Förskottsinnehållning på semesterlöner och semesterpenningar

Giltighet
Tills vidare

Förskottsinnehållning på semesterlön och semesterpenning

I ett arbets- eller tjänsteförhållande betalas följande för semestertiden:

  • Den normala lönen för semestertiden dvs. semesterlönen
    Denna lön kan betalas i förskott före varje semester eller på de normala löneutbetalningsdagarna (beroende på kollektivavtalen)
  • Utöver lönen en semesterpenning eller semesterpremie e.dyl. enligt längden på semestern eller rätten till semester. Denna kan också utbetalas före varje semesterperiod, i samband med semesterlönen eller på en viss dag.

Bägge ovan nämnda betalningar utgör lön enligt förskottsuppördslagen, men beräkningen av förskottsinnehållning på dessa rater kan variera beroende på arbetstagarens skattekort samt om arbetsgivaren tillämpar en periodvis eller kumulativ beräkningsprincip och huruvida beloppen betalas före semestern eller på de normala löneutbetalningsdagarna.

Semestrarna och de till dessa bundna i förskott betalda lönerna följer inte nödvändigtvis de fulla löneutbetalningsmånaderna, vilket leder till att man måste använda sig av s.k. avvikande löneperioder då man verkställer förskottsinnehållningen enligt det normala skattekortet för huvudsyssla.

Bestämmelserna om innehållningssätten och -beloppen ingår numera i förskottsuppbördsförordningen, som finns i författningssamlingen med beteckningen 20.12.1996/1124 (bestämmelserna om förskottsinnehållning på semesterlöner har inte ändrats). Det nuvarande innehållningssystemet beskrivs i Internettmeddelandet Verkställande av förskottsinnehållning. Meddelandet redogör närmare för beräknng av förskottsinnehållningen, skattedagar och avvikande löneperioder.

Graderade skattekort, skattekort med en procent och vanligt skattekort för bisyssla

I dessa fall agerar man enligt bestämmelserna i skattekortet. Semesterpenningen inverkar för de graderade skattekortens del på lönens totalbelopp och graderingen precis på samma sätt som övriga löner och lönetillägg.

Vanliga skattekort för huvudsyssla med till betalningsperioden bundna inkomstgränser för grund- och tilläggsprocenten (gäller även sådana skattekort för bisyssla som har skilda inkomstgränser för grund- och tilläggsprocenten).

Om semesterlönerna och semesterpenningarna betalas på förhand innan semestern börjar, bör man vid beräkningen av gränsen för grund/tilläggsprocenten se till att innehållningen beräknas enligt det rätta antalet skattedagar före semestern samt även vid den löneutbetalning som följer direkt efter semestern. Året har nämligen endast 12 månader och 365 skattedagar (eller 360 eller de verkliga löneutbetalningsdagarna). T.ex. indikerar en negativ eller en osedvanligt låg innehållning i allmänhet ett fel i antalet skattedagar, vilket även gäller osedvanligt höga innehållningar på semesterlönen.

Om arbetsgivaren använder sig av s.k. kumulativ beräkning av innehållningarna, behandlas semesterlönerna och semesterpenningarna som vanliga löner. Om grundprocentens årsinkomstgräns stämmer någorlunda, bör åtminstone en del av semesterlönen gå över på tilläggsprocentens sida, men innehållningen jämkas dock mot slutet av året. Det finns ingen orsak att ändra på skattekortets förskottsinnehållningsprocent även om innehållningen på semesterlönen skulle göras enligt den lägre procentsatsen.

Om arbetsgivaren använder sig av s.k. periodvis beräkning, i allmänhet vid manuell beräkning, verkställs förskottsinnehållning på pengar som betalas utöver semesterpenningen eller utöver annan lön för semestertiden, enligt grundprocenten. Innehållningsprocenterna skiljer sig från varandra endast i denna punkt. På egentlig lön för semestertiden verkställs alltså förskottsinnehållningen alltid normalt, likväl med beaktande av de rätta skattedagarna.

Semesterersättningar som betalas på grund av oanvända semestrar behandlas som vanlig lön. Semesterersättningarna leder inte till en ökning av antalet skattedagar. T.ex. då ett arbetsförhållande upphör räknas skattedagarna till tidpunkten för arbetsförhållandets slut.

Läget är dock ett annat då man faktiskt håller sin semester som semester vid slutet av ett arbetsförhållande (t.ex. före man går i pension). Då räknas skattedagarna normalt till slutet av tjänstgöringsförhållandet.

Det semesterlönesystem som tidigare tillämpades inom byggbranschen är inte längre ikraft. Arbetsgivare som hörde under detta system verkställer numera förskottsinnehållningar enligt de allmänna reglerna.

Bestämmelserna om semestern och dess ersättning styrs av bl.a. arbetstagar- och arbetsgivarförbunden samt för minimivillkorens del även av arbetarskyddskretsen.