Sjukförsäkringspremie

Giltighet
- 30.4.2018

Skyldighet att erlägga sjukförsäkringspremie

I Finland bosatta personer är enligt sjukförsäkringslagen (1224/2004, SFL) Boende i Finland bestäms i enlighet med 3, 3a, 4, 9 och 10 § i lagen om tillämpning av lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet (1573/1993). Skyldigheten att betala sjukförsäkringspremier grundar sig på personens position såsom person som är försäkrad enligt sjukförsäkringslagen. Om skyldigheten att betala sjukförsäkringspremier bestäms i 18 kapitel 5 och 6 § i SFL.

Försäkrade deltar i finansieringen av förmåner som utgår enligt sjukförsäkringslagen genom att betala sjukförsäkringens, sjukvårds- och dagpenningsavgift. Från och med 2011 påförs dagpenningspremien inte för personer under 16 år eller de som fyllt 68 år (lag om ändring av 11 och 18 § i sjukförsäkringslagen, 700/2010). Försäkrads skyldighet att betala sjukförsäkringspremie börjar från början av den kalendermånad som följer efter den månad då man fyller 16 år och fortsätter till och med utgången av den kalendermånad, då den försäkrade fyller 68 år (18:2 § SFL). Sjukförsäkringsavgiften tas alltid ut oberoende av den försäkrades ålder. Om sjukförsäkringsavgift inte tas ut av inkomsten, påförs dagpenningspremien förhöjd (SFL 18:20 §). Till och med utgången av 2010 påfördes dagpenningspremien oberoende av den försäkrades ålder.

Arbetstagaren eller företagaren är försäkrad från och med det då arbetet eller företagsverksamheten inleddes, om han eller hon arbetar oavbrutet i minst fyra månaders tid eller då man har oavbrutet idkat rörelse i minst fyra månaders tid (SFL 1:2 §).

Försäkrad är också en person på vilken man tillämpar Finlands socialskyddslagstiftning enligt 5-8 § i lagen om tillämpning av lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet.

Försäkrad är inte en utländsk person som i Finland tjänstgör såsom diplomatisk representant för en främmande stat, utsänd konsul, i en internationell organisation eller hör till en främmande stats utlandsrepresentations administrativa eller tekniska personal, tjänstepersonal eller arbetar som ovan nämnd persons privata tjänare.

Undantag för betalningsskyldigheten som baserar sig på boende i Finland utgörs under vissa förutsättningar av utomlands boende pensionärer. enligt 18:6 § i SFL en pensionstagare som bor utomlands och som omfattas av Finlands ansvar för ersättande av sjukvårdskostnaderna med stöd av rådets förordning (EG) nr 1408/71 (förordning om social trygghet) om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjer flyttar inom gemenskapeneller Europaparlamentets och rådets förordning om samordning av de sociala trygghetssystemen (EG) nr 883/2004 (grundförordning) skall betala sjukförsäkringens sjukvårdspremie också efter det att han eller hon inte längre är försäkrad i Finland.

Från betalningsskyldighet befriade

Under skatteåret avlidna

Enligt 18:5 § SFLpåförs inte sjukförsäkringspremie försäkrad som avlidit under skatteåret.

Ej bosatt i Finland

Sjukförsäkringspremie påförs inte heller om en person inte är bosatt i Finland eller om en konvention om social trygghet eller EU:s socialskyddsförordning 1408/71 eller grundförordningen 883/2004 förhindrar att premie påförs. 

Begreppet boende i Finland och konventioner om social trygghet redogörs i Handbok i internationell beskattning.

Sjukförsäkringens sjukvårdspremie och dagpenningspremie

Två försäkringspremier

Från och med år 2006 har finansieringen av sjukförsäkringen indelats i två delar: i finansiering av sjukvårdsförsäkringen och finansiering av arbetsinkomstförsäkringen. Den försäkrade deltar i finansieringen av försäkringen på basis av den skattepliktiga inkomst som han eller hon har fått. Finansieringen har ordnats genom att från försäkrade uppbärs sjukförsäkringens sjukvårdspremie och dagpenningspremie, som tillsammans bildar försäkrads sjukförsäkringspremie.

Avgiften och premien har olika grunder. Avvikande från den tidigare sjukförsäkringspremien betalas försäkringspremien i det gällande systemetutgående från försäkringsprincipen bortsett från vissa undantag endast för sådan försäkring, på basis av vilken man kan få försäkringsförmån.

Den försäkrade är med stöd av sjukvårdsföreningen berättigad till att få sjukförsäkringsförmåner som avses i sjukförsäkringslagen. Arbetsinkomstförsäkringen berättigar till dagpenningsförmåner som betalas på basis av arbetsinkomsten.

Sjukvårdsavgift

Med sjukvårdsavgiften finansieras till exempel de av FPA utbetalda medicinersättningar, ersättningar för läkar- och tandläkararvoden samt sjukvårdens kostnadsersättningar som betalas till EU -länder. Alla försäkrade är berättigade till förmånerna.

Om grunden för sjukvårdsavgiften bestäms i kapitel 18 i SFL. Enligt kapitlets 14 § fastställs sjukförsäkringsavgiften utifrån den försäkrades inkomst som beskattas vid kommunalbeskattningen, om inte något annat bestäms i resp. lag. Inkomst på grund av FöPL eller LFöPL, som har fastställts för respektive år, används som grund för sjukvårdspremien för personer som är försäkrade enligt nämnda lagar till den del som arbetsinkomsten ersätter:

  • en beskattningssammanslutnings eller näringssammanslutnings delägares eller dennes familjemedlems lön från sammanslutningen 
  • en familjemedlems eller en dödsbodelägares lön av företagsverksamhet eller jordbruk
  • lön från ett aktiebolag eller något annat bolag i fråga om en sådan arbetstagare som inte anses stå i anställningsförhållande till bolaget i fråga
  • arbetsersättning och bruksavgift från eget företag
  • förvärvsinkomstandelen av näringsverksamhet eller jordbruk
  • förvärvsinkomstandelen för en beskattningssammanslutnings eller näringssammanslutnings delägare
  • förvärvsinkomst av renskötsel
  • värdet av leveransarbete
  • förvärvsinkomstandelen av dividend som en delägare fått från ett bolag samt förtäckt dividend i fråga om en sådan arbetstagare som inte anses stå i anställningsförhållande till bolaget i fråga
  • samtstipendium (från och med 2009).

När sjukförsäkringens sjukvårdsavgift fastställs för en FöPL/LFöPL -företagare (och från 2009 även för stipendietagare som är LFöPL - försäkrad för sitt stipendiearbete) iakttas i tillämpliga delar vad som bestäms om beräkning av den beskattningsbara inkomsten vid kommunalbeskattningen. När sjukvårdsavgift fastställs avdras dock inte en försäkringsavgift som betalats med stöd av lagen om pension för företagare eller lagen om pension för lantbruksföretagare.

Sjukvårdsavgiften är inte avdragbar i beskattningen.

Dagpenningspremie

Med dagpenningspremien finansieras sjukförsäkringens arbetsinkomstförsäkring. Försäkringsförmåner är till exempel olika av FPA utbetalda sjukdomsdagpenningar, rehabiliteringspenningar och föräldrapenningar, vilkas belopp beror på förmånstagarens arbetsinkomst.

Om grunden för dagpenningspremien bestäms i kapitel 18 i SFL. Enligt kapitlets 15 § sjukförsäkringens dagpenningspremie fastställs utifrån den försäkrades skattepliktiga löneinkomst och arbetsinkomst, om inte något annat bestäms i nämnda lag. FöPL/LFöPL -företagarnas arbetsinkomst som har fastställts enligt respektive lagar används som grund för dagpenningspremien till den del som arbetsersättnigen ersätter:

  • en beskattningssammanslutnings eller näringssammanslutnings delägares eller dennes familjemedlems lön från sammanslutningen
  • en familjemedlems eller en dödsbodelägares lön av företagsverksamhet eller jordbruk
  • lön från ett aktiebolag eller något annat bolag i fråga om en sådan arbetstagare som inte anses stå i anställningsförhållande till bolaget i fråga
  • arbetsersättning från eget företag
  • förvärvsinkomstandelen av näringsverksamhet eller jordbruk
  • förvärvsinkomstandelen för en beskattningssammanslutnings eller näringssammanslutnings delägare
  • förvärvsinkomst av renskötsel
  • samtvärdet av leveransarbete 
  • samtstipendium (från och med 2009). 

Om den försäkrade är befriad från försäkringsskyldighet enligt lagen om pension för företagare eller lagen om pension för lantbruksföretagare eller om den försäkrade inte enligt nämnda lagar är skyldig att teckna försäkring, fastställs sjukförsäkringens dagpenningspremie för honom eller henne utifrån de arbetsinkomster som räknats upp ovan och löneinkomsten som inte ingår i nämnda arbetsinkomst.

Dagpenningspremien är avdragbar. Avdraget görs från den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst, så att den inte inverkar på skatteårets förlust (ISL 96 §, 1115/2005).

Löneinkomst som utgör grunden för dagpenningspremien.

Om löneinkomst som utgör grunden för dagpenningspremien bestäms i SFL 11:2 kap. 3 - 5 mom.

Löneinkomst är:

  • förskottsinnehållningspliktig lön, arvode och ersättning som avses i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996)
  • idrottsmans arvode
  • kompletterande dagpenning som har betalts av en i försäkringskassalagen avsedd sjukkassa
  • drickspengar som har fåtts i arbetsförhållande.

Enligt 11:2.4 § SFL betraktas som löneinkomst som utgör grund för dagpenningspremien inte:

  • en personalförmån som tillhandahållits av arbetsgivaren
  • en ränteförmån för ett lån som erhållits på grundval av ett anställningsförhållande
  • en förmån som innefattar rätten att på grundval av ett anställningsförhållande teckna aktier eller andelar i en sammanslutning till ett lägre pris än det gängse om förmånen kan utnyttjas av en majoritet av de anställda
  • en i 66 § i inkomstskattelagen avsedd förmån som uppkommer genom användning av en anställningsoption, eller en prestation som är baserad på ett anställningsförhållande och som fastställs enligt förändringen av värdet på bolagets aktier, en premie som ges i form av sådana aktier i arbetsgivarbolaget eller ett annat bolag som hör till samma koncern eller en liknande ekonomisk sammanslutning som arbetsgivarbolaget och som noteras på en fondbörs som övervakas av myndigheterna eller i form av en placeringsdeposition eller på annat motsvarande sätt, eller helt eller delvis i form av pengar i stället för aktier, förutsatt att värdet på en sådan förmån som fås i form av en premie beror på hur värdet av aktierna utvecklas under en period på minst ett år efter att premien utlovats
  • lön för väntetid enligt 2 kap. 14 § 1 mom. i arbetsavtalslagen
  • ersättning eller något annat skadestånd som betalas med anledning av att ett arbetsavtal eller ett tjänsteförhållande upphävts
  • föreläsnings- eller föredragsarvoden, mötesarvoden och arvoden för medlemskap i förvaltningsorgan som inte grundar sig på arbetsavtals- eller tjänsteförhållande, om arbetstagarens pensionspremie inte behöver betalas med arbetspensionslagar som ska tillämpas på personen
  • i personalfondslagen (814/1989) avsedda vinstpremieandelar som har överförts till en personalfond eller lyfts kontant, eller en fondandel som har lyfts ur personalfonden
  • poster som med stöd av bolagsstämmans beslut betalas till en anställd i form av vinstutdelning eller som kontant vinstpremie, förutsatt att den kontanta vinstpremien betalas till hela personalen och att syftet inte är att med hjälp av den ersätta det lönesystem som fastställts i ett kollektivavtal eller arbetsavtal, och att grunderna för beräkning av den kontanta vinstpremien överensstämmer med 2 § 2 mom. i personalfondslagen och att bolagets fria kapital är större än det sammanlagda beloppet av den kontanta vinstpremie och den utdelning som skall betalas till aktieägarna och vilka fastställs vid bolagsstämman.

I de situationer som avses i den sista punkten ovan förutsätts dessutom att ett avtal som är bindande för arbetsgivaren inte har ingåtts beträffande betalningen av vinstpremie och att ägarna vid bolagsstämman efter räkenskapsperiodens utgång fattar ett bindande beslut om utbetalning av kontant vinstpremie och att vinstpremierna betalas därefter. En tilläggsförutsättning är att ärendet behandlas i enlighet med lagen om samarbete inom företag (725/1978) eller på något annat motsvarande sätt.

Med arbetstagarens pensionsavgift som nämns i punkten om föreläsnings- och föredragsarvoden, mötesarvoden, arvoden för medlemsskap i förvaltningsorgan, som inte grundar sig på tjänsteförhållande, avses endast avgifter för obligatorisk pensionsförsäkring. Således uppbärs det för de ovan uppräknade prestationer som anknytits till skyldigheten att innehålla pensionsförsäkringspremier ingen dagpenningspremie av de löner, för vilka pensionsavgift betalas på grund av frivillig pensionsförsäkring.

Inkomst som beskattas enligt uppskattning

Inkomster som beskattats enligt uppskattning enligt 27 § 1 mom. i lagen om beskattningsförfarande (1558/1995) på grund av att skattedeklaration inte har inlämnats, beaktas inte som arbetsinkomst. (SFL 11:2.6 §).

Försäkrads sjukförsäkringspremie och begränsat skattskyldigs löneinkomst

I fråga om löneinkomst som en begränsat skattskyldig får avviker grunden för premien får de allmänt skattskyldiga. Om en försäkrad arbetar i Finland som begränsat skattskyldig, används som grund för fastställande och betalning av sjukförsäkringens sjukvårdspremie och dagpenningspremie i fråga om löneinkomsten den lön som avses i 4 § i lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst och i fråga om den personliga ersättningen för en artist eller idrottsutövare den personliga ersättning som avses i 3 § i nämnda lag. (SFL 18:16 §.
Som grund för utomlands arbetande begränsat skattskyldigs premier betraktas under vissa förutsättningar försäkringslönen (se följande punkt).
Poster som nämns i SFL 11 kap. 2 § 4 mom. betraktas inte som begränsat skattskyldigs löneinkomst. (SFL 18:16.2 §) Posterna är samma som de som betraktas inte heller som allmänt skattskyldigs lön.

Försäkrads sjukförsäkringspremie och arbetsinkomst från utlandet

Lön som har betalts för utlandsinkomster utgör skattefri inkomst i Finland, om de i 77 § i ISL stadgade förutsättningarna uppfylls. Grunden för bestämmandet av den försäkrades sjukförsäkring beror då på, om man har för personen fastställt en i arbetspensionslagen avsedd försäkringslön.

Om den försäkrade arbetar som en utsänd arbetstagare eller på annat sätt utomlands och får i 77 § i inkomstskattelagen avsedd skattefri utlandsarbetsinkomst, tillämpar man som grund för bestämmandet av hans eller hennes sjukvårdspenning och dagpenningspremie den i arbetspensionslagen avsedda försäkringslönen i stället för arbetsinkomsterna från utlandet, under den förutsättning, att den försäkrades pensionsskydd har ordnats antingen obligatoriskt eller frivilligt på basis av arbetspensionslagarna.

Om försäkringslön inte har fastställts för arbetstiden utomlands, utgörs grunden för den försäkrades sjukvårdsförsäkringspremie av den i 13 § i FörskUL avsedda lönen (SFL 18:17 §). Hos FöPL/LFöPL – försäkrade är grunden för premierna i sådana situationer den fastställda arbetsinkomsten enligt pensionslagen som ska tillämpas på personen i fråga. Till och med utgången av 2010 påfördes premierna på basis av penninglönen, om försäkringslön inte hade fastställts.

Försäkringslönen tillämpas i stället för löneinkomst från utlandet också som grund för bestämmande och betalning av sjukförsäkringens sjukvårdsavgift och dagpenningspremie i fråga om en på utlandet arbetande begränsat skattskyldig, om den försäkrades pensionsskydd har ordnats antingen obligatoriskt eller frivilligt på basis av arbetspensionslagarna (SFL 18:18.2 §)

Sjukförsäkringens premier och årsanmälan för andra än företagare

I beskattningen grundar sig fastställandet av dagpenningspremien och sjukvårdspremien i princip på uppgifter som har fåtts från utomstående uppgiftsskyldiga. I fråga om olika förmåns- och pensionsinkomster förutsätter deklarationsförfarandet inte särskilda åtgärder. Betalningar som anmälts med pensionernas och förmånernas prestationsslag ingår inte i dagpenningspremiens grund. I lönernas prestationsslag kan däremot ingå sådana rater av vilka en del hör till grunden för dagpenningspremien medan vissa andra inte hör till premiegrunden.

Prestationens utbetalare specificerar i årsanmälningsuppgifterna de inkomster av löneinkomsten som utgör grunden för dagpenningspremien, på basis av vilka inkomster dagpenningspremie inte fastställs.

I årsanmälan finns en egen punkt för de inkomster, som är sådana i SFL 11:2. 4 § avsedda inkomster, för vilka dagpenningspremie inte skall fastställas. Också ränteförmån av bostadslån samt förmån av anställningsoption och aktiepremie, som inte ingår i dagpenningspremiens grund, antecknas i sina egna punkter.

Förhöjd sjukvårdspremie som avses i SFL 18:20.2 § räknas av skillnaden mellan den förvärvsinkomst som ska beskattas i kommunalbeskattningen (grunden för sjukförsäkringspremien) och inkomsten som utgör grunden för sjukvårdspremien. På grund av beräkningsmetoden behöver man inte separat anmäla, vilka inkomster som utgör grunden för förhöjd sjukvårdsavgift.

Företagarnas sf -premie

Sjukförsäkringens premier för en person som bedriver affärsverksamhet bestäms för företagsverksamhetens vidkommande på basis av FöPL eller LFöPL -inkomsten och för övriga eventuella förvärvsinkomsternas vidkommande på basis av förvärvsinkomsten som fastställts i beskattningen. Förvärvsinkomstandelarna av inkomster som fåtts av företagsverksamheten ersätts med den FöPL ellr LFöPL -arbetsinkomst som arbetspensionssystemet årligen anmält till Skatteförvaltningen. I lagen har man separat räknat upp de förvärvsinkomster, som ersätts med FöPL eller LFöPL -inkomsterna då sjukförsäkringens sjukvårdsavgifter fastställs för den försäkrade.

FöPL -arbetsinkomsten fastställs på basis av uppgifter som företagaren givit i sin ansökan, företagarens verksamhetsmiljö och Pensionsskyddscentralens anvisningar. I definieringen av arbetsinkomsten fästs uppmärksamhet också vid arbetstagarnas löner, antalet anställda och företagets omsättning. Emedan FöPL -inkomsten är en uppskattning av värdet på företagarens arbetsinsats, kan man inte direkt säga, vilka inkomster som tagits i beaktande i arbetsinkomsten. 

I fråga om företagsverksamhet på heltid året om fastställs arbetsinkomsten i allmänhet på basis av Pensionsskyddscentralens anvisningar om arbetsinkomster. Då arbetsinkomsten fastställs, ber man inte uppgifter om företagarens beskattningsbara inkomster, om särskilt skäl därtill inte föreligger. Då arbetsinkomsten fastställs, får företagaren därav ett beslut som kan överklagas (försäkringsbrev), i vilket beslut arbetsinkomsten har givits. Några dokument om, vilka uppgiter som beaktats i arbetsinkosmten finns alltså inte. Företagarens inkomster kan vara ett resultat av helhetsbedömning, men den avgörande faktoren i bestämmandet av FöPL -inkomsten är företagarens arbetsinsats.

Från och med år 2009 kan även personer som arbetar med stipendium vara försäkrade enligt LFöPL. för dem fastställs stipendietagarens LFöPL - arbetsinkomst och på beräkningen av deras sjukvårdsavgift och dagpenningspremie tillämpas samma principer som på LFöPL - företagare.

Årsanmälningar över löner och dividender hos företagare

Lön och dividend som företagaren fått från sitt eget företag hör till de förvärvsinkomster, som ersätts av pensionsförsäkringens arbetsinkomst då sjukförsäkringspremien beräknas. För att dessa löneroch dividender kan i samband med beräkning av sjukförsäkringspremien skiljas åt från företagarens övriga löner och dividender, ska de anmälas med årsanmälan separat från övriga löner och dividender.

Den som lämnar in årsanmälningen anmäler på specifikationen över mottagare lönerna som betalts till en FöPL eller LFöPL -försäkrade med egen prestationsslag. Lön av huvudsyssla som företagaren fått anmäls med prestationsslag PY och lön för bisyssla med prestationsslag 1 Y. Dessa prestationsslag används om företagaren har vid löneutbetalningstidpunkten varit FöPL eller LFöPL - försäkrad för verksamhet som det löneutbetalande bolaget bedriver. På dividendernas årsanmälan har man fogat en punkt där dividenderna till FöPL- eller LFöPL -försäkrade antecknas. Det är möjligt att dividendtagaren har inte under hela skatteåret varit försäkrad för verksamhet som dividend utbetalande bolaget bedriver (t.ex. då största delen av bolagets aktier byter ägare mitt under året). Om dividendens mottagare har vid tidpunkten då dividenden kunat lyftas varit försäkrad för bolagets verksamhet, ersätter arbetsinkomsten i egenskap av sjukförsäkringspremie förvärvsinkomstandelen av dividenden som fåtts från bolaget.

Beräkning av företagarens sjukförsäkringspremien i Skatteförvaltningen

Skatteförvaltningen får från pensionsförsäkringsanstalterna årligen uppgifterna om företagarens beskattningsbara FöPL- / FöPL -arbetsinkomst. Skatteförvaltningen räknar på basis av denna uppgift sjukförsäkringspremien så, att arbetsinkomsten ersätter i beräkningen de förvärvsinkomster som nämnts ovan i 18:14 - 15§ sjukförsäkringslagen.

Grunden för sjukförsäkringspremien beräknas i tillämpliga delar på samma sätt som kommunalbeskattnignens beskattningsbara inkomst. Tillämpning av FöPL-/LFöPL -försäkringen i beräkningen av sjukförsäkringspremien leder till att beloppet av olika till inkomstbeloppet bundna avdrag (t.ex. förvärvsinkomstavdrag) är inte samma som i samband med beräkning av kommunalbeskattningens beskattningsbara inkomst.

Storleken av sjukförsäkringens premier

Beloppen av sjukförsäkringens sjukvårdspremie och dagpenningspremie justeras årligen genom ststsrådets förordning om avgiftsprocentsatsen för sjukförsäkringsavgifter (SFL 18:23 och 24 §). Om 2012 års avgifter har man stadgat i fordningen 132/2011.

Under 2012 är sjukvårdsavgiften 1,22 procent av den förvärvsinkomst som beskattas i kommunalbeskattningen. Dagpenningspremien utgör däremot 0,82 procent av löne- och arbetsinkomsterna.

Sjukvårdspremien fastställs förhöjd i fråga om sådan inkomst för vilken dagpenningspremie inte fastställs (SFL 18:20.2 §). förhöjd premie fastställs av skillnaden mellan den förvärvsinkomst som ska beskattas i kommunalbeskattningen och den inkomst som utgör grunden för dagpenningspremien. Om dagpenningspremiens grund är större än grunden för sjukvårdspremien, uppbärs förhöjd premie inte. Under 2006 - 2012 är förhöjningen 0,17 procentenheter

Sjukförsäkringspremien för en person som är försäkrad enligt företagarnas pensionslag (FöPL) bestäms på basis av företagarens arbetsinkomst i enlighet med pensionslagen. För företagarens arbetsinkomst enligt pensionslagen påförs förhöjd dagpenningspremie (18:21.2 §). Beloppet av denna företagarens tilläggsfinansieringsandel fastställs årligen genom statsrådets förordning

Sjukförsäkringspremien för en person som är försäkrad enligt lantbruksföretagarnas pensionslag (LFöPL) bestäms däremot på basis av arbetsinkomsten i enlighet med lagen i fråga. För arbetsinkomst i enlighet med lantbruksföretagarnas pensionslag påförs förhöjd dagpenningspremie inte.

I följande tabell finns den beloppen av den försäkrades sjukförsäkringsavgifter under 2007 – 2012.   

Procent Dagennings- Förhöjning av företagarens Sjukvårdspremie  Förhöjd sv-premie
2007 0,75 0,16 1,28 1,45
2008 0,67 0,14 1,24 1,41
2009 0,70 0,09 1,28 1,45
2010 0,93 0,12 1,47 1,64
2011 0,82 0,10 1,19 1,36
2012 0,82 0,15 1,22 1,39


Fastställande, debitering och uppbörd av sjukförsäkringspremier

På allmänt skattskyldigas premier tillämpas lagen om förskottsuppbörd (SFL 18:29 §). försäkrads sjukförsäkringspremie ingår i skattegrunderna, som har beaktats i skattekort och i förskott. Premien ingår i skattekortets skatteprocentsats och i beloppet av förskottet som har debiterats. Premierna uppbärs i samband med förskottsuppbörden antingen såsom förskottsinnehållning eller förskottsbetalning på samma sätt som skatterna. Sjukförsäkringspremie som tagits ut såsom förskottsinnehållning anmäls i periodskattedeklarationen såsom en del av förskottsinnehållningarna och betalas in på skattekonto samtidigt med förskottsinnehållningarna. På begränsat skattskyldigs premier tillämpas källskattelagen.
Då beskattningen verkställs, tillämpar man på beskattningen av allmänt skattskyldigas premier lagen om beskattningsförfarande.I samband med verkställandet av beskattningen räknar man förutom skatterna även beloppet av försäkringspremierna och den del av skatterna och försäkringspremierna som indrivits för mycket eller för litet debiteras som kvarskatt eller återbärs som förskottsåterbäring.
På uppbörd, indrivning och återbäring av försäkrads sjukförsäkringspremie tillämpas bestämmelserna i lagen om skatteuppbörd.

Dagpenningspremie och arbetsgivares socialskyddsavgift

I samband med revidering av sjukförsäkringslagen ändrades också grunden för arbetsgivares socialskyddsavgift. Arbetsgivares socialskyddsavgift betalades tidigare utgående från förskottsinnehållning underkastade löner. Lagen om arbetsgivares socialskyddsavgift ändrades från och med år 2006 så, att en av avgiftsgrunderna var skattepliktig lön i enlighet med SFL 11:2 § 3-5 mom. (1114/2005), som tillämpas även som grund för sjukförsäkringens dagpenningspremie. Från och med 2008 ändrades lagen så, att en av avgiftsgrunderna är den förskottsinnehållningspliktiga lön som avses i 13 § i FörskUL, men att som lön betraktas likväl inte rater som avses i 11 kap. 2 § 4 mom. i sjukförsäkringslagen (1365/2007). Ändringen motsvarar ändringen av grunden för dagpenningspremien i sjukförsäkringslagen.