Gränsen för momsfri verksamhet i liten skala är 15 000 euro

Har getts
1.1.2021
Diarienummer
VH/8130/00.01.00/2020
Giltighet
1.1.2021 - Tills vidare
Bemyndigande
2 § 2 mom. i lagen om Skatteförvaltningen (503/2010)
Ersätter anvisningen
A189/200/2016, 21.12.2016

I denna anvisning behandlas centrala frågor gällande gränsen för momsfri verksamhet i liten skala.

Den nedre gränsen för skattskyldighet för dem som bedriver verksamhet i liten skala höjdes från 10 000 euro till 15 000 euro från och med 1.1.2021. Den höjda gränsen på 15 000 euro tillämpas på räkenskapsperioder som börjar 1.1.2021 eller därefter. I anvisningen anges eurogränserna så som de är då lagändringarna träder i kraft den 1.1.2021.

Nödvändiga uppgifter från tiden före höjningen av gränsen från 10 000 euro till 15 000 euro hittar du i den tidigare versionen av denna anvisning Gränsen för momsfri verksamhet i liten skala är 10 000 euro, 21.12.2016, A189/200/2016 (se ”Versionshistoria” ovan).

Denna anvisning har kompletterats med nya exempel 1, 2 och 5. Också andra preciseringar har gjorts i anvisningen.

 

1 Verksamhet i liten skala

Rörelseverksamhet i liten skala har av administrativa skäl lämnats utanför mervärdesbeskattningen. Befrielsen är avsedd att gälla verksamhet i liten skala, verksamhet av hobbynatur och sporadisk verksamhet. Rörelseverksamhet i liten skala definieras på basis av omsättningens storlek. Som rörelseverksamhet i liten skala anses verksamhet vars omsättning under en räkenskapsperiod på 12 månader uppgår till högst 15 000 euro (den höjda gränsen på 15 000 euro tillämpas på räkenskapsperioder som börjar 1.1.2021 eller därefter). Räkenskapsperioden för skattskyldig vars skatteperiod är ett kvartal eller ett kalenderår anses enligt mervärdesskattelagen (MomsL 216 §) sammanfalla med ett kalenderår. Säljaren är inte momsskyldig om den i mervärdesskattelagen avsedda räkenskapsperiodens omsättning är högst 15 000 euro.

Om säljarens räkenskapsperiod är kortare eller längre än 12 månader, betraktas som räkenskapsperiodens omsättning det belopp som fås när räkenskapsperiodens omsättning multipliceras med 12 och divideras med det antal månader som räkenskapsperioden omfattar. Som månader räknas fulla kalendermånader. Detta kallas proportionering av omsättningen.

Exempel 1:
Verksamheten vid företag A som bedriver reparation av småmaskiner inleds 14.9.2021. Företag A:s första räkenskapsperiod är 14.9.2021–31.12.2021. A:s omsättning under denna räkenskapsperiod uppgår till 4 200 euro.

Företag A:s första räkenskapsperiod omfattar tre hela kalendermånader (oktober, november och december – september är inte en hel kalendermånad).

Eftersom den första räkenskapsperioden är kortare än 12 månader, ska omsättningen proportioneras så att den motsvarar en räkenskapsperiod på 12 månader. Omsättningen proportioneras enligt följande: 4 200 euro x 12 mån. / 3 mån. = 16 800 euro.

Företag A:s proportionerade omsättning överskrider gränsen för momsfri verksamhet i liten skala på 15 000 euro. A ska anmäla sig som momsskyldig från början av sin verksamhet (14.9.2021).

Den som bedriver rörelseverksamhet i liten skala ska på förhand själv uppskatta om hens försäljning under räkenskapsperioden överstiger 15 000 euro eller inte. Om hen uppskattar att gränsen överskrids, ska hen anmäla sig som momsskyldig. Du anmäler dig som momsskyldig antingen elektroniskt med en etablerings- eller en ändringsanmälan i FODS-tjänsten eller med de pappersblanketter för etablerings- eller ändringsanmälan (Y-blankett) som finns i samma tjänst. Om företaget har ett FO-nummer kan företaget även anmäla sig som momsskyldig i MinSkatt. En privatperson som fortfarande inte har ett FO-nummer kan redan vid inledandet av företagsverksamheten (som en firma eller jord- eller skogsbruksidkare) anmäla sig som mosskyldig i MinSkatt.

Momsskyldiga ska deklarera och betala moms till Skatteförvaltningen enligt sin skatteperiod. Skatteperioden är vanligtvis en kalendermånad, varvid momsen deklareras och betalas till Skatteförvaltningen varje månad.

Företagsformen av den verksamhet som säljaren bedriver saknar betydelse, varför gränsen gäller förutom fysiska personer även bl.a. sammanslutningar och bolag. Gränsen tillämpas dock inte på kommuner, samkommuner, landskapet Åland eller sådana utlänningar som saknar fast driftställe i Finland.

2 Försäljningar som räknas med i omsättningen

Vid beräkningen av räkenskapsperiodens omsättning beaktas den momspliktiga försäljningen av varor och tjänster som avses i mervärdesskattelagen, försäljningar som omfattas av omvänd skattskyldighet (MomsL 8 a–8 d) samt följande försäljningar som är momsfria enligt mervärdesskattelagen:

  • varuförsäljning till andra EU-länder (gemenskapsintern försäljning, MomsL 72 a–72 c §)
  • exportförsäljning (MomsL 70 §)
  • momsfri försäljning till resande (MomsL 70 b §)
  • försäljning av momsfria tjänster (MomsL 71 och 72 §)
  • försäljning av momsfria fartyg och arbetsprestationer som hänför sig till sådana fartyg (MomsL 58 §)
  • försäljning av en upplaga av en tidning eller tidskrift som utkommer minst fyra gånger om året till ett allmännyttigt samfund (MomsL 56 §)
  • momsfri försäljning till diplomatiska beskickningar och internationella organisationer (MomsL 72 d §)
  • momsfri försäljning av motorfordon (MomsL 72 e §)
  • försäljning av finansiella tjänster och försäkringstjänster (MomsL 41 § och 44 §)
  • överlåtelse av fastigheter eller rättigheter som hänför sig till fastigheter.

Då omsättningen beräknas, beaktas inte:

  • finansiella tjänster och försäkringstjänster av accessorisk karaktär och inte heller
  • försäljning av anläggningstillgångar.

I mervärdesbeskattningen omfattar begreppet fastighet förutom jordområden även byggnader, bestående konstruktioner samt delar av dem. Överlåtelse av momsfria fastigheter eller rättigheter som hänför sig till fastigheter omfattar således även försäljning och uthyrning av lägenheter. Som fastighet räknas också maskin, utrustning eller föremål som är varaktigt installerad i en byggnad eller konstruktion och som inte kan flyttas utan att byggnaden eller konstruktionen förstörs eller förändras och som används för en särskild verksamhet som bedrivs på fastigheten (se Fastighetsbegreppet i mervärdesbeskattningen fr.o.m. 1.1.2017).

Även om moms inte ska betalas på den skattefria försäljningen som förtecknas ovan ska de beaktas vid beräkningen av den gränsen om 15 000 euro.

Omsättningen utgörs av det sammanlagda beloppet av de priser som uppburits från köpare av ovannämnda varor och tjänster. Då omsättningsbeloppet beräknas, är det alltså inte av betydelse om man inkluderat momsen i priset eller inte.

Till omsättning som beräknas enligt mervärdesskattelagen medräknas inte försäljning vars försäljningsland inte är Finland enligt bestämmelserna om försäljningsland i mervärdesskattelagen.

Exempel 2:
Det finländska företaget B säljer konsulttjänster för näringsidkare både i Finland och utomlands. Försäljningslandet för konsulttjänsterna bestäms på basis av etableringsstaten för den näringsidkare som fungerar som köpare enligt den så kallade allmänna bestämmelsen (MomsL 65 §) i mervärdesskattelagen.

Företag B:s försäljning i Finland under en räkenskapsperiod om 12 månader uppgår till 13 000 euro. Företag B:s försäljning till näringsidkare som är etablerade i ett annat EU-land utgör 7 000 euro och försäljning till näringsidkare som är etablerade utanför EU utgör 5 000 euro.

Företag B:s omsättning som räknas enligt mervärdesskattelagen (MomsL 3 §) uppgår till 13 000 euro

3 Överskridning av beloppet

Om näringsidkaren uppskattat att hens försäljning under räkenskapsperioden underskrider 15 000 euro men försäljningen trots allt överskrider beloppet, ska näringsidkaren betala moms för hela räkenskapsperioden försäljningen. Då näringsidkaren konstaterar att beloppet överskrids, ska hen anmäla sig som momsskyldig. Näringsidkaren införs retroaktivt i registret över momsskyldiga från och med räkenskapsperiodens början, eller om momsskattepliktig verksamhet har inletts mitt under räkenskapsperioden, från och med den dag då verksamheten började.

Exempel 3:
Företag C, vars räkenskapsperiod är ett kalenderår, började samla och sälja skrot 1.3. Företagets första räkenskapsperiod är 1.3–31.12. Företaget uppskattade att inkomsterna av försäljningen av skrot omräknad till omsättning under en räkenskapsperiod om 12 månader inte skulle överskrida 15 000 euro, varför C inte anmälde sig som momsskyldig. I december samma år konstaterade C att försäljningsinkomsterna för hela året varit 7 000 euro. På basis av dessa försäljningsinkomster uppskattade C att försäljningsinkomsterna kommer att överskrida 15 000 euro under den påföljande räkenskapsperioden.

C ska anmäla sig som momsskyldig fr.o.m. början av den påföljande räkenskapsperioden.

Exempel 4:
Person D, vars räkenskapsperiod är ett kalenderår, inledde i början av januari verksamhet som omfattade flytt- och städtjänster. D uppskattade att inkomsterna av verksamheten skulle underskrida 15 000 euro och anmälde sig inte som momsskyldig. I november överskred D:s inkomster av försäljningen av de ovannämnda tjänsterna 15 000 euro under räkenskapsperioden.

D ska anmäla sig retroaktivt som momsskyldig från början av räkenskapsperioden. D ska betala moms och lämna in momsdeklarationerna för hela året. Beroende på skatteperioden kan förseningsavgift och dröjsmålsränta förfalla till betalning för D.

Med anmälan som momsskyldig som avses ovan avses en obligatorisk skyldighet att anmäla sig som momsskyldig om gränsen för mervärdesskattefri verksamhet i liten skala om 15 000 euro överskrids eller momsskyldigheten i övrigt är obligatorisk. Med ansökan om momsskyldighet avses däremot en frivillig möjlighet att ansöka om att bli momsskyldig om gränsen för verksamhet i liten skala inte överskrids eller momsskyldigheten i övrigt inte är obligatorisk (t.ex. uthyrning av fastigheter enligt MomsL 30 §).

4 Ansökan om att bli momsskyldig

En näringsidkare kan, om näringsidkaren så önskar, ansöka om att bli momsskyldig trots att omsättningen under räkenskapsperioden underskrider 15 000 euro. Du ansöker om att bli momsskyldig antingen elektroniskt med en etablerings- eller en ändringsanmälan i FODS-tjänsten eller med de pappersblanketter för etablerings- eller ändringsanmälan (Y-blankett) som finns i samma tjänst. Om näringsidkaren redan har ett FO-nummer kan näringsidkaren även ansöka om att bli momsskyldig i MinSkatt. En privatperson som fortfarande inte har ett FO-nummer kan redan vid inledandet av företagsverksamheten (som en firma eller jord- eller skogsbruksidkare) ansöka om att bli momsskyldig i MinSkatt.

Den som ansöker om att bli momsskyldig införs i registret över momsskyldiga tidigast från ansökningstidpunkten (MomsL 173 § 2 mom.). Med detta avses den dag då ansökan inkommer till Skatteförvaltningen eller Patent- och registerstyrelsen eller anmälan har lämnats elektroniskt i FODS eller MinSkatt. Den sökande kan således inte införas retroaktivt i registret över momsskyldiga. Undantag till detta är de som ansöker om momsskyldighet för överlåtelse av nyttjanderätten till en fastighet, vilka i vissa situationer kan till skillnad från huvudregeln införas i registret retroaktivt enligt den så kallade sexmånadersregeln. Du kan läsa mer om sexmånadersregeln i kapitel 4.4 i anvisningen Ansökan om momsskyldighet för överlåtelse av nyttjanderätt till fastighet.

För att man ska bli införd som momsskyldig i registret förutsätter att verksamheten sker i form av rörelse. Med verksamhet i form av rörelse avses i förvärvssyfte bedriven kontinuerlig, utåtriktad och självständig verksamhet under sedvanlig företagarrisk.

Exempel 5:
Räkenskapsperioden för det icke-momsskyldiga företaget E som bedriver frisörsverksamhet är ett kalenderår. Företag E:s affärsverksamhet är ringa och företaget är inte skyldigt att anmäla sig som momsskyldig. E beslutar dock mitt under räkenskapsperioden att frivilligt ansöka om momsskyldighet. E fyller i och lämnar in en blankett i MinSkatt 5.10. Företag E kan införas i registret över momsskyldiga tidigast fr.o.m. 5.10.

Om den som bedriver verksamhet i liten skala med en momspliktig omsättning på högst 15 000 euro har ansökt om momsskyldighet, ska hen betala momsen på alla sina momspliktiga försäljningar oberoende av att omsättningen kan understiga gränsen. Alla momspliktiga försäljningar som sker i form av rörelseverksamhet omfattas då av momsbeskattningen.

Högsta förvaltningsdomstolen har dock meddelat beslutet HFD 14.12.2015 liggare 3678, där det var frågan om ett allmännyttigt samfund som frivilligt ansökt om att bli momsskyldig för försäljning av skog. I beslutet utvidgades ansökan då inte till att gälla det allmännyttiga samfundets övriga verksamheter som står helt utanför försäljningen av skog.

Högsta förvaltningsdomstolens beslut HFD 14.12.2015 liggare 3678 tillämpas endast på allmännyttiga samfund.

              

HFD 14.12.2015 liggare 3678

A rf var en allmännyttig sammanslutning, som planerade att flytta den verksamhet som föreningen bedrev i sina rehabiliteringsenheter till sitt dotterbolags dotterbolag, B Ab. Efter att detta genomförts började A fakturera B Ab för de stödtjänster som koncentrerats till A rf för att utföras av A rf:s egen personal, såsom tjänster utförda av redovisningsavdelningen, dataadministrationen, fastighetsavdelningen, förvaltningsavdelningen, kommunikationsavdelningen eller enheten för intern utveckling. Tjänsterna fakturerades till självkostnadspris. Försäljningen av tjänsterna ansågs vara sådan rörelsemässig försäljning som avses i 1 § i mervärdesskattelagen, men försäljningsintäkterna betraktades inte som sådan näringsinkomst för ett allmännyttigt samfund som avses i 4 § i mervärdesskattelagen.

A rf hade år 1997 med stöd av 12 § i mervärdesskattelagen ansökt om att bli skatteskyldig för den rörelse som föreningen bedrev med den skog som den ägde. Eftersom skogsbruket inte hade anknytning till försäljningen av stödtjänster till B Ab och eftersom dessa funktioner lätt kunde skiljas åt, hade nyss nämnda ansökan inte en sådan verkan att A med anledning av den skulle ha varit skyldig att betala mervärdesskatt även för försäljningen av stödtjänster till B Ab.

Exempel 6:
Det allmännyttiga samfundet F har frivilligt ansökt om att bli momsskyldig för försäljning av skog. F har även en från skogsförsäljningen helt åtskild medelinsamlingsverksamhet som den bedriver i form av rörelse på det sätt som avses i mervärdesskattelagen. Inkomsten från medelinsamlingsverksamheten betraktas enligt inkomstskattelagen inte som skattepliktig inkomst för F. Ansökan om att bli momsskyldig för skogsförsäljningen orsakar inte att F måste betala mervärdesskatt för den separata medelinsamlingsverksamheten.

Exempel 7:
Person G, vars räkenskapsperiod sammanfaller med kalenderåret, har i egenskap av en utövare av verksamhet i liten skala ansökt om att bli momsskyldig för frisörverksamhet. G börjar även sälja hantverkssmycken i liten skala. Den sammanräknade omsättningen av frisörverksamheten och försäljningen av hantverkssmycken under räkenskapsperioden understiger 15 000 euro. G ska betala mervärdesskatt för både frisörverksamheten och försäljningen av hantverk.

Exempel 8:
Person H har ansökt om att bli momsskyldig för skogsförsäljning, men har emellertid ingen skogsförsäljning. H inleder en bilverkstadsverksamhet i form av rörelse. Omsättningen för verksamheten understiger 15 000 euro. H ska betala mervärdesskatt för bilverkstadsverksamheten.

5 Avregistrering av momsskyldiga

Skatteförvaltningen avregistrerar momsskyldiga från registret över momsskyldiga fr.o.m. den tidpunkt då den momspliktiga rörelsen har upphört. Den momsskyldiga ska anmäla att den momspliktiga verksamheten upphör elektroniskt i FODS-tjänsten eller med en pappersblankett för ändrings-/nedläggningsanmälan som finns i samma tjänst. Om verksamheten inte läggs ned helt, utan endast den momspliktiga verksamheten, kan detta anmälas även i MinSkatt. En jord- och skogsbruksidkare eller rörelseidkare och yrkesutövare som inte är införd i handelsregistret kan anmäla att verksamheten läggs ned helt även i MinSkatt.

Den som ansökt om att bli momsskyldig avregistreras dock inte retroaktivt från registret över momsskyldiga. Detta gäller även för de momsskyldiga som uppskattat att deras omsättning under räkenskapsperioden överskrider 15 000 euro men vars omsättning dock underskrider gränsen. Avregistreringen görs tidigast när den momsskyldiga framför sin anhållan om avregistrering (MomsL 174 § 2 mom.). Med detta avses den dag då ändrings-/nedläggningsanmälan i ärendet inkommer till Skatteförvaltningen eller Patent- och registerstyrelsen eller anmälan har lämnats elektroniskt i FODS eller MinSkatt. Den som ansökt om att bli momsskyldig för överlåtelse av nyttjanderätten till en fastighet avregistreras dock inte innan förutsättningarna för ansökan har upphört för alla fastigheter som ansökan gällt (MomsL 174 § 3 mom.).

Exempel 9:
Person I, vars räkenskapsperiod är 1.1–31.12, började i januari tillverka och sälja självtillverkade smycken. I uppskattade att inkomsterna skulle överstiga gränser för verksamhet i liten skala och anmälde sig som momsskyldig. I december konstaterade I att inkomsterna av försäljningen varit endast 1 700 euro. I informerade Skatteförvaltningen om att hen inte är momsskyldig eftersom försäljningen underskrider 15 000 euro under räkenskapsperioden. I:s anmälan kom in till Skatteförvaltningen 18.12. Skatteförvaltningen avregistrerar I ur registret över momsskyldiga fr.o.m. 18.12.

6 Valfria skatteperioder

Skatteperioden för mervärdesskatt är i regel en kalendermånad. I detta fall lämnas momsdeklarationen in varje månad och betalningen görs också månadsvis.

Ett småföretag är berättigat till en förlängd, valfri skatteperiod, om dess:

  • omsättning uppgår till högst 100 000 euro. Då lämnas momsdeklarationen in och betalningen görs med tre månaders mellanrum (kvartalsvis)
  • omsättning uppgår till högst 30 000 euro. Då lämnas momsdeklarationen in och betalningen görs per kalenderår
  • dessutom sådana fysiska personer, dödsbon eller sammanslutningar som bedriver primärproduktion och sådana upphovsmän till konstverk enligt 79 c § i mervärdesskattelagen som inte bedriver annan momspliktig verksamhet är i fråga om moms berättigade till en skatteperiod om ett kalenderår oavsett omsättningens storlek.

Omsättningsgränsen för valfria skatteperioder fastställs enligt den i bokföringslagen avsedda omsättningen eller motsvarande avkastning under ett kalenderår.

Det är möjligt att övergå till en valfri, förlängd skatteperiod med en separat ansökan som lämnas in till Skatteförvaltningen. Likaså sker övergången till en kortare skatteperiod på ansökan. Den valda skatteperioden är bindande under minst 12 månader.

7 Lättnaden som ansluter sig till momsskyldighetens nedre gräns

En momsskyldig vars omsättning under räkenskapsperioden understiger 30 000 euro, kan efter räkenskapsperiodens utgång vara berättigad till s.k. skattelättnad vid den nedre gränsen. Om omsättningen uppgår till högst 15 000 euro, kan den momsskyldige få i lättnad hela den skatt som ska redovisas för räkenskapsperioden. Om omsättningen överstiger 15 000 euro men understiger 30 000 euro, kan den momsskyldige få en partiell skattelättnad. Lättnad vid den nedre gränsen behandlas närmare i anvisningen Lättnad vid den nedre gränsen för moms.

 

 

ledande skattesakkunnig Mika Jokinen

 

skattesakkunnig Juha Pamppunen