Falska meddelanden har skickats ut i Skatteförvaltningens namn. Läs mer om falska meddelanden

Beskattning av stipendier, understöd och hederspris

Har getts
6.6.2022
Diarienummer
VH/2794/00.01.00/2022
Giltighet
6.6.2022 - Tills vidare
Bemyndigande
2 § 2 mom. i lagen om Skatteförvaltningen (503/2010)
Ersätter anvisningen
VH/6532/00.01.00/2021, 27.1.2022

I denna anvisning behandlas beskattning av de understöd, stipendier och hederspris som regleras i inkomstskattelagen och som tilldelats en fysisk person.

I anvisningen behandlas inte beskattning av andra pris, till exempel pris som fåtts av arbetsgivaren eller samarbetspartnern eller pris i konst- och skolelevstävlingar. Beskattningen av dessa behandlas i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av priser. I denna anvisning behandlas inte heller beskattning av understöd, stipendier eller hederspris som tilldelats idrottsmän. Beskattningen av dessa behandlas i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av inkomster av idrott.

Det ändrade maximibeloppet för skattefria understöd för 2022 har uppdaterats i anvisningen. Statens konstnärsstipendiet är av beloppet 2 039,63 euro i månaden från 1 januari till 31 maj 2022 och från 1.6.2022 är beloppet 2 080,42 euro i månaden.

1 Inledning

Bestämmelser om beskattningen av stipendier, understöd och hederspris ingår i 82 § i inkomstskattelagen (1535/1992, ISkL). I lagen definieras inte närmare vad som avses med stipendier och andra understöd.

Enligt 82 § ISkL är följande inte skattepliktig inkomst:

  • stipendier och andra understöd som har erhållits för studier eller vetenskaplig forskning eller för konstnärlig verksamhet
  • pris som har utdelats som erkänsla för vetenskaplig, konstnärlig eller allmännyttig verksamhet.

Stipendier, studiebidrag och andra understöd samt pris som erhållits från staten, en kommun eller något annat offentligt samfund eller från Nordiska rådet är skattefria utan övre gräns, enligt 82 § 2 mom.

Stipendier, studiebidrag och andra understöd samt pris som erhållits från andra än offentligrättsliga samfund eller från Nordiska rådet är dock skattepliktig inkomst till den del det sammanlagda beloppet av dem samt av stipendier, andra understöd, studiebidrag och pris som erhållits från offentliga samfund och Nordiska rådet, efter avdrag av utgifterna för inkomstens förvärvande eller bibehållande under skatteåret överstiger det årliga beloppet av ett statligt konstnärsstipendium. Centret för konstfrämjande fastställer årligen beloppet av de skattefria konstnärsstipendierna.

Enligt 82 § 4 mom. i inkomstskattelagen betraktas även stipendier och understöd som avses i 1 § i lagen om vissa stipendier och understöd åt författare och översättare (236/1961) (så kallat biblioteksstipendium) som skattefria understöd.

Enligt 82 § 2 mom. (12.1.2018/13) ISkL är stipendier, studiepenning och andra understöd samt pris fr.o.m. beskattningen för 2019 inkomster för det skatteår under vilket de betalas ut. Till och med 2018 har understöd alltid utgjort inkomst för det skatteår under vilket det har kunnat lyftas.

2 Stipendier och understöd

2.1 Understöd och stipendier som tilldelats av ett offentligt samfund eller Nordiska rådet

Stipendier, studiepenning och andra understöd samt pris som erhållits från ett offentligt samfund eller från Nordiska rådet är i sin helhet skattefria (82 § 2 mom. i ISkL). Offentliga samfund som avses i denna lagbestämmelse är bland annat:

  • staten
  • kommuner
  • samkommuner
  • den evangelisk-lutherska kyrkan och det ortodoxa kyrkosamfundet
  • Finlands Bank
  • Folkpensionsanstalten
  • centraldelegationen för konst
  • Regionala konstkommittéer
  • statens vetenskapliga delegationer, för vilka används den gemensamma benämningen Finlands Akademi
  • arbetsskyddsfonden som verkar under övervakning av social- och hälsovårdsministeriet.

Enligt universitetslagen (558/2009) är finska universitet och högskolor inte sedan 2010 offentliga samfund. Största delen av universiteten är självständiga offentliga inrättningar och några universitet är självständiga privaträttsliga stiftelser. I beskattningen betraktas dessa grupper inte som ett offentligt samfund.

Offentliga samfund enligt 82 § 2 mom. ISkL är inte heller till exempel

  • utländska stater
  • utländska offentliga samfund
  • samfund som ägs av staten eller kommunen, till exempel aktiebolag, eftersom de inte är offentligrättsliga rättssubjekt,
  • privatekonomiska samfund och stiftelser, registrerade föreningar och politiska partier,
  • Finska Kulturfonden.

Enligt 82 § är en förutsättning för att ett understöd, stipendium eller studiestöd från ett offentligt samfund eller från Nordiska rådet ska vara skattefritt att det har beviljats för studier eller för vetenskaplig eller konstnärlig verksamhet. Likaså är ett hederspris som tilldelats av dessa parter för vetenskaplig, konstnärlig eller allmännyttig verksamhet skattefritt. Andra prestationer som betalats ut som understöd eller stipendium för något annat ändamål utgör inte skattefri inkomst som avses i denna bestämmelse.

2.2 Understöd och stipendier från en enskild part

Stipendier och understöd som beviljats av enskilda parters studier, vetenskapliga forskning eller konstnärliga verksamhet är skattefria, om det totala beloppet av dessa samt av stipendier, andra understöd, studiebidrag och pris som erhållits från offentliga samfund och Nordiska rådet efter avdrag för utgifter för inkomstens förvärvande och bibehållande uppgår till högst det årliga beloppet av det statliga konstnärsstipendiet. Om nettobeloppet av ett understöd eller dylikt under ett skatteår uppgått till mer än det högsta årliga beloppet av ett konstnärsstipendium, utgör den överskridande andelen skattepliktig förvärvsinkomst (82 § 2 mom. ISkL).

Enskilda beviljare är samtliga andra förutom de offentliga samfund som avses i 82 § 2 mom. ISkL och Nordiska rådet.

På årsnivå har det skattefria maximibeloppet av understöden uppgått till följande:

 
År Belopp (€)
2022 24 475,56
2021 23.668,35
2020 23.376,45
2019 20.728,44
2018 20.461,72
2017 20.309,40
2016 20.293,40

2.3 Utredning av skatteplikten

Endast sådana stipendier eller understöd som har erhållits för studier, vetenskaplig forskning eller konstutövande kan utgöra skattefri inkomst (82 § i ISkL). Understöd och stipendier som har beviljats för andra ändamål utgör alltid skattepliktig förvärvsinkomst oavsett vem som har beviljat dem.

Stipendiernas och understödens skattepliktighet avgörs från fall till fall. Det är viktigt att skilja åt vetenskaps- och konstutövande från arbete som utförs för någon annan. Om det handlar om arbete som utförts för någon annans räkning är ett understöd lön oberoende av vilken benämning ersättningen betalas under. Enligt rättspraxis har till exempel en ersättning som betalats för ett visst arbete betraktats som skattepliktig förvärvsinkomst, även om ersättningen kallats för stipendium (HFD 1976 liggare 4136).

En stipendiemottagare ska efter behov visa upp en utredning av stipendiets skattefrihet. Det centrala utredningsmaterialet omfattar ett beslut eller ett meddelande om beviljandet av stipendiet av vilket det framgår vem som har beviljat stipendiet och vilka eventuella villkor som ansluter till beviljandet av stipendiet.

Vid bedömningen av de faktorer som inverkar på huruvida ett understöd är skattepliktigt eller inte bör uppmärksamhet fästas vid

vem stipendiemottagaren är

  • om understödet har kunnat sökas allmänt
  • om det finns ett anställningsförhållande mellan stipendiets mottagare och beviljare
  • om stipendiet utgör vederlag för utfört arbete
  • om stipendiet beviljats utan ansökan
  • vilka utredningar sökanden av stipendiet behövt framlägga
  • om det till beviljandet av stipendiet knutits speciella villkor
  • om den som beviljat stipendiet är ett allmännyttigt samfund.

I rättspraxis har understöd som beviljats för studier betraktats som skattepliktig förvärvsinkomst utifrån en helhetsbedömning när kretsen av understödsmottagare i verkligheten varit begränsad till medlemmar av en viss släkt (HFD:2013:156).

2.4 Understöd och stipendier från arbetsgivaren

Ett understöd eller ett stipendium är skattefritt enbart när det har tilldelats för vetenskaplig eller konstnärlig verksamhet (82 § i ISkL). Ur betalarens perspektiv ska understödet eller stipendiet dessutom vara en vederlagsfri prestation, dvs. beviljandet får inte leda till ekonomiska eller andra fördelar för betalaren.

Om understödet beviljas av mottagarens arbetsgivare, utgör prestationen i allmänhet ett vederlag för utfört arbete. I detta fall är det fråga om lön, även om ersättningen betalas som understöd. Om understödet emellertid har getts för upprätthållande av yrkeskunskap eller kompletterande utbildning som behövs för arbetet, kan understödet jämföras med utbildning som ordnas av arbetsgivaren (HFD 1988-B-587 och HFD 1989-B-521). Beskattning av utbildning som bekostas av arbetsgivaren.

Skatteplikten för en ersättning som har betalats för ett arbete kan inte kringgås så att den prestation som hör till den aktuella personen får cirkulera till exempel genom en läroinrättning, varifrån den betalas som understöd till en person som studerar vid läroinrättningen. När en betald prestation de facto handlar om ersättning för utfört arbete är prestationen personens förvärvsinkomst.

Lön för som forskningspersonalen vid universitet får för sina befattningar är skattepliktig inkomst. Förutom lönen kan det emellertid hända att forskningspersonalen får skattefria understöd för forskningsarbetet. Förutsättning för skattefriheten är att understöden uppfyller de allmänna kriterierna för skattefrihet.

Som exempel på lön till forskningspersonal kan nämnas inkomster i följande befattningar:

  • assistent och forskningsassistent
  • docent
  • amanuens
  • forskningsprofessor
  • äldre och yngre forskare
  • akademiforskare och akademiprofessor (forskaranställningar som avses i 9 § i lagen om Finlands Akademi (922/2009).

En del av de ovan nämnda uppdragsbenämningarna har ersatts med nya benämningar. De vanligaste benämningarna för forskningspersonal vid universitet är för närvarande följande: doktorand (forskarstuderande), forskarprofessor, forskare, yngre forskare, projektforskare, universitetsforskare och specialforskare.

2.5 Biblioteksstipendium

Utbetalningen av biblioteksstipendier (biblioteksersättningar) grundar sig på lagen om vissa stipendier och understöd åt författare och översättare (236/61). Stipendier utbetalas på grund av att av böcker som skrivits eller översatts av författare och översättare tillhandahållas avgiftsfritt i allmänna bibliotek.

Enligt 82 § 4 mom. ISkL utgör biblioteksstipendierna skattefri inkomst. Det är ett arbetsstipendium som är avsett för att täcka levnadskostnaderna. Därför kan kostnader för konstnärlig verksamhet inte hänföras till detta.

Utlåningsersättning som grundar sig på antalet böcker som lånas ut utgör i sin tur skattepliktig förvärvsinkomst. Ersättningen kan betalas retroaktivt, vilket betyder att inkomstutjämning kan komma i fråga. Läs mer om inkomstutjämningen i anvisningen Inkomstutjämning vid beskattningen av förvärvsinkomster.

2.6 Visningsstipendier för konstnärer

Till bildkonstnärer kan betalas stipendier för att verk som de har framställt och som är i offentlig ägo kan visas offentligt (lagen om vissa stipendier åt bildkonstnärer, 115/1997). Ett visningsstipendium av det här slaget som betalas med statliga medel har karaktären av ett arbetsstipendium och är skattefritt med stöd av 82 § ISkL.

2.7 Understöd och bidrag som kommunerna beviljar sina invånare

En kommun kan bevilja sina invånare olika slags understöd (till exempel studiebidrag, babypenning) som inte enligt bestämmelserna i 92 § i ISkL anses utgöra skattefria socialförmåner. Vid beskattningen behandlas prestationerna enligt sin faktiska karaktär.

Om ett bidrag eller annan motsvarande prestation som kommunen de facto beviljat för studier, vetenskaplig forskning eller konstnärlig verksamhet, kan prestationen oavsett vad den kallas betraktas som ett sådant skattefritt understöd eller stipendium som avses i 82 § i ISkL. Ett stipendium eller annat understöd som kommunen beviljat utgör inte skattepliktig inkomst enbart på den grunden att kommunen beviljar det endast för sina invånare. Kraven för skattefrihet ska dock uppfyllas.

Exempel 1: Kommunen beviljar en studerande ett stipendium för studier. Stipendiet är skattefritt även om beviljandet förutsätter att studeranden bor inom kommunen.

Om kommunen emellertid har betalat ut prestationen enbart på den grunden att personen är eller ska bli invånare i kommunen, är det inte fråga om ett skattefritt stipendium eller annat understöd. Sådana prestationer är till exempel flyttpengar som kommuner betalar för att locka nya invånare. Även babypenning som en kommun beviljar utgör sådan skattepliktig förvärvsinkomst som avses i 29 § och 61 i ISkL. Föräldrarnas egna val och handlingar avgör om de kan få sådan ersättning, eftersom babypenning betalas till föräldrarna till ett nyfött barn av den anledningen att de får barnet medan de bor i kommunen i fråga. Babypenning kan alltså inte betraktas som en gåva som erhålls utan vederlag.

2.8 Skatteår för understödet (periodisering)

Enligt 82 § 2 mom. i ISkL är stipendier, studiepenning och andra understöd samt pris fr.o.m. beskattningen för 2019 inkomster för det skatteår under vilket de betalas ut.

Till och med 2018 har understöd alltid utgjort inkomst för det skatteår under vilket det har kunnat lyftas. Vid beskattningen för skatteåret 2018 eller för tidigare skatteår har det haft ingen betydelse när understödet i själva verket har lyfts.

Ett understöd kan betalas till mottagaren så att utgifterna som hänför sig till understödet uppstår först efter utbetalningsåret. Då kan de utgifter som uppkommit under senare år tas i beaktande så att man från understödet drar av kostnadsreserver i enlighet med vad som utretts. Ofta står dessa kostnader klara redan när beskattningen för skatteåret verkställs.

Den som beviljat ett stipendium eller ett hederspris ska till Skatteförvaltningen anmäla samtliga stipendier, studiebidrag, biblioteksbidrag, uppvisningsstipendier samt pris vars värde för prestationsmottagaren uppgår till minst 1 000 euro under ett kalenderår.

2.9 Allokering av kostnader till understöd

Vid uträkningen av den skattepliktiga andelen av ett understöd som erhållits av någon annan än ett offentligt samfund eller Nordiska rådet görs först av de naturliga avdrag som hänför sig till understödet (82 § 2 mom. i ISkL). De naturliga avdrag som avses i bestämmelsen är bland annat kostnader för forskningsmaterial, medhjälpare, resor, renskrivning och andra utgifter i omedelbar anslutning till forskningsverksamheten.

Om ett stipendium eller ett annat understöd har beviljats för ett visst arbete, en viss resa eller forskning, kan inga andra utgifter än sådana som anknyter till detta arbete eller denna forskning hänföras till stipendiet eller understödet. Då är det fråga om ett s.k. kostnadsstipendium som beviljats för att täcka kostnaderna för viss verksamhet. Kostnadsstipendium kallas ibland också för projektstipendium. Med termen projektstipendium avses i Skatteförvaltningens anvisningar detsamma som med kostnadsstipendium.

Exempel 2: En person har fått ett understöd om 25 000 euro från någon annan part än ett offentligt samfund. Dessutom har hen fått ett kostnadsstipendium om 1 000 euro för en resa. Kostnaderna för resan uppgick till 1 200 euro. De överstigande kostnaderna på 200 euro dras inte av från det övriga understödet, utan de kan dras av som allmänna kostnader för förvärvande av inkomst.

Den andra typen av stipendium är ett försörjningsstipendium eller ett arbetsstipendium som är avsett för att finansiera levnadskostnaderna. Enligt rättspraxis har det konstaterats att kostnader för forskningsarbete inte kan avdras från ett arbetsstipendium som har getts för att trygga försörjningen (HFD 2.2.2007, liggare 230, HFD:2010:4), men att de kan avdras från personens övriga inkomster.

Utgifter till följd av konstnärligt arbete hänför sig inte ens delvis till det statliga konstnärsstipendiet som beviljats för att trygga och förbättra arbetsförutsättningarna (HFD 1983-B-II-516). Utgifter för konstnärlig verksamhet kan därmed inte hänföras till försörjnings- eller arbetsstipendiet, utan dessa ska avdras från konstnärens övriga inkomster. Om konstnären inte har några andra inkomster, fastställs för hen en förlust.

2.10 Uträkning av understödets skattepliktiga andel

Om mottagaren har fått understöd från både offentliga samfund och enskilda parter, påverkar det sammanlagda beloppet av dessa huruvida andelen från den enskilda parten ska utgöra skattefri eller skattepliktig inkomst. Om det totala beloppet av understöden från offentligrättsliga och enskilda parter är högre än det årliga beloppet av det statliga konstnärsstipendiet, är den andel av det överskridande beloppet som fåtts av enskilda beviljare skattepliktig.

Vid uträkning av det totala beloppet av understödet görs först ett avdrag för beloppet av utgifterna för inkomstens förvärvande och bibehållande (82 § 2 mom. ISkL). Vid uträkningen beaktas således nettobeloppet av understödet.

Om personen för samma forskning har fått understöd från både ett offentligt samfund och någon annan part, fördelas kostnaderna som forskningen ger upphov till i proportion till understöden. Om understöden hänför sig till olika forskningsprojekt, ska kostnaderna allokeras separat för vart och ett projekt.

Exempel 3: Beräkning av understödets skattepliktiga andel (skatteåret 2022)

Beviljade understöd och kostnaderna för forskningsverksamheten 2022
Understöd som beviljats av offentligrättsligt samfund 11.445 euro
Understöd som beviljats av andra än offentligrättsliga samfund 28.000 euro
Understöd sammanlagt 39.445 euro
Kostnader sammanlagt 8.255 euro

Fördelning av kostnaderna på understöden från offentligrättsliga och andra parter
Understöd som beviljats av offentligrättsligt samfund: (11.445 euro/39.445 euro) * 8.255 euro = 2.395,20 euro
Övriga understöd: (28.000 euro/39.445 euro) * 8.255 euro = 5.859,89 euro

Understödens nettobelopp
Understöd som beviljats av offentligrättsligt samfund 11.445 euro–2.395,20 euro = 9.049,80 euro
Övriga understöd ​28.000 euro–5.859,89 euro = 22.140,11 euro
Sammanlagt 31.189,91 euro

Understöd som offentliga samfund beviljat är helt skattefria. Av det understöd som beviljats av någon annan instans än det offentliga samfundet ska 6 428,82 euro beskattas, dvs. det belopp med vilket de totala nettobeloppen av understöden (31 189,91 euro) överskrider det statliga konstnärsstipendiet om 24 761,09 euro (år 2022).

Inga kostnader alls kan hänföras till försörjnings- eller arbetsstipendier som är avsedda för finansiering av levnadskostnaderna. Kostnaderna avdras däremot i första hand från de övriga understöden enligt hur de fördelas. Om kostnaderna emellertid inte hänför sig till forskning eller arbete som genomförs med stöd av andra understöd, dras de avdragbara kostnaderna av från personens övriga förvärvsinkomster som allmänna kostnader för inkomstens förvärvande.

De sedvanliga levnadsutgifterna är dock inte avdragbara kostnader. Till sedvanliga levnadskostnader hör exempelvis kostnaderna för studier (bl.a. terminsavgifter och studiematerial), boende och måltider (HFD 2021:18).

2.11 Stipendier för forskningsgrupper

Från ett stipendium som beviljats en forskningsgrupp ska först dras av gruppens gemensamma utgifter. Den andel som därefter återstår delas ut till gruppmedlemmarna som dessutom kan dra av sina egna utgifter i anslutning till forskningen. På begäran ska arbetsgruppen lämna en utredning av hur stipendiet fördelas mellan gruppmedlemmarna. Ett stipendium som beviljats en forskargrupp kan betraktas som understöd enbart för de medlemmar som bedriver den egentliga forskningen.

Om forskargruppen som fått stipendiet anställer assistenter, anses ersättningen till assistenterna utgöra lön, även om forskningsgruppen hade beviljats understöd för att finansiera detta.

Stipendiet till en forskningsgrupp täcker de personer som nämnts som mottagare i understödsbeslutet. Om forskningsgruppen får nya medlemmar mitt under stipendieperioden, kan den nya medlemmen inte få en andel av stipendiet, förutsatt att hen inte nämnts som mottagare av stipendiet i beslutet om beviljande av stipendiet. Om nya medlemmar deltar i gruppen utan att stipendiebeslutet ändras och en sådan ny medlem får betalningar, är det inte fråga om stipendium utan lön som betalats till denne. Utbetalaren ska ta ut förskottsinnehållning på löneinkomsten och anmäla de utbetalda lönerna till inkomstregistret.

2.12 Administration av understöd (forskningskonto)

Både enskilda mottagare av stipendier och forskningsgrupper kan ingå avtal om kontoförvaltning med forskningsanstalten eller universitetet. Med stöd av ett sådant avtal betalar beviljare av understöd understödet direkt till ett forskningskonto som anstalten administrerar. Sådana arrangemang kan dock förutsätta samtycke från understödets beviljare. På basis av avtalet kan forskningsanstalten administrera kontot, exempelvis ta hand om betalningsrörelsen, medan forskaren eller forskningsgruppen fortfarande förfogar över medlen på kontot.

Ett avtal som ingåtts med en tredje part (dvs. någon annan än den som beviljat understödet) om administrering av understödet överför inte skyldigheten att lämna uppgifter om understödet till den tredje parten, utan den som beviljat understödet är fortfarande skyldig att också lämna årsanmälan om det.

2.13 Anmälan av understöd

Betalaren ska anmäla stipendier, understöd och hederspris till Skatteförvaltningen då mottagaren är en fysisk person och beloppet av dessa under ett kalenderår betalats till samma mottagare uppgår till minst 1 000 euro (3 § i Skatteförvaltningens beslut om en allmän skyldighet att lämna uppgifter).

Årsanmälan om understödet ska alltid lämnas av den som beviljat och betalat understödet. Den som beviljat understödet ska lämna årsanmälan om understöd som beviljats fysiska personer också om understödet betalas ut exempelvis via forskningsanstaltens konto. Forskningsanstalten har inte beviljat eller betalat understödet och därför behöver den inte heller lämna årsanmälan om understödet som den administrerar (se också kap. 2.12).

Om understödet har beviljats en arbetsgrupp, ska beviljaren av understödet i årsanmälan ange varje gruppmedlems del av understödet separat. Om den som beviljat understödet inte vet hur det fördelats mellan medlemmarna i arbetsgruppen, ska man som mottagare ange sökanden eller arbetsgruppens ansvarsperson. Om den som beviljat understödet har angett i sin årsanmälan att det understöd som beviljats en arbetsgrupp i sin helhet har beviljats ansvarspersonen, ska denne vid behov korrigera sin förhandsifyllda skattedeklaration och utreda hur understödet har fördelats mellan gruppmedlemmarna.Läs mer i kapitel 2.11 om understöd som beviljats en forskningsgrupp.

3 Skatteplikten av hederspris

Principerna för skatteplikten av ett hederspris är desamma som för stipendier. Förutsättningen för att ett hederspris ska vara skattefritt är att det har utdelats som erkänsla för vetenskaplig, konstnärlig eller allmännyttig verksamhet (82 § 1 mom. 2 punkten ISkL). Ett hederspris ges i efterhand medan ett stipendium eller ett annat understöd i allmänhet ges i förväg.

Bland annat ett pris för malmprospektering (CSN 243/1976) samt penningpris och prisföremål som hemkommunen beviljat en olympiasegrare kan anses vara hederspris som utdelats som erkänsla för allmännyttig verksamhet.

Finansministeriet kan på ansökan besluta att ett pris som erhållits som erkänsla för vetenskaplig, konstnärlig eller allmännyttig verksamhet från någon annan part än ett offentligt samfund eller Nordiska rådet är skattefri inkomst i sin helhet (82 § 3 mom. i ISkL).

4 Pension som beviljats som erkänsla för förtjänstfull verksamhet

Skattefri inkomst är pension eller en familjepension som anknyter till denna som staten före 1.1.1984 beviljat för vetenskaplig, konstnärlig eller allmännyttig eller annan förtjänstfull verksamhet (82 § 1 mom. 3 punkten i ISkL). Beviljandet av en sådan pension grundar sig på något av följande beslut av statsrådet (SRb):

  • Beslut om extra konstnärspensioner (SRb 24.1.1974/75)
  • Beslut om extra familjepensioner i anslutning till extra konstnärspensioner (SRb 28.2.1974/216)
  • Beslut om extra journalistpensioner (SRb 6.1.1977/37)
  • Beslut om extra pension (SRb 30.12.1959/FM:s cirkulär 6660 om extra pension som statsrådet beviljar av synnerliga skäl med stöd av 24 §).

Om en pension som nämnts ovan har beviljats 1.1.1984 eller efter detta, utgör den skattepliktig pensionsinkomst som ska beskattas som förvärvsinkomst.

 

ledande skattesakkunnig Tero Määttä

ledande skattesakkunnig Anna-Leena Rautajuuri

 

Sidan har senast uppdaterats 13.6.2022