett masskuldebrevslån överlåts före förfallodagen betalar köparen förutom eftermarknadsgottgörelse även masskuldebrevslånets kapital till säljaren. Beroende på masskuldebrevslånets ränta och övriga villkor och den allmänna räntenivån kan lånekapitalet vid mellanöverlåtelsen betalas till ett belopp som underskrider eller överstiger dess nominella värde. Överlåtelsevinster för masskuldebrevslån har behandlats i anvisningen om beskattning av masskuldebrevslån enligt Inkomstskattelagen

På förfallodagen betalar den som emitterat masskuldebrevslånet ränta och tar ut källskatt på den.

Nollkupongslån beskattas vid inkomstbeskattningen

Källskatten gäller endast betalda prestationer som kallats ränta (motiveringarna för regeringens proposition 123/90). Skillnaden mellan emissionspriset och inlösningspriset för skuldebrev utan ränta, d.v.s. så kallade nollkupongslån, är således inte en ränta som omfattas av källskatt utan den beskattas vid inkomstbeskattningen.

Indexgottgörelse jämställs med ränta i källskattelagen

Även en indexgottgörelse jämställs enligt 3 § 3 mom. i lagen om källskatt på ränteinkomst med en ränta som avses i lagen. Med detta har man strävat efter att förekomma en eventuell introduktion av indexbundna masskuldebrevslån på marknaden.

Gottgörelsen som binds till valutakursens utveckling betraktas som indexgottgörelse som ska jämställas med ränta på sätt som avses i lagen om källskatt på ränteinkomst (Centralskattenämnden 2001/6). Man ska betala källskatt på den i enlighet med lagen om källskatt på ränteinkomst.

Vilka räntetagare är skyldiga att betala källskatt?

Fysiska personer och dödsbon

Skyldiga att betala källskatt på ränteinkomst är allmänt skattskyldiga fysiska personer och inhemska dödsbon. Källskatt på ränteinkomst gäller inte begränsat skattskyldiga eller juridiska personer.

De ränteinkomster en fysisk person erhåller omfattas av källskatt även om räntan ingår i näringsinkomsten av rörelse, yrke eller jordbruk.

Oregistrerade föreningar

Oregistrerade föreningar är inte sådana samfund och sammanslutningar som avses i lagen om skatt på inkomst och förmögenhet. Till exempel kaffekassan på en arbetsplats eller en klassnämnd kan vara en oregistrerad förening. Om en sådan förening har deponerat sina medel på ett konto som omfattas av källskatten och sålunda är räntetagare, är det fråga om en grupp fysiska personer som verkar i namn av en oregistrerad förening. Ränteinkomsten som den oregistrerade föreningen fått omfattas sålunda av källskatten på ränteinkomst.

Diplomater omfattas inte av lagen om källskatt på ränteinkomst

Källskatt på ränteinkomst gäller inte diplomater som avses i 12 § i inkomstskattelagen (HFD 1992/2021).

Hur uppbärs källskatten på ränteinkomst?

Hur stor är källskatten?

Fr.o.m. år 2012 är källskatten 30 %. År 2011 var källskatten 28 %. Källskatten beräknas för varje betald räntepost i hela tio cent så att överskridande cent lämnas obeaktade (6 § 2 mom.).

Om räntan betalas i utländsk valuta ska räntan vid beräknandet av källskatt på ränteinkomst omvandlas till euro i enlighet med den valutakurs som publicerats av den europeiska centralbanken som gäller då räntan betalas.

Vem är skyldig att ta ut skatt?

Källskatten på ränteinkomst tas ut av den som betalar räntan om denna är en depositionsbank, ett finskt filialkontor för en utländsk kreditinrättning, ett andelslag, ett intressekontor som inrättas av en arbetsgivare eller den som emitterat masskuldebrevslånet. Övriga räntebetalare är inte skyldiga att ta ut källskatt.

Källskatten tas ut när räntan betalas till den skattskyldige eller krediteras den skattskyldiges konto.

När kan räntebetalare avstå från att uppbära källskatt?

Räntebetalaren har rätt att avstå från att ta ut källskatt på ränteinkomst endast om räntetagaren åt räntebetalaren uppvisar en utredning som visar att han eller hon inte är skattskyldig (10 §) enligt 2 § lagen om källskatt på ränteinkomst.

Enligt 1 § i förordningen om källskatt på ränteinkomst (428/2000) uttas källskatt inte om

  • ränta betalas till staten eller till en statlig inrättning, till en kommun, till ett kommunförbund eller till en församling
  • ränta betalas på en sådan mottagares konto vars innehavare bevisligen är ett i inkomstskattelagen avsett registrerat samfund eller en registrerad sammanslutning eller en samfälld förmån
  • räntetagaren visar åt betalaren med ett källskattekort eller genom identifieringsmetoden som avses i 10 § källskatteförordningen (567/2010) att han eller hon är begränsat skattskyldig eller
  • det handlar om ränta på ett i 2 § skattelättnadslagen avsett obligationslån.

Vad ska man göra om källskatt har uttagits utan grund hos en fysisk person?

Enligt 14 § i lagen om källskatt på ränteinkomst ska källskatt som har uttagits hos räntetagaren utan grund betraktas som förskott på inkomstskatten. Källskatt kan t.ex. ha uttagits utan grund på en deposition som är skattepliktig vid inkomstbeskattningen.

Då ska den skattskyldige bifoga till sin stattedeklaration ett intyg över den uttagna källskatten. Dessutom ska betalaren intyga att källskatt inte har rättats och att den inte heller kommer att rättas (34 § lagen om beskattningsförfarande).

Betalaren kan också återbetala en ogrundat uttagen källskatt på ränteinkomst till prestationstagaren. Då får betalaren den till för högt belopp uttagna källskatten tillbaka genom att dra av beloppet från den källskatt som ska deklareras för samma skatteår eller genom att lämna in en rättelsedeklaration till periodskattedeklarationen.  Rättelse av periodskattedeklarationen enligt 7.3 § i skattekontolagen ska göras inom de fem kalenderår som följer efter skattebetalningen (14.2 § i lagen om källskatt på ränteinkomst). Rättelse av periodskattedeklarationen allokeras till redovisningsårets sista månad. Det återbetalda beloppet ska rättas också i årsanmälan.

Om källskatt uttagits av en sådan skattskyldig, för vilken källskatten inte heller vid inkomstbeskattningen är skattepliktig, kan räntetagaren på ansökan få tillbaka den obefogade skatten av Skatteförvaltningen.

Vad ska man göra om källskatt har uttagits utan grund hos ett samfund?

Källskatt som har uttagits hos ett samfund utan grund betraktas som förskott på inkomstskatten enligt 14.1 § i lagen om källskatt på ränteinkomst. Den omfattas av bestämmelser om användning och återbäring av förskott i lagen om förskottsuppbörd och lagen om beskattningsförfarande.

Betalaren kan också återbetala den ogrundat uttagna källskatt på ränteinkomst till prestationstagaren. Då får betalaren den till för högt belopp uttagna källskatten tillbaka genom att dra av beloppet från den källskatt som ska deklareras för samma skatteår eller genom att lämna in en rättelsedeklaration till periodskattedeklarationen.  Rättelse av periodskattedeklarationen enligt 7.3 § i skattekontolagen ska göras inom de fem kalenderår som följer efter skattebetalningen (14.2 § i lagen om källskatt på ränteinkomst). Rättelse av periodskattedeklarationen allokeras till redovisningsårets sista månad. Det återbetalda beloppet ska rättas också i årsanmälan.

Om betalaren av någon anledning inte rättar den felaktiga eller utan grund uttagna källskatten till prestationstagaren kan betalaren kräva att den uttagna källskatten på ränteinkomst ska beaktas som förskott på inkomstskatten. Då ska den skattskyldige bifoga till sin stattedeklaration ett intyg över den uttagna källskatten på ränteinkomst. Dessutom ska betalaren intyga att källskatt inte har rättats och att den inte heller kommer att rättas (34 § lagen om beskattningsförfarande).

För sådana skatteår som redan gått ut kan samfundet söka ändring av inkomstbeskattningen. En omprövningsbegäran behandlas av samma skattebyrå som enligt Företagsbeskattningsenhetens arbetsordning ska verkställa beskattningen hos samfundet.

Om samfundet av någon anledning inte har uppgifter i beskattningsberäkningen (t.ex. vilande bolag, andelslag eller hemort inte i Finland), ska kundens omprövningsbegäran behandlas som återbäringsansökan enligt 22 § i lagen om förskottsuppbörd. Ansökningarna från begränsat skattskyldiga behandlas av Enheten för internationell beskattning vid Nylands skattebyrå. Andra samfunds återbäringsansökningar enligt 22 § i lagen om förskottsuppbörd behandlas av samma skattebyrå som enligt Företagsbeskattningsenhetens arbetsordning ska verkställa beskattningen hos samfundet.

Skatteförvaltningen debiterar i sista hand av källskatten

Har källskatt inte uttagits för en ränteinkomst som omfattas av källskatt verkställer Skatteförvaltningen debiteringen av källskatten från räntetagaren. Debiteringen verkställs dock inte senare än inom det sjätte året efter utgången av det kalenderår under vilket skatten borde ha uttagits.

I samband med debiteringen ska den skattskyldige, med iakttagande av tillämpliga delar av stadgandena om efterbeskattning, påföras skattetillägg och skatteförhöjning. Skattetillägg och skatteförhöjning påförs inte alltid. Om det t.ex. har verkställts förskottsinnehållning på ränteinkomsten och räntetagaren har deklarerat räntan i sin skattedeklaration påförs i allmänhet inga påföljder.

Vid debiteringen av källskatten är räntans rätta indrivningsår avgörande, d.v.s. den tidpunkt då räntan betalas till den skattskyldige eller krediteras på dennes konto (12 § i lagen om källskatt på ränteinkomst). Källskatt på ränteinkomst ska alltså inriktas på det skatteår för vilket skatten borde ha uttagits.

Avdragande av ränta som hänför sig till ränteinkomst eller avdragande av eftermarknadsgottgörelse vid inkomstbeskattningen

Enligt ISkL 58.3 § är räntorna som hänför sig till ränteinkomst som avses i lagen om källskatt på ränteinkomst eller som ansluter sig till eftermarknadsgottgörelsen som erhållits i samband med överlåtelse av ett masskuldebrevslån enligt nämnda lag inte avdragbara vid inkomstbeskattningen.

Avdragande av eftermarknadsgottgörelse vid inkomstbeskattningen

Skattskyldig, som på eftermarknaden av masskuldebrevslån köper ett skuldebrev, kan vid inkomstbeskattningen från sina kapitalinkomster avdra eftermarknadsgottgörelsen som han betalat i samband med köpet (ISkL 54 a §). Avdraget görs däremot inte från ränteinkomst som omfattas av källskatt på ränteinkomst. Eftermarknadsgottgörelsen som ska avdras kan hänföra sig till ett masskuldebrevslån som omfattas av källskatt, till ett masskuldebrevslån som omfattas av inkomstbeskattningen eller till ett skattefritt masskuldebrevslån.