Köp av natura- och personalförmåner med riktade betalmedel

Skattemässiga förmåner anknyter i många fall till natura- och personalförmånerna som en arbetsgivare tillhandahåller för arbetstagarna. En förmånlig skattebehandling kan man i vissa fall få även genom att använda ett så kallat riktat betalmedel. De riktade betalmedlen utgörs vanligtvis av pappersvärdesedlar eller elektroniska värdesedlar, betalkort samt nät- och mobiltjänster. I denna anvisning behandlas de förutsättningar som betalmedlet ska uppfylla för att man ska få skatteförmånerna. Till övriga delar har beskattningen av natura- och personalförmåner behandlats i särskilda anvisningar.

1 Inledning

De natura- och personalförmåner som arbetsgivaren erbjuder arbetstagarna omfattar skattemässiga förmåner i form av skattefrihet, förmånsvärdering eller lägre lönebikostnader. Ur arbetstagarens och arbetsgivarens perspektiv blir det därför i många fall förmånligare att erbjuda natura- och personalförmåner än att utbetala lön i pengar. Bland annat kostförmånen samt arbetstagarens frivilliga motions- och kulturverksamhet omfattar skatteförmåner.

I vissa fall är det även möjligt att få en förmånlig skattebehandling genom att använda ett så kallat riktat betalmedel. Med ett riktat betalmedel avses ett betalmedel vars användning har begränsats till enbart på förhand bestämda användningsändamål. De riktade betalmedlen kan vara till exempel pappersvärdesedlar eller elektroniska värdesedlar, betalkort samt nät- och mobiltjänster. På den finska marknaden verkar i dag många företag som marknadsför sitt betalmedel som ett riktat betalmedel.

Enligt Skatteförvaltningens uppgifter uppfyller inte nödvändigtvis alla betalmedel på marknaden förutsättningarna för riktbarheten. Av denna anledning har Skatteförvaltningen beslutat att utfärda en anvisning om vilka förutsättningar betalmedlet ska uppfylla för att det ska vara fråga om ett riktat betalmedel som möjliggör en förmånlig skattebehandling. Syftet med anvisningen är bland annat att förhindra situationer där arbetsgivaren och arbetstagaren i efterhand råkar ut för skattepåföljder på grund av att betalmedlet inte uppfyller förutsättningarna för riktbarheten. Till övriga delar har beskattningen av natura- och personalförmåner behandlats i särskilda anvisningar. Denna anvisning kompletterar de aktuella anvisningarna.

2 Personlig förmån som getts till en arbetstagare

Bestämmelserna om natura- och personalförmåner som erhållits av arbetsgivaren tilllämpas endast på förmåner som getts till personer i arbets- eller tjänsteförhållande som avses i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996). Bestämmelserna kan dessutom enligt vissa förutsättningar tillämpas på en förmån till en person som äger och arbetar på det företag som gett förmånen samt en mottagare av ett personligt arvode som avses i 13 § 1 mom. 2 punkten i lagen om förskottsuppbörd. Vissa personalförmåner kan dessutom ges till personer som får pension för tidigare anställning hos arbetsgivaren. Nedan benämns en person som har fått en förmån endast arbetstagare.

På grund av att förmånerna är personliga ska arrangemangen kring det riktade betalmedlet förverkligas så att användningen av förmånen begränsas till enbart arbetstagaren.

3 Skattestödda användningsändamål

Inkomstskattelagen (1535/1992) innehåller föreskrifter om de natura- och personalförmåner för vilka arbetsgivaren kan använda ett riktat betalmedel vid beviljandet av dessa. I enlighet med sitt namn är ett riktat betalmedel avsett att användas endast för de aktuella ändamålen. Av denna orsak ska arrangemangen kring det riktade betalmedlet förverkligas så att endast dessa tjänster kan köpas med betalmedlet. Ett riktat betalmedel kan användas för följande natura- och personalförmåner som tas upp i inkomstskattelagen.

I inkomstskattelagen föreskrivs i 69 § om arbetstagarens frivilliga motions- och kulturverksamhet. Enligt 1 mom. 4 punkten i detta lagrum anses inte som skattepliktig inkomst sedvanliga och skäliga förmåner som anställda och personer som får pension för tidigare anställning hos arbetsgivaren erhåller av denne och som utgörs av rekreations- eller hobbyverksamhet som arbetsgivaren ordnar. Som en sådan förmån betraktas enligt 5 mom. i samma lagrum också årliga förmåner till högst 400 euro för sådan frivillig motions- och kulturverksamhet för arbetstagaren som arbetsgivaren erbjuder. En förutsättning är att förmånen står till förfogande endast för arbetstagaren.

En kostförmån är en sådan beskattningsbar naturaförmån som avses i 64 § i inkomstskattelagen. Genom ett beslut fastställer Skatteförvaltningen årligen grunderna för beräkningen av kostförmånens värde för det aktuella skatteåret. Enligt beslutet uppgår värdet av en förmån som ordnats på något annat sätt än i form av en måltidskupong för avtalsmåltider eller genom tillämpning av något annat motsvarande betalningssätt enligt vissa förutsättningar till 75 procent av kupongens nominella värde.

En förmån av personalbiljett är en delvis skattefri naturaförmån. Särskilda föreskrifter om skattebehandlingen av denna finns i 64 § 2 mom. i inkomstskattelagen. Enligt detta är en personlig kollektivtrafikbiljett som arbetsgivaren ger arbetstagaren för resor mellan bostaden och arbetsplatsen skattefri inkomst till ett värde av högst 300 euro. Dessutom är biljetten skattefri inkomst till den del förmånen överstiger 600 euro, dock inte högre än till 3 400 euro.

4 Riktat betalmedel

4.1 Involverade aktörer

Många aktörer är involverade i användningen av riktade betalmedel. I regel är åtminstone arbetsgivaren, arbetstagaren, leverantören av betalmedlet och serviceleverantören involverade.

Arbetsgivaren är förmånsgivaren vid användning av ett riktat betalmedel. Eventuella förpliktelser i anslutning till beskattningen åligger således arbetsgivaren och omfattar till exempel att verkställa förskottsinnehållning, betala arbetsgivarens socialskyddsavgift och uppge förmånen i årsanmälan.

Arbetstagaren är förmånsmottagaren vid användning av ett riktat betalmedel. Arbetstagaren beskattas således för den eventuellt skattepliktiga delen av förmånen. Arbetstagaren är också förpliktad att se till att en eventuell skattepliktig förmån har uppgetts på rätt sätt i hans/hennes skattedeklaration.

Med leverantören av betalmedlet avses företaget eller någon annan aktör som sköter arrangemangen och leveransen i anslutning till det riktade betalmedlet. Många av de betalmedelsleverantörer som i dag är verksamma på marknaden tillhandahåller riktade betalmedel.

Med serviceleverantör avses ett företag eller någon annan aktör som producerar den förmån som en arbetstagare förvärvat med ett riktat betalmedel. Beroende på förmånstypen kan serviceleverantörerna omfatta till exempel leverantörer av motions- eller kulturtjänster, matrestauranger och kollektivtrafikidkare.

4.2 Användning av ett riktat betalmedel

Med ett riktat betalmedel avses ett betalmedel vars användning har begränsats till enbart på förhand bestämda användningsändamål. Bland dessa användningsändamål kan arbetstagaren välja vilken serviceleverantör han önskar anlita för att få en natura- eller personalförmån mot det riktade betalmedlet.

När ett riktat betalmedel används köper arbetsgivaren riktade betalmedel för arbetstagaren från den valda leverantören av betalmedel. Leverantören av betalmedel kan leverera betalmedlen direkt till arbetstagaren. Alternativt kan betalmedlen först levereras till arbetsgivaren som vidarebefordrar dem till arbetstagaren. Alla dessa åtgärder kan även genomföras i elektronisk form.

Bland användningsändamålen för ett riktat betalmedel väljer arbetstagaren vilken serviceleverantör han önskar anlita för att få en natura- eller personalförmån mot det riktade betalmedlet. Beroende på betalmedlet kan det vara fråga om en motions- eller kulturtjänst, en måltid eller en transporttjänst. Från leverantören av betalmedlet får serviceleverantören en ersättning för den förmån som arbetstagaren fått. Ersättningen uppgår i allmänhet till det nominella värdet av det riktade betalmedlet med avdrag för den eventuella provisionen som leverantören av betalmedlet får.

4.3 Exempel på riktade betalmedel

4.3.1 Olika förverklingssätt

Arrangemangen kring ett riktat betalmedel kan förverkligas på många olika sätt. Nedan nämns exempel på betalmedel som kan utgöra riktade betalmedel. I fråga om samtliga är det viktigt att observera att förutsättningarna som tas upp i punkt 5 nedan ska uppfyllas för att få skatteförmåner.

4.3.2 Värdesedel

Värdesedeln är det riktade betalmedel som använts längst och som fortfarande är ett mycket vanligt riktat betalmedel. Med värdesedel avses ett betalmedel som arbetsgivaren köpt av en leverantör av betalmedel och överlämnar till arbetstagaren. I samband med köp av en tjänst överlämnar arbetstagaren i sin tur värdesedeln till serviceeverantören som vidarebefordrar den till leverantören av betalmedel mot en ersätt-ning.

Värdesedlarna är vanligtvis pappersbetalmedel som används en gång. Även elektro-niska värdesedlar har redan använts i flera år.

4.3.3 Betalkort

Betalkortet är en form av riktat betalmedel. Vid användning av ett betalkort ställer arbetsgivaren ett betalkort till arbetstagarens förfogande. Med kortet betalar arbetstagaren den personal- eller naturaförmån han eller hon skaffar. Vanligtvis är det fråga om ett chipkort. Det saldo som har laddats i kortet kan arbetstagaren endast använda för att skaffa vissa tjänster.

Om ett betalkort har valts som betalmedel, är det viktigt att användningen av kortet har begränsats enbart till tjänster som har fastställts på förhand. Till exempel ett kreditkort eller något annat motsvarande allmänt giltigt betalmedelskort som en arbetstagare fått kan således aldrig betraktas som ett riktat betalmedel.

4.3.4 Nättjänst

En nättjänst kan användas för att förverkliga arrangemangen kring ett riktat betalmedel. Leverantören av betalmedel grundar en webbplats genom vilken en serviceleverantör som godkänts som avtalspartner av leverantören av betalmedel kan sälja sina tjänster. Från leverantören av betalmedel kan arbetsgivaren köpa arbetstagarspecifikt saldo som kan användas av arbetstagaren för att genom en webbplats få en bestämd natura- eller personalförmån från serviceleverantören som tillhandahåller tjänsten.

4.3.5 Mobilservice

En betalservice som kan anlitas genom en mobiltelefon, dvs. en så kallad mobilservice, kan också vara ett riktat betalmedel. Genom mobilservicen köper arbetsgivaren arbetstagarspecifikt saldo från leverantören av betalmedel. Arbetstagaren kan använda saldot för att få en bestämd natura- eller personalförmån. I samband med betalningen sänder arbetstagaren ett sms till serviceleverantörens nummer varefter arbetstagaren får ett biljett- eller annat betalningsverifikat försett med hans eller hennes namn till sin mobiltelefon och leverantören av betalmedel på motsvarande sätt debiterar det arbetstagarspecifika saldot.

4.3.6 Debiteringsavtal

Natura- och personalförmånen kan även ordnas så att arbetsgivaren och serviceleverantören sinsemellan ingår ett avtal om att en arbetstagare kan anlita serviceleverantörens tjänster och att serviceleverantören direkt fakturerar arbetsgivaren för användningen. Ett arrangemang av denna typ inkluderar ingen separat leverantör av betalmedel eller något egentligt riktat betalmedel. I denna anvisning behandlas således inte denna typ av arrangemang mer ingående.

4.4 En prestation som betalas i pengar utgör alltid lön

Prestationer som en arbetstagare betalar i pengar utgör för arbetstagaren skattepliktig löneinkomst på vilken arbetsgivaren ska verkställa förskottsinnehållning (inkomstskattelagen 29 § och 61 § samt lagen om förskottsuppbörd 9.1 §). Ett undantag från detta är de ersättningar för resekostnader som separat föreskrivits som skattefria och de ersättningar för kostnader som orsakas av arbetet och som enligt föreskrifterna inte omfattas av förskottsinnehållning samt vissa andra poster som i lagen föreskrivs som skattefria (inkomstskattelagen 71.1 § och inkomstskattelagen 75–77 § samt lagen om förskottsuppbörd 15 §).

De tjänster som skaffas med ett riktat betalmedel karaktäriseras vanligtvis av att ersättningen, om den betalas av arbetstagaren själv, utgör sådan icke-avdragbar levnadskostnad som avses i 31 § 4 mom. i inkomstskattelagen. Den ersättning som arbetsgivaren betalar för dessa kostnader utgör inte skattefri kostnadsersättning, utan skattepliktig löneinkomst.

På grund av det ovan nämnda är det inte fråga om ett riktat betalmedel i de fall då arbetsgivaren mot kvitton betalar ersättning för tjänster som arbetstagaren köpt till arbetstagaren. Den ersättning som betalas av arbetsgivaren utgör i denna situation i sin helhet skattepliktig löneinkomst för arbetstagaren. Motsvarande ståndpunkt framgår även i beredningen av regleringen om skattefrihet då det gäller arbetstagarens frivilliga motions- och kulturverksamhet (RP 112/2008 rd, s. 17) och Skatteförvaltningens tidigare anvisning (Arbetstagarens frivilliga motions- och kulturverksamhet som skattefri förmån, Skatteförvaltningens anvisning dnr 1848/31/2008).

Kostnadsersättningen utgör skattepliktig löneinkomst för arbetstagaren, även om arbetstagaren får ersättning för denna från någon annan part än arbetsgivaren, till exempel leverantören av betalmedel. Inga arrangemang som inkluderar betalningar i pengar till arbetstagaren utgör således riktade betalmedel. Det belopp som betalas till arbetstagaren utgör lön på vilken arbetsgivaren ska verkställa förskottsinnehållning, betala arbetsgivarens socialskyddsavgift och avge årsanmälan. Ett undantag från detta är enligt vissa villkor den ersättning för företagshälsovård som ordnas av arbetsgivaren.

5 Förutsättningarna för att få skatteförmåner

5.1 Många förutsättningar

För att få de skatteförmåner som ett riktat betalmedel möjliggör ska vissa förutsättningar i anslutning till användningen av betalmedlet uppfyllas. Leverantören av betalmedel ska se till att dessa förutsättningar uppfylls. Förutsättningarna anknyter till följande faktorer:

1. betalmedlets personbundenhet och identifiering av användaren,
2. säkerställande av förutsättningarna som gäller serviceleverantören, samt
3. betalmedlets användningsändamål.

Dessutom ska hänsyn tas till att betalmedlet inte får bytas mot pengar och att ingen växel får ges vid betalning med betalmedlet.

Nedan behandlas de ovan nämnda förutsättningarna i detalj. Samtliga förutsättningar måste uppfyllas för att betalmedlet ska kunna betraktas som ett riktat betalmedel som berättigar till skatteförmåner.

5.2 Personbundenhet och identifiering av användaren

De skattestödda personal- och naturaförmånerna med riktade betalmedel är avsedda endast för arbetstagarens personliga bruk. Av denna orsak ska det riktade betalmedlet vara personligt och arbetstagaren identifierbar då han eller hon använder betalmedlet.

Det finns många sätt att säkerställa betalmedlets personbundenhet. Valet av metod påverkas i synnerhet av vilken typ av riktat betalmedel det är fråga om från fall till fall. Om det är fråga om till exempel en pappersvärdesedel som en arbetstagare har fått, kan arbetstagaren eller leverantören av betalmedel anteckna arbetstagarens namn på sedeln. I samband med betalningshändelsen kan namnet jämföras med namnet i arbetstagarens identitetshandling. Det kan även betraktats som tillräckligt, om arbetstagaren själv skriver sitt namn på papperssedeln eller om sedlarna specificeras med hjälp av en nummerserie.

När ett betalkort används kan arbetstagaren för identifieringen ha en personlig kod som matas in i betalterminalen i samband med betalningshändelsen. Också andra typer av lösningar är möjliga.

Värdet av den förmån som arbetstagaren fått utgör till sitt fulla belopp skattepliktig löneinkomst för arbetstagaren, om förmånen kan användas av någon annan person än arbetstagaren själv, till exempel en av arbetstagarens familjemedlemmar. Om arbetsgivaren ger arbetstagaren namnlösa betalmedel som omöjliggör en identifiering av arbetstagaren, betraktas förmånen som skattepliktig löneinkomst för arbetstagaren. För arbetsgivaren gäller då de skyldigheter som tas upp nedan i punkt 6.3.

Ett riktat betalmedel som arbetstagaren fått för frivillig motions- och kulturverksamhet eller resor mellan bostaden och arbetsplatsen kan före användning bytas mot en seriebiljett som tillhandahålls av serviceleverantören. Om ett riktat betalmedel används för att köpa en pappersseriebiljett, ska den vara försedd med arbetstagarens namn. På motsvarande sätt ska ett seriekort vara försett med arbetstagarens namn eller kod som möjliggör en identifiering av arbetstagaren.

5.3 Säkerställande av förutsättningarna som gäller serviceleverantören

De lagstadgade skatteförmånerna är avsedda enbart för exakt avgränsade ändamål. För att få skatteförmånerna krävs det därför att det riktade betalmedlet kan användas enbart för användningsändamål som uppfyller de lagstadgade förutsättningarna. Av denna orsak ska leverantören av betalmedel se till att följande förutsättningar uppfylls innan betalmedlet kan användas för att köpa en tjänst som tillhandahålls av en enskild serviceleverantör:

1. För det första ska leverantören av betalmedel på förhand försäkra sig om att en enskild serviceleverantör uppfyller de lagstadgade förutsättningarna. Om det till exempel är fråga om arbetstagarens frivilliga motions- och kulturverksamhet, ska leverantören av betalmedel försäkra sig om att serviceleverantören tillhandahåller en motions- eller kulturtjänst som kan betraktas som en skattefri förmån.
2. För det andra ska leverantören av betalmedel på förhand ge en enskild serviceleverantör anvisningar om skattemässiga faktorer i anslutning till användningen av ett riktat betalmedel. Detta kräver bland annat att leverantören av betalmedel ska ge serviceleverantören anvisningar om vilka tjänster som kan och inte kan betalas med betalmedlet. Likaså ska leverantören av betalmedel ge serviceleverantören anvisningar om hur användarens identitet ska säkerställas.
3. För det tredje ska leverantören av betalmedel försäkra sig om att en enskild serviceleverantör förbinder sig att iaktta anvisningarna från leverantören av betalmedel. Detta kan nämnas till exempel i avtalet mellan leverantören av betalmedel och serviceleverantören.

Leverantören av betalmedel ska genomföra ovan nämnda åtgärder innan arbetstagaren använder ett riktat betalmedel för att köpa tjänsten av serviceleverantören. Genomförandet av åtgärderna förutsätter i praktiken att leverantören av betalmedel har ingått ett avtal med serviceleverantören innan arbetstagaren använder ett riktat betalmedel för betalning hos serviceleverantören.

5.4 Betalmedlets användningsändamål

5.4.1 Begränsning av användningen till bestämda ändamål

För att få de skatteförmåner som anknyter till ett riktat betalmedel krävs det att det riktade betalmedlet endast kan användas för köp av tjänster som omfattas av skatteförmånen. Detta kan säkerställas till exempel genom tekniska arrangemang eller en kontroll i samband med köphändelsen. I det sist nämnda fallet förutsätts det att personen som arbetar i kassan hos serviceleverantören i samband med betalningshändelsen blir medveten om att ett riktat betalmedel används för betalningen oavsett hur arbetstagaren som använder betalmedlet handlar.

5.4.2 Tekniska användningsbegränsningar

Tekniskt begränsas användningen av betalmedlet till exempel då kortbetalningen görs genom en separat betalterminal vilket förhindrar köp av andra tjänster än sådana som berättigar till skatteförmånen vid betalningen. På detta sätt säkerställs i samband med försäljningen av tjänsten att det riktade betalmedlet används endast för ett tillåtet ändamål.

Tekniskt kan användningen av ett betalmedel även begränsas genom att använda samma betalterminal som för andra betalningar, men så att betalterminalen eller kassasystemet automatiskt begränsar betalningen med kortet till det tillåtna användningsändamålet. Det är viktigt att observera att den tekniska begränsningen ska grunda sig på en produktspecifik begränsning. Enbart en branschspecifik begränsning räcker inte, eftersom samma serviceleverantör kan sälja både en service som berättigar till skatteförmåner och någon annan service.

Användningen av ett betalmedel som fungerar genom nättjänster eller med en mobiltelefon kan till exempel begränsas så att ett arbetstagarspecifikt saldo som bekostas av arbetsgivaren kan användas enbart för bestämda ändamål.

5.4.3 Kontroll i samband med köphändelsen

Om kassasystemet i samband med betalningshändelsen ger personen som arbetar i kassan hos serviceleverantören ett meddelande om att betalningen görs med ett riktat betalmedel som är avsett endast för köp av en viss tjänst, kan detta betraktas som en tillräcklig begränsning. Innehållet i meddelandet har ingen entydig form, utan det väsentliga är att den person som arbetar i kassan hos serviceleverantören förstår att ett riktat betalmedel används.

Endast ett meddelande om betalning med riktat betalmedel som skrivs ut på kvittot räcker inte, eftersom det väsentliga uttryckligen är att kassapersonen vid betalningen förstår att ett riktat betalmedel används.

En begränsning av användningen av betalmedlet kan även förverkligas så att arbetstagaren i samband med betalningshändelsen alltid måste lämna över betalningsmedlet till kassapersonen. På detta sätt får personen i serviceleverantörens tjänst veta att betalningen sker med ett riktat betalmedel. I detta fall ska det av betalmedlet klart framgå att det är fråga om ett betalmedel som är avsett endast för ett visst ändamål och inte om till exempel ett allmänt betalmedel som bank- eller kreditkort.

Endast arbetstagarens anvisningar och skyldighet enligt avtalet att informera kassapersonen att han eller hon betalar med ett riktat betalmedel uppfyller inte förutsättningarna för riktbarhet. Vid betalning med till exempel ett betalkort räcker således inte den skyldighet som ålagts arbetstagaren att uppge att ett betalmedel som är avsett för köp av en viss tjänst används för betalningen eller den skyldighet som ålagts kassapersonen att fråga vilket betalmedel som används. I denna situation ska betalningen endast kunna ske så att kortet överlämnas till eller på annat sätt visas upp för kassapersonen.

5.5 Betalmedlet kan inte bytas mot pengar

Betalmedlen ska inte kunna bytas mot pengar. På betalmedlet ska användaren inte heller få växel i pengar, även om det nominella värdet av betalmedlet är högre än värdet av den köpta tjänsten.

6 Olika aktörers skyldigheter

6.1 Skyldigheter som åligger leverantören av betalmedel

Om en leverantör av betalmedel ämnar marknadsföra ett betalmedel som ett riktat betalmedel som berättigar till en förmånlig skattebehandling, ska leverantören av betalmedel för det första försäkra sig om att det betalmedel som tillhandahålls och de avtalade serviceleverantörerna uppfyller de ovan beskrivna förutsättningarna (se punkt 5). För det andra ska leverantören av betalmedel se till att serviceleverantören och arbetsgivaren får tillräckliga anvisningar om användningen av ett riktat betalmedel.

6.2 Serviceleverantörens skyldigheter

När en riktat betalmedel används ska serviceleverantören kunna försäkra sig om att förmånen används av en person som utsetts av förmånsgivaren. Av denna orsak ska serviceleverantören alltid identifiera serviceanvändaren och tillräckligt omsorgsfullt försäkra sig om användarens identitet. Användarens identitet kan säkerställas till exempel med en identitetshandling. En underskrift på verifikatet som serviceleverantören behåller och användning av en personlig kod vid betalning med ett betalkort kan också anses vara en tillräcklig åtgärd. Om serviceleverantören misstänker missbruk, ska identiteten också i detta fall intygas med en identitetshandling.

I praktiken ska kontrollskyldigheten inkluderas i avtalet mellan arbetsgivaren och leverantören av betalmedel samt avtalet mellan företaget som tillhandahåller det riktade betalmedlet och serviceleverantören och å andra sidan även i anvisningarna som arbetstagaren får (se punkterna 6.3 och 7.3 nedan).

6.3 Arbetsgivarens skyldigheter

Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna får ändamålsenliga anvisningar om användningen av ett riktat betalmedel. Arbetstagaren ska till exempel få anvisningar om vilken typ av tjänster han eller hon kan anlita med betalmedlet som han eller hon fått. Om en förmån som en arbetstagare fått är skattepliktig, gäller dessutom skyldigheterna i punkt 7.2 för arbetsgivaren.

6.4 Arbetstagarens skyldigheter

Arbetstagaren ska använda ett riktat betalmedel i enlighet med de lagstadgade förutsättningarna för betalmedlet samt eventuella anvisningar från arbetsgivaren och leverantören av betalmedel. Arbetstagaren ska se till att förmånen har antecknats på rätt sätt i hans eller hennes förhandsifyllda skattedeklaration. Arbetstagaren ska rätta till eventuella fel i skattedeklarationsuppgifterna.

7 Om förutsättningarna för riktbarheten inte uppfylls

7.1 Beloppet av den skattebelagda förmånen

Om betalmedlet inte uppfyller de ovan redogjorda förutsättningarna, utgör den förmån som arbetstagaren fått i form av ett betalmedel till sitt fulla värde skattepliktig löneinkomst. Till exempel en värdesedel som en arbetstagare fått värderas till sitt nominella värde och ett betalkort till det sammanlagda gängse värdet av en eventuell kortpant och saldot som laddats i kortet.

7.2 Arbetsgivarens skyldigheter och påföljder vid försummelse av dessa

Arbetsgivaren ska verkställa förskottsinnehållning på värdet av den skattepliktiga förmånen samt uppge förmånen i periodskattedeklarationen och årsanmälan (lagen om förskottsuppbörd 9.1 och 32 § samt lagen om beskattningsförfarande (1558/1995) 15.1 §). Förmånens värde utgör skattepliktig löneinkomst, och därför ska arbetsgivarens socialskyddsavgift och en försäkrad persons sjukförsäkringspremie betalas på denna (lagen om arbetsgivares socialskyddsavgift (366/1963) 4 § samt sjukförsäkringslagen (1224/2004) 11.2, 11.14 och 11.5 §).

Om arbetsgivaren inte har verkställt förskottsinnehållning eller betalt arbetsgivarens socialskyddsavgift, ska Skatteförvaltningen debitera den icke-verkställda förskottsinnehållningen och arbetsgivarens obetalda socialskyddsavgift hos arbetsgivaren (lagen om förskottsuppbörd 38 § och lagen om arbetsgivarens socialskyddsavgift 10 §). En skatteförhöjning kan påföras förskottsinnehållningen och arbetsgivarens socialskyddsavgift som debiteras (lagen om förskottsuppbörd 44 §).

Om en förmån som utgör löneinkomst inte har deklarerats, blir påföljden en avgift för försummelse av periodskattedeklarationen. Ingen förseningsavgift påförs dock om en skatteförhöjning som avses i lagen om förskottsuppbörd påförs (skattekontolagen (604/2009) 9 §). På en skatt som inte har verkställts påförs skattekontot en förseningsavgift (skattekontolagen 32 §).

Om en förmån som utgör löneinkomst inte har deklarerats i årsanmälan, kan arbetsgivaren påföras en utomståendes försummelseavgift (lagen om beskattningsförfarande 22 a §).

7.3 Arbetstagarens skyldigheter och påföljder vid försummelse av dessa

Arbetstagaren ska kontrollera uppgifterna i den förhandsifyllda skattedeklarationen samt korrigera eventuella fel och brister i uppgifterna (lagen om beskattningsförfarande 7.3 §). Därtill ska arbetstagaren således försäkra sig om att den förmån som ett riktat betalmedel gett och som betraktas som en skattepliktig förmån deklareras på rätt sätt i skattedeklarationen.

Om arbetstagaren inte deklarerar en förmån som utgör en skattepliktig förmån, kan påföljden bli en skatteförhöjning (lagen om beskattningsförfarande 32 §). Om ingen förskottsinnehållning verkställts på en skattepliktig förmån, blir arbetstagaren tvungen att betala kvarskatterna, inklusive räntorna (lagen om beskattningsförfarande 43 §).

8 Särskilda övervakningsåtgärder

Även om eventuella övervakningsåtgärder huvudsakligen riktas till de parter som svarar för korrekt användning av ett betalmedel, dvs. arbetsgivaren och arbetstagaren, kan Skatteförvaltningen efter behov även rikta övervakningsåtgärder till leverantören av betalmedlet (lagen om beskattningsförfarande 19 §). Skatteförvaltningen kan således bland annat begära att leverantören av betalmedel lämnar uppgifter om arbetsgivarna och arbetstagarna som använder leverantörens betalmedel. Detta kan bli nödvändigt till exempel i det fall att den aktuella serviceleverantörens betalmedel inte uppfyller förutsättningarna för riktbarhet.

9 Tillämpning av anvisningen

Anvisningen tillämpas i beskattningen skatteåren som börjar den 1 januari 2014 samt i förskottsuppbörden som verkställs efter den aktuella tidpunkten. Innan anvisningen träder i kraft är det enligt Skatteförvaltningens uppfattning inte nödvändigt att ange arbetstagarens namn eller någon annan specificeringsuppgift på pappersvärdesedlarna.

Ledande skattesakkunnig Tero Määttä                                             

Överinspektör Janne Myllymäki