Lagändringar inom personbeskattningen 2016

Har getts
7.2.2017
Giltighet
Tills vidare

Inkomstskatteskalan samt kommunal- och kyrkoskattesatserna

Fysiska personer och dödsbon betalar enligt en progressiv inkomstskatteskala inkomstskatt på sin beskattningsbara förvärvsinkomst till staten. Riksdagen beslutar årligen om lagen om inkomstskatteskalan, som föreskriver om den progressiva inkomstskatteskalan vid statsbeskattningen. Följande inkomstskatteskala har fastställts för 2016.

Beskattningsbar förvärvsinkomst, euro Skatt vid nedre gränsen, euro Skatt på den överstigande inkomstdelen, %
16 700 -25 000 8 6,5
25 000 -40 800 547,50 17,5
40 800 -72 300 3 312,50 21,5
72 300– 10 085 31,75

Fysiska personer ska fr.o.m. 1.1.2013 betala 6 procent i tilläggsskatt för pensionsinkomst till den del pensionsinkomsten efter pensionsinkomstavdraget vid statsbeskattningen överstiger 45 000 euro. Tilläggsskatten gäller pensioner som beskattas som förvärvsinkomst. Tilläggsskatten betalas utöver den skatt som normalt tas ut på pensionen. Tilläggskatten ska betalas även för dödsåret.

Fysiska personer och dödsbon betalar inkomstskatt på sin beskattningsbara förvärvsinkomst vid kommunalbeskattningen till hemkommunen. De som hör till en församling betalar dessutom kyrkoskatt på sina förvärvsinkomster. Skatten tas ut på basis av den beskattningsbara förvärvsinkomsten vid kommunalbeskattningen. Kommunerna och församlingarna fastställer årligen de inkomstskattesatser enligt vilka kommunalskatten och kyrkoskatten tas ut. De inkomstskattsatser som fastställts för 2016 finns i följande tabell: Kommunernas och församlingarnas inkomstskattesatser år 2016.

Sjukförsäkringspremie för försäkrade

Av dem som är sjukförsäkrade i Finland uppbärs utöver skatter även den försäkrades sjukförsäkringspremie. Den försäkrades sjukförsäkringspremie består av en dagpenningspremie och en sjukvårdspremie. Premiebeloppen fastställs årligen genom Statsrådets förordning. År 2016 är sjukvårdspremien för försäkrade 1,30 procent. Den dagpenningspremie som 2016 uppbärs av löntagare och företagare är 0,82 procent på inkomsten. Den försäkrades sjukförsäkringspremie är således i regel sammanlagt 2,12 procent på inkomsten. På pensioner, förmåner och andra inkomster som inte påförs någon dagpenningspremie uppbärs en sjukvårdspremie som är förhöjd med 0,17 procentenheter. Förhöjningen av företagares dagpenningspremie är 0,13 procent.

Avdrag som görs av skattemyndigheten: grundavdrag i kommunalbeskattningen

Grundavdraget vid kommunalbeskattningen beviljas på grundval av nettoförvärvsinkomsten vid beräkningen av den beskattningsbara inkomsten vid kommunalbeskattningen. Grundavdragets maximibelopp höjs från 2 970 euro till 3 020 euro från och med år 2016. Bestämmelserna om avdraget är i övrigt oförändrade. När nettoförvärvsinkomsten är större än fullt grundavdrag (3 020 euro) ska avdraget minskas med 18 procent av den överskjutande inkomsten. Därmed blir höjningen av maximibeloppet i första hand en skattelättnad för småinkomsttagare vars förvärvsinkomst t.ex. består av sociala förmåner och pension.

I fråga om en mottagare av dagpenningsinkomst påverkar grundavdraget årsinkomster på upp till cirka 19 700 euro, i fråga om en löneinkomsttagare årsinkomster på upp till cirka 25 500 euro och en pensionsinkomsttagare årsinkomster på upp till cirka 21 900 euro. Skatteförvaltningen beviljar de avdragsberättigade grundavdrag och arbetsinkomstavdrag utan ett separat yrkande på avdrag.

Avdrag som görs av skattemyndigheten: arbetsinkomstavdrag

Arbetsinkomstavdrag beviljas på grundval av löner, arbetsersättningar, bruksavgifter som anses utgöra förvärvsinkomst och förvärvsinkomster från företagsverksamhet. Arbetsinkomstavdragets maximibelopp höjs från och med år 2016 från 1 025 euro till 1 260 euro. Avdragets inflödesprocent höjs från 8,6 procent till 11,8 procent. Dessutom stiger avdragets minskningsprocent från 1,2 till 1,46 procent. Om nettoförvärvsinkomsten uppgår till cirka 119 900 euro, beviljas inget avdrag. Skatteförvaltningen beviljar de avdragsberättigade arbetsinkomstavdrag utan ett separat yrkande på avdrag.

Avdrag som görs av skattemyndigheten: sjöarbetsinkomstavdrag

Det sjöarbetsinkomstavdrag som från och med början av 2016 beviljas på nettoförvärvsinkomsten är i både statsbeskattningen och kommunalbeskattningen 20 procent på det totala beloppet av sjöarbetsinkomsten, dock högst 7 000 euro per år. Från och med år 2016 gäller dessutom för en person för vilken det totala beloppet av sjöarbetsinkomsten överstiger 50 000 euro att beloppet av sjöarbetsinkomstavdraget sjunker med 5 procent till den del som överstiger det totala beloppet på 50 000 euro. Ett avdrag till maximibelopp erhålls med årsinkomster på cirka 35 000 euro, och avdraget faller bort när årsinkomsten uppgår till cirka 190 000 euro.

Beloppet av sjöarbetsinkomstavdraget är från och med år 2016 i princip lika högt i både stats- och kommunalbeskattningen. Personer som arbetar i fjärrtrafik samt i så kallad trafik mellan tredje länder beviljas dock fortfarande det förhöjda sjöarbetsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen (förhöjningen är 170 euro för varje hel kalendermånad då fartyget inte angör en hamn i Finland eller på något annat sätt rör sig inom Finlands gränser under den tid som den skattskyldige arbetar ombord på fartyget).  Skatteförvaltningen beviljar de avdragsberättigade sjöarbetsinkomstavdrag på tjänstens vägnar, och därför behöver man inte separat yrka på detta.

Avdrag för räntor på bolån

En fysisk person har rätt att från sina kapitalinkomster dra av räntorna på ett lån som tagits för köp av en egen eller familjens stadigvarande bostad. Om beloppet av räntorna överstiger beloppet av kapitalinkomsterna, kan räntorna med vissa begränsningar dras av som en underskottsgottgörelse från skatten på förvärvsinkomst.

Fram till 2011 kunde bolåneräntorna i sin helhet dras av från kapitalinkomsten. Senare har inkomstskattelagen ändrats så att endast en del av räntorna på ett bolån är avdragsgilla. Från och med år 2016 får högst 55 procent av räntorna dras av. Avdraget minskar stegvis så att endast 45 procent av räntorna kan dras av 2017, 35 procent år 2018, och från och med år 2019 endast 25 procent av räntorna. I övrigt är bestämmelserna om ränteavdrag oförändrade.

Begränsningen av avdragsrätten gäller både avdrag från kapitalinkomsterna och underskottsgottgörelsen vid avdrag från förvärvsinkomst. Från och med år 2012 är underskottsgottgörelsen således 30 procent av det räntebelopp som får dras av. Maximibeloppet höjs med 2 procentenheter till den del det är fråga om ränta på bostadslån för förvärv av den första bostaden.

Beskattning av kapitalinkomst

På kapitalinkomst betalas 30 procent i skatt. Om den beskattningsbara inkomsten överskrider 30 000 euro, är skatten för den överstigande delen 34 procent (33 procent år 2015).

Överlåtelseförluster på egendom

Förlust som uppkommit vid överlåtelse av egendom ska dras av från vinst som erhållits vid överlåtelse av egendom under skatteåret och de fem följande åren allteftersom vinst uppstår. Primärt dras överlåtelseförluster fortfarande av från överlåtelsevinster på egendom. I fysiska personers och dödsbons beskattning kan dock en förlust på överlåtelse av egendom från och med början av 2016 dras av även från andra kapitalinkomster till den del en överlåtelseförlust inte dras av från vinsten på en överlåtelse av egendom.

Avdraget görs från nettokapitalinkomsten innan några andra avdrag görs från kapitalinkomsterna. En förlust på överlåtelse av egendom beaktas inte när underskottet i kapitalinkomsterna fastställs, med andra ord beviljas ingen underskottsgottgörelse i skatten på förvärvsinkomster på basis av förluster.

Ändringen gäller endast överlåtelseförluster som uppstått 2016 eller senare. Förluster som uppkommit tidigare dras fortfarande enligt de tidigare bestämmelserna av endast från överlåtelsevinster. Förlusterna dras fortfarande av i den ordning som de har uppkommit.

Fysiska personers donationsavdrag

Fysiska personer och dödsbon får från och med år 2016 från sin nettoförvärvsinkomst dra av en penningdonation på minst 850 euro och högst 500 000 euro som gjorts till ett sådant universitet eller en sådan högskola inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som får offentlig finansiering eller en universitetsfond i anknytning till dessa. Endast donationer som är avsedda för att främja vetenskap eller konst är avdragsgilla.

I övrigt svarar den nya bestämmelsen mot det donationsavdrag för fysiska personer som var i kraft 2009–2012, den övre gränsen för eurobeloppet av avdragsgiltigheten är 500 000 euro i stället för det tidigare beloppet på 250 000 euro.

Dividend från utländskt bolag

Genom Europeiska unionens direktiv 2014/86/EU har i bilagan till moder-dotterbolagsdirektivet (2011/96/EU) inkluderats bolagstyper på vilka bolagsbeskattning tillämpas i Polen samt bolagstyper som har inkluderats i Rumäniens bolagslag. På grund av dessa ändringar har 33 c § i inkomstskattelagen gällande dividend från ett utländskt samfund ändrats så att också dividender som utbetalas av dessa typer av bolag är partiellt skattefria i Finland enligt samma förutsättningar som för dividender som utbetalas av finländska bolag. Den ändrade bestämmelsen tillämpas från och med 1.1.2016.

Förhöjning av minimibeloppet av rundradioskatten

En i Finland allmänt skattskyldig person som senast under skatteåret fyllt 18 år ska betala en inkomstbaserad rundradioskatt. Från och med början av 2016 debiteras ingen rundradioskatt, om beloppet av denna understiger 70 euro (tidigare var den nedre gränsen 51 euro). Rundradisoskatt betalas inte heller till ett högre belopp än maximibeloppet på 143 euro.

Skattelättnad för placeringsverksamhet faller bort

En i Finland allmänt skattskyldig fysisk person har skatteåren 2013–2015 enligt vissa förutsättningar haft rätt till ett extra avdrag på basis av nytt aktiekapital som hen investerat i ett aktiebolag. Lättnad beviljas inte längre för investeringar som gjorts 1.1.2016 eller senare.

Källbeskattning för löntagare från utlandet

En ändring i lagen om källskatt för löntagare från utlandet (1551/1995, den så kallade nyckelpersonslagen) innebar att tillämpningstiden för lagen förlängdes så att den också gäller arbete som påbörjats 2016–2019. De specialsakkunniga personer från utlandet på vilka lagen tillämpas verkar som lärare vid en finländsk högre läroanstalt eller bedriver vetenskaplig forskning.

Arvs- och gåvobeskattning

I början av 2016 ändrades lagen om skatt på arv och gåva så att man frångått minimibeloppet (3 euro) av dröjsmålsräntan som ska betalas på en obetald skatt.

Fastighetsbeskattning

I fråga om fastighetsbeskattningen 2016 höjdes den högsta skattesatsen för andra än stadigvarande bostadsbyggnader. Skattesatsen för andra än stadigvarande bostadsbyggnader kan vara högst 1,00 procentenheter (0,6 procentenheter 2015) högre än den högsta skattesatsen för stadigvarande bostadsbyggnader som fastställs av kommunen eller, i det fall att skattesatsen som beräknats på detta sätt är lägre än den allmänna fastighetsskattesatsen som fastställts av kommunfullmäktige, högst den samma som den allmänna fastighetsskattesatsen som fastställts av kommunfullmäktige.

Den högsta skattesatsen för en obebyggd byggplats höjdes från 3,00 procent till 4,00 procent. Dessutom kontrollerades definitionen av obebyggd byggplats då det gäller byggförbud för byggplatser. Också variationsintervallet för den allmänna fastighetsskattesatsen och skattesatsen för stadigvarande bostadsbyggnader har ändrats, men ändringen börjar tillämpas först i fastighetsbeskattningen som verkställs för 2017.