Förvärvskälla för värdepappersplacering

I denna anvisning redogörs för de principer som tillämpas vid fastställande av förvärvskälla för värdepappersplacering avseende fysiska personer, personbolag (öppna bolag och kommanditbolag) och samfund.

Anvisningen fokuserar på gränsdragningen mellan förvärvskälla för näringsverksamhet och personlig förvärvskälla. I den behandlas därför i regel inte värdepappersplaceringar i anslutning till jordbruk. Allmännyttiga samfunds förvärvskälla för värdepappersplacering behandlas i Skatteförvaltningens anvisning Beskattningsanvisning för allmännyttiga samfund.

Beskattning av överlåtelsevinster av värdepapper i inkomstbeskattning av fysiska personer behandlas i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av överlåtelse av värdepapper. Beskattning av derivat enligt inkomstskattelagen behandlas i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av derivativa instrument. Beskattning av dividender behandlas i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av dividendinkomster. Beskattning av dividend som delats ut i annan form än pengar behandlas i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av dividend som delats ut i annan form än pengar.

Anvisningen har uppdaterats den 17.2.2022 med anledning av slopandet av indelningen i förvärvskällor. Från och med skatteåret 2020 kan en del av samfunden inte längre ha någon personlig förvärvskälla. Det innebär att dessa samfunds verksamhet, med undantag för jordbruk, omfattas av näringsförvärvskällan. Slopandet av indelningen i förvärvskällor gäller exempelvis aktiebolag, andelslag, föreningar och stiftelser, om de inte är allmännyttiga. Slopandet av indelningen i förvärvskällor för samfund behandlas närmare i Skatteförvaltningens anvisning Slopandet av indelningen i förvärvskällor för vissa samfund. I samband med uppdateringen har anvisningens språkdräkt preciserats.

1 Indelning i förvärvskällor

Den beskattningsbara inkomsten för fysiska och juridiska personer beräknas i Finlands inkomstskattesystem enligt förvärvskälla. De tre förvärvskällorna är förvärvskälla för näringsverksamhet, förvärvskälla för jordbruk och förvärvskälla för annan verksamhet, eller personlig förvärvskälla. Resultatet av förvärvskälla för näringsverksamhet beräknas enligt lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (360/1968, NärSkL), resultatet av jordbruk enligt inkomstskattelagen för gårdsbruk (543/1968, GårdsSkL) och resultatet av förvärvskälla för annan verksamhet enligt inkomstskattelagen (1535/1992, ISkL).

Vid beskattningen av fysiska personer och personbolag fastställs förvärvskällan för värdepappersplacering utifrån värdepappersplaceringens och investeringsobjektens karaktär så att värdepappershandel som sker i form av rörelse och yrkesutövning beskattas i förvärvskällan för näringsverksamhet, försäljning av värdepapper inom jordbruk beskattas i förvärvskällan för jordbruk och all annan verksamhet beskattas i den personliga förvärvskällan.

Enligt NärSkL 1 § 1 mom. avses med näringsverksamhet rörelse och yrkesutövning. Näringsskattelagen anger inga noggrannare kännetecken för näringsverksamheten och definierar inte heller näringsverksamhetens förhållande till annan verksamhet. I rättspraxisen har allmänna kännetecken för näringsverksamhet ansetts vara bland annat strävan efter vinst, en aktiv, planmässig och kontinuerlig verksamhet, ekonomisk risk i verksamheten samt verksamhet som riktar sig utåt till en obegränsad eller en relativt omfattande personkrets. Verksamheten utvärderas som en helhet utgående från dessa kännetecken. Om värdepappersplacering uppfyller kännetecknen för näringsverksamhet ska placeringen hänföras till förvärvskällan för näringsverksamhet och den beskattningsbara inkomsten beräknas enligt NärSkL.

Med jordbruk avses egentligt jordbruk samt sådant specialjordbruk eller annan verksamhet i anslutning till ett jord- eller skogsbruk som inte ska betraktas som särskild rörelse (GårdsSkL 2 § 2 mom.). Om värdepappren anknyter till det jordbruk som den skattskyldiga utövar, beskattas inkomsten av försäljningen av dem som inkomst av jordbruk. Värdepapper anknyter till utövande av jordbruk om de har väsentlig betydelse för jordbruket. Sådana värdepapper är exempelvis andelar eller aktier i andelslag eller bolag inom förädling och marknadsföring av jordbruksprodukter eller inom handel och service av insatsvaror inom jordbruk.

Till personlig förvärvskälla hör sådan verksamhet som inte är näringsverksamhet och vars inkomst inte beskattas som inkomst av jordbruk. Det innebär att om värdepappershandeln inte uppfyller kännetecknen för näringsverksamhet och inkomsten av den inte beskattas som inkomst av jordbruk, ska den hänföras till personlig förvärvskälla och beskattas enligt ISkL.

Vid beskattningen av samfund fastställs förvärvskälla för värdepapper delvis på annat sätt än för andra skatteskyldiga. I enlighet med NärSkL 1 § 2 mom. kan en del av samfunden inte ha någon personlig förvärvskälla och resultatet av deras verksamhet, med undantag för jordbruk, beräknas enligt NärSkL. Sådana samfund är exempelvis aktiebolag, andelslag, föreningar och stiftelser, såvida de inte är allmännyttiga samfund eller bostadsaktiebolag eller ömsesidiga fastighetsaktiebolag.

Om ett samfund i enlighet med NärSkL 1 § 2 mom. inte kan ha någon personlig förvärvskälla, hör värdepappren i beskattningen av samfund alltid till förvärvskällan för näringsverksamhet, förutsatt att det inte är fråga om verksamhet som beskattas enligt GårdsSkL.

Om ett samfund i enlighet med NärSkL 1 § 2 mom. kan ha en personlig förvärvskälla bestäms förvärvskällan för värdepapper utifrån värdepappersplaceringens karaktär, på samma sätt som vid beskattningen av fysiska personer och personbolag. Fastställandet av indelningen i förvärvskällor i samfundsbeskattningen behandlas närmare i Skatteförvaltningens anvisning Slopandet av indelningen i förvärvskällor för vissa samfund.

2 Fysiska personers värdepappersplacering

Genom den tekniska utvecklingen har privatpersoners möjligheter att placera i värdepapper ökat betydligt de senaste åren, och numera finns det ett brett utbud av placeringsprodukter för privatpersoner. Dessutom är det mycket lättare att få information om placeringen. Snabba internetförbindelser i kombination med olika slags handelsappar och -plattformar har gett även privatpersoner tillgång till extremt snabb värdepappershandel där tiden mellan köp- och säljorder kan vara mindre än en sekund och där totalintäkterna genereras genom stora transaktionsvolymer, trots att intäkten per transaktion är liten. Till privatpersoner erbjuds både personliga kapitalförvaltningstjänster och helt automatiserad kapitalförvaltning. Privatpersoners värdepappershandel kan anses ha fått mer professionella drag, även om den fortfarande sällan betraktas som näringsverksamhet.

Bland annat högsta förvaltningsdomstolen har i sitt beslut HFD 2000:67 tagit ställning till förvärvskälla för värdepappersplacering i beskattning av en fysisk person.

HFD 2000:67: I sitt beslut HFD 2000:67 ansåg högsta förvaltningsdomstolen att inkomsten av värdepappersplacering som bedrivits som bisyssla var personlig inkomst. Personen, vars huvudsyssla var lönearbete, bedrev placeringsverksamhet med värdepapper som bisyssla främst via banken utan särskilda lokaler, anställda eller firma. Personen hade inga nämnvärda anläggningstillgångar för placeringsverksamheten och förde inte bok över verksamheten, utan deklarerade köp- och säljtransaktionerna utifrån verifikat. Placeringsverksamheten hade bedrivits i flera år främst med medel som sparats av förvärvsinkomster och som erhållits av placeringsverksamheten utan främmande kapital. År 1999 hade personen upptagit lån för verksamheten, men dess belopp var litet i relation till den egna finansieringen och placeringsportföljens värde. Syftet var att gradvis ändra placeringsportföljens innehåll genom köp- och säljtransaktioner enligt marknadsläge. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att personens placeringsverksamhet under dessa omständigheter inte var näringsverksamhet och att bestämmelserna om beskattning av överlåtelsevinster i inkomstskattelagen skulle tillämpas i beskattningen av placeringsverksamheten.

I regel kan inte heller storskalig värdepappersplacering som bedrivs av en privatperson och som karaktäriseras av långvariga aktieinnehav betraktas som näringsverksamhet.

Värdepappersinnehavens sammansättning har betydelse när man avgör förvärvskällan för värdepappersplacering. Om största delen av värdepappersportföljen består av aktier i ett fåtal bolag och portföljomsättningen för dem är liten, kan en mer aktiv handel med vissa aktier inte betraktas som näringsverksamhet.

Ifall värdepappershandel som bedrivs av en privatperson inte utgör näringsverksamhet ska värdepappershandeln betraktas som förvärvsverksamhet som beskattas enligt inkomstskattelagen. Beskattningen av privatpersoners värdepappersförsäljning som utgör förvärvsverksamhet enligt inkomstskattelagen behandlas närmare i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av överlåtelse av värdepapper.

En privatpersons värdepappershandel kan utgöra näringsverksamhet om verksamheten präglas av kontinuitet, planmässighet, aktivitet, ekonomiskt risktagande (till exempel betydande skuldkapitalandel) och vara vinstdrivande. Verksamheten utvärderas som en helhet utifrån dessa kännetecken. I helhetsbedömningen av huruvida kännetecknen för näringsverksamhet uppfylls kan man också ta hänsyn till om placeringsverksamheten har särskilda lokaler, anställda eller firma eller om verksamheten har separat bokföring. Till exempel värdepappershandel som bedrivs som huvudsyssla av en privatperson kan uppnå en sådan omfattning och aktivitetsnivå att värdepappersplacering kan betraktas som näringsverksamhet. Däremot kan värdepappershandel av placeringskaraktär som bedrivs av en privatperson som bisyssla endast i exceptionella situationer betraktas som näringsverksamhet. Värdepappershandel som bisyssla kan alltså i allmänhet inte betraktas som näringsverksamhet.

Vid sidan av ovan nämnda omständigheter beaktas också den skattskyldiges egen uppfattning om huruvida den värdepappersplacering som hen bedriver är verksamhet som ska beskattas enligt inkomstskattelagen eller som näringsverksamhet. Den skattskyldiges uppfattning är dock inte i sig avgörande, utan förvärvskällan för värdepappersplacering avgörs alltid utifrån en övergripande bedömning. Samma princip tillämpas också på värdepappersplacering som bedrivs av en enskild rörelseidkare och yrkesutövare. Då framgår viljeyttringen avseende förvärvskällan av bokföringen.

3 Värdepappershandel som bedrivs av samfund eller personbolag

Ett samfund eller ett personbolag kan bedriva värdepappershandel som huvudsyssla eller bisyssla. Vid värdepappershandel som bisyssla är det oftast fråga om en av företagets branscher.

Den värdepappershandel och övriga värdepappersplacering som ett samfund eller personbolag bedriver kan betraktas som näringsverksamhet enligt NärSkL 1 § 1 mom. om värdepappershandeln enligt en helhetsbedömning uppfyller kännetecknen för näringsverksamhet. Vid bedömningen av huruvida kännetecknen för näringsverksamhet uppfylls ska man även beakta att ett samfund eller personbolag som grundats för att bedriva värdepappershandel i regel bedriver näringsverksamhet. Även värdepappershandel som ett samfund eller personbolag bedriver vid sidan av annan näringsverksamhet kan i allmänhet betraktas som dess näringsverksamhet.

I enskilda fall kan det förekomma situationer där värdepappren helt klart ingår i samfundet eller personbolagets passiva egendom. Om värdepappren har innehafts en längre tid, värdepappren inte är föremål för handel och innehavet inte tjänar bolagets egentliga näringsverksamhet, kan värdepappersplacering betraktas som annan än näringsverksamhet. Även då en värdepappersportfölj främst består av riskfria värdepapper (t.ex. insättningsbevis, bankcertifikat eller kommuncertifikat, obligationer, statens skuldförbindelser, räntefonder eller ETF-räntefonder) kan värdepappersplacering betraktas som annan än näringsverksamhet. Värdepappersplaceringens karaktär avgörs dock i varje fall separat.

Om ett personbolag bedriver värdepappershandel som kan betraktas som näringsverksamhet hänförs handeln till förvärvskälla för näringsverksamhet. Om personbolagets värdepappersplacering inte uppfyller kännetecknen för näringsverksamhet och inkomsten av värdepappersplacering inte beskattas i förvärvskällan för jordbruk, hänförs värdepappersplacering till personlig förvärvskälla för bolaget.

Om ett samfund i enlighet med NärSkL 1 § 2 mom. inte kan ha någon personlig förvärvskälla, hänförs all värdepappershandel som inte anknyter till jordbruk till förvärvskällan för näringsverksamhet, oavsett om den uppfyller kännetecknen för näringsverksamhet eller inte. Exempel på samfund som inte kan ha en personlig förvärvskälla är aktiebolag, andelslag, föreningar och stiftelser, såvida de inte är allmännyttiga samfund eller bostadsaktiebolag eller ömsesidiga fastighetsaktiebolag. Vid beskattningen av dessa samfund kan värdepappershandelns karaktär påverka till vilket tillgångsslag värdepappren hänförs. Om värdepappershandeln inte uppfyller kännetecknen för näringsverksamhet och den därmed inte kan betraktas som näringsverksamhet enligt NärSkL 1 § 1 mom., hänförs värdepappren i allmänhet till övriga tillgångar enligt NärSkL 12 a §. Tillgångsslaget inverkar bland annat på avdrag av överlåtelseförluster. En närmare beskrivning av indelningen i tillgångsslag finns i kapitel 3.1 i Skatteförvaltningens anvisning Slopandet av indelningen i förvärvskällor för vissa samfund.

Endast samfund som uttryckligen nämnts i NärSkL 1 § 2 mom. kan ha en personlig förvärvskälla. Om samfundet kan ha en personlig förvärvskälla hänförs värdepappershandel till förvärvskälla för näringsverksamhet om den uppfyller kännetecknen för näringsverksamhet. Om kännetecknen inte uppfylls och inkomsten av värdepappershandeln inte kan betraktas som inkomst av jordbruk hänförs den till personlig förvärvskälla. Allmännyttiga samfunds förvärvskälla för värdepappersplacering behandlas i Skatteförvaltningens anvisning Beskattningsanvisning för allmännyttiga samfund.

ledande skattesakkunnig Sami Varonen       

överinspektör Nina Salakka