Utbildningsavdrag för arbetsgivare

Denna anvisning behandlar utbildningsavdrag för arbetsgivare.

Kapitel 2 i anvisningen har uppdaterats 1.1.2020 med anledning av slopandet av indelningen i förvärvskällor för samfund. Samtidigt har anvisningen uppdaterats även till övriga delar. Dessutom har ordalydelsen i anvisningen preciserats.

Slopandet av indelningen i förvärvskällor för samfund behandlas mera utförligt i Skatteförvaltningens anvisning Slopandet av indelningen i förvärvskällor för vissa samfund.

1 Vad är utbildningsavdrag?

Det finns bestämmelser om utbildningsavdrag i 56 § i lagen om beskattning av inkomst av nä-ringsverksamhet (NärSkL, näringsskattelagen) och 10 f § i inkomstskattelagen för gårdsbruk (GårdsSkL).

Utbildningsavdrag är ett kalkylmässigt tilläggsavdrag som görs i arbetsgivarens beskattning, och som baserar sig på lönekostnaderna för arbetstagare som arbetar inom näringsverksamheten eller jordbruket. Utbildningsavdraget som görs från inkomst av näringsverksamhet eller jordbruk uppgår kalkylmässigt till cirka hälften av lönekostnaderna under utbildningstiden. Utbildningsav-drag beviljas för högst tre utbildningsdagar per anställd. Den minsta omfattningen på ett utbild-ningsavdrag är en utbildningsdag per anställd, dvs. en utbildning på sex timmar.

Det kalkylmässiga utbildningsavdraget som görs utöver de faktiska kostnaderna, dras av i be-skattningen på samma sätt som de faktiska utgifter som hänför sig till näringsverksamhet eller jordbruk. Följaktligen kan ett utbildningsavdrag öka den förlust som ska fastställas för arbetsgi-varen i beskattningen.

Utbildningsavdraget påverkar inte rätten till avdrag för kostnader för utbildning av anställda. Liksom tidigare är de utgifter som uppkommit med anledning av utbildningen avdragsgilla i beskattningen.

2 När är en arbetsgivare berättigad till utbildningsavdrag?

En arbetsgivare är berättigad till utbildningsavdrag för de arbetstagare, som arbetar inom sådan av arbetsgivaren bedriven näringsverksamhet som avses i NärSkL 1 § 1 mom. eller sådant jordbruk som avses i GårdsSkL 2 § 1 mom. Också en jordbrukssammanslutning som fungerar som arbetsgivare är berättigad till utbildningsavdrag.

Enligt NärSkL 1 § 2 mom. beräknas resultatet av annan verksamhet än jordbruk som bedrivs av vissa samfund enligt näringsskattelagen, även om samfundet helt eller delvis bedriver annan än sådan näringsverksamhet som avses i NärSkL 1 § 1 mom. Näringsverksamhetens utbildnings-avdrag kan inte beviljas för arbetstagare som inte arbetar i sådan näringsverksamhet som av-ses i NärSkL 1 § 1 mom., även om resultatet av den verksamhet som bedrivs av arbetsgivaren med stöd av NärSkL 1 § 2 mom. i sin helhet skulle beräknas enligt näringsskattelagen.

Enligt NärSkL 56 § 6 mom. gäller rätten till utbildningsavdrag inte sådana samfund som avses i 20 och 21 §, universitet som avses i 21 a §, yrkeshögskoleaktiebolag som avses i 21 b § i in-komstskattelagen och inte heller föreningar eller stiftelser.

De arbetsgivare som utifrån karaktären och den juridiska formen på deras verksamhet inte har rätt till utbildningsavdrag kan ha rätt till utbildningsersättning. Vanligen ska man ansöka om ut-bildningsersättning från Sysselsättningsfonden. Hushållsarbetsgivare har inte möjlighet till ut-bildningsavdrag eller utbildningsersättning.

Med arbetsgivare avses en arbetsgivare enligt 14 § i förskottsuppbördslagen. Med arbetsgivare avses den för vars räkning det arbete utförs för vilket lönen betalas.

Arbetsgivaren beviljas utbildningsavdrag för utbildning av en anställd. Med anställd avses en arbetstagare som står i ett arbetsavtalsförhållande till arbetsgivaren enligt 1 kap. 1 § i arbetsav-talslagen. Arbetstagare som ett företag hyrt in ses inte som anställda som berättigar till utbild-ningsavdrag. En företagare, såsom till exempel en näringsidkare eller enda delägaren i ett ak-tiebolag, är inte en anställd i sitt företag. Inte heller en verkställande direktör står i ett anställ-ningsförhållande.

3 Vilka är förutsättningarna för att få utbildningsavdrag?

Förutsättningen för utbildningsavdrag är att den utbildning som ordnas av arbetsgivaren grundar sig på en utbildningsplan som utarbetats av arbetsgivaren. Det finns bestämmelser om utbild-ningsplanen i samarbetslagen (16 § i lagen om samarbete inom företag, personal- och utbild-ningsplan) och i lagen om ekonomiskt understödd utveckling av yrkeskompetensen (3 §). En arbetsgivare som omfattas av samarbetslagen ska utarbeta en utbildningsplan enligt denna lag. Om arbetsgivaren inte omfattas av samarbetslagen ska utbildningsplanen utarbetas enligt lagen om ekonomiskt understödd utveckling av yrkeskompetensen.

Utbildningsplanen ska omfatta hela personalen grupperad på ett ändamålsenligt sätt, t.ex. enligt personalgrupp. Det är inte nödvändigt att göra utförliga anteckningar om olika utbildningar i ut-bildningsplanen, utan det räcker med en beskrivning av allmän karaktär av kommande utbild-ningar.

Om arbetsgivaren inte utarbetat en utbildningsplan för hela personalen, har arbetsgivaren inte rätt till avdrag, även om utbildningen i övrigt uppfyller de nödvändiga förutsättningarna. En ut-bildningsplan ska vara utarbetad före utbildningen av de anställda. Det är möjligt att uppdatera utbildningsplanen under skatteåret.

Utbildningsavdrag beviljas inte för utbildning av anställda som vad gäller lönekostnaderna är fö-remål för lönesubvention enligt lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (7 kap. 1 §) under skatteåret. Om en arbetsgivare beviljats lönesubvention för en del av de anställda, kan arbetsgivaren yrka på utbildningsavdrag för utbildning av de anställda som inte är föremål för lönesubvention.

Arbetsgivaren ska betala ut lön till de anställda för utbildningstiden. Utbildningsavdrag beviljas inte till den del som en anställd genomgått utbildning under sin semester eller fritid.

Grunden för utbildningsavdrag är att varje anställd de facto deltar i utbildningen. Utbildningsav-drag beviljas inte om en anställd inte kan delta i utbildningen till exempel med anledning av sjuk-frånvaro. En skriftlig utredning över att förutsättningarna för utbildningsavdrag uppfylls ska utar-betas för varje anställd. Rätten till avdrag uppkommer inte enbart utifrån en utbildningsplan, utan arbetsgivaren ska följa upp genomförandet av planen för varje anställd.

4 Hurdan utbildning kan vara föremål för utbildningsavdrag?

Den utbildning som ligger till grund för utbildningsavdrag ska vara utbildning som ordnats av arbetsgivaren och som upprätthåller och främjar den anställdes yrkeskompetens. Utbildningen ska grunda sig på ovan nämnda utbildningsplan. Arbetsgivaren ska betala ut lön till de anställda för utbildningstiden. Utbildningen ska anknyta till den anställdes nuvarande eller framtida arbetsuppgifter hos den aktuelle arbetsgivaren.

Utbildningen ska vara handledd och övervakad. Därtill ska den tid som använts för utbildningen kunna styrkas. Utbildning som berättigar till utbildningsavdrag kan även genomföras som e-utbildning, om det är möjligt att styrka den tid som lagts ut på sådan och om det finns en ansvarig ledare för utbildningen, vilken övervakar deltagarens prestation. En utbildning eller ett seminarium kan även ordnas på så sätt att de anställda deltar i utbildningen via en videoförbindelse.

Utbildningen kan till exempel vara en utbildning i kursform, ett seminarium eller en konferens som ordnas av en extern aktör, vars eventuella kostnader betalas av arbetsgivaren, eller en intern utbildning som ordnas av företaget. Utbildningen kan vara t.ex. påbyggnadsutbildning eller fortbildning för de anställda. Syftet med utbildningen kan också vara att den anställde får ett lagstadgat tillstånd eller intyg, som han eller hon behöver i sitt arbete.

Det är inte möjligt att ge en uttömmande förteckning över utbildningar som berättigar till avdrag. Den grundläggande förutsättningen för utbildningen är att den grundar sig på en utbildningsplan som utarbetats av arbetsgivaren och att den anknyter till den anställdes nuvarande eller framtida arbetsuppgifter. Utbildningen kan anknyta till utveckling eller upprätthållande av den anställdes yrkeskompetens. Därtill kan utbildningen anknyta till arbetshälsa, tidshantering eller den övriga allmänna arbetsprestationen. Utbildningen kan vara en del av en grund- eller påbyggnadsexamen för en anställd. Målet med lagen är att uppmuntra arbetsgivaren att öka utbildningen av de anställda.

Utbildningsavdrag beviljas inte för introduktion eller arbetshandledning. Ofta anknyter introduktion till den inledande fasen av ett anställningsförhållande eller till övergång till nya arbetsuppgifter. Introduktion är en presentation av företagets verksamhetsmodeller av allmän karaktär, medan arbetshandledning å sin sida i större utsträckning består av handledning i och utförande av den egentliga arbetsuppgiften. Arbetshandledning utgörs av till exempel undervisning i det rätta sättet att utföra arbetet eller arbetsinstruktioner.

5 Hur länge bör utbildningen pågå?

Utbildningen ska pågå oavbrutet i minst en timme, dvs. 60 minuter. Utbildningsavdrag beviljas endast för en hel utbildningsdag. En utbildningsdag varar i sex timmar. En utbildning på sex timmar kan dock fördelas på flera dagar, så länge som varje utbildningsperiod varar i minst 60 minuter. Korta rekreationspauser kan räknas in i utbildningen. Lunchpaus eller en annan längre paus är inte en del av utbildningen.

En utbildningsdag kan bestå av flera olika utbildningar. De utbildningar som räknas som utbildningsdagar behöver inte anknyta till samma helhet. En utbildningsdag räknas enligt anställd, och följaktligen kan olika utbildningsperioder för olika anställda inte räknas ihop i kalkylen av antalet utbildningsdagar. Minst en hel utbildningsdag (dvs. sex timmar utbildning) per anställd ska ligga till grund för utbildningsavdrag.

6 Hurdan skriftlig utredning ska utarbetas om förutsättningarna för utbildningsavdrag?

Arbetsgivaren ska utarbeta en skriftlig utredning om uppfyllelsen av förutsättningarna för avdraget för varje anställd. Rätten till utbildningsavdrag uppkommer inte enbart utifrån en utbildningsplan, utan genomförandet av utbildningsplanen för varje anställd ska följas upp och den anställde ska de facto delta i utbildningen. Den skriftliga utredningen ska redogöra för hur utbildningsplanen genomförts för varje anställd och hur förutsättningarna för utbildningsavdrag uppfyllts.

Den punkt i utbildningsplanen som omfattar den utbildning som ligger till grund för avdraget ska nämnas i den skriftliga utredningen. Grundläggande uppgifter om utbildningen ska redogöras, till exempel kursbrev, som redogör för utbildningsinnehållet.

Ur utredningen ska också framgå längden på utbildningen. En förutsättning för utbildningsav-drag är att den anställde de facto deltar i utbildningen, och därför räcker det inte med enbart en anmälan. Utbildningsavdrag räknas utifrån hela utbildningsdagar. Vad gäller utbildning som ordnas i kortare perioder ska man följa ackumuleringen av hela utbildningsdagar som varar sex timmar.

7 Hur räknas utbildningsavdraget?

Utbildningsavdrag räknas genom att multiplicera den genomsnittliga dagslönen för företagets anställda med antalet utbildningsdagar som berättigar till utbildningsavdrag och dividera resultatet med talet två.

genomsnittlig dagslön x antalet utbildningsdagar / 2

Beloppet på tilläggsavdraget uppgår till cirka hälften av de kalkylmässiga lönekostnaderna för utbildningsdagarna.

Högst tre utbildningsdagar per anställd berättigar till utbildningsavdrag under ett skatteår. Det är inte av betydelse om den anställde varit viss- eller heltidsanställd under skatteåret, utan utbildningsavdrag beviljas utifrån det faktiska deltagandet.

8 Hur räknas den genomsnittliga dagslönen?

Den genomsnittliga dagslönen räknas genom att först dela det lönebelopp under skatteåret vilket ligger till grund för arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringspremie med det genomsnittliga antalet anställda hos arbetsgivaren. Denna kvot delas ännu med talet 200. Som nämnare för dagslönen används talet 200 i stället för de 258 vardagarna i året. Detta motsvarar en höjning av lönebeloppet med cirka 25 procent. Höjningen motsvarar de genomsnittliga socialförsäkringspremierna för en arbetsgivare.

Om arbetsgivarens skatteår inte är 12 månader, anpassas talet 200 som använts som nämnare enligt längden på skatteåret.

Det finns bestämmelser om grunderna för arbetslöshetsförsäkringspremier i 19 a § i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner. Arbetsgivarna meddelar löneuppgifterna till inkomstre-gistret, varifrån Sysselsättningsfonden får uppgifterna. När man räknar beloppet på utbildnings-avdraget används lönebeloppet under skatteåret som lönebelopp. Om arbetsgivarens räken-skapsperiod inte är ett kalenderår avviker det lönebelopp som ligger till grund för utbildningsav-draget från det belopp som meddelats till Sysselsättningsfonden. I så fall ska det lönebelopp under skatteåret som ska användas i kalkylen av utbildningsavdraget räknas skilt. Läs mer om grunderna för arbetslöshetsförsäkringspremier på Sysselsättningsfondens sidor (Sysselsättningsfonden).

Det genomsnittliga antalet anställda räknas för skatteåret. Kalkylsättet har inte fastställts i lagstiftningen. Summan av de årsverken som arbetsgivaren låtit utföra kan ses som det genomsnittliga antalet anställda. Med årsverke avses det arbete som utförs under ett år av en heltidsanställd. Del- eller visstidsanställda eller personer som i övrigt arbetat en del av året beaktas som relativa andelar. Till exempel en person som arbetat på heltid i sex månader utför 0,5 årsverken. En anställd som arbetar 80 procent av arbetstiden utför 0,8 årsverken.

9 Hur yrkar man på utbildningsavdrag?

Man ska yrka på utbildningsavdrag i samband med skattedeklarationen. Utbildningsavdrag för näringsverksamhet ska yrkas med blanketten 79 och utbildningsavdrag för jordbruk med blanketten 79A. Det är inte nödvändigt att foga utredningar om grunderna för utbildningsavdraget eller utbildningsplaner för enskilda anställda till skattedeklarationen. Skatteförvaltningen begär dessa vid behov.

Lauri Savander
ledande skattesakkunnig

Jyrki Koivisto
skattesakkunnig