Gränsen för momsfri verksamhet i liten skala är 10 000 euro

Nyckelord:

Det här är en gammal version Versionshistoria Visa den nyaste versionen

Har getts: 21.12.2016
Diarienummer: A189/200/2016
Giltighet: - 31.12.2020
Bemyndigande: 2 § 2 mom. i L om Skatteförvaltningen (503/2010)
Ersätter anvisningen: Gränsen för momsfri verksamhet i liten skala är 10 000 euro, 28.12.2015, A191/200/2015

Anvisningen har uppdaterats med anledning av de lagändringar som trädde i kraft 1.1.2017. Samtidigt har anvisningen uppdaterats till andra delar genom att precisera den tidigare anvisningen.

Avsnitt 4 i anvisningen har ändrats 31.8.2016 på grund av högsta förvaltningsdomstolens beslut HFD 14.12.2015 L 3678. Avsnitt 4 har preciserats 21.12.2016.

Avsnitt 6, som behandlar valbara skatteperioder, har lagts till anvisningen.

1 Verksamhet i liten skala

Rörelseverksamhet i liten skala har lämnats utanför mervärdesbeskattningen. Gränsen för rörelseverksamhet i liten skala bestäms på basis av räkenskapsperiodens omsättning. Räkenskapsperioden för skattskyldig vars skatteperiod är ett kvartal eller ett kalenderår anses enligt mervärdesskattelagen (MomsL 216 §) sammanfalla med ett kalenderår. Säljaren är inte momsskyldig om den i mervärdesskattelagen avsedda räkenskapsperiodens omsättning är högst 10 000 euro.

Om säljarens räkenskapsperiod är kortare eller längre än 12 månader, betraktas som räkenskapsperiodens omsättning det belopp som fås när räkenskapsperiodens omsättning multipliceras med 12 och divideras med det antal månader som räkenskapsperioden omfattar. Som månader räknas fulla kalendermånader.

Den som bedriver rörelseverksamhet i liten skala ska på förhand själv uppskatta om hans försäljning under räkenskapsperioden överstiger 10 000 euro eller inte. Om han uppskattar att gränsen överskrids, ska han anmäla sig som momsskyldig genom att lämna in antingen en etableringsanmälan eller en ändringsanmälan (Y-blankett) till Skatteförvaltningen. Blanketter fås på webbplatsen www.ytj.fi samt Skatteförvaltningens kontor.

Den skattskyldige ska varje skatteperiod lämna in en skattedeklaration, med vilken uppgifterna om skatter som betalas på eget initiativ anmäls till Skatteförvaltningen. Skattebelopp som har anmälts i uppgifterna om moms räknas ihop och från summan subtraheras den andel av skatter som berättigar till återbäring. Skillnaden betalas på Skatteförvaltningens konto med ett kundspecifikt referensnummer för skatter på eget initiativ.

Företagsformen av den verksamhet som säljaren bedriver saknar betydelse, varför gränsen gäller förutom fysiska personer även bl.a. sammanslutningar och bolag. Gränsen tillämpas dock inte på kommuner, samkommuner, landskapet Åland eller sådana utlänningar som saknar fast driftställe i Finland.

2 Försäljningar som räknas med i omsättningen

Vid beräkningen av räkenskapsperiodens omsättning beaktas den momspliktiga försäljningen av varor och tjänster, försäljningar som omfattas av omvänd skattskyldighet (MomsL 8 a–8 d) samt följande momsfria försäljningar:

varuförsäljning till andra EU-länder (gemenskapsintern försäljning, MomsL 72 a–72 c §)
exportförsäljning (MomsL 70 §)
momsfri försäljning till resande (MomsL 70 b §)
försäljning av momsfria tjänster (MomsL 71 och 72 §)
försäljning av momsfria fartyg och arbetsprestationer som hänför sig till sådana fartyg (MomsL 58 §)
försäljning av en upplaga av en tidning eller tidskrift som utkommer minst fyra gånger om året till ett allmännyttigt samfund (MomsL 56 §)
momsfri försäljning till diplomatiska beskickningar och internationella organisationer (MomsL 72 d §)
momsfri försäljning av motorfordon (MomsL 72 e §)
försäljning av finansiella tjänster och försäkringstjänster (MomsL 41 § och 44 §)
överlåtelse av fastigheter eller rättigheter som hänför sig till fastigheter

Då omsättningen beräknas, beaktas inte:

finansiella tjänster och försäkringstjänster av accessorisk karaktär och inte heller
försäljning av anläggningstillgångar.

Med fastigheter avses förutom jordområden även byggnader, bestående konstruktioner samt delar av dem. Enligt den nya definitionen av fastighet anses som fastighet också maskin, utrustning eller föremål som är varaktigt installerad i en byggnad eller konstruktion och som inte kan flyttas utan att byggnaden eller konstruktionen förstörs eller förändras och som används för en särskild verksamhet som bedrivs på fastigheten (se Fastighetsbegreppet i mervärdesbeskattningen fr.o.m. 1.1.2017). Momsfria är således förutom försäljningar och uthyrningar av fastigheter även överlåtelser av lägenheter. Trots att moms inte behöver betalas för ovan nämnda inkomster, beaktas dessa (med undantag av försäljning av anläggningstillgångar) vid beräkningen av den ovannämnda gränsen om 10 000 euro.

Omsättningen utgörs av det sammanlagda beloppet av de priser som uppburits från köpare av ovannämnda varor och tjänster. Då omsättningsbeloppet beräknas, är det alltså inte av betydelse om man inkluderat momsen i priset eller inte.

3 Överskridning av beloppet

Om näringsidkaren uppskattat att hans försäljning under räkenskapsperioden underskrider 10 000 euro men försäljningen trots allt överskrider beloppet, ska näringsidkaren betala moms för hela räkenskapsperioden försäljningen. Då näringsidkaren konstaterar att beloppet överskrids, ska han anmäla sig som momsskyldig (Y-blankett). Näringsidkaren införs retroaktivt i registret över momsskyldiga från och med räkenskapsperiodens början, eller om skattepliktig verksamhet har inletts mitt under räkenskapsperioden, från och med den dag då verksamheten började.

4 Ansökan om att bli momsskyldig

En näringsidkare kan, om han så önskar, ansöka om att bli momsskyldig trots att omsättningen under räkenskapsperioden underskrider 10 000 euro. Den som ansöker om att bli momsskyldig ska fylla i antingen en etableringsanmälan eller en ändringsanmälan (Y-blankett). Blanketter fås på webbplatsen www.ytj.fi samt Skatteförvaltningens kontor.

Den som ansöker om att bli momsskyldig införs i registret över momsskyldiga tidigast från den dag ansökan anlänt till Skatteförvaltningen eller Patent- och registerstyrelsen.

För att man ska bli införd som momsskyldig i registret förutsätter att verksamheten sker i form av rörelse. Med verksamhet i form av rörelse avses i förvärvssyfte bedriven kontinuerlig, utåtriktad och självständig verksamhet under sedvanlig företagarrisk.

Exempel 1: Företag A, vars räkenskapsperiod är ett kalenderår, började samla och sälja skrot 1.3. Företagets första räkenskapsperiod är 1.3–31.12. Företaget uppskattade att inkomsterna av försäljningen av skrot omräknad till räkenskapsperiodens omsättning inte skulle överskrida 10 000 euro, varför A inte anmälde sig som momsskyldig. I december samma år konstaterade A att försäljningsinkomsterna varit 7 000 euro. På basis av dessa försäljningsinkomster uppskattade A att försäljningsinkomsterna kommer att överskrida 10 000 euro under den påföljande räkenskapsperioden.

A ska anmäla sig som momsskyldig fr.o.m. början av den påföljande räkenskapsperioden.

Exempel 2: Person B, vars räkenskapsperiod är ett kalenderår, inledde i början av januari verksamhet som omfattade flytt- och städtjänster. Han uppskattade att inkomsterna av verksamheten skulle underskrida 10 000 euro och anmälde sig inte som momsskyldig. I november överskred hans inkomster av försäljningen av de ovannämnda tjänsterna 10 000 euro.

B ska anmäla sig retroaktivt som momsskyldig från början av räkenskapsperioden. B ska betala moms jämte dröjsmålsräntorna och lämna in momsdeklarationerna per skatteperiod. Om momsdeklarationen anländer efter den utsatta dagen, påför Skatteförvaltningen förseningsavgift.

Om den som bedriver verksamhet i liten skala med en momspliktig omsättning på högst 10 000 euro har ansökt om momsskyldighet, ska han eller hon i regel betala momsen på alla sina momspliktiga försäljningar oberoende av att omsättningen kan understiga gränsen. Alla momspliktiga försäljningar som sker i form av rörelseverksamhet omfattas då av momsbeskattningen.

Högsta förvaltningsdomstolen har dock meddelat beslutet HFD 14.12.2015 L 3678, där det var frågan om ett allmännyttigt samfund som frivilligt ansökt om att bli momsskyldig för försäljning av skog. I beslutet utvidgades ansökan då inte till att gälla det allmännyttiga samfundets övriga verksamheter som står helt utanför försäljningen av skog.

Högsta förvaltningsdomstolens beslut HFD 14.12.2015 L 3678 tillämpas endast på allmännyttiga samfund.

HFD 14.12.2015 L 3678
A rf var en allmännyttig sammanslutning, som planerade att flytta den verksamhet som föreningen bedrev i sina rehabiliteringsenheter till sitt dotterbolags dotterbolag, B Ab. Efter att detta genomförts började A fakturera B Ab för de stödtjänster som koncentrerats till A rf för att utföras av A rf:s egen personal, såsom tjänster utförda av redovisningsavdelningen, dataadministrationen, fastighetsavdelningen, förvaltningsavdelningen, kommunikationsavdelningen eller enheten för intern utveckling. Tjänsterna fakturerades till självkostnadspris. Försäljningen av tjänsterna ansågs vara sådan rörelsemässig försäljning som avses i 1 § i mervärdesskattelagen, men försäljningsintäkterna betraktades inte som sådan näringsinkomst för ett allmännyttigt samfund som avses i 4 § i mervärdesskattelagen.

A rf hade år 1997 med stöd av 12 § i mervärdesskattelagen ansökt om att bli skatteskyldig för den rörelse som föreningen bedrev med den skog som den ägde. Eftersom skogsbruket inte hade anknytning till försäljningen av stödtjänster till B Ab och eftersom dessa funktioner lätt kunde skiljas åt, hade nyss nämnda ansökan inte en sådan verkan att A med anledning av den skulle ha varit skyldig att betala mervärdesskatt även för försäljningen av stödtjänster till B Ab.

Exempel 3: Det allmännyttiga samfundet C har frivilligt ansökt om att bli momsskyldig för försäljning av skog. C har även en från skogsförsäljningen helt åtskild medelinsamlingsverksamhet som den bedriver i form av rörelse på det sätt som avses i mervärdesskattelagen. Inkomsten från medelinsamlingsverksamheten betraktas enligt inkomstskattelagen inte som skattepliktig inkomst för C. Ansökan om att bli momsskyldig för skogsförsäljningen orsakar inte att C måste betala mervärdesskatt för den separata medelinsamlingsverksamheten.

Exempel 4: Person D, vars räkenskapsperiod sammanfaller med kalenderåret, har i egenskap av en utövare av verksamhet i liten skala ansökt om att bli momsskyldig för frisörverksamhet. D börjar även sälja hantverkssmycken i liten skala. Den sammanräknade omsättningen av frisörverksamheten och försäljningen av hantverkssmycken under räkenskapsperioden understiger 10 000 euro. D ska betala mervärdesskatt för både frisörverksamheten och försäljningen av hantverk.

Exempel 5: Person E har ansökt om att bli momsskyldig för skogsförsäljning, men har emellertid ingen skogsförsäljning. E inleder en bilverkstadsverksamhet i form av rörelse. Omsättningen för verksamheten understiger 10 000 euro. E ska betala mervärdesskatt för bilverkstadsverksamheten.

5 Avregistrering av momsskyldiga

Den som ansökt om att bli momsskyldig avförs inte retroaktivt ur registret. Detta gäller även för momsskyldiga som uppskattat att deras omsättning under räkenskapsperioden överskrider 10 000 euro men vars omsättning dock underskrider gränsen. Avregistreringen kan ske tidigast från den dag då nedläggningsanmälan (Y-blankett) ankommit till Skatteförvaltningen eller Patent- och registerstyrelsen.

Exempel 6: Person F, vars räkenskapsperiod är 1.1–31.12, började i januari tillverka och sälja självtillverkade smycken. F uppskattade att inkomsterna skulle överstiga gränser för verksamhet i liten skala och anmälde sig som momsskyldig. I december konstaterade F att inkomsterna av försäljningen varit endast 1 700 euro. F informerade Skatteförvaltningen om att han inte är momsskyldig eftersom försäljningen underskrider 10 000 euro under räkenskapsperioden. F:s anmälan kom in till Skatteförvaltningen 18.12. Skatteförvaltningen avregistrerar F ur registret över momsskyldiga fr.o.m. 18.12.

6 Valfria skatteperioder

Skatteperioden för mervärdesskatt är i regel en kalendermånad. I detta fall lämnas momsdeklarationen in varje månad och betalningen görs också månadsvis.

Ett småföretag är berättigat till en förlängd, valfri skatteperiod, om dess:

omsättning uppgår till högst 100 000 euro. Då lämnas momsdeklarationen in och betalningen görs med tre månaders mellanrum (kvartalsvis);
omsättning uppgår till högst 30 000 euro. Då lämnas momsdeklarationen in och betalningen görs per kalenderår;
dessutom sådana fysiska personer, dödsbon eller sammanslutningar som bedriver primärproduktion och sådana upphovsmän till konstverk enligt 79 c § i mervärdesskattelagen som inte bedriver annan momspliktig verksamhet är i fråga om moms berättigade till en skatteperiod om ett kalenderår oavsett omsättningens storlek.

Omsättningsgränsen för valfria skatteperioder fastställs enligt den i bokföringslagen avsedda omsättningen eller motsvarande avkastning under ett kalenderår.

Det är möjligt att övergå till en valfri, förlängd skatteperiod med en separat ansökan som lämnas in till Skatteförvaltningen. Likaså sker övergången till en kortare skatteperiod på ansökan. Den valda skatteperioden är bindande under minst 12 månader.

7 Lättnaden som ansluter sig till momsskyldighetens nedre gräns

En skattskyldig vars omsättning under räkenskapsperioden understiger 30 000 euro, kan efter räkenskapsperiodens utgång vara berättigad till s.k. skattelättnad vid den nedre gränsen. Om omsättningen uppgår till högst 10 000 euro, kan den skattskyldige få i lättnad hela den skatt som ska redovisas för räkenskapsperioden. Om omsättningen är minst 10 000 euro men under 30 000 euro, kan den skattskyldige få en partiell skattelättnad. Lättnad vid den nedre gränsen behandlas närmare i anvisningen Lättnad vid den nedre gränsen för moms.

Mika Jokinen
ledande skattesakkunnig

Juha Pamppunen
skattesakkunnig

Sidan har senast uppdaterats 1.1.2017