Inkomstbeskattning av elproduktion i hushåll

Har getts
17.9.2014
Diarienummer
A148/200/2013
Giltighet
17.9.2014–tills vidare
Bemyndigande
Lagen om Skatteförvaltningen (503/2010) 2 § 2 mom.

I denna anvisning behandlas beskattning av småskalig elproduktion i hushåll. Med småskalig elproduktion avses en fysisk persons utövande av elproduktion med en elproduktionsanläggning med en nominell effekt på högst 50 kilovoltampere i första hand för hushållets eget bruk. I detta fall är det fråga om så kallad mikroproduktion.

I anvisningen behandlas beskattningen av försäljningen av el som hushållet producerar i den personliga förvärvskällan. I anvisningen tas inte ställning till beskattningen av elproduktion och -försäljning inom näringsverksamhet eller jordbruk. I anvisningen tas inte heller ställning till momsbeskattningen.

1 Inledning

En fysisk person (den skattskyldige) kan för sitt eget bruk skaffa ett solelsystem, ett vindkraftverk eller någon motsvarande småskalig anläggning som producerar el och används för att producera el för eget behov. Denna produktion skapar ingen skattepliktig inkomst.

Ett hushåll kan också sälja en del av den el som produceras till ett elbolag. I denna situation är inkomsten av elförsäljningen så obetydlig i proportion till produktionskostnaderna att den inte skapar någon skattepliktig inkomst.

I denna anvisning behandlas beskattningen av en fysisk persons utövande av småskalig elproduktion i den personliga förvärvskällan. I anvisningen tas inte ställning till beskattningen av elproduktion och -försäljning inom näringsverksamhet eller jordbruk. I anvisningen tas inte heller ställning till momsbeskattningen.

2 Småskalig elproduktion

Enligt 5 § 2 mom. 2 punkten i lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen (1260/1996) betalas inte elskatt på elproduktion i en generator vars effekt är högst 50 kilovoltampere. När energi produceras med denna anläggning huvudsakligen för hushållets eget bruk är det fråga om småskalig elproduktion som avses i denna anvisning. Denna produktion kallas också mikroproduktion.

Elproduktionsanläggningen i ett hushåll kan sporadiskt producera elenergi som överskrider hushållets behov. Elen kan i dessa fall överföras till det rikstäckande elnätet. Den skattskyldige kan med tanke på dessa situationer avtala med sitt elbolag om att överloppselen säljs till elbolaget och då får hen från elbolaget en ersättning för överföringen av elen som överskrider det egna behovet till nätet. Ersättningen kan också betalas så att elbolaget krediterar värdet av elen som överförs till nätet i värdet av elen som den skattskyldige köper från elbolaget. Hushållet kan också med samtycke från innehavaren av det lokala elnätet överföra överloppselen till nätet utan ersättning.

I praktiken är ett hushålls försäljning av el till ett elbolag en följd av att hushållets produktion och förbrukning av el inte infaller vid samma tidpunkt. Vanligtvis överskrider ett hushålls totala förbrukning av el klart den egna elproduktionen, och då köper hushållet mer el från elbolaget än det säljer till bolaget. Det huvudsakliga syftet med ett hushålls utövande av småskalig elproduktion är således att minska behovet av att köpa el och sänka kostnaderna för att skaffa el.

Småskalig elproduktion som bedrivs av ett hushåll betraktas inte som utövande av näringsverksamhet eller jordbruk i beskattningen. Småskalig elproduktion som bedrivs av ett hushåll beskattas således i enlighet med bestämmelserna i inkomstskattelagen (1535/1992, ISkL). Det är inte fråga om en fysisk persons utövande av verksamhet för förvärvande av inkomst, utan verksamhet som räknas till ett privat hushåll.

Storskalig elproduktion och -försäljning beskattas i enlighet med bestämmelserna i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (360/1968). Även annan elproduktion i anslutning till näringsverksamhet beskattas enligt bestämmelserna i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet. Elproduktion i anslutning till jordbruk beskattas enligt bestämmelserna i inkomstskattelagen för gårdsbruk (543/1967).

3 Elproduktion och -försäljning i inkomstbeskattningen

3.1 Produktion av el för hushållets eget bruk är skattefri

Användning av el som ett hushåll självt producerar för hushållets eget bruk skapar inte en skattepliktig förmån, utan den förmån som hushållet får för egen elproduktion är skattefri inbesparing av levnadskostnader.

Exempel 1: En solpanel som finns på taket av A:s villa producerar 130 kWh el per månad. Resten av elen köper hen från elbolag X. Under den aktuella månaden förbrukas 600 kWh el i A:s villa. A:s elproduktion hänför sig i sin helhet till A:s eget bruk, och därför ger elproduktionen inte upphov till skattepliktig inkomst.

3.2 Skattepliktig elförsäljning

Ett hushålls elproduktionsanläggning kan sporadiskt producera mer el än hushållet behöver. Elbolaget kan i detta fall köpa den överloppsel som denna anläggning producerar från den skattskyldige. Överloppselen överförs till distributionsnätsinnehavarens elnät, och distributionsnätsinnehavaren mäter varje timme den mängd el som överförts till nätet. Distributionsnätsinnehavaren sänder mätuppgifterna till elbolaget som betalar en ersättning till den skattskyldige eller krediterar beloppet i den köpta elen.

Enligt 29 § 1 mom. i inkomstskattelagen är skattepliktig inkomst, med de begränsningar som anges i lag, den skattskyldiges inkomster i pengar eller förmåner i pengars värde. Inkomst av försäljning av el som producerats av ett hushåll har inte separat föreskrivits som skattefri, och därför är det fråga om skattepliktig inkomst. Ersättning för försäljning av el är skattepliktig inkomst oavsett om ersättningen betalas kontant till den skattskyldige eller om elen krediteras i elräkningen.

Exempel 2: En solpanel som finns på taket av B:s villa producerar 600 kWh el per månad. Under den aktuella månaden uppgår elförbrukningen i B:s villa till 400 kWh. Enligt ett avtal med elbolag Y överför B den andel av den producerade elen som överskrider det egna bruket, dvs. 200 kWh, till nätet. Det vederlag som Y betalar för denna elmängd utgör skattepliktig inkomst för B oavsett i vilken form den har betalats (se dock exempel 4 nedan).

Den inkomst som elförsäljningen ger är inte inkomst som kumulerats på förmögenhet, och därför är det fråga om skattepliktig förvärvsinkomst (ISkL 32 § och 61 §).

3.3 Utgifter som hänför sig till den skattepliktiga försäljningen

Enligt 29 § 1 mom. i inkomstskattelagen har den skattskyldige rätt att från sin inkomst dra av utgifterna för inkomstens förvärvande eller bibehållande (naturliga avdrag). Den skattskyldige kan således dra av utgifter som hänför sig till produktionen och försäljningen av el.

Småskalig försäljning av el som bedrivs av ett hushåll är inte verksamhet för förvärvande av inkomst, och därför är utgifterna avdragbara högst upp till det skattepliktiga inkomstbeloppet av försäljningen av el. Utgifter som hänför sig till elproduktionen eller försäljningen kan inte dras av från andra inkomster, och ingen förlust fastställs på basis av dessa.

De avdragbara utgifterna från försäljning av el kan för det första vara årliga utgifter som hänför sig till produktion och försäljning av el, till exempel utgifter som förorsakas av underhållet av elproduktionsanläggningarna. Dessa utgifter kan vara till exempel utgifter som uppkommit för rengöring och justering av en solpanel. För det andra kan de årliga avskrivningarna av utgiftsresten utgöra avdragbara utgifter. Högst 25 procent av den oavskrivna anskaffningsutgiften för elproduktionsanläggningarna kan betraktas som det årliga avskrivningsbeloppet. Till övriga delar får den skattskyldige själv bestämma skatteårets avskrivningsbelopp.

Exempel 3: I september 2014 skaffar A ett solelsystem till sin sommarstuga. De sammanlagda utgifterna för anskaffningen och installationen av anläggningen uppgår till 8 000 euro. Avskrivningen för skatteåret 2014 kan således uppgå till högst 25 procent av detta belopp (25 % x 8 000), dvs. 2 000 euro. På motsvarande sätt kan avskrivningen för skatteåret 2015 uppgå till högst 25 procent av beloppet från vilket avskrivningen för 2014 har gjorts.

År 2014 beslutar A att dra av en avskrivning på 100 euro i sin beskattning. År 2015 kan A dra av en avskrivning på högst ((8.000 - 100) x 25 %) 1 975 euro.

Från de årliga utgifterna och avskrivningarna kan dock högst en andel som svarar mot vederlaget för den sålda elen dras av. Den andel som hänför sig till den sålda elen räknas ut genom att dividera mängden såld el med mängden producerad el. Resten av de årliga utgifterna och avskrivningarna hänför sig till den skattskyldiges privata hushåll, och därför utgör den aktuella delen av utgifterna inte avdragbara levnadsutgifter (ISkL 31 § 4 mom.).

Mängden såld el fastställs genom en anslutningsspecifik mätning som ordnas av distributionsnätsinnehavaren. Mängden producerad el uppskattas i sin tur beroende på situationen antingen genom en registrerande mätning som ordnas av småproducenten (om detta är tekniskt möjligt med den aktuella anläggningen) eller på basis av en uppskattning som används och dokumenteras som grund för planerarens dimensionering. Solelsystemens produktion kan även uppskattas i enlighet med kapitel 10 "Solelsystemens elproduktion" i delen "Uträkning av energiförbrukningen och behovet av uppvärmningseffekt i en byggnad, anvisningar 2012" i D5 Finlands byggbestämmelsesamling.

Exempel 4: B har under skatteåret producerat totalt 6 000 kWh el. Av denna elmängd är andelen som sålts till elbolag Y totalt 1 000 kWh och vederlaget för denna 40 euro. Den oavskrivna anskaffningsutgiften för elproduktionsanläggningen är 5 000 euro, och därför kan B göra en avskrivning på högst (25 % x 5.000) 1 250 euro på anskaffningsutgiften för anläggningen.

Kostnaderna för service och underhåll av elproduktionsanläggningen har under skatteåret uppgått till 30 euro. B beslutar att göra en avskrivning på 210 euro på anskaffningsutgiften för anläggningen. Under skatteåret uppgår således kostnaderna till totalt (210 + 30) 240 euro. Den andel av kostnaderna som svarar mot andelen såld el uppgår till ((1 000/6000) x 240) 40 euro. Försäljningen av el ger sålunda inte upphov till någon skattepliktig inkomst.

Då det gäller småskalig elproduktion för hushållet eget bruk är värdet av försäljningen av överloppselen som överskrider det egna bruket obetydligt, och kostnaderna för anskaffningen av elproduktionsanläggningen höga. Skatteförvaltningen anser därför att det i denna situation inte kvarstår någon skattepliktig inkomst, åtminstone vid tidpunkten för utfärdandet av denna anvisning, när den mängd el som säljs under skatteåret är mindre än mängden köpt el.

3.4 Räntor som hänför sig till anskaffningen av en anläggning

Enligt inkomstskattelagen 58 § 2 mom. har den skattskyldige rätt att från sina kapitalinkomster dra av 50 procent av räntorna på sina skulder, om skulden hänför sig till anskaffning eller grundlig reparation av en stadigvarande bostad för den skattskyldige eller hans eller hennes familj (bostadsskuld). Enligt bestämmelsen har den skattskyldige rätt att dra av en del av räntan på en skuld som tagits för anskaffningen av en elproduktionsanläggning som hen äger, om anläggningen används för att producera el för den skattskyldiges egen bostad.

En skuld för att skaffa och installera en solpanel betraktas som en bostadsskuld som berättigar till avdrag i det fall att solpanelerna har installerats som en del av den stadigvarande bostaden eller i bostadens omedelbara närhet. En skuld som hänför sig till byggande av ett vindkraftverk kan betraktas som bostadsskuld i det fall att vindkraftverket uppförts i bostadens omedelbara närhet. En skuld anses i sin helhet hänföra sig till en stadigvarande bostad, om elen som har producerats med en solpanel eller ett vindkraftverk bortsett från ringa försäljning används för att täcka elförbrukningen i den skattskyldiges egen bostad.

Räntorna på en skuld som har tagits för anskaffning eller grundlig reparation av en sommarbostad eller annan fritidsbostad kan inte dras av i beskattningen. Räntorna på en skuld som har tagits för att skaffa ett sol- eller vindkraftverk till en fritidsbostad kan således aldrig dras av till någon del.

3.5 Stöd från ett offentligrättsligt samfund för anskaffning av en anläggning

Den skattskyldige kan från ett offentligrättsligt samfund få stöd för anskaffning av en elproduktionsanläggning. Till exempel en kommun kan stödja anskaffningen av en anläggning. Stödet kan utbetalas kontant eller ges i form av en rabatt eller en tjänst.

Vid anskaffningen av en anläggning är det inte fråga om en reparation av bostaden, och därför utgör inte ett kontant stöd för anskaffningen av en anläggning ett skattefritt bidrag som erhållits för reparation av bostad som avses i inkomstskattelagen 92 § 16 punkten. Stödet föreskrivs inte heller som skattefritt i någon annan del av inkomstskattelagen. Ett kontant stöd för anskaffningen av en anläggning utgör således skattepliktig förvärvsinkomst.

Ett stöd från ett offentligrättsligt samfund kan också ges i form av en rabatt på olika tillståndsavgifter eller andra avgifter som debiteras av det offentligrättsliga samfundet. Det offentligrättsliga samfundet kan för den skattskyldige också tillhandahålla planeringsservice eller någon annan motsvarande service gratis eller till ett pris som ligger under det gängse priset. Ett stöd av denna typ som erhållits på något annat sätt än kontant är skattefritt. Stöd som fåtts i någon annan form än pengar sänker dock anskaffningskostnaderna för anläggningen och minskar således avskrivningsgrunden.

3.6 Stöd eller rabatt som har fåtts från en privat aktör för anskaffning av en anläggning

Den skattskyldige kan för anskaffningen av en elproduktionsanläggning få stöd från ett elbolag eller någon annan extern privat aktör. Elbolaget kan till exempel betala en del av anskaffningsutgifterna för en anläggning eller ordna service och tillstånd för anläggningen.

Om stödet för anskaffningen av anläggningen inte har betalats i pengar till den skattskyldige, är stödet ur den skattskyldiges perspektiv en rabatt på anskaffningen av anläggningen. Stödet utgör således inte skattepliktig inkomst för den skattskyldige. Stödet sänker dock anskaffningskostnaderna för anläggningen och minskar således avskrivningsgrunden. Ett kontant stöd utgör alltid skattepliktig inkomst.

Exempel 5: Till sin sommarstuga skaffar C ett solelsystem för 6 000 euro från importör Z. Elbolaget Y betalar en tredjedel av anskaffningsutgiften för anläggningen, dvs. 2 000 euro, till importör Z. Y betalar dessutom planeringskostnaderna på 200 euro till ingenjörsbyrå F. Installationen ger inte upphov till några andra kostnader.

De prestationer som betalats av elbolaget Y är inte skattepliktig inkomst för C, och de kostnader som svarar mot dessa räknas inte till anskaffningsutgiften för anläggningen. Anskaffningsutgiften för anläggningen blir således (6 000 - 2 000) 4 000 euro. Avskrivningarna för de kommande skatteåren dras av från detta eurobelopp.

4 Skattedeklaration och förvaring av verifikat

Enligt lagen om beskattningsförfarande (1558/1995, BFL) 7 § 1 mom. ska den skattskyldige deklarera sina skattepliktiga inkomster och avdragen från dessa i sin skattedeklaration. I regel deklareras inkomsterna och utgifterna för förvärvandet av dessa separat i skattedeklarationen. Inkomst av försäljning av el och utgifter i anslutning till denna deklareras i skattedeklarationen enbart om försäljningen av el ger vinst, dvs. den genererar skattepliktig inkomst för den skattskyldige. Det är fråga om denna situation när inkomsterna av försäljningen av el överskrider utgifterna som hänför sig till den sålda elen. Om försäljningen av el inte skapar någon skattepliktig inkomst (dvs. utgifterna är större än inkomsterna), ska den inte deklareras överhuvudtaget i skattedeklarationen.

I praktiken är de årliga utgifterna och avskrivningarna i anslutning till försäljning av el som bedrivs av ett hushåll i det närmaste undantagslöst så höga att det inte uppstår någon skattepliktig inkomst av småskalig elproduktion som bedrivs av ett hushåll. Småskalig elproduktion behöver således i regel inte deklareras i skattedeklarationen.

Exempel 6: B har under 2014 fått totalt 20 euro i skattepliktig förvärvsinkomst av försäljning av el. Den andel av utgifterna för elproduktionen som svarar mot andelen såld el är 60 euro. Elförsäljningen skapar inte någon skattepliktig inkomst, och ingen förlust fastställs på denna. Därför deklareras den överhuvudtaget inte i skattedeklarationen.

En eventuell skattepliktig inkomst deklareras i punkten övriga förvärvsinkomster i skattedeklarationen. I denna punkt deklareras enbart nettoinkomsten av elförsäljningen, dvs. den skattepliktiga inkomsten av elproduktionen med avdrag för utgifter som hänför sig till denna. Eurobeloppen av bruttoinkomsten och avdragen deklareras i tilläggsuppgifterna i skattedeklarationen.

Småskalig elproduktion som bedrivs av ett hushåll betraktas inte som verksamhet för förvärvande av inkomst, och därför behöver inga anteckningar föras över denna (BFL 12 §). Verifikaten i anslutning till den aktuella verksamheten ska dock förvaras fem år från ingången av året efter det då beskattningen slutförts (BFL 11 a §). Det finns dessutom skäl att föra anteckningar över den oavskrivna anskaffningsutgiften för anläggningen för uträkning av avskrivningsbeloppet för skatteåret.

5 Förskottsuppbörd

I förskottsuppbörden kan elförsäljning jämföras med försäljning av varor. Elbolaget behöver sålunda inte verkställa förskottsuppbörd på ersättning för el som eventuellt betalats till den skattskyldige.

På den skattepliktiga inkomsten av försäljning av el kan förskottsbetalning med stöd av lagen om förskottsuppbörd (1118/1996) 23 § verkställas Om beloppet av skatten som betalas på inkomsten av elförsäljning under kalenderåret underskrider 170 euro, påförs den skattskyldige dock inte förskottsskatter. I praktiken blir det i allmänhet inte aktuellt att påföra förskottsskatt till följd av att det inte återstår någon skattepliktig inkomst av elförsäljningen eller att beloppet av skatten som betalas på inkomsten underskrider den nedre gränsen för förskott.

Om försäljningen av el ger upphov till skattepliktig inkomst och ingen förskottsskatt har påförts, ska den eventuella skatten betalas som kvarskatt efter att beskattningen har avslutats.

6 Årsanmälan

Det vederlag som betalas för el som säljs av ett hushåll är en prestation med penningmässigt värde som med stöd av lagen om beskattningsförfarande 15 § 8 mom. begränsar en utomståendes skyldighet att lämna uppgifter enligt Skatteförvaltningens beslut om allmän skyldighet att lämna uppgifter. Ett elbolag behöver således inte deklarera ett vederlag som har betalats för el som köpts från ett hushåll i sin skattedeklaration.

7 Hushållsavdrag

Enligt inkomstskattelagen 127 a § 1 mom. får en skattskyldig från skatten dra av en del av de belopp som han eller hon har betalat för arbete som utförts i en bostad eller fritidsbostad som han eller hon använder (hushållsavdrag). Till avdrag berättigar bland annat arbete som innebär underhåll eller ombyggnad av bostad eller fritidsbostad.

Ett sol- eller vindkraftverk som har skaffats i syfte att täcka hushållets egen elförbrukning kan jämföras med en borrbrunn och ett markvärmesystem. I rätts- och beskattningspraxisen har man ansett att den skattskyldige har rätt till hushållsavdrag för arbetsersättning som betalats för installation av denna typ av system (HFD:2009:73). På basis av arbetsersättningen som betalats för installation eller underhåll av ett sol- eller vindkraftverk kan således ett hushållsavdrag beviljas.

Enligt inkomstskattelagen 127 a § 3 mom. beviljas inte avdrag med anledning av arbete som innebär underhåll eller ombyggnad av en bostad, om reparationsunderstöd för reparation av bostaden har beviljats av statens eller något annat offentligt samfunds medel. Vid beviljande av avdrag beaktas dock inte energiunderstöd som beviljas för ändringar i uppvärmningsmetoderna i småhus i enlighet med lagen om understöd för reparation av bostäder, energiunderstöd och understöd för sanitära olägenheter (1184/2005). Bestämmelsen tillämpas också på arbetsersättning som betalats för installation av ett sol- eller vindkraftverk för att täcka hushållets egen elförbrukning.

Något annat än det ovan nämnda stödet hindrar beviljandet av avdrag till den del kostnaderna för anskaffningen eller underhållet av elproduktionsanläggningen har täckts med detta stöd. Detta stöd kan vara till exempel det stöd från elbolag som avses ovan i punkt 3.6.

Om den skattskyldiges avsikt är att sälja mer än hälften av elen som produceras med elproduktionsanläggningen, kan hushållsavdrag inte beviljas eftersom anläggningen skaffats för användning inom verksamhet för förvärvande av inkomst. Rätten till hushållsavdrag avgörs på basis av uppskattningarna vid installationen av anläggningen. Uppskattningarna av mängden el som anläggningen producerar och som ska säljas kan grunda sig på exempelvis planerarens uppskattningar i projektplanen. I uppskattningen kan även anvisningarna i byggnadsbestämmelsesamlingen utnyttjas.

Det krävs också att de allmänna förutsättningarna för hushållsavdrag uppfylls för att avdraget ska beviljas. Av detta följer bland annat att avdraget inte beviljas, om anskaffningen av elproduktionsanläggningen anknyter till ett nybygge. De allmänna förutsättningarna för beviljande av hushållsavdrag behandlas närmare i Skatteförvaltningens anvisning "Hushållsavdrag".


ledande skattesakkunnig  Sami Varonen

överinspektör Janne Myllymäki