Lagändringar inom personbeskattningen 2017

Har getts
10.2.2017
Giltighet
Tills vidare

Inkomstskatteskalan samt kommunal- och kyrkoskattesatserna

Fysiska personer och dödsbon betalar enligt en progressiv inkomstskatteskala inkomstskatt på sin beskattningsbara förvärvsinkomst till staten. Riksdagen beslutar årligen om lagen om inkomstskatteskalan, som föreskriver om den progressiva inkomstskatteskalan vid statsbeskattningen. Följande inkomstskatteskala har fastställts för 2017:

Beskattningsbar förvärvsinkomst, euro Skatt vid nedre gränsen, euro Skatt på den överstigande inkomstdelen, %
16 900 -25 300 8 6,25
25 300 -41 200 533 17,5
41 200 -73 100 3 315,50 21,5
73 100– 10 174 31,50

Från och med år 2017 betalar en fysisk person en tilläggsskatt om 5,85 procent på pensionsinkomst (6 procent år 2016) till den del pensionsinkomsten med avdrag för beloppet av pensionsinkomstavdraget som beräknats för hen i statsbeskattningen överskrider 47 000 euro (45 000 euro år 2016). Tilläggsskatten gäller pensioner som beskattas som förvärvsinkomst. Tilläggsskatten betalas utöver den skatt som normalt tas ut på pensionen. Tilläggskatten ska betalas även för dödsåret.

Fysiska personer och dödsbon betalar inkomstskatt på sin beskattningsbara förvärvsinkomst vid kommunalbeskattningen till hemkommunen. De som hör till en församling betalar dessutom kyrkoskatt på sina förvärvsinkomster. Skatten tas ut på basis av den beskattningsbara förvärvsinkomsten vid kommunalbeskattningen. Kommunerna och församlingarna fastställer årligen de inkomstskattesatser enligt vilka kommunalskatten och kyrkoskatten tas ut. De inkomstskattsatser som fastställts för 2017 finns i följande tabell: Kommunernas och församlingarnas inkomstskattesatser år 2017.

Sjukförsäkringspremie för försäkrade

Av dem som är sjukförsäkrade i Finland uppbärs utöver skatter även den försäkrades sjukförsäkringspremie. Den försäkrades sjukförsäkringspremie består av en dagpenningspremie och en sjukvårdspremie.

Premiebeloppen fastställs årligen genom Statsrådets förordning. År 2017 är sjukvårdspremien för försäkrade 0,00 procent. Om den försäkrade dock har pensions- och förmånsinkomster eller andra inkomster på vilka dagpenningspremie inte påförs, blir skattesatsen för sjukvårdspremien som uppbärs 1,45 procent.

År 2017 är skattesatsen för dagpenningspremien som uppbärs av löntagare och företagare 1,58 procent, om det sammanlagda beloppet av löne- och arbetsinkomsten är minst 14 000 euro. Dagpenningspremien uppbärs då också på den del av inkomsten som underskrider den aktuella inkomstgränsen. Om det sammanlagda beloppet av den årliga löne- och arbetsinkomsten understiger 14 000 euro, är dagpenningspremiens andel 0,00 procent. Förhöjningen av företagares dagpenningspremie är 0,06 procent.

Avdrag som görs av skattemyndigheten

Beloppet av det schematiska avdraget för inkomstens förvärvande från den skattskyldiges löneinkomst höjs från och med år 2017 från 620 till 750 euro. Bestämmelserna om avdraget är i övrigt oförändrade.

Grundavdraget vid kommunalbeskattningen beviljas på grundval av nettoförvärvsinkomsten vid beräkningen av den beskattningsbara inkomsten vid kommunalbeskattningen. Grundavdragets maximibelopp höjs från 3 020 euro till 3 060 euro från och med år 2017. Bestämmelserna om avdraget är i övrigt oförändrade. Efter ändringen påverkar grundavdraget årsinkomster på upp till cirka 20 100 euro för mottagare av dagpenningsinkomst, årsinkomster på cirka 25 900 euro för löneinkomsttagare och årsinkomster på cirka 22 500 euro för pensionsinkomsttagare.

Arbetsinkomstavdrag beviljas på grundval av löner, arbetsersättningar, bruksavgifter som anses utgöra förvärvsinkomst och förvärvsinkomster från företagsverksamhet. Arbetsinkomstavdragets maximibelopp höjs från och med år 2017 från 1 260 euro till 1 420 euro. Avdragets inflödesprocent höjs från 11,8 procent till 12 procent. Dessutom stiger avdragets minskningsprocent från 1,46 till 1,51 procent. Om nettoförvärvsinkomsten uppgår till cirka 127 600 euro, beviljas inte längre något arbetsinkomstavdrag.

Maximibeloppet av pensionsinkomstavdraget i statsbeskattningen har från och med början av år 2017 höjts genom att höja den koefficient för uträkningen av det fulla beloppet av pensionsinkomstavdraget från 3,80 till 3,81. Dessutom har avdragets minskningsprocent sänkts från 44 till 38 procent. Bestämmelserna om avdraget är i övrigt oförändrade.

Maximibeloppet av pensionsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen har från och med början av år 2017 höjts genom att höja den koefficient för uträkningen av det fulla beloppet av pensionsinkomstavdraget från 1,39 till 1,393. Dessutom har avdragets minskningsprocent sänkts från 54 till 51 procent. Bestämmelserna om avdraget är i övrigt oförändrade.

På tjänstens vägnar beviljar Skatteförvaltningen dem som har rätt till avdraget de ovan nämnda avdragen, och därför behövs inget separat yrkande på avdrag.

Avdrag för räntor på bolån

En fysisk person har rätt att från sina kapitalinkomster dra av räntorna på ett lån som tagits för köp av en egen eller familjens stadigvarande bostad. Om beloppet av räntorna överstiger beloppet av kapitalinkomsterna, kan räntorna med vissa begränsningar dras av som en underskottsgottgörelse från skatten på förvärvsinkomst.

Fram till år 2011 kunde bolåneräntorna i sin helhet dras av från kapitalinkomsten. Senare har inkomstskattelagen ändrats så att endast en del av räntorna på ett bolån är avdragsgilla. Från och med år 2017 får högst 45 procent av räntorna dras av. Avdraget minskar stegvis så att endast 35 procent av räntorna kan dras av år 2018, och från och med år 2019 endast 25 procent av räntorna. I övrigt är bestämmelserna om ränteavdrag oförändrade.

Begränsningen av avdragsrätten gäller både avdrag från kapitalinkomsterna och underskottsgottgörelsen vid avdrag från förvärvsinkomst. Från och med år 2012 är underskottsgottgörelsen således 30 procent av det räntebelopp som får dras av. Maximibeloppet höjs med 2 procentenheter till den del det är fråga om ränta på bostadslån för förvärv av den första bostaden.

Hushållsavdrag

Från och med början av 2017 får man som hushållsavdrag dra av 20 procent av den utbetalda lönen (15 procent år 2016) och 50 procent av den utbetalda arbetsersättningen (45 procent år 2016). Bestämmelserna om hushållsavdraget är i övrigt oförändrade.

Företagshälsovård efter avslutad anställning

Från och med början av 2017 innehåller lagen en ny bestämmelse om skattefrihet för företagshälsovård som arbetsgivaren ordnat för en tidigare arbetstagare (69 § 6 mom. i inkomstskattelagen). En arbetsgivare kan för sina tidigare arbetstagare tillhandahålla företagshälsovårdstjänster skattefritt sex månader efter att anställningen upphört. Orsaken till att anställningen upphör har ingen betydelse med tanke på skattefriheten för företagshälsovårdstjänsterna.

Sysselsättningsfrämjande träning eller utbildning för uppsagda personer

Från och med början av 2017 innehåller lagen en ny bestämmelse om skattefrihet för sysselsättningsfrämjande träning eller utbildning för uppsagda arbetstagare (69 a § i inkomstskattelagen). Förmånen är skattefri, om arbetsgivaren enligt lagstiftningen om anställning i arbets- eller tjänsteförhållande är skyldig att för en uppsagd arbetstagare tillhandahålla sysselsättningsfrämjande träning eller utbildning. Arbetsgivaren är skyldig att tillhandahålla sysselsättningsfrämjande träning eller utbildning, om arbetsgivaren regelbundet har minst 30 anställda, och den uppsagda arbetstagaren varit anställd minst fem år utan avbrott och sagts upp av produktionsmässiga och ekonomiska skäl (se till exempel 7 kap. 13 § i arbetsavtalslagen).

Skattefriheten gäller inte i situationer där arbetsgivaren och personalen kommer överens om något annat arrangemang än träning eller utbildning för att främja sysselsättningen av den som sägs upp. En ersättning som betalats ut av en arbetsgivare för försummelse av sysselsättningsfrämjande träning eller utbildning utgör skattepliktig förvärvsinkomst.

Menersättning enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar

I början av 2017 inkluderades i 80 § i inkomstskattelagen en ny punkt (10 punkten). Enligt denna utgör den menersättning som utbetalas för en permanent, allmän olägenhet på grund av en skada eller sjukdom som en person ådragit sig i en händelse av olyckskaraktär en skattefri försäkringsersättning. Bestämmelsen har för klarhetens skull inkluderats i lagen. Menersättningen ersätter inte ett inkomstbortfall och erhålls inte heller i stället för skattepliktig inkomst eller som en ersättning för sänkt försörjning.

Försök med basinkomst

I början av 2017 inkluderades i 92 § i inkomstskattelagen en temporär, ny punkt (18 punkten). Enligt denna utgör den basinkomst som avses i lagen om försök med basinkomst (1528/2016) inte skattepliktig inkomst. Bestämmelsen gäller fram till 31.12.2018 och anknyter till försöket med basinkomst som genomförs 2017 och 2018.

Mottagningspenning och brukspenning

I början av 2017 inkluderades i 92 § i inkomstskattelagen en ny punkt (27 punkten). Enligt denna utgör inte mottagningspenningen och brukspenningen som avses i lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel (746/2011) skattepliktig inkomst. Bestämmelsen svarar mot beskattningspraxisen som har tillämpats.

Frivilliga premier i pensionsförsäkringsavtal och långsiktiga sparavtal samt premier för kollektivt tilläggspensionsskydd som betalas av arbetstagaren

Ändringar i pensionslagstiftningen trädde i kraft i början av 2017. Av denna anledning har man i början av 2017 också kontrollerat pensionsåldrarna som är förutsättningen för avdragsgiltigheten av premierna i frivilliga privata pensionsförsäkringar och långsiktiga sparavtal samt premierna för kollektivt tilläggspensionsskydd som betalas av arbetstagaren. Inga andra ändringar har gjorts i bestämmelserna om dessa premier.

Från och med början av 2017 är förutsättningen för att premierna i en frivillig privat pensionsförsäkring och långsiktiga sparavtal ska vara skattefria att avtalsenlig ålderspension börjar utbetalas tidigast när man uppnår den ålder enligt följande tabell som bestäms enligt födelseåret och tidpunkten då avtalet slöts.

a) avtalet har slutits före den 1 januari 2013:

Födelseår

Pensionsålder (år)

1957 eller tidigare

63

1958–1961

64

1962–1972

65

1973–1984

66

1985–1997

67

1998 eller senare

68

b) avtalet har slutits den 1 januari 2013 eller senare:

Födelseår

Pensionsålder (år)

1957 eller tidigare

68

1958–1961

69

1962 eller senare

70

De åldersgränser som tas upp i punkt b i tabellen ovan är en förutsättning också för avdragsgiltigheten av premier för ett kollektivt tilläggspensionsskydd som betalas av arbetstagaren, om man har omfattats av försäkringen den 1 januari eller senare. Lagändringen ledde inte till någon ändring av pensionsåldern som är förutsättningen för att premierna för ett kollektivt tilläggspensionsskydd ska vara avdragsgilla i situationer där den skattskyldige har omfattats av ett tilläggspensionsskydd som ordnats av arbetsgivaren före den 1 januari 2013.

Vidare överlåtelse av ett företag som erhållits i en generationsväxling

Bestämmelserna om beskattningen av överlåtelsevinster i inkomstskattelagen ändrades 1.1.2017 så att när man säljer en gårdsbruksenhet, något annat företag eller en del därav som fåtts i arv eller gåva och på vilken eller vilket bestämmelserna om generationsväxlingslättnad i lagen om skatt på arv och gåva har tillämpats, används som anskaffningsutgift för egendomen till vilken lättnaden hänför sig det undervärderade värdet (eller den presumtiva anskaffningsutgiften) i enlighet med lättnadsbestämmelserna i lagen om skatt på arv- och gåva. I fråga om en gåva tillämpas bestämmelsen i situationer där överlåtelsen sker tidigast ett år efter donationen. Om överlåtelsen sker tidigare, tillämpas den bestämmelse i 47 § i inkomstskattelagen enligt vilken anskaffningsutgiften i detta fall beräknas på basis av gåvogivarens anskaffningsutgift.

Skogsgåvoavdrag

Från och med början av 2017 innehåller lagen nya bestämmelser om skogsgåvoavdraget (55 a–55 d § i inkomstskattelagen). Enligt bestämmelsen har en fysisk person enligt vissa förutsättningar rätt att göra ett skogsgåvoavdrag på nettokapitalinkomsten av skogbruk på basis av den gåvoskatt hen betalat på skog som hen fått som gåva eller i en affär av gåvokaraktär 1.1.2017 eller senare.

Om förutsättningarna för ett skogsgåvoavdrag uppfylls, blir skogsgåvoavdraget för skatteåret i princip högst 195 000 euro och högst 50 procent av nettokapitalinkomsten av skogsbruk före skogsgåvoavdraget. Det totala beloppet av skogsgåvoavdraget som gjorts under skatteåret eller tidigare får inte överskrida det totala beloppet av avdraget som beräknas enligt inkomstskattelagen (avdragsgrund).

Yrkande på skogsgåvoavdrag ska göras innan beskattningen som verkställs för skatteåret blir färdig, och det avdrag som görs för skatteåret ska vara minst 1 500 euro. Enligt de förutsättningar som föreskrivs i inkomstskattelagen inkluderas de skogsavdrag som har gjorts förhöjda med 20 procent i skogsbrukets kapitalinkomst under överlåtelseåret, om den skattskyldige överlåter skogen eller en viss del av denna innan 15 år förflutit sedan donationen.

Arvs- och gåvobeskattning

Arvsskatt betalas på egendom som erhållits genom arv eller testamente och gåvoskatt på egendom som erhållits genom gåva. Lagen om skatt på arv och gåva har ändrats så att beskattningen lindrades på alla nivåer i skatteskalorna. Dessutom höjdes beloppet vid den nedre gränsen av gåvoskatteskalorna från 4 000 till 5 000 euro. De ändrade skalorna tillämpas om arvlåtaren har avlidit eller gåvan getts 1.1.2017 eller senare. För att främja generationsväxlingar vid företag och gårdsbruksenheter gäller lättnaderna främst gåvoskatteskalan i den första skatteklassen.

Mottagare av andelar i ett dödsbo räknas till två olika skatteklasser:

I. arvlåtarens make eller maka, arvinge i rakt uppstigande eller nedstigande led, makes eller makas arvinge i rakt nedstigande led samt arvlåtarens trolovade eller sambo enligt lagen om upplösning av sambors gemensamma hushåll (26/2011) upp till det belopp som sambon eller den trolovade har fått i bidrag enligt 8 kap. 2 § i ärvdabalken, samt

II. annan släkting eller utomstående.

I skatteklass I betalas arvsskatt enligt följande skala:

Värdet av den skattepliktiga andelen i euro

Skattebeloppet vid den nedre gränsen för andelen i euro

Skattesats för den överskridande delen

20 000 -40 000

100

7

40 000 -60 000

1 500

10

60 000 -200 000

3 500

13

200 000 -1 000 000

21 700

16

1 000 000–

149 700

19

I skatteklass II betalas arvsskatt enligt följande skala:

Värdet av den skattepliktiga andelen i euro

Skattebeloppet vid den nedre gränsen för andelen i euro

Skattesats för den överskridande delen

20 000 -40 000

100

19

40 000 -60 000

3 900

25

60 000 -200 000

8 900

29

200 000 -1 000 000

49 500

31

1 000 000–

297 500

33

I skatteklass I betalas gåvoskatt enligt följande skala:

Värdet av den skattepliktiga andelen i euro

Skattebeloppet vid den nedre gränsen för andelen i euro

Skattesats för den överskridande delen

5 000 -25 000

100

8

25 000 -55 000

1 700

10

55 000 -200 000

4 700

12

200 000 -1 000 000

22 100

15

1 000 000

142 100

17

I skatteklass II betalas gåvoskatt enligt följande skala:

Värdet av den skattepliktiga andelen i euro

Skattebeloppet vid den nedre gränsen för andelen i euro

Skattesats för den överskridande delen

5 000 -25 000

100

19

25 000 -55 000

3 900

25

55 000 -200 000

11 400

29

200 000 -1 000 000

53 450

31

1 000 000–

301 450

33

På gåvomottagarnas gåvoskatteklass tillämpas gåvoskatteklasserna i arvsbeskattningen.

I arvsbeskattningen har den skattefria delen av en försäkringsersättning och motsvarande ekonomiskt stöd för änkor/änklingar och den skattefria delen på 35 000 upphävts. Enligt ikraftträdandebestämmelsen tillämpas de bestämmelser som gällde när lagen trädde i kraft i ett års tid från det att lagen trädde i kraft. Ställningen för maken/makan och arvtagare i rakt nedstigande led har dock underlättats 1.1.2017 då arvsbeskattningens makeavdrag höjdes från 60 000 till 90 000 euro och minderårighetsavdraget från 40 000 till 60 000 euro.

Vidare har lagen om skatt på arv och gåva ändrats så att en obetald arvsskatt inte drivs in under de två följande åren räknat från den första förfallodagen för skatten. Indrivningslättnaden tillämpas alltid när den första förfallodagen för skatten är 1.11.2017 eller senare. Bestämmelsen gäller endast överföring till indrivning, med andra ord innebär bestämmelsen inga ändringar i de lagenliga dröjsmålspåföljderna som räknas på arvsskatten. Syftet med indrivningslättnaden är att underlätta problemen med att betala arvsskatt i situationer då arvet består av tillgångar som är svåra att omvandla till pengar.

Fastighetsbeskattning

I den fastighetsbeskattning som verkställs för 2017 har den övre och nedre gränsen för variationsintervallet för den allmänna fastighetsskattesatsen och fastighetsskattesatsen för stadigvarande bostadsbyggnader höjts. Variationsintervallet för den allmänna fastighetsskattesatsen höjdes från 0,80–1,55 procent till 0.93–1,80 procent och skattesatsen för stadigvarande bostadsbyggnader från 0,37–0,80 procent till 0,41–0,90 procent. Dessutom ska kommunen också bekräfta skattesatsen för andra än stadigvarande bostadsbyggnader. Variationsintervallet för denna fastställdes till 0,93–1,80 procent.

Den högsta fastighetsskattesatsen för en obebyggd byggplats höjdes från 1,00–4,00 procent till 2,00–6,00 procent. Den skattesats som av vissa kommuner i Helsingforsregionen fastställts för en obebyggd byggplats ska vara minst 3,00 procentenheter högre än den allmänna fastighetsskattesatsen som tillämpas av dem, dock högst 6,00 procent.

Harmonisering av bestämmelserna om ändringar av beskattningen, påförande av skatt och ändringssökande samt harmonisering av de allmänna bestämmelserna om förfarandena    

Bestämmelserna om ändringar av beskattningen, påförande av skatt och ändringssökande i alla skatteslag samt de allmänna bestämmelserna om förfarandena har i början av 2017 harmoniserats, bortsett från några skatteslagsspecifika nödvändiga undantag (se regeringens proposition 29/2016). Enligt de nya bestämmelserna är tidsfristen för en ändring av beskattningen som görs av myndigheterna och för en skattskyldigs ändringssökande i regel tre år räknat från början av året efter utgången av skatteåret, kalenderåret eller redovisningsperioden. Ändring i beskattningen söks i fråga om alla skatter som hör till Skatteförvaltningens uppgiftsområde alltid i första instans hos skatterättelsenämnden. Ett prejudikatbesvär ska i fortsättningen gälla alla skatteslag.

Den nya lagen om skatteuppbörd samt den nya lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ trädde i kraft i början av 2017. I lagen om skatteuppbörd föreskrivs om förfarandet som tillämpas på uppbörden, betalningen och indrivningen av alla skatter och avgifter som ska betalas till Skatteförvaltningen. I lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ har man samlat alla allmänna bestämmelser om deklaration, betalning och påförande av skatter samt sökande av ändring i dessa.

MinSkatt ersatte webbtjänsten Skattekonto

Skattekontolagen upphävdes i början av 2017. Skatteförvaltningens nya webbtjänst MinSkatt har ersatt tjänsten Skattekonto. Skatteförvaltningens nuvarande e-tjänster överförs stegvis till MinSkatt. Från och med början av 2017 kan deklarationer av skatter som betalas på eget initiativ (till exempel arbetsgivarprestationer) och gåvoskattedeklarationer lämnas in samt kontonummer meddelas på tjänsten MinSkatt. Ta del av MinSkatt på adressen www.vero.fi/minskatt.