Skyldighet att lämna uppgifter vid byggande

Har getts
22.5.2014
Diarienummer
A48/200/2014
Giltighet
Tills vidare
Bemyndigande
2 § 2 mom. i L om Skatteförvaltningen (503/2010)
Ersätter anvisningen
A73/200/2013 (1.7.2013)

Bekämpningen av den grå ekonomin är ett av regeringens särskilda insatsområden. Införandet av skattenummerförfarandet var den första av de lagstiftningsåtgärder i regeringsprogrammet som anknyter till bekämpandet av grå ekonomi inom byggbranschen. Skattenummerförfarandet uppskattas dock inte ensamt möjliggöra en tillräckligt effektiv övervakning. Förutom detta är det nödvändigt att ta i bruk en ny skyldighet att lämna uppgifter om arbetstagare och byggnadsentreprenader på byggarbetsplatser. Därför utökas lämnandet av uppgifter som gäller byggande till Skatteförvaltningen fr.o.m. 1.7.2014.

Riksdagen har godkänt lagarna (363/2013 och 364/2013) enligt vilka beställare är skyldiga att lämna uppgifter till Skatteförvaltningen om entreprenader som anknyter till byggande och den huvudsakliga genomföraren av ett byggprojekt på en gemensam byggarbetsplats är skyldig att lämna uppgifter om de personer som arbetar på byggarbetsplatsen.

Skatteförvaltningen har skapat ett separat dokument med Vanliga frågor och svar. Här finns svar på frågor som gäller skyldigheten att lämna uppgifter. Frågorna uppdateras kontinuerligt.

Förutom för byggverksamhet som sker på ett bygge och dess arbetstagaruppgifter är också privatpersoner skyldiga att lämna uppgifter i rollen som byggherre om byggandet kräver ett bygglov. I denna anvisning behandlas hushållens anmälningsskyldighet i huvuddrag och situationen när byggandet anknyter till en företagsverksamhet som den fysiska personen bedriver. Dessutom behandlas situationen när en hustillverkare eller byggfirma verkar på en privatpersons byggarbetsplats.

1 Allmänt om det nya förfarandet

1.1 Ny skyldighet att lämna uppgifter

Skyldigheten att lämna uppgifter och uppgifterna som lämnas anknyter till verksamhet i samband med byggande, reparationer och underhåll på en byggarbetsplats och de företag som bedriver sådan verksamhet och deras arbetstagare. Begreppen byggande och byggarbetsplats anknyter också väsentligt till skyldigheten att använda skattenummer och den anknutna övervakningen inom byggbranschen.

Som uppgifter om entreprenaden lämnas uppgifter som gäller entreprenadavtalet (t.ex. avtalsparter, den totala summan och avtalets varaktighet) och transaktionsinformation som gäller entreprenadavtalet (t.ex. den fakturerade summan för anmälningsperioden). Varje beställare lämnar varje månad uppgifter till Skatteförvaltningen om vem man beställt byggtjänster av.

Som uppgifter om arbetstagare lämnas uppgifter om alla personer som arbetar på den gemensamma byggarbetsplatsen oberoende av arbetsförhållandets typ eller arbetsgivarens namn. Uppgifterna lämnas också för självständiga yrkesutövare. Arbetstagaruppgifter lämnas enligt byggarbetsplats via den huvudsakliga genomföraren. Varje företag lämnar uppgifter om sina egna arbetstagare till den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet som vidarebefordrar uppgifterna till Skatteförvaltningen varje månad.

Entreprenad- och arbetstagaruppgifterna lämnas på olika grunder. Entreprenaduppgifterna ska lämnas när det handlar om en byggtjänst enligt mervärdesskattelagen (1501/1993) och dessutom för uppförande eller rivning av byggställningar eller uthyrning av arbetskraft för dessa ändamål. Uppgifter om arbetstagare måste lämnas när det handlar om arbetande på en gemensam byggarbetsplats i enlighet med statsrådets förordning om säkerheten vid byggarbeten (205/2009). En gemensam byggarbetsplats uppstår när det på byggarbetsplatsen utförs sådant arbete som avses i förordningens tillämpningsområde och när flera än en arbetsgivare eller egenföretagare verkar samtidigt eller efter varandra på byggarbetsplatsen.

Också gränsvärdena för skyldigheten att lämna uppgifter bestäms på olika grunder för uppgifterna om entreprenader och uppgifterna om arbetstagare. Grunderna för skyldigheterna att lämna uppgifter om entreprenader och arbetstagare är alltså olika och anknyter inte nödvändigtvis till varandra.

Förutom byggverksamhet som sker på ett bygge och dess arbetstagaruppgifter är också privatpersoner anmälningsskyldiga i rollen som byggherre om byggandet kräver ett bygglov. En privatperson ska lämna uppgifter om företag som utfört arbetet och prestationer som betalats till dessa, likaså om eventuella löner och andra vederlag som betalats till arbetstagare. Anmälan måste lämnas till Skatteförvaltningen före slutsynen som förutsätts före ibruktagandet. En privatperson måste vid slutsynen för byggnadstillsynsmyndigheten uppvisa ett intyg från Skatteförvaltningen om att skyldigheten att lämna uppgifter har fullgjorts.

I denna anvisning behandlas huvudsakligen bara samfundens skyldighet att lämna uppgifter och hushållens anmälningsskyldighet då byggandet anknyter till en företagsverksamhet som den fysiska personen bedriver. Dessutom behandlas en privatpersons skyldighet att lämna uppgifter när en hustillverkare eller byggfirma verkar på en privatpersons byggarbetsplats i kapitel 4.


Bild 1: De uppgiftsskyldiga

Bild1: De uppgiftsskyldiga

1.2 Allmänna definitioner som gäller byggande

I de allmänna avtalsvillkoren för byggnadsentreprenader (YSE 1998) definieras begrepp som anknyter till byggande. Även inom lagstiftning finns bestämmelser om byggande. Nedan presenteras några av de vanligaste definitionerna som rör byggandet och som anknyter till det som behandlas i anvisningen.

En byggnadsentreprenad är ett avtal där den ena avtalsparten (entreprenören) förbinder sig att mot ett vederlag (entreprenadpriset) bygga en byggnad, en konstruktion eller ett annat byggnadsobjekt som en väg, vattenledning etc. åt en annan part (byggherre, beställare).

Byggherren är den part för vars räkning huvudentreprenören utför byggnadsarbetet och som i sista hand tar emot arbetsresultatet. Det kan också finnas sidoentreprenader på byggarbetsplatsen, som är entreprenader som byggherren beställt men som inte ingår i huvudentreprenaden. Byggherren står i avtalsförhållande endast till huvudentreprenören och sidoentreprenören, inte till underentreprenören.

Huvudentreprenören är en entreprenör som står i avtalsförhållande till byggherren och som i handelsdokument har utsetts till huvudentreprenör och som ansvarar för ledningen av byggarbetsplatsen i avtalsenlig utsträckning. Huvudentreprenörsrollen och skyldigheten att leda byggarbetsplatsen kan under byggprojektets lopp byta från ett företag till ett annat.

Med den som i huvudsak genomför byggprojektet avses enligt förordningen om säkerheten vid byggarbeten (205/2009) en av byggherren utsedd huvudentreprenör eller en arbetsgivare som utövar den huvudsakliga bestämmanderätten på byggarbetsplatsen eller, om sådan inte finns, byggherren själv.

Underentreprenören är en entreprenör som utför en separat underentreprenad som överenskommits med huvudentreprenören och entreprenören. En underentreprenad är en separat helhet som huvudentreprenören har avskilt från huvudentreprenaden och som utförs av en underentreprenör som huvudentreprenören valt. Beställaren är i det fallet huvudentreprenören, inte byggherren.

Huvudentreprenören och underentreprenören verkar som beställare i entreprenadkedjan då de köper byggarbetet av en annan entreprenör.

Entreprenaderna delas in i olika entreprenadformer (t.ex. huvudentreprenad, delentreprenad och entreprenad som innehåller planering) baserat på entreprenadens omfattning. Av huvudentreprenadformerna används mest huvudentreprenader eller delade entreprenader. Vid en huvudentreprenad sluter arbetets beställare avtal med en enda entreprenör. Denna entreprenör kan sluta underentreprenöravtal, men utförarna av dessa arbeten står inte i ett avtalsförhållande till den ursprungliga beställaren. Vid en delad entreprenad sluter beställaren separata entreprenadavtal för entreprenaderna som delats upp i separata delar. Vid en delad entreprenad finns det i regel inget avtalsförhållande mellan de olika entreprenörerna. En sidoentreprenad kan dock underordnas huvudentreprenaden. Arbetets beställare kan dela upp entreprenaden i delentreprenader, så att det sluts separata avtal om arbetets olika delar med beställaren.

En gemensam byggarbetsplats har i statsrådets förordning om säkerheten vid byggarbeten (205/2009) definierats som en sådan arbetsplats där det utförs arbete enligt förordningens tillämpningsområde och där flera än en arbetsgivare eller egenföretagare är verksamma samtidigt eller efter varandra.  Ansvarsområdet för arbetarskyddet vid Regionförvaltningsverket styr och övervakar hur en gemensam arbetsplats bildas. Mer information om bildandet av en gemensam byggarbetsplats finns i kapitel 3.2.1. och i regionförvaltningsmyndighetens PM (pdf på finska, tyosuojelu.fi).

Med byggtjänster avses byggnads- och reparationsarbeten på fastigheter och överlåtelse av varor som installeras i samband med arbetet i enlighet med 31.3 § 1 punkten i mervärdesskattelagen (1501/1993). Skyldigheten att lämna uppgifter som avses i denna anvisning gäller också uppförande och rivning av byggställningar och hyrning av arbetskraft för byggtjänst eller uppförande och rivning av byggställningar, även om dessa inte enligt mervärdesskattelagen är byggtjänster.

2 Beställarens skyldighet att lämna uppgifter om entreprenaden (s.k. entreprenaduppgifter)

2.1 Vem är skyldig att lämna uppgifter?

Enligt den nya 15 c § i lagen om beskattningsförfarande (1558/1995) är det beställarna av byggtjänster som är skyldiga att lämna uppgifter om entreprenaden. Beställaren kan vara en byggherre, huvudentreprenör, sidoentreprenör eller underentreprenör. Med beställare av byggarbete avses en avtalspart till huvud-, sido- eller underentreprenörer, vilken beställer en byggnadsentreprenad av denna. Byggherren är alltid en beställare med skyldighet att lämna uppgifter. Byggherrens skyldighet att lämna uppgifter gäller alla entreprenader för vilka byggherren har slutit ett avtal.

Det är skäl att märka att varje beställare i en underleverantörskedja för egen del är ansvarig för lämnandet av uppgifter om sina underentreprenörer. Sålunda lämnar också varje underentreprenör uppgifterna om de entreprenader som köpts och användandet av hyrd arbetskraft till Skatteförvaltningen.

För det mesta är beställaren ett företag eller en annan privaträttslig juridisk person.  Också staten, en kommun, ett kommunförbund, landskapet Åland eller en kommun eller ett kommunförbund på Åland, en församling, en kyrklig samfällighet, ett annat religionssamfund, en annan offentligrättslig juridisk person, en förening, en samfälld förmån (t.ex. ett väglag) och en stiftelse kan fungera som beställare för en byggnadsentreprenad. Bostadsaktiebolag och fastighetsaktiebolag är på motsvarande sätt skyldiga att lämna uppgifter när de beställer byggarbete. Dessutom kan ett företag som verkar utomlands eller dess filial i Finland vara en beställare med skyldighet att lämna uppgifter när det utländska samfundet i fråga beställer ett byggarbete som utförs i Finland.

Beställaren kan också vara en fysisk person när byggandet anknyter till den affärsverksamhet som personen bedriver (personen verkar t.ex. som enskild rörelseidkare eller yrkesutövare och låter bygga lokaliteter för sitt företag eller en jordbruksidkare låter bygga en ny ladugård). I en sådan situation omfattas en fysisk person av skyldigheten att lämna uppgifter varje månad.

Beställaren kan överföra uppgifterna som anknyter till uppfyllandet av skyldigheten att lämna uppgifter på en annan part. Byggherren kan t.ex. överföra dessa till ett konsultföretag genom att separat avtal. I sista hand är det ändå beställaren själv som ansvarar för att skyldigheten att lämna uppgifter uppfylls. På samma sätt kan en disponent som företräder ett bostadsaktiebolag verka som part som lämnar uppgifterna i enlighet med ett avtal mellan husbolaget och disponentbolaget. Också i detta fall är det i sista hand bostadsaktiebolagets ledning som ansvarar för skyldigheten att lämna uppgifter.

I 15 c § i lagen om beskattningsförfarande förordnas följande om skyldigheten att lämna uppgifter för den som beställer byggtjänster:

15 c §

Skyldighet för den som beställer byggtjänster att lämna uppgifter om entreprenaden

Beställaren ska månatligen lämna Skatteförvaltningen för skattekontrollen behövliga identifierings- och kontaktuppgifter i fråga om företag som på uppdrag av beställaren utför byggtjänster som avses i 31 § 3 mom. 1 punkten i mervärdesskattelagen (1501/1993) eller uppför eller river byggställningar, eller hyr ut arbetskraft åt beställaren för dessa ändamål. Beställaren ska dessutom lämna uppgifter om uppdragets art och varaktighet, arbetsplatsens läge och de vederlag som beställaren betalat till dessa företag.

Skatteförvaltningen meddelar närmare föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas, om när och hur uppgifterna ska lämnas och om rätten att inte lämna uppgifter som avses i denna paragraf i fall som har ringa betydelse med tanke på ekonomin eller skattekontrollen.

2.2 För vilka arbeten ska uppgifterna lämnas?

2.2.1 Byggtjänst

Enligt 15 c § i lagen om beskattningsförfarande gäller skyldigheten att lämna uppgifter om entreprenaduppgifter byggtjänster som avses i mervärdesskattelagen. Enligt 31.3 § 1 punkten i mervärdesskattelagen (1501/1993) är byggtjänster byggnads- och reparationsarbeten på fastigheter samt överlåtelse av varor som installeras i samband med arbetet. Skyldigheten att lämna uppgifter gäller också uppförande och rivning av byggställningar och hyrning av arbetskraft för byggtjänst eller uppförande och rivning av byggställningar, även om dessa inte enligt mervärdesskattelagen är byggtjänster.

Byggandet indelas i husbygge, jord- och vattenbygge och i specialiserad byggnadsverksamhet. Byggtjänsten kan inrikta sig på en byggnad, marken eller ett vattenområde på fastigheten. Som byggande räknas nybygge, grundlig förbättring, reparationsbygge och ändrings-, utvidgnings- och underhållsarbete. Till jord- och vattenbyggandet (uppbyggandet av infrastruktur) hör t.ex. byggandet av trafikförbindelser och nätverk. Specialiserad byggnadsverksamhet omfattar bygginstallationer (till exempel VVS-, el- och takarbeten), byggandets slutbehandling (t.ex. rappning, målning och glasning) samt förberedande arbeten på byggplatsen och rivning av byggnader.

Installation av utrustning och anläggningar som utgör en integrerad del av byggandet och som betjänar byggnadens generella bruk, t.ex. installation och underhåll av hissar, allmänna övervaknings- och larmsystem, ventilations-, släcknings- och belysningsstyrningssystem och andra motsvarande system, är byggtjänster.

Definitionen på byggtjänster enligt 31 § 3 mom. i mervärdesskattelagen används bl.a. vid definition av den omvända mervärdesskattskyldigheten inom byggbranschen. Det är dock skäl att märka att även om den som är skyldig att lämna uppgifter inte skulle omfattas av den omvända mervärdesskattskyldigheten är denna skyldig att lämna uppgifter om arbetet räknas som en byggtjänst enligt 31 § 3 mom. i mervärdesskattelagen. Följaktligen är t.ex. bostadsaktiebolag skyldiga att lämna uppgifter när de beställer byggtjänster enligt mervärdesskattelagen. Typiska byggtjänster vid sidan om nybyggen är rör- och elrenoveringar, förnyelser av yttertak, fasadrenoveringar, målning av byggnadens yttre och inre, beläggning av gårdsområde och körramper, underhåll av hissar och justering av värme- eller ventilationssystem som bostadsaktiebolag låter utföra.

Begreppet byggtjänst har behandlats mer omfattande i Skatteförvaltningens anvisning om omvänd momsskyldighet. De ovan nämnda anvisningarna hjälper vid tolkningar om ett arbete som utförts anses vara en byggtjänst enligt mervärdesskattelagen och sålunda omfattas av skyldigheten att lämna uppgifter.

2.2.2 Underhållsarbete

Underhåll och reparationer på en fastighet omfattas av skyldigheten att lämna uppgifter. Som underhållsarbeten räknas olika reparationsarbeten som avser att upprätthålla t.ex. byggnadens eller trafikförbindelsens (t.ex. väg, gata, järnväg, vattenväg) skick.

Utrustning och anläggningar som generellt betjänar fastigheten, som t.ex. hissar och övervaknings- och larmsystem, ventilations-, släcknings- och belysningsstyrningssystem och andra motsvarande system blir en del av fastigheten efter installationen. Reparation och service på sådana system som installerats i fastigheten betraktas som byggtjänster. Endast testtjänster för system betraktas dock inte som byggtjänst. Installationen av ovan nämnda system räknas som byggtjänst.

Det är skäl att märka att man inom kommunsektorn har en vidare definition på underhåll. Definitionen för underhåll inom kommunsektorn baserar sig på lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden (31.8.1978/669). På grund av lagstiftningen i fråga har man i allmänhet inom kommunsektorn ansett att även vissa åtgärder som inte är byggtjänster enligt mervärdesskattelagen räknas som underhåll. Definitionen på underhåll i denna anvisning gäller endast byggtjänster och underhåll enligt mervärdesskattelagen och motsvarar inte den ovan nämnda lagens vidare definition på underhåll.

2.3 För vilka arbeten behöver uppgifter om entreprenaden inte lämnas?

2.3.1 Separat planering och övervakning

Skyldigheten att lämna uppgifter gäller inte planering, övervakning och motsvarande tjänster enligt 31 § 3 mom. 2 punkten i mervärdesskattelagen i samband med sådana arbeten som nämns i momentets 1 punkt.

Om sådan planering och övervakning som nämns ovan skaffas separat hör de inte till skyldigheten att lämna uppgifter, men om man t.ex. i ett avtal om entreprenad eller bygge kommit överens om att planeringen beställs av det bolag som tillhandhåller byggtjänsten som en del av avtalet i fråga, omfattas även planeringen av skyldigheten att lämna uppgifter.

2.3.2 Varuhandel och övriga tjänster

Skyldigheten att lämna uppgifter gäller inte för varuhandel och inte heller andra tjänster än byggtjänster som anknyter till byggbranschen. Följaktligen tillämpas inte skyldigheten att lämna uppgifter t.ex. då ett företag inom byggbranschen köper byggmaterial av en varuleverantör eller andra tjänster än byggtjänster av en underleverantör, t.ex. konsulttjänster eller företagshälsovårdstjänster.

Skyldigheten att lämna uppgifter tillämpas då huvudprestationen är en byggtjänst. Det är dock inte nödvändigt att specificera en sidoprestation, t.ex. andelen för byggmaterial som hör till byggnadsentreprenaden, utan uppgifterna lämnas om både byggtjänsterna och byggmaterialet.

2.3.3 Installation, reparation och underhåll av anordningar som betjänar särskild verksamhet på fastigheten

Maskiner, anordningar och utrustning som betjänar särskild verksamhet på fastigheten (t.ex. produktionsverksamhet) anses inte höra till fastigheten. Sålunda anses inte installationsarbete, reparation eller underhåll av sådan utrustning utgöra byggtjänst enligt mervärdesskattelagen. Sådana arbeten är till exempel underhåll av maskiner och utrustning som hör till processen för en produktionsanläggning.

Exempel 1: Företaget låter bygga ett avkylningssystem för en livsmedelsproduktionsinrättning i en fastighet som företaget äger. Det handlar om utrustning som betjänar särskild verksamhet och installationen, reparationen eller underhållet av den utgör inte byggtjänst som omfattas av skyldigheten att lämna uppgifter.

Exempel 2: Ett företag låter bygga rulltrappor som är en fast del av fastigheten och betjänar det generella bruket av fastigheten. Det handlar om en byggtjänst som omfattas av skyldigheten att lämna uppgifter.

2.3.4 Fastighetsskötsel och underhållsarbeten i samband med den

Fastighetsskötsel och underhållsarbeten i samband med den utgör inte byggtjänst och omfattas sålunda inte av skyldigheten att lämna uppgifter.

Med fastighetsskötsel avses normalt en tjänstehelhet av kontinuerlig karaktär som omfattar bl.a. städning, underhåll av lokaliteter, snöplogning, sandning, skötsel av uppvärmningssystem, ventilation och luftkonditionering och mindre reparationer som anknyter till dessa.

Mindre reparationer utgör i allmänhet en del av det sedvanliga avtalet om fastighetsskötsel och de faktureras inte separat. Om företaget som bedriver fastighetsskötsel fakturerar reparationerna separat anses de utgöra byggtjänst och omfattas sålunda av skyldigheten att lämna uppgifter. Med detta avses t.ex. reparationsarbeten som faktureras separat och som inte omfattas av den fasta debiteringen. Relevant för avgörandet är den separata debiteringsgrunden, inte sättet på vilket faktureringen sköts.

Underhållsarbeten som ingår i fastighetsskötseln består huvudsakligen av föregripande åtgärder som är till för att upptäcka och förhindra förekomsten av fel. Underhållsarbeten för fastigheter som inte omfattas av skyldigheten att lämna uppgifter är t.ex. sotning, olika kontroller och rengöringar av VVS-system i fastigheter och olika kontroller, mätningar och testningar av kylanordningar i fastigheter.

Övervaknings- och larmsystem, ventilations-, släcknings- och belysningsstyrningssystem och andra motsvarande system som generellt betjänar fastigheten blir en del av fastigheten efter installationen. Reparation och service på sådana system som redan finns installerade i fastigheten som räknas som byggtjänst och omfattas därmed av skyldigheten att lämna uppgifter. Även installation av dessa räknas som byggtjänst och omfattas av skyldigheten att lämna uppgifter. Endast testning av system betraktas dock inte som byggtjänst.

2.3.5 Beställning av arbete av olika enheter inom den egna organisationen eller inom koncernen

Uppgifter om entreprenader behöver inte lämnas när bolaget beställer ett arbete av en annan enhet inom den egna organisationen. Det här förutsätter att det handlar om samma rättssubjekt, dvs. att enheterna har samma FO-nummer. En kommun är t.ex. inte skyldig att lämna uppgifter om entreprenader om arbetet) beställs av den egna kommunens lokalservice eller affärsverk som har samma FO-nummer.

Om arbetet beställs av ett separat rättssubjekt, som har ett annat FO-nummer än beställaren, måste uppgifterna lämnas även om aktörerna skulle höra till samma koncern. Uppgifterna om entreprenader måste alltså lämnas även om byggarbetet beställs av ett företag inom samma koncern om avtalets värde överstiger 15 000 euro.

2.3.6. Undre gräns för anmälan vid entreprenaduppgifter

Enligt lagen kan Skatteförvaltningen med sitt beslut begränsa skyldigheten att lämna uppgifter i situationer då uppgifterna har ringa betydelse med tanke på skattekontollen.

Uppgifter behöver inte lämnas om värdet på avtalets vederlag utan mervärdesskatt är högst 15 000 euro. Om gränsen på 15 000 euro överskrids först under arbetets lopp börjar skyldigheten att lämna uppgifter fr.o.m. den månad då man vet att gränsvärdet överskrids.

Uppgifterna behöver inte lämnas retroaktivt för tiden innan gränsvärdet har överskridits.

Exempel 3: Bostadsaktiebolaget har kontaktat saneringsfirman S för att reparera ett läckande tak. Firman uppskattar att takreparationen kostar 10 000 euro. Arbetet inleds i april. Firman fakturerar 5 000 euro i april. Då arbetet framskrider i juni upptäcks det att skadan är större än förväntat. Kostnaderna uppskattas t.ex. på basis av en offert stiga till 25 000 euro. Bolaget fakturerar 3 000 euro i juni. Bostadsaktiebolaget måste anmäla de 3 000 euro som fakturerats i juni, eftersom det är känt att entreprenadbeloppet kommer att överskrida den undre gränsen. Som entreprenadbelopp anmäls uppskattningen 25 000 euro. Inga uppgifter behöver lämnas för april.

Den undre gränsen för entreprenaduppgifterna räknas inte per byggarbetsplats utan per avtal. Sålunda ska uppgifterna lämnas om det entreprenadbelopp som finns i avtalet är över 15 000 euro även om värdet på entreprenaden på en enskild byggarbetsplats ligger under gränsvärdet på 15 000 euro. Om arbete utförs på flera byggarbetsplatser på basis av samma avtal anmäls som entreprenadens totala summa för varje byggarbetsplats andelen av det totala entreprenadbeloppet.

Exempel 4: X och Y har i ett avtal kommit överens om att Y utför saneringsarbeten på tre fastigheter som ägs av X för sammanlagt 30 000 euro enligt följande: På byggarbetsplats A för 10 000 euro, på byggarbetsplats B för 8 000 euro och på byggarbetsplats C för 12 000 euro.

X måste anmäla de belopp som Y fakturerat separat för varje byggarbetsplats. Saneringsbolaget Y fakturerar utförda arbeten för 3 000 € på byggarbetsplats A, för 2 000 € på byggarbetsplats B och för 5 000 € på byggarbetsplats C. X anmäler som entreprenadens fakturerade belopp för byggarbetsplats A 3 000 € och entreprenadbeloppet 10 000 €, för byggarbetsplats B 2 000 € och entreprenadbeloppet 8 000 € och förbyggarbetsplats C 5 000 euro och entreprenadbeloppet 12 000 €.

När gränsvärdet räknas ses varje beställning av en enskild byggtjänst för vilken vederlaget fastställs särskilt som ett avtal. Sålunda bestäms skyldigheten att lämna uppgifter också t.ex. för underhållsarbeten som baserar sig på ett årsavtal enligt värdet på varje enskild, separat beställning.  Samma förfarande kan också tillämpas på andra arbeten än underhållsarbeten som omfattas av skyldigheten att lämna uppgifter.

Exempel 5: Fastighetsbolaget Z har slutit ett årsavtal om reparationsarbeten i fastigheten med bolaget X. Ett rampris har definierats för olika reparationsåtgärder i årsavtalet oberoende av om alla möjliga fel och reparationer realiseras.

I februari sker en vattenskada i fastigheten och bolaget X reparerar skadan. Beställningens totalsumma är 19 000 euro utan moms. I mars går en lastbrygga sönder i fastigheten och bolaget X reparerar den. Arbetets värde är 13 000 euro utan moms. I slutet av mars lägger bolaget X golvet i ett våtrum på nytt och arbetets värde är 17 000 euro utan moms.

Vart och ett av arbetena ovan bildar ett eget avtal, som behandlas var för sig när gränsvärdet beräknas. Fastighetsbolaget Z måste lämna uppgifter om reparationen av vattenskadan i februari (19 000 euro) och reparationen av golvet i våtrummet i slutet av mars (17 000 euro).

Exempel 6: Ett elverk har tecknat ett ramavtal med en grävmaskinföretagare om att elverket beställer de gräv- och schaktningsarbeten som behövs på sommaren av företagaren. Elverket vet inte på förhand var och när det kommer att uppstå fel som måste åtgärdas. Varje arbete som beställs av grävmaskinsföretagaren bildar ett eget avtal och uppgifterna måste endast lämnas om den enskilda beställningens värde överskrider 15 000 euro.

Skatteförvaltningen har fastställt den ovan nämnda gränsen i euro med det beslut som meddelats 14.2.2014 (A3/200/2014).

2.4 Uppdelning av avtal och tilläggsarbeten

Om arbetet som utförs eller arbetsprestationen som åstadkoms åt beställaren baserar sig på flera på varandra följande kontinuerliga avtal eller avtal som fortsätter efter bara ett kort avbrott, räknas dessa ändå som bara ett avtal då gränsvärdet beräknas. Om det klart och tydligt handlar om två separata beställningar, som på affärsmässiga grunder kan ses som två separata avtal, ses beställningarna som separata avtal och följaktligen inte som en helhet då gränsvärdet räknas.

I regel bildar varje beställning en egen helhet och de granskas självständigt. Om man dock lägger märke till att avtalen avskilts på konstgjord väg i syfte att undvika skyldigheten att lämna uppgifter, kan Skatteförvaltningen se ett sådant avtal som en helhet då den räknar om gränsvärdet överskrids.

Om man redan i samband med en tidigare beställning vet att man sannolikt kommer att beställa flera på varandra följande arbeten till samma objekt av samma aktör, ses beställningarna i regel som en helhet. Till exempel vid underhållsarbeten som baserar sig på ett årsavtal utgör varje särskild beställning dock ett eget avtal.

Exempel 7: Armeringsarbeten har beställts av byggfirma X. Det överenskomna priset är 8 000 euro. Genast efter detta beställs betonggjutningsarbeten av X för 6 000 euro för samma arbete. Efter det beställs nästa arbetsskede av X, den här gången utjämningsarbeten för golvet på samma ställe för 3 000 euro. Avtalen anses utgöra en helhet och de måste anmälas till Skatteförvaltningen.

Om det medan entreprenaden pågår sluts avtal om arbeten som inte ingick i det ursprungliga avtalet men anknyter till entreprenaden som redan utförs räknas dessa arbeten till samma avtal (t.ex. om det ursprungliga arbetet oförutsett blir mer omfattande).

Exempel 8: Ett avtal har ingåtts med entreprenören om reparation av ett vattenskadat golv vars yta är 200 kvadratmeter. Vattenskadan visar sig vara större än vad som tidigare antagits och därför utvidgas reparationsarbetet till att gälla en golvyta på 500 kvadratmeter. Det handlar om ett arbete som ingår i samma avtalshelhet.

Om det däremot handlar om t.ex. en separat beställning om vilken det avtalats separat från den föregående entreprenaden anses avtalen vara separata.

Exempel 9: Ett avtal har ingåtts med företaget K om att företaget reparerar bostadsaktiebolagets läckande tak. Priset som angetts är 10 000 euro. Medan arbetet pågår bestämmer bostadsaktiebolagets styrelse att även beställa nya snörasskydd för taket och installationsarbetet för dem av samma företag. Det uppskattade priset är 6 000 euro. Eftersom det handlar om två separata beställningar anses det att gränsvärdet inte överskrids.

2.5 Entreprenaduppgifternas informationsinnehåll

Som uppgifter om entreprenaden på en byggarbetsplats lämnas uppgifter om uppgiftslämnaren, entreprenören och entreprenaden.  Varje beställare lämnar uppgifterna om sina entreprenader direkt till Skatteförvaltningen. Uppgifterna som lämnas gäller de entreprenörer som verkar på byggarbetsplatsen och deras entreprenader. Även uppgifter om arbetsgivare som hyr ut arbetskraft och prestationer som betalats till dem lämnas.

Noggrannare beskrivningar om uppgifterna finns i postbeskrivningen.  I postbeskrivningen anges vilka uppgifter som är obligatoriska, vilka som är frivilliga och vilka som är villkorligt obligatoriska så att uppgiften endast är obligatorisk i vissa situationer. Om uppgiften är villkorligt obligatorisk betyder det att om man anger eller beräknar en viss uppgift blir en annan uppgift också obligatorisk.

Förteckningen nedan om informationsinnehåll är riktgivande och de noggrannare beskrivningarna om de uppgifter som ska lämnas finns i postbeskrivningen.

Allmänna uppgifter:

Anmälans typ
  • När uppgifterna lämnas för första gången för perioden i fråga lämnas en grundanmälan (P). Grundanmälan kan innehålla uppgifterna för uppgiftslämnarens alla byggarbetsplatser eller så kan grundanmälan lämnas separat för de olika byggarbetsplatserna. I samband med grundanmälan får uppgiftslämnaren en anmälningskod av Skatteförvaltningen som används om uppgiften korrigeras eller avlägsnas helt.
  • Om uppgiftslämnaren korrigerar sin anmälan lämnas en korrigeringsanmälan (K). Alla uppgifter måste lämnas på nytt i korrigeringsanmälan och den ersätter den tidigare anmälan. En korrigeringsanmälan kan inte lämnas, om man inte samtidigt uppger anmälningskoden för grundanmälan som hänför sig till samma månad.
  • Om uppgiftslämnaren undantagsvis vill ta bort hela den fil som tidigare lämnats lämnas en raderingsanmälan (D). Raderingsanmälan kan inte lämnas om man inte samtidigt uppger anmälningskoden för den grundanmälan som tidigare lämnats för samma månad.
Redovisningsår
  • Om den uppgiftsskyldige lämnar uppgifter om december 2014 i februari 2015 antecknas 2014 som redovisningsår.
Redovisningsmånad
  • Som redovisningsmånad anges den månad för vilken uppgifter anmäls, t.ex. uppgifterna för oktober lämnas i december. Redovisningsmånaden är då 10 (oktober).
  • Uppgiften kan inte lämnas i förväg. Det går bara att lämna uppgifter om redovisningsmånaden och t.ex. grundanmälan för februari kan lämnas i rätt tid under tiden 1.2–5.4.

Följande uppgifter anges om den uppgiftsskyldige:

Namn
  • Som uppgiftsskyldig anges alltid den aktör som är skyldig att lämna uppgifter, dvs. den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet (huvudentreprenören, arbetsgivaren som utövar den huvudsakliga bestämmanderätten eller byggherren).
  • En befullmäktigad uppgiftslämnares (t.ex. ett konsultföretag, en bokföringsbyrå eller disponenten) identitet framgår för Skatteförvaltningen av Katso-autentiseringen, så den befullmäktigade uppgiftslämnaren antecknas aldrig som lämnare av uppgifter.
FO-nummer eller personbeteckning
  • Om uppgiftslämnaren är ett inhemskt samfund kan uppgifterna inte lämnas utan FO-nummer. Om du är skyldig att lämna uppgifter måste du sålunda ansöka om ett FO-nummer.
Utländsk beteckning
  • En utländsk beteckning anges när den som lämnar uppgifterna inte har ett finskt FO-nummer. Om den utländska lämnaren av uppgifter har ett finskt FO-nummer anges det FO-nummer som fåtts från Finland.
  • Vid behov ges en utländsk uppgiftslämnare ett FO-nummer på myndighetsinitiativ. Om uppgiftslämnaren får ett finskt FO-nummer skickas denne information om saken. I framtiden måste uppgiftslämnaren använda det FO-nummer som fåtts från Finland vid anmälan.
Den utländska beteckningens typ, sorterat i prioritetsordning:
  1. = Mervärdesskattenummer (s.k. VAT-nummer)

  2. = Utländsk kod som motsvarar anteckning i handelsregistret

  3. = TIN (nummer som används vid beskattningen utomlands)

  4. = Utländsk personbeteckning

  • Om mervärdesskattenumret inte finns att tillgå anges den utländska koden som motsvarar anteckningen i handelsregistret. Om det inte heller finns anges TIN-koden och först som sista alternativ den utländska personbeteckningen
Hemstat
  • Hemstatens landskod anges. För ett finländskt företag antecknas hemstaten som FI. I postbeskrivningen finns en länk med alla landskoder
  • Hemstatens namn måste skrivas in om den inte finns i listan över landskoder
Adressuppgifter i Finland och i hemstaten (om den som lämnar uppgifter är utländsk)
  • Skatteförvaltningen rekommenderar särskilt att huvudkontorets adress anges
Kontaktpersonens namn, telefonnummer, e-postadress och adressuppgifter i Finland
Information om för vem uppgiftslämnaren själv verkar som entreprenör
  • En frivillig uppgift som Skatteförvaltningen dock rekommenderar att ska anges, eftersom uppgiften underlättar möjligheten att gestalta underentreprenadkedjan och förbättrar förutsättningarna för skattekontrollen

För byggarbetsplatsens läge lämnas följande uppgifter:

Byggarbetsplatsens nummer
  1. Det byggarbetsplatsnummer som tjänsteleverantören skapar i sin egen tjänst
     
  2. Det egna byggarbetsplatsnumret för den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet eller beställaren
  • Då uppgiften om byggarbetsplatsens läge anmäls rekommenderar Skatteförvaltningen att numret som identifierar byggarbetsplatsen används. Detta kan t.ex. vara ett nummer som den externa tjänsteleverantören skapar i sin tjänst eller arbetsplatsnumret för den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet.
  • Om sådana nummer inte används kan man använda beställarens eget byggarbetsplatsnummer för entreprenaden
  • Om den som är skyldig att lämna uppgifter använder en extern tjänsteleverantörs tjänst som skapar ett separat objektnummer som identifierar byggarbetsplatsen, rekommenderar Skatteförvaltningen att både detta nummer och arbetsplatsnumret eller objektnumret för den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet lämnas
Byggarbetsplatsens läge
  • Adress och kommun
  • Om byggarbetsplatsen inte ännu har en adress kan man ge en fritt formulerad utredning av byggarbetsplatsens objekt, t.ex. ett område eller byggarbetsplatsens namn.
  • Om den uppgiftsskyldige inte har tillgång till ett nummer som identifierar byggarbetsplatsen rekommenderar Skatteförvaltningen att byggarbetsplatsens exakta gatuadress anges. På så sätt kan den som lämnar uppgifter undvika att Skatteförvaltningen tar kontakt senare

För entreprenören lämnas följande uppgifter:

Namn
FO-nummer eller personbeteckning
  • FO-numret måste anges för ett inhemskt samfund
Utländsk beteckning
  • Anges när entreprenören inte har ett finskt FO-nummer
  • Vid behov kan ett utländskt företag ges ett FO-nummer på myndighetsinitiativ
Den utländska beteckningens typ, sorterat i prioritetsordning:
  1. = Mervärdesskattenummer (s.k. VAT-nummer)
  2. = Utländsk kod som motsvarar anteckning i handelsregistret
  3. = TIN (nummer som används vid beskattningen utomlands)
  4. = Utländsk personbeteckning
  • Om mervärdesskattenumret inte finns att tillgå anges den utländska koden som motsvarar anteckningen i handelsregistret. Om det inte heller finns anges TIN-koden och först som sista alternativ den utländska personbeteckningen
Hemstat
  • Hemstatens landskod anges. För ett finländskt företag antecknas hemstaten som FI. I postbeskrivningen finns en länk med alla landskoder
  • Hemstatens namn måste skrivas in om den inte finns i listan över landskoder
Adressuppgifter i Finland och i hemstaten (om entreprenören är utländsk)
Kontaktpersonens namn och telefonnummer

För entreprenaden lämnas följande uppgifter:

Entreprenadens fakturerade belopp under anmälningsperioden
  • Beloppet anges utan mervärdesskatt; vid skattepliktiga prestationer skattegrunden
  • Beställaren anger i uppgifterna om entreprenaden de fakturerade beloppen för den redovisningsperiod under vilken entreprenaden har utförts och beställaren har mottagit den. Om betalningsprestationerna under entreprenadens lopp har indelats i betalningsrater dvs. när prestationer betalas innan hela entreprenaden är klar anmäls under perioden i fråga de fakturerade betalningsraterna.
  • I de fall när den entreprenad som har utförts i sin helhet faktureras i samband med överlåtelsen kan entreprenadens beställare ange det fakturerade beloppet på entreprenadanmälan för den redovisningsperiod under vilken entreprenadens beställare har fakturerats för den tjänst som utförts eller den vara som levererats. Då bestämmer månaden för datumet då fakturan har getts på vilken redovisningsperiod entreprenadens beställare ska anmäla det fakturerade beloppet.
  • Det fakturerade beloppet beaktas i första hand framom det betalda beloppet
  • Om det fakturerade beloppet inkluderar tjänsten och dessutom varor och material ska materialens andel inte dras av utan hela summan ska anges
Entreprenadens betalda belopp
  • Omsättningsmässigt mindre företag (till exempel yrkesutövare) kan också tillämpa kassaprincipen vid bokföringen. Då anges entreprenadens betalda belopp i entreprenadanmälan för den redovisningsperiod då betalningen har gjorts oavsett när varan/tjänsten har överlåtits
  • Anges bara när bokföringen tillämpar kassaprincipen eller om en skriftlig fakturering inte finns
  • Beloppet anges utan mervärdesskatt; vid skattepliktiga prestationer skattegrunden
Förskottsbetalning
  • Förskottsbetalningar som gjorts före entreprenaden påbörjats anges.
Det totala entreprenadbeloppet
  • Summan anges utan moms
  • Ändringar behöver inte anmälas, men om entreprenadbeloppet ändras rekommenderar Skatteförvaltningen att det nya beloppet anges i anmälan för följande redovisningsperiod
  • I entreprenadbeloppet ingår uppgifter om både byggtjänster och eventuella byggmaterial, element etc.
  • Vid tim- och årsavtal anges en uppskattning av summan under året i fråga
Uppdragets typ
  • Val 1 = entreprenad, 2 = uthyrning av arbetskraft eller 3 = underhållsarbete av kontinuerlig karaktär
  • Med entreprenad avses en byggtjänst som beställts av ett annat företag
  • Med uthyrning av arbetskraft avses ett på ett avtal baserat arrangemang där ett företag som hyr ut arbetskraft mot vederlag överlåter sina arbetstagare i ett annat företags (uppdragsgivarens) bruk
  • Med underhållsarbete av kontinuerlig karaktär avses ett sådant underhållsarbete som inte har ett exakt slutdatum
Tillämpning av omvänd skattskyldighet
  • Anges 1 = ja, 2 = nej
Entreprenadens startdatum
  • Arbetets startdatum enligt avtalet anges
  • I formatet ddmmåååå (t.ex. 23032014)
Entreprenadens slutdatum
  • Slutdatumet anges om det är känt. Annars uppges en uppskattning av slutdatumet
  • Om det på fastigheten utförs underhållsarbeten av kontinuerlig karaktär året runt och underhållsarbete har valts som uppdragets art kan slutdatumet lämnas tomt
  • Skatteförvaltningen rekommenderar att slutdatumet korrigeras med anmälan för följande månad om slutdatumet ändras. Uppgiften är viktigt vid skattekontrollen av utländska företag.
  • I formatet ddmmåååå (t.ex. 02092015)
Anmälan om Ingen verksamhet för entreprenör
  • Anmäls om arbetet för den entreprenör som anmälan gäller har 1 = avbrutits tillfälligt eller 2 = avslutats
  • Skatteförvaltningen rekommenderar att anmälan om Ingen verksamhet lämnas om arbetet har avbrutits tillfälligt och slutdatumet fortfarande är öppet. På så sätt undviker uppgiftslämnaren en utredningsbegäran som gäller försummelsen av skyldigheten att lämna uppgifter
Anmälan om Ingen verksamhet för byggarbetsplats
  • Anmäls om allt arbete på byggarbetsplatsen har 1 = avbrutits tillfälligt eller 2 = avslutats
  • Skatteförvaltningen rekommenderar att anmälan om Ingen verksamhet lämnas om arbetet har avbrutits tillfälligt och slutdatumet fortfarande är öppet. På så sätt undviker anmälaren en utredningsbegäran som gäller försummelsen av skyldigheten att lämna uppgifter.

2.5.1 Prestations-, fakturerings- och kassaprincip vid anmälan

Huvudsakligen används prestationsprincipen då uppgifter om entreprenader lämnas. Beställaren anger i uppgifterna om entreprenaden de fakturerade beloppen för den redovisningsperiod under vilken entreprenaden har utförts och beställaren har mottagit den. Om betalningsprestationerna under entreprenadens lopp har indelats i betalningsrater dvs. när prestationer betalas innan hela entreprenaden är klar anmäls under perioden i fråga de fakturerade betalningsraterna.

Exempel 10: Entreprenör A (säljaren av byggtjänster) har i juli 2014 utfört och överlåtit ett arbete åt Beställare B (beställaren / köparen av byggtjänster) i enlighet med ett ömsesidigt avtal. Beställare B anmäler på entreprenadanmälan för redovisningsperiod 7/2014 det arbete som Entreprenör A har överlåtit i juli.

Exempel 11: Entreprenör A har kommit överens med Beställare B om en byggentreprenad som räcker flera år. Parterna har kommit överens om att entreprenaden faktureras steg för steg i flera betalningsrater i enlighet med hur arbetet framskrider och att den sista raten fakturerar när entreprenaden har överlåtits till beställaren i sin helhet och beställaren har godkänt entreprenaden. Medan entreprenaden pågår anmäler Beställare B de rater som fakturerats av denne i den takt som Entreprenör A faktureras raterna.

I de fall när den entreprenad som har utförts i sin helhet faktureras i samband med överlåtelsen kan entreprenadens beställare ange det fakturerade beloppet på entreprenadanmälan för den redovisningsperiod under vilken entreprenadens beställare har fakturerats för den tjänst som utförts eller den vara som levererats. Då bestämmer månaden för datumet då fakturan har getts på vilken redovisningsperiod entreprenadens beställare ska anmäla det fakturerade beloppet.

Exempel 12: Entreprenör A (säljaren av byggtjänster) har i juli 2014 utfört och överlåtit en entreprenad åt Beställare B (beställaren / köparen av byggtjänster) i enlighet med ett ömsesidigt avtal. Entreprenör A har i sin helhet fakturerat den entreprenad som överlåtits i juli av Beställare B i augusti 2014. Då kan Beställare B anmäla den entreprenad som Entreprenör A överlåtit i juli och fakturerat i augusti 2014 på entreprenadanmälan för redovisningsperiod 8/2014 i enlighet med datumet då fakturan getts.

Reglerna som getts i denna anvisning gällande vid vilken tidpunkt uppgifterna om entreprenader ska lämnas leder sålunda i allmänhet till att både uppgifterna om entreprenader och de skatter som ska betalas och dras av på periodskattedeklarationerna för moms, som förorsakas av motsvarande entreprenader, kommer att rapporteras på samma redovisningsperioder.

3 Skyldighet för den huvudsakliga genomföraren av ett byggprojekt att lämna uppgifter om arbetstagare på en gemensam byggarbetsplats (s.k. arbetstagaruppgifter)

3.1 Vem är anmälningsskyldig?

Den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet ger uppgifterna om arbetstagarna på en byggarbetsplats. Den huvudsakliga genomföraren lämnar uppgifter om sina egna arbetstagare och om arbetstagarna för de övriga entreprenörerna som verkar på byggarbetsplatsen. Uppgifterna lämnas också för egenföretagare och hyrda arbetstagare.

Definitionen på den som i huvudsak genomför byggprojektet finns i 2 § 4 punkten i statsrådets förordning om säkerheten vid byggarbeten (205/2009). Enligt punkten avses med den som huvudsakligen genomför byggprojektet en av byggherren utsedd huvudentreprenör eller en arbetsgivare som utövar den huvudsakliga bestämmanderätten eller, om sådan inte finns, byggherren själv. Skyldigheten att lämna uppgifter gäller följaktligen i sista hand byggherren själv, om denne inte utsett en huvudsaklig genomförare för byggarbetsplatsen.

Vanligen fungerar huvudentreprenören som huvudsaklig genomförare av byggprojektet. Den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet utfärdar passerkort d.v.s. rättigheter att vistas på byggarbetsplatsen. I samband med den nya skyldigheten att lämna uppgifter på byggarbetsplatser blev den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet enligt 52 b § i arbetarskyddslagen (738/2009) skyldig att föra en förteckning över de personer som arbetar på en gemensam byggarbetsplats. Personerna i förteckningen är samma personer som måste hålla ett personkort med bild framme med det skattenummer som antecknats i skattenummerregistret. Uppgifterna om dessa personer måste varje månad lämnas till Skatteförvaltningen. Förteckningen måste vara uppdaterad och lätt att kontrollera av myndigheten. Däremot är den förteckning över personer som arbetar på byggarbetsplatsen som skapas i samband med att passerkorten utfärdas mer begränsad än de uppgifter om arbetstagare som lämnas till Skatteförvaltningen.

Varje företag som verkar på byggarbetsplatsen är skyldigt att lämna uppgifter om sina egna arbetstagare till den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet. Också en egenföretagare är skyldig att lämna uppgifterna för egen del. Uppgifterna ska lämnas före arbetet inleds. Man måste dessutom utan dröjsmål informera den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet om uppgifterna ändras så att denne kan uppfylla sin egen skyldighet att lämna uppgifter korrekt till Skatteförvaltningen.

Den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet kan överlåta sitt eget arbete till beställaren innan administrationen av byggarbetsplatsen avslutas. För de avslutande arbetenas del bör man komma överens om vem som verkar som huvudsaklig genomförare av byggprojektet när dessa utförs. Om det fortfarande finns andra företags arbetstagare på byggarbetsplatsen överförs skyldigheten att lämna uppgifter på byggherren om ingen ny huvudsaklig genomförare av byggprojektet har överenskommits för byggarbetsplatsen eller om inte den ursprungliga huvudsakliga genomföraren av byggprojektet, som redan har överlåtit sin andel av arbetet, lovar sköta dessa skyldigheter tills hela byggarbetsplatsen avslutas.

I 15 b § i lagen om beskattningsförfarande (1558/1995) förordnas följande om skyldigheten för den huvudsakliga genomföraren av ett byggprojekt att lämna uppgifter och om skyldigheten för de övriga företagen som verkar på byggarbetsplatsen att lämna uppgifter till den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet:

15 b §

Skyldighet för den huvudsakliga genomföraren av ett byggprojekt att lämna uppgifter om arbetstagare

Huvudentreprenören eller någon annan huvudsaklig genomförare av byggprojektet på en gemensam arbetsplats enligt 7 § i arbetarskyddslagen (738/2002) ska månatligen lämna Skatteförvaltningen för skattekontrollen behövliga identifierings- och kontaktuppgifter i fråga om arbetstagare, egenföretagare, arbetsgivare och dem som låter utföra hyrt arbete på den gemensamma byggarbetsplatsen samt uppgifter om arbetsgivares hemstat och typen av anställnings- och uppdragsförhållanden, och om arbetstagarnas och egenföretagarnas arbete och vistelse i Finland och deras försäkringsskydd. Uppgifter om personer som tillfälligt transporterar varor till arbetsplatsen lämnas dock inte.

Ett företag som är verksamt på en gemensam byggarbetsplats ska lämna arbetsplatsens huvudentreprenör eller någon annan huvudsaklig genomförare av byggprojektet uppgifter enligt 1 mom. om sina arbetstagare. En egenföretagare ska lämna motsvarande uppgifter om sig själv. Uppgifterna ska lämnas innan arbetet inleds och förändringar i uppgifterna ska meddelas utan dröjsmål.

Vad som i denna paragraf föreskrivs om huvudentreprenören eller någon annan huvudsaklig genomförare av byggprojektet ska tillämpas på byggherren, om arbetsplatsen inte har någon huvudentreprenör eller någon annan huvudsaklig genomförare.

Den som enligt denna paragraf är skyldig att lämna uppgifter ska bevara uppgifterna och de handlingar som innehåller de uppgifter som omfattas av uppgiftsskyldigheten i sex år räknat från utgången av det år då byggprojektet slutfördes, om inte en längre bevaringstid föreskrivs någon annanstans i lag.

Skatteförvaltningen meddelar närmare föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas, om när och hur uppgifterna ska lämnas och om rätten att inte lämna uppgifter som avses i denna paragraf i fall som har ringa betydelse med tanke på ekonomin eller skattekontrollen.

3.2 För vilka arbeten ska uppgifterna lämnas?

3.2.1 Gemensam byggarbetsplats

Den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet är skyldig att lämna uppgifter till Skatteförvaltningen för personer som arbetar på den gemensamma byggarbetsplatsen. Med en gemensam byggarbetsplats avses enligt 2 § 1 punkten i statsrådets förordning om säkerheten vid byggarbeten en sådan arbetsplats där det utförs arbete enligt förordningens tillämpningsområde och där flera än en arbetsgivare eller egenföretagare är verksamma samtidigt eller efter varandra.

Arbetarskyddsmyndigheterna har tolkat att ”verksamma samtidigt” betyder arbete som sker samtidigt och vid samma tidpunkt. ”Verksamma efter varandra” tolkas av arbetarskyddsmyndigheterna som att en annan arbetsgivare eller egenföretagare är verksam på byggarbetsplatsen nästan omedelbart efter den aktör som redan arbetat där. Det har även förutsatts en tidsmässig förbindelse eller förbindelse som baserar sig på avtal vad gäller verksamhet efter varandra.

Om arbetet utförs av endast ett företags arbetstagare (t.ex. målning eller ytbehandling) är man inte skyldig att lämna uppgifter om arbetstagarna till Skatteförvaltningen. Även då bör man dock observera att beställaren måste lämna uppgifterna om målningsarbetet i fråga till Skatteförvaltningen som entreprenaduppgift.

Entreprenad- och arbetstagaruppgifterna lämnas på olika grunder. Entreprenaduppgifterna ska lämnas när det handlar om en byggtjänst enligt mervärdesskattelagen eller om uppförande och rivning av byggställningar. Uppgifterna om arbetstagare lämnas å sin sida om alla som arbetar på en gemensam byggarbetsplats. Uppgifter om arbetstagare kan eventuellt lämnas även om man inte behöver lämna uppgifter om entreprenader för arbetet i fråga. Skyldigheten att lämna uppgifter gäller alla som arbetar på den gemensamma byggarbetsplatsen även om personen inte deltar i det konkreta byggarbetet. Sålunda måste man t.ex. lämna uppgifter om kontorsanställda, städare, väktare och praktikanter som arbetar på en byggarbetsplats till Skatteförvaltningen. Om det område där byggarbetet utförs inte kan avgränsas från den övriga verksamheten på området ska uppgifterna dock endast lämnas för de personer som deltar i byggarbetet (se begränsningarna 3.3).

Det finns ingen undre gräns för byggarbetsplatsens varaktighet eller mängden arbete som utförs när det avgörs om en gemensam byggarbetsplats som förorsakar en skyldighet att lämna uppgifter har bildats eller inte. Det avgörande är om arbetet utförs av minst två olika företag. En gemensam byggarbetsplats kan sålunda bildas redan vid ett relativt litet reparationsarbete t.ex. om ett ytbehandlingsarbete som utförs av en målerifirma anknyter till ett installationsarbete som utförs av en elaffär.

Vid bildandet av en gemensam byggarbetsplats är det relevanta uppgiften om det finns planer det på byggarbetsplatsen utförs arbete av fler än en arbetsgivare att utföra arbete av. Detta gäller även om det bara verkar en arbetsgivare på byggarbetsplatsen när verksamheten på byggarbetsplatsen inleds och de följande arbetsgivarna kommer till byggarbetsplatsen först vid senare arbetsskeden. Skyldigheten att lämna uppgifter börjar genast när den första arbetsgivaren inleder arbetet på byggarbetsplatsen.

Exempel 13: Kommunens egna arbetare som utför underhållsarbete arbetar två månader på kommunens saneringsobjekt innan ett annat företag påbörjar arbetet på byggarbetsplatsen. Redan då arbetet inleds är det känt att ett annat företag kommer att komma till byggarbetsplatsen. Eftersom byggarbetsplatsen är gemensam genast när arbetet inleds måste kommunen anmäla sina egna arbetstagare genast från det att arbetet påbörjas.

Om det har planerats att endast en arbetsgivare utför arbeten på byggarbetsplatsen men det under arbetets lopp i verkligheten finns flera arbetsgivares arbetstagare där ändras den till en gemensam byggarbetsplats. Skyldigheten att lämna uppgifter uppstår vid den tidpunkt då byggarbetsplatsen blir gemensam.

3.2.2 Vad avses med byggande på en gemensam byggarbetsplats?

Som byggarbete enligt statsrådets förordning om säkerheten vid byggarbeten (205/2009) räknas nybyggnad, reparationsbyggnad och underhåll av byggnader och andra konstruktioner ovan och under jord och i vatten samt installationsarbeten, rivningsarbeten, jord- och vattenbyggnad och planering som gäller byggandet i anslutning till det. Dessutom räknas projektering och planering av byggprojekt som gäller sådana arbeten som byggarbete.

Förordningen är avsedd att tillämpas rätt så vidsträckt på byggande. Förordningens tillämpningsområde är all verksamhet som anknyter till byggande.

På basis av förordningens tillämpningsområde räknas husbygge och t.ex. byggandet av broar, dammar, hamnar, bryggor, landsvägar, gator, järnvägar, flygfält och fjärrvärmenät som byggarbete. Som byggarbete räknas också bygg- och reparationsarbeten på råvattentäkt, reningsverk, avlopp, olika slags vattenledningsnät och andra ledningsnät och andra liknande konstruktioner. Förordningen tillämpas också på schaktningsarbeten, t.ex. på grävandet av ett schakt och på igenfyllning och invallning.

För byggarbete som sker under jord finns det en klar gräns mellan byggnadsteknisk schaktning och gruvdrift. Som byggarbete räknas byggandet av ett bergsutrymme som används t.ex. som trafikled, underjordiskt förråd, del av ett råvattennät eller avloppsnät eller annan motsvarande användning. Arbete som anknyter till letning efter och utvinning av fyndigheter som innehåller gruvmineral enligt gruvlagen (621/2011) omfattas inte av förordningen eller begreppet byggarbete.

Byggarbete som sker i vatten är t.ex. muddring av farleder, byggande av dammar och schaktning under vatten. Förordningen om säkerheten vid byggarbeten tillämpas också på byggandet av olika ledningsnät. Underhåll av gator, vägar eller motsvarande och en reparation eller förnyelse av beläggning eller motsvarande åtgärder som anknyter till konstruktionen omfattas av förordningens tillämpningsområde.

Reparationsbyggnaden, underhållet eller installationen bör anknyta till byggnader eller andra konstruktioner. Underhåll av byggnad som avses i bestämmelserna är bl.a. målande av fasad, förnyelse eller reparation av yttertak, förnyelse av VVSE-anläggningar och motsvarande arbeten.

Installationsarbeten räknas som byggarbeten när de anknyter till byggande och underhåll. Till exempel installationer som anknyter till maskiner och utrustning på kraftverk och pappersfabriker utgör byggarbete endast när de sker i samband med nybyggnad eller reparationsbyggnad. Likaså tillämpas förordningen på installationen av olika VVSE-anläggningar och på installationen av hissar och motsvarande utrustning i samband med nybyggnad, reparationsbyggnad och underhåll av byggnader och andra konstruktioner. Byggarbetsplatser under driftstopp omfattas dock av skyldigheten att lämna uppgifter (se kapitel 3.3.2 Underhållsarbeten som anknyter till att hålla processen igång för mer information om byggarbetsplatser under driftstopp).

Regionförvaltningsverkets arbetarskyddsförvaltning övervakar att förordningen om säkerheten vid byggarbeten tillämpas. Regionförvaltningsverket har gett en anvisning som gäller begrepp i samband med gemensam byggarbetsplats och byggarbete. I denna anvisning har det noggrannare beskrivits hur en gemensam byggarbetsplats bildas och vad som är byggande och exempelfall (pdf på finska, tyosuojelu.fi).

3.3 För vilka arbeten behöver uppgifter om arbetstagare inte lämnas?

3.3.1 Personer som transporterar varor till byggarbetsplats

Till den gemensamma byggarbetsplatsen räknas inte sådana som transporterar varor till en byggarbetsplats. Sålunda omfattas inte sådana som transporterar varor till byggarbetsplatsen av skyldigheten att lämna uppgifter om inte chauffören deltar i byggarbetet.

Enligt Regionförvaltningsverkets anvisning räknas chauffören som en person som arbetar på byggarbetsplatsen om chauffören deltar i arbetet på byggarbetsplatsen på annat ställe än på bilens lastflak eller i dess omedelbara närhet.  En person som transporterar element anses arbeta på byggarbetsplatsen om hen lossar sin last på någon annan plats en än förvaringsplats och deltar i arbetet vid installationsobjektet på byggarbetsplatsen. Om chauffören för en betongpumpbil pumpar betong till objektet handlar det om arbetande på byggarbetsplatsen.

3.3.2 Underhållsarbeten som anknyter till att hålla processen igång

I anvisningen som getts av regionförvaltningsmyndigheten har underhållsarbeten som anknyter till att hålla processer igång uteslutits från de byggarbeten som omfattas av statsrådets förordning om säkerheten vid byggarbeten (205/2009). Sålunda har t.ex. underhållsarbeten som anknyter till maskiner och utrustning på industriproduktionsanläggningar och förnyandet av maskindelar uteslutits från skyldigheten att lämna uppgifter.

Däremot utförs det på byggarbetsplatser under driftstopp sådana reparations- och underhållsarbeten och installeringar som gäller produktionsanläggningen eller dess strukturer att det ansetts att dessa omfattas av skyldigheten att lämna uppgifter.

Enligt regionförvaltningsmyndighetens PM anses det att byggarbetsplatser under driftstopp omfattas av skyldigheten att lämna uppgifter när byggarbetsplatsen med beaktande av de funktioner som utförs där och med beaktande av byggarbetsplatsens omfattning kan jämföras med traditionella byggarbetsplatser. På dessa byggarbetsplatser tillämpas bestämmelserna om säkerhet vid byggarbeten och sålunda ska förfarandena för att hantera säkerheten ordnas i enlighet med förordningarna. På byggarbetsplatser under driftstopp kan det utföras reparations- och underhållsarbeten och installationer som gäller produktionsanläggningen eller dess strukturer. Sådana arbeten är t.ex. service, reparation och underhåll på bl.a. värmeväxlare, kolonner, behållare, elnät, rörnät och stålkonstruktioner (inklusive bl.a. demontering, utbyte, fastsättning, sandblästring och målning av delar). och uppförande eller rivning av arbetsytor och gångvägar som anknyter till dessa.

Regionförvaltningsmyndigheten har i sitt PM ansett att byggarbetsplatser under driftstopp utgörs av t.ex. sådana byggarbetsplatser

  • som varar i över en månad och där det samtidigt arbetar sammanlagt minst 10 arbetstagare och
  • där arbetsmängden är över 500 dagsverken

3.3.3 Besökare och myndigheter

Till exempel myndigheter och besökare, som inte arbetar på byggarbetsplatsen enligt avtal, anses enligt regionförvaltningsverkets PM inte arbeta på den gemensamma byggarbetsplatsen. Sålunda ska besökare och myndigheter inte anmälas i uppgifterna om arbetstagare, eftersom det inte handlar om arbete på den gemensamma byggarbetsplatsen. I Regionförvaltningsverkets anvisning (pdf på finska, tyosuojelu.fi) finns noggrannare gränsdragningar om när det handlar om en person som besöker byggarbetsplatsen och när det redan handlar om att arbeta på byggarbetsplatsen.

3.3.4 Byggarbetsplatser som inte kan avgränsas från den övriga verksamheten

Om byggarbetsplatsområdet inte kan avgränsas med ett staket, ett hinder eller en flagglina så att endast de som utför byggarbete finns på området måste enligt Regionförvaltningsverkets anvisning alla arbetstagare som arbetar område ha ett id-kort med bild (de betraktas alltså som personer som arbetar på den gemensamma byggarbetsplatsen).

Enligt Skatteförvaltningens syn är det dock skäl att i ovan nämnda fall begränsa skyldigheten att lämna uppgifter endast till dem som utför byggarbete. Sålunda ska endast de personer som anknyter till byggarbetet och deltar i det anmälas på de byggarbetsplatser där byggarbetsplatsområdet inte kan avgränsas från områdets övriga verksamhet. Så kan vara fallet t.ex. när det inte går att avgränsa byggarbetet från processarbetstagare på fabriker, från elever och personal i skolor, från kunder och personal i köpcentrum och från patienter och personal på sjukhus. I kapitel 3.2.2 beskrivs det närmare vad som avses med byggande när uppgifter om arbetstagare lämnas.

Exempel 14: Receptionen i en stor kontorsbyggnad saneras. Företagets kontorspersonal och kunder använder dagligen receptionsutrymmet som saneras och det är inte möjligt att avgränsa byggarbetsplatsen t.ex. med en flagglina. Den som är skyldig att lämna uppgifter anmäler endast de arbetstagare som deltar i saneringsarbetet till Skatteförvaltningen.

3.3.5 Undre gräns för anmälan vid arbetstagaruppgifter

Enligt lagen kan Skatteförvaltningen med sitt beslut begränsa skyldigheten att lämna uppgifter i situationer då uppgifterna har ringa betydelse med tanke på skattekontollen.

Uppgifter behöver inte lämnas om projektets helhetsvärde på byggarbetsplatsnivå utan mervärdesskatt är högst 15 000 euro. Du projektets helhetsvärde beräknas beaktas endast värdet på de tjänster som byggherren beställer av externa aktörer och inte lönekostnaderna för byggherrens egen personal.

Exempel 15: Kommunens egna arbetare som utför underhållsarbete arbetar en månad på kommunens saneringsobjekt. Lönekostnaderna för detta är 16 000 euro. Kommunen beställer tilläggsarbeten av ett externt saneringsbolag för 8 000 euro. Uppgifterna behöver inte lämnas eftersom det arbete som beställts av utomstående har ett värde som är lägre än den undre gränsen för skyldigheten att lämna uppgifter.

Om värdet på arbetet som beställts av en extern aktör överskrider 15 000 € omfattas förutom den externa entreprenörens arbetstagare även kommunens egna arbetstagare av skyldigheten att lämna uppgifter.

Om helhetsvärdet överskrider 15 000 euro måste den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet eller byggherren till de övriga arbetsgivarna som verkar på byggarbetsplatsen anmäla att skyldigheten att lämna uppgifter har inletts så att dessa kan uppfylla sin egen skyldighet att lämna uppgifter till den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet.

Om huvudentreprenadens värde är mer än 15 000 euro måste huvudentreprenören anmäla om att gränsvärdet har överskridits till de övriga företagen som verkar på byggarbetsplatsen. Om däremot huvudentreprenadens värde är 10 000 euro och tre entreprenörer har sidoentreprenader till ett värde på 2 000 euro var, måste entreprenören anmäla till huvudentreprenören och de övriga företagen att gränsvärdet har överskridits.

Om det redan när avtalet tecknas är känt att gränsvärdet kommer att överskridas kan man informera om skyldigheten att lämna uppgifter redan i avtalet. Om gränsen däremot överskrids först under arbetets lopp börjar skyldigheten att lämna uppgifter fr.o.m. den månad då det blir känt att gränsvärdet överskrids.

Det är dock skäl att lägga märke till att om arbetet som utförts eller arbetsprestationen som åstadkommits åt beställaren baserar sig på flera på varandra följande kontinuerliga avtal eller avtal som fortsätter efter bara ett kort avbrott mellan beställaren och arbetsgivaren räknas dessa ändå som bara ett avtal då gränsvärdet beräknas.

Skatteförvaltningen har fastställt den ovan nämnda gränsen i euro med det beslut som meddelats 14.2.2014 (A3/200/2014).

3.4 Arbetstagaruppgifternas informationsinnehåll

Alla företag som verkar på en gemensam byggarbetsplats är skyldiga att lämna uppgifterna om sina arbetstagare före arbetet inleds till den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet, som är skyldig att lämna uppgifterna centraliserat till Skatteförvaltningen. Om ingen huvudsaklig genomförare av byggprojektet har utnämnts är byggherren skyldig att lämna uppgifter.

Om arbetstagaren under en viss månad inte arbetar på byggarbetsplatsen t.ex. för att arbetstagaren för två månaders tid har överförts till en annan byggarbetsplats ska han eller hon inte alls upptas i uppgifterna om arbetstagarna för byggarbetsplatsen i fråga.

Förteckningen nedan om informationsinnehåll är riktgivande och de noggrannare beskrivningarna om de uppgifter som ska lämnas finns i postbeskrivningen. I postbeskrivningen anges vilka uppgifter som är obligatoriska, vilka som är frivilliga och vilka som är villkorligt obligatoriska så att uppgiften endast är obligatorisk i vissa situationer. Om uppgiften är villkorligt obligatorisk betyder det att om man anger eller beräknar en viss uppgift blir en annan uppgift också obligatorisk.

Allmänna uppgifter:

Anmälans typ
  • När uppgifterna lämnas för första gången för perioden i fråga lämnas en grundanmälan (P). Grundanmälan kan innehålla uppgifterna för uppgiftslämnarens alla byggarbetsplatser eller så kan grundanmälan lämnas separat för de olika byggarbetsplatserna. I samband med grundanmälan får uppgiftslämnaren en anmälningskod av Skatteförvaltningen som används om uppgiften korrigeras eller avlägsnas helt.
  • Om uppgiftslämnaren korrigerar sin anmälan lämnas en korrigeringsanmälan (K). Alla uppgifter måste lämnas på nytt i korrigeringsanmälan och den ersätter den tidigare anmälan. En korrigeringsanmälan kan inte lämnas, om man inte samtidigt uppger anmälningskoden för grundanmälan som hänför sig till samma månad.
  • Om uppgiftslämnaren undantagsvis vill ta bort hela den fil som tidigare lämnats lämnas en raderingsanmälan (D). Raderingsanmälan kan inte lämnas om man inte samtidigt uppger anmälningskoden för den grundanmälan som tidigare lämnats för samma månad.
Redovisningsår
  • Om den uppgiftsskyldige lämnar uppgifter om december 2014 i februari 2015 antecknas 2014 som redovisningsår.
Redovisningsmånad
  • Som redovisningsmånad anges den månad för vilken uppgifter anmäls, t.ex. uppgifterna för oktober lämnas i december. Redovisningsmånaden är då 10 (oktober).
  • Uppgiften kan inte lämnas i förväg. Det går bara att lämna uppgifter om redovisningsmånaden och t.ex. grundanmälan för februari kan lämnas i rätt tid under tiden 1.2–5.4.

Följande uppgifter anges om den uppgiftsskyldige:

Namn
  • Som uppgiftsskyldig anges alltid den aktör som är skyldig att lämna uppgifter, dvs. den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet (huvudentreprenören, arbetsgivaren som utövar den huvudsakliga bestämmanderätten eller byggherren).
  • En befullmäktigad uppgiftslämnares (t.ex. ett konsultföretag, en bokföringsbyrå eller disponenten) identitet framgår för Skatteförvaltningen av Katso-autentiseringen, så den befullmäktigade uppgiftslämnaren antecknas aldrig som lämnare av uppgifter.
FO-nummer eller personbeteckning
  • Om uppgiftslämnaren är ett inhemskt samfund kan uppgifterna inte lämnas utan FO-nummer. Om du är skyldig att lämna uppgifter måste du sålunda ansöka om ett FO-nummer.
Utländsk beteckning
  • En utländsk beteckning anges när den som lämnar uppgifterna inte har ett finskt FO-nummer. Om den utländska lämnaren av uppgifter har ett finskt FO-nummer anges det FO-nummer som fåtts från Finland.
  • Vid behov ges en utländsk uppgiftslämnare ett FO-nummer på myndighetsinitiativ. Om uppgiftslämnaren får ett finskt FO-nummer skickas denne information om saken. I framtiden måste uppgiftslämnaren använda det FO-nummer som fåtts från Finland vid anmälan.
Den utländska beteckningens typ, sorterat i prioritetsordning:
  1. = Mervärdesskattenummer (s.k. VAT-nummer)
  2. = Utländsk kod som motsvarar anteckning i handelsregistret
  3. = TIN (nummer som används vid beskattningen utomlands)
  4. = Utländsk personbeteckning
  • Om mervärdesskattenumret inte finns att tillgå anges den utländska koden som motsvarar anteckningen i handelsregistret. Om det inte heller finns anges TIN-koden och först som sista alternativ den utländska personbeteckningen
Hemstat
  • Hemstatens landskod anges. För ett finländskt företag antecknas hemstaten som FI. I postbeskrivningen finns en länk med alla landskoder
  • Hemstatens namn måste skrivas in om den inte finns i listan över landskoder
Adressuppgifter i Finland och i hemstaten (om den som lämnar uppgifter är utländsk)
  • Skatteförvaltningen rekommenderar särskilt att huvudkontorets adress anges
Kontaktpersonens namn, telefonnummer, e-postadress och adressuppgifter i Finland
Information om för vem uppgiftslämnaren själv verkar som entreprenör
  • En frivillig uppgift som Skatteförvaltningen dock rekommenderar att ska anges, eftersom uppgiften underlättar möjligheten att gestalta underentreprenadkedjan och förbättrar förutsättningarna för skattekontrollen

För byggarbetsplatsens läge lämnas följande uppgifter:

Byggarbetsplatsens nummer
  1. Det byggarbetsplatsnummer som tjänsteleverantören skapar i sin egen tjänst
     
  2. Det egna byggarbetsplatsnumret för den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet eller beställaren
  • Då uppgiften om byggarbetsplatsens läge anmäls rekommenderar Skatteförvaltningen att numret som identifierar byggarbetsplatsen används. Detta kan t.ex. vara ett nummer som den externa tjänsteleverantören skapar i sin tjänst eller arbetsplatsnumret för den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet.
  • Om sådana nummer inte används kan man använda beställarens eget byggarbetsplatsnummer för entreprenaden
  • Om den som är skyldig att lämna uppgifter använder en extern tjänsteleverantörs tjänst som skapar ett separat objektnummer som identifierar byggarbetsplatsen, rekommenderar Skatteförvaltningen att både detta nummer och arbetsplatsnumret eller objektnumret för den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet lämnas
Byggarbetsplatsens läge
  • Adress och kommun
  • Om byggarbetsplatsen inte ännu har en adress kan man ge en fritt formulerad utredning av byggarbetsplatsens objekt, t.ex. ett område eller byggarbetsplatsens namn
  • Om den uppgiftsskyldige inte har tillgång till ett nummer som identifierar byggarbetsplatsen rekommenderar Skatteförvaltningen att byggarbetsplatsens exakta gatuadress anges. På så sätt undviker lämnaren av uppgifter Skatteförvaltningens utredningsbegäran / senare kontakt

För arbetstagaren lämnas följande uppgifter:

Arbetstagarens personbeteckning
  • Skatteförvaltningen rekommenderar att personbeteckningen anges
Arbetstagarens skattenummer och födelsetid
  • Att ange skattenumret och födelsetiden är alternativ till personbeteckningen. Skatteförvaltningen rekommenderar att personbeteckningen anges.
Arbetstagarens förnamn och efternamn
Arbetstagarens telefonnummer
Adressuppgifter i hemstaten
Uppgifter som gäller den utländska arbetstagarens socialförsäkringar (dvs. uppgiften om den utländska arbetstagaren omfattas av socialskyddet i det utskickande landet).
  • Antecknas 1 = Ja, om arbetsgivaren har ett A1-intyg eller annat intyg som baserar sig på ett internationellt avtal som binder Finland, som visar att ett främmande lands lagstiftning som gäller socialskyddet tillämpas på personen.
  • Antecknas 2 = Nej om arbetstagaren är försäkrad i Finland (t.ex. om hen arbetar i Finland i över fyra månader och inte har intyg för utsänd arbetstagare).
Arbets- eller anställningsförhållandets typ
  • Är arbetstagaren 1 = i arbetsavtalsförhållande, 2 = hyrd arbetstagare, 3 = yrkesutövare eller annan motsvarande (t.ex. varuinspektör eller utvärderare av en fristående examen), 4 = praktikant eller 5 = utförare av talkoarbete.
  • Vid hyresarbete ska det användarföretag som verkar på byggarbetsplatsen skicka uppgifter om de hyrda arbetstagare som arbetar för dess räkning på byggarbetsplatsen till den huvudsakliga genomföraren
Arbetstagarens arbete på byggarbetsplatsen har inletts
  • Uppgift från den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet, men arbetsgivaren är dock enligt lag skyldig att lämna uppgifterna till den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet
  • I formatet ddmmåååå
  • Det är skäl att lägga märke till att det är tidpunkten för när arbetet utförs, inte när lönen utbetalas, som är av betydelse
Ange den uppskattade sista dagen för arbetandet på byggarbetsplatsen
  • Uppgift från den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet, men arbetsgivaren är dock enligt lag skyldig att lämna uppgifterna till den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet
  • I formatet ddmmåååå
  • Arbetstagarens uppgifter lämnas inte sådana månader då arbetstagaren inte i verkligheten har arbetat på byggarbetsplatsen
Arbetstimmar och -dagar
  • Frivillig uppgift. Kan anges om uppgiften är känd
  • För arbetsdagarna anges hur många dagar arbetstagaren har varit på byggarbetsplatsen i fråga under ifrågavarande månad
  • För arbetstimmarna anges hur många timmar arbetstagaren sammanlagt har varit på byggarbetsplatsen i fråga under ifrågavarande månad
Arbetsgivare
  • Arbetsgivaren som betalar lön åt arbetstagaren
  • För yrkesutövare uppges uppgiften yrkesutövare
Arbetsgivarens FO-nummer eller personbeteckning
  • FO-numret måste anges för ett inhemskt samfund
Utländsk beteckning
  • Anges när arbetsgivaren inte har ett finskt FO-nummer
  • Vid behov kan ett utländskt företag ges ett FO-nummer på myndighetsinitiativ
Den utländska beteckningens typ, sorterat i prioritetsordning:
  1. = Mervärdesskattenummer (s.k. VAT-nummer)
  2. = Utländsk kod som motsvarar anteckning i handelsregistret
  3. = TIN (nummer som används vid beskattningen utomlands)
  4. = Utländsk personbeteckning
  • Om mervärdesskattenumret inte finns att tillgå anges den utländska koden som motsvarar anteckningen i handelsregistret. Om det inte heller finns anges TIN-koden och först som sista alternativ den utländska personbeteckningen
Arbetsgivarens hemstat
  • Hemstatens landskod anges. För ett finländskt företag antecknas hemstaten som FI. I postbeskrivningen finns en länk med alla landskoder
  • Hemstatens namn måste skrivas in om den inte finns i listan över landskoder
Namn, telefonnummer och adress för arbetsgivarens företrädare
Arbetsgivaren adress om ingen företrädare har utsetts
FO-nummer eller personbeteckning för den som låter utföra hyrt arbete
Utländsk beteckning och beteckningens typ för den som låter utföra hyrt arbete
Hemstat för den som låter utföra hyrt arbete
Anmälan om Ingen verksamhet för byggarbetsplats
  • Anges om arbetet på byggarbetsplatsen har 1 = avbrutits tillfälligt eller 2 = avslutats
Ingen anmälan om arbetstagare från arbetsgivaren (försummelse från arbetsgivarens sida)
  • Anges om 1 = alla uppgifter om arbetstagare saknas eller 2 = en del av uppgifterna om arbetstagare saknas

3.4.1 Exempel på lämnande av uppgifter om arbetstagare

Arbetstagaren arbetar på arbetsplatsen i åtta månader men bara en dag i veckan.

Exempel 16: Om arbetstagaren arbetar en dag i veckan på byggarbetsplatsen anmäls start- och slutdatum för arbetandet på byggarbetsplatsen enligt vad som överenskommits i avtalet om arbetande på byggarbetsplatsen. Om det avtalats att arbetet på byggarbetsplatsen räcker 8 månader ska man anmäla t.ex. datumen 1.1–31.8, även om arbetstagaren bara skulle arbeta en dag i veckan. Det rekommenderas dock att den uppgiftsskyldige även då anmäler antalet enskilda arbetsdagar i punkten ”Arbetstagarens arbetsdagar” för månaden i fråga. I exempelfallet skulle värdet för arbetstagarens arbetsdagar vara 4 dagar.

4 Hushåll som byggherre

4.1 Uppgifter om arbeten som kräver bygglov före slutsynen

Förfarandet för privatpersoner är inte så omfattande som för företag. En privatperson ska lämna uppgifter till Skatteförvaltningen om alla arbeten som omfattas av bygglov endast en gång före slutsynen. Om byggarbetet har förutsatt endast åtgärdstillstånd eller rivningslov behöver uppgifterna inte lämnas. Uppgifter behöver inte heller lämnas för byggarbeten som endast kräver anmälan.

Bygglov beviljas av varje kommuns egen byggnadstillsynsmyndighet. Arbeten som kräver bygglov kan variera från kommun till kommun. Till denna del är det skäl att kontakta hemkommunens byggnadstillsynsmyndighet.

Uppgifter lämnas för alla arbeten som kräver bygglov, oberoende av om de utförts i en egnahemshusfastighet eller i en våningshuslägenhet som aktieägaren äger. Även om bostadsaktiebolaget ansöker om bygglov för aktieägaren för de ändringsarbeten som utförs i bostaden är det även då personen som äger lägenheten som är skyldig att lämna uppgifter.

I förfarandet för privatpersoner finns inte en likadan undre gräns i euro som för företag vid lämnandet av uppgifter. Sålunda måste man alltså lämna uppgifter om alla arbeten som kräver bygglov, även om inga prestationer skulle ha betalats för arbetet (t.ex. om arbetet har utförts som självbyggande eller talkoarbete). Då anmäls endast uppgifterna som gäller byggobjektet och en uppgift om att inga löner eller andra vederlag har betalats. Du behöver inte ange talkoarbetarnas namn.

4.1.1 Intyg från Skatteförvaltningen

Uppgifterna ska lämnas till Skatteförvaltningen före slutsynen som krävs före ibruktagandet. Det rekommenderas att uppgifterna lämnas till Skatteförvaltningen i god tid före slutsynen ska hållas, t.ex. när tiden för slutsynen beställs, för att Skatteförvaltningen ska hinna leverera intyget till anmälaren. Om två personer verkar som byggare, t.ex. makarna tillsammans, räcker det med en anmälan per ett byggobjekt.

Anmälaren får av Skatteförvaltningen ett intyg per post över att uppgifterna har lämnats. Byggherren ska vid slutsynen för byggnadstillsynsmyndigheten förete Skatteförvaltningens intyg över att anmälningsskyldigheten har uppfyllts.

4.1.2 Partiell slutsyn

Intyget måste alltid företes i samband med slutsynen. Om slutsynen hålls bara en gång ska också uppgifterna lämnas endast en gång.

Slutsynen kan dock hållas i etapper t.ex. när byggnaden eller en del av den är klar men byggarbetena i en annan del av objektet ännu fortgår eller arbetet med gården ännu är halvfärdigt. Om slutsynen genomförs stegvis, och då ska anmälningsskyldigheten uppfyllas för varje byggnadsskede som slutförts i samband med delslutsynen (t.ex. en ibruktagningssyn) för utbetalda löner och vederlag fram till denna tidpunkt.

4.1.3 Uppgifter om prestationer som betalats till företag och löner som betalats till arbetstagare

Byggherren ska före slutsynen lämna uppgifter om företag som utfört arbetet och prestationer som betalats till dessa, likaså om eventuella löner och andra vederlag som betalats till arbetstagare. Arbetstagare i företag som utfört arbetet anmäls inte. Uppgifterna om arbetstagare lämnas endast om byggherren själv har anställt arbetstagaren. Talkoarbetarnas namn anmäls inte.

Med sin anmälan ska byggherren förutom sina egna kontaktuppgifter till Skatteförvaltningen lämna uppgifter bland annat

  • om var och när byggarbetet har utförts
    • Som uppgifter om byggobjektet fastighetsbeteckningen eller bostadsaktiebolagets FO-nummer
    • Fastighetens eller bostadsaktiebolagets namn och adress
  • hurdant arbete som har utförts
    • nybyggnad eller ombyggnad
  • vilket företag arbetet beställts av
    • individualiseringsuppgifterna för företaget
  • prestationsbeloppen som betalats till företaget
    • summan anges utan moms
    • det sammanlagda beloppet som betalats åt entreprenören anmäls och utgifter för material, maskiner, utrustning etc. dras inte av

Om byggherren har anställt arbetstagaren själv ska bl.a. följande anmälas för personen:

  • Identifikationsuppgifter för arbetstagaren
  • Arbetstiden
  • Belopp som betalats till arbetstagaren

Uppgifterna kan lämnas till Skatteförvaltningen antingen på papper eller elektroniskt på en webblankett i tjänsten suomi.fi. Du måste autentisera dig innan du kan logga in i e-tjänsten. Privatpersoner kan använda sina nätbankkoder eller ett elektroniskt identitetskort (EID-kort) vid autentiseringen.

4.1.4 Tidpunkt då arbetet utfördes

Endast arbeten som utförts den 1 juli 2014 eller senare anmäls till Skatteförvaltningen. Det spelar ingen roll vid vilken tidpunkt bygglovet har utfärdats. Även om bygglovet t.ex. har beviljats år 2010 ska arbeten som utförts i juli 2014 eller senare anmälas till Skatteförvaltningen.

Om arbetet har utförts före lagen träder i kraft (före den 1 juli 2014) behöver man inte lämna uppgifter om detta arbete till Skatteförvaltningen. Om slutsynen inte har hunnit hållas före juli 2014 ska byggaren ha ett intyg från Skatteförvaltningen som företes byggnadstillsynsmyndigheten. Då ska hushållet lämna uppgifter om byggobjektet till Skatteförvaltningen och om att inga prestationer har betalats.

4.2 Månatlig skyldighet att lämna uppgifter

Den månatliga skyldigheten att lämna uppgifter gäller fysiska personer endast när byggandet anknyter till den företagsverksamhet som personen bedriver. I annat fall ska hushållen i regel lämna uppgifterna till Skatteförvaltningen endast en gång före slutsynen.

Om dock t.ex. en byggfirma, en hustillverkare eller ett annat motsvarande företag (t.ex. i samband med byggandet av ett egnahemshus) verkar som entreprenör vid ett hushålls byggprojekt är företagen i fråga skyldiga att lämna uppgifter varje månad. Den fysiska personens skyldighet att lämna uppgifter gäller bara de entreprenadavtal som personen slutit själv. Därför är varje entreprenör också på en byggarbetsplats för ett egnahemshus sålunda skyldig att lämna uppgifter om sin egen underentreprenad. Den lindrigare skyldigheten att lämna uppgifter för en fysisk person påverkar därmed inte t.ex. skyldigheten att lämna uppgifter för entreprenörer på en byggarbetsplats för ett egnahemshus. Skyldigheten bestäms enligt 15 b och c § i lagen om beskattningsförfarande precis som vid övrigt byggande. Det är skäl att lägga märke till att även i dessa fall lämnar den fysiska personen själv uppgifterna enligt 15 d § i lagen om beskattningsförfarande före slutsynen.

4.3 En hustillverkare eller byggfirma på en privatpersons byggarbetsplats

Hushållets egen skyldighet att lämna uppgifter för de arbetstagare som utfört byggarbetet bestäms enligt 15 d § i lagen om beskattningsförfarande före slutsynen. Anmälningsförfarandet för hushåll gäller inte byggande för vilket det enligt markanvändnings- och bygglagen (132/1999) inte krävs ett bygglov.

På en byggarbetsplats där byggnaden eller en del av den byggs eller repareras till eget bruk för den privatperson som fungerar som byggherre förutsätts det inte att fotoförsedda personkort används. Ändå måste uppgifterna om arbetstagare lämnas varje månad om det på byggarbetsplatsen finns en entreprenör som anses vara huvudsaklig genomförare av byggprojektet, t.ex. en byggfirma eller en husleverantör.

Hushålls lindrigare skyldighet att lämna uppgifter inverkar inte på den månatliga skyldigheten att lämna uppgifter för de entreprenörer som verkar på en byggarbetsplats för ett egnahemshus. Om ett företag som verkar på en byggarbetsplats för ett egnahemshus beställer byggtjänst måste företaget som beställare månatligen lämna uppgifter om entreprenören och entreprenaden i enlighet med 15 c § i lagen om beskattningsförfarande om den undre gränsen på 15 000 euro överskrids för ett avtal.

Skyldigheten att lämna uppgifter för en privatperson gäller inte de uppgifter om arbetstagare på byggarbetsplatsen vilka den huvudsakliga genomföraren ska anmäla om en gemensam byggarbetsplats bildas. Följaktligen är varje entreprenör anmälningsskyldig gentemot den huvudsaklige genomföraren vad gäller egna arbetstagare även på en byggarbetsplats för ett egnahemshus. Som huvudsaklig genomförare på en gemensam byggarbetsplats ses den arbetsgivare som utövar den huvudsakliga bestämmanderätten. Det kan det anses att en ställning som huvudsaklig genomförare bildas för en hustillverkare eller en byggfirma då hustillverkaren eller byggfirman utsetts till huvudsaklig genomförare på byggarbetsplatsen i handelsavtalet mellan hushållet och hustillverkaren eller byggbolaget. Om företaget inte utsetts till huvudsaklig genomförare eller om hushållet utsetts till huvudsaklig genomförare i avtalet, är det inte nödvändigt att anmäla företagets arbetstagaruppgifter.

5 När ska uppgifterna lämnas?

5.1 Tidpunkt för lämnandet av uppgifter

Uppgifterna om entreprenader och arbetstagare ska lämnas till Skatteförvaltningen varje månad. Uppgifterna lämnas senast på den femte dagen i den andra månaden som följer på redovisningsmånaden, t.ex. uppgifterna för januari ska lämnas senast den femte mars. Grundanmälan kan lämnas i rätt tid från och med början av redovisningsperioden till den femte dagen i den andra månaden som följer på redovisningsperioden. Om förfallodagen är på ett veckoslut eller annan helgdag flyttas förfallodagen till följande vardag.

Exempel 17: Grundanmälan för redovisningsperioden 07/2014 kan lämnas i rätt tid under intervallet 1.7–5.9 2014.

Uppgifterna kan inte lämnas i förväg, d.v.s. uppgifterna för februari kan inte lämnas i januari. Det kan vara känt i förväg att företaget inte bedriver verksamhet på byggarbetsplatsen under vissa månader eller att arbetstagaren under vissa månader inte arbetar på byggarbetsplatsen. Inte heller i dessa situationer går det att lämna en anmälan om Ingen verksamhet i förväg.

5.2 Skyldigheten att lämna uppgifter börjar

Skyldigheten att lämna uppgifter gäller uppgifter som ska lämnas fr.o.m. den första juli 2014. Även om byggarbetsplatsen startat före 1.7.2014, ska man lämna uppgifter om det arbete som utförts av arbetstagare och entreprenadprestationer som betalats efter den första juli.

Exempel 18: Byggarbetsplatsen har inletts i mars 2014 och pågår fram till slutet av 2014. Den uppgiftsskyldige behöver inte anmäla arbeten som utförts innan lagen trätt i kraft (före juli 2014) eller prestationer som betalats för dessa.

Företaget kan dock välja att förutom prestations- och kassaprincip även använda faktureringsprincip i sin entreprenadanmälan. Därför kan företaget om det så önskar anmäla de prestationer som fakturerats i juli även om arbetet skulle ha utförts innan lagen trädde i kraft.

Skyldigheten att lämna uppgifter om entreprenaden och arbetstagare börjar när byggarbetet eller byggarbetsplatsen inleds.

I uppgifterna om entreprenaden anses byggarbetet ha börjat när byggarbetena på byggarbetsplatsen i verkligheten påbörjas t.ex. genom en röjning av byggplatsen. Det här gäller även om tillstånd eller anmälningar inte ännu har gjorts men den första arbetsuppgiften utförs på byggarbetsplatsen. Inledningen av skyldigheten att lämna uppgifter om entreprenader granskas separat för varje avtal.

Uppgifterna måste lämnas även om faktureringen av arbetet inte ännu har gjorts.

Exempel 19: Arbetet på byggarbetsplatsen inleds i juli men den första betalningsraten är i november. I september lämnar beställaren i uppgifterna för juli uppgifter om den entreprenör och entreprenad som beställts (t.ex. kontaktuppgifter, byggarbetsplatsens uppgifter, entreprenadsumman i sin helhet och entreprenadens start- och slutdatum, även om det fakturerade beloppet under månaden i fråga ännu är 0 euro).

Om beställaren betalar förskottsbetalningar före arbetet påbörjas ska även dessa anmälas även om arbetet inte ens har påbörjats. I postbeskrivningen finns ett eget utrymme för förskottsbetalningar. För månaderna efter förskottsbetalningen då arbetet inte ännu har påbörjats behöver inga uppgifter lämnas. Prestationer som fakturerats eller betalats i förväg medan entreprenaden pågår (s.k. förskottsbetalningar) anges i en egen punkt i uppgifterna och de anmäls i punkten fakturerat / betalat belopp. Förskottsbetalningarna anmäls dock i det totala entreprenadbeloppet.

För bildandet av en gemensam byggarbetsplats är det för lämnandet av arbetstagaruppgifternas del relevant att veta om det finns planer på fler än en arbetsgivare utför arbete på byggarbetsplatsen. Detta gäller även om bara en arbetsgivare verkar på byggarbetsplatsen när verksamheten på byggarbetsplatsen inleds och de följande arbetsgivarna kommer till byggarbetsplatsen först vid senare arbetsskeden. Skyldigheten att lämna uppgifter börjar genast när den första arbetsgivaren inleder arbetet på byggarbetsplatsen.

5.3 Skyldigheten att lämna uppgifter avslutas

Det anses att en byggarbetsplats avslutats när arbetet har överlåtits till beställaren och beställaren har mottagits arbetet. I allmänhet avslutas också administrationen av byggarbetsplatsen i samma skede. Vid samma tidpunkt upphör också skyldigheten att lämna uppgifter om entreprenader även om man efter det skulle utföra efterarbeten och korrigeringar under garantitiden. Om man dock under garantitiden beställer tilläggsarbete som faktureras separat måste man anmäla detta till Skatteförvaltningen.

Om den gemensamma byggarbetsplatsen fortfarande pågår medan garantiarbetena utförs ska uppgifterna om arbetstagare lämnas för garantiarbetets tid. Om den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet då redan har överlåtit sitt eget arbete och inte längre verkar på byggarbetsplatsen överförs skyldigheten att lämna uppgifter om arbetstagare på byggherren, om inte byggherren utser ett annat företag som huvudsaklig genomförare.

Upphörandet av skyldigheten att lämna uppgifter om entreprenader granskas separat för varje avtal. Underentreprenören överlåter arbetet åt huvudentreprenören medan huvudentreprenören och sidoentreprenören överlåter arbetet åt byggherren. Schaktningsentreprenaden kan eventuellt överlåtas redan flera år innan huvudentreprenaden överlåts åt byggherren.

Om arbetet redan har avslutats men man efter att arbetet har avslutats fortfarande fakturerar entreprenadprestationer som anknyter till tiden före byggarbetsplatsen avslutades ska uppgifter om dessa lämnas till Skatteförvaltningen.

Exempel 20: Beställaren har kommit överens med ett saneringsföretag om ett saneringsarbete till värdet 30 000 € och som utförs under tiden 1.1–15.2. Saneringsföretaget fakturerar arbetet först i maj.

Beställaren anmäler med anmälningarna för januari och februari 0 € som fakturerat belopp, 30 000 € som entreprenadbelopp och 1.1–15.2 som entreprenadtid. I mars och april behöver beställaren inte anmäla några uppgifter. Med anmälan för maj anmäler beställaren 30 000 € som fakturerat belopp, 30 000 € som entreprenadbelopp och 1.1–15.2 som entreprenadtid.

5.4 Exempel på tidpunkter för anmälan

Exempel 21: Arbetet på byggarbetsplatsen påbörjas i början av juli 2014. Skyldigheten att lämna uppgifter inleds fr.o.m. början av juli. Entreprenören överlåter byggarbetsplatsen åt beställaren den 15 mars 2015. Skyldigheten att lämna uppgifter avslutas vid denna tidpunkt.

I uppgifterna för mars lämnas uppgifter om entreprenader och arbetstagare från början av månaden till mitten av mars. Om entreprenören i maj fakturerar för arbeten som utförts i februari ska uppgifterna om dessa lämnas till Skatteförvaltningen. Beställaren lämnar senast den 5 juli i uppgifterna för maj alla kontaktuppgifter för sig själv och entreprenören och vilken byggarbetsplats entreprenaden anknyter till, beloppet som fakturerats i maj, anger 1.7.2014–15.3.2015 som entreprenadens tid och att byggarbetsplatsen har avslutats.

Exempel 22: Byggarbetsplatsen pågår 10/2014–06/2015. Byggarbetsplatsen avbryts för entreprenörens del för vintermånaderna (januari–mars). Det har överenskommits om en entreprenadprestation på 100 000 euro med entreprenören. Summan faktureras i rater i och med att arbetet framskrider så att man i januari fakturerar prestationer som utförts i oktober–december.

Uppgifterna måste den första gången lämnas senast den 5 december (uppgifterna för oktober), även om entreprenören inte ännu har hunnit fakturera prestationer. I uppgifterna anmäls kontaktuppgifterna som gäller den uppgiftsskyldige och entreprenören och vilken byggarbetsplats entreprenaden gäller, beloppet 0 € för faktureringen i oktober, 100 000 € som entreprenadens totalbelopp och 1.10.2014–30.6.2015 som entreprenadtid.

I uppgifterna för januari anmäls förutom kontaktuppgifterna och uppgifterna som gäller byggarbetsplatsen som frivillig uppgift att entreprenörens arbete på byggarbetsplatsen har avbrutits tillfälligt och dessutom det belopp som entreprenören fakturerat i januari och entreprenadens totalbelopp 100 000 € och entreprenadtiden 1.10.2014–30.6.2015. I februari finns inga fakturerade prestationer och inga uppgifter behöver lämnas. Man kan frivilligt anmäla att entreprenörens arbete har avbrutits tillfälligt.

Exempel 23: Entreprenörens arbete har inletts i början av januari och avslutats den 15 maj. Entreprenören fakturerar slutfakturan 8 000 € i augusti. Det totala entreprenadbeloppet var 75 000 €

I uppgifterna för augusti, som anmäls senast den 5 oktober, anmäls de 8 000 € som fakturerats i augusti, entreprenadens totalbelopp 75 000 € och att arbetet har utförts under tiden 1.1–15.5.

6 Hur lämnas uppgifterna?

6.1 Grundanmälan och anmälningskod

På ett företag kan det finnas flera parter som anmäler entreprenad- eller arbetstagaruppgifter eller också kan uppgifterna lämnas centraliserat av en part.

Exempel 24: Företaget har tio olika aktiva byggarbetsplatser. Det har överenskommits på företaget att varje byggarbetsplatschef lämnar uppgifterna om arbetstagarna på sin byggarbetsplats till Skatteförvaltningen. Sålunda skickas tio olika filer till Skatteförvaltningen varje månad.

Uppgifterna om entreprenaderna skickas däremot centraliserat för alla byggarbetsplatser av ekonomiförvaltningen. Uppgifterna samlas ihop och de skickas som en fil. I filen specificeras entreprenaduppgifterna för tio olika byggarbetsplatser.

Varje uppgiftslämnare lämnar sin anmälan som innehåller redovisningsmånadens uppgifter med en grundanmälan (P). När grundanmälan har lämnats får uppgiftslämnaren en individuell anmälningskod och tidpunkten för lämnandet av anmälan. Koden är anmälningsspecifik oavsett om anmälan innehåller uppgifter för en eller flera byggarbetsplatser. Koden för grundanmälan byts varje månad, även om uppgiftslämnaren (och byggarbetsplatserna) förblir de samma. Den här anmälningskoden måste användas om uppgifterna senare korrigeras (se kapitel 7. Korrigering av uppgifter).

Om uppgifterna första gången lämnas först efter den utsatta tiden, lämnas de även i detta fall i en grundanmälan.

6.2 Elektronisk anmälan

För att trygga en övervakning i realtid kan uppgifterna om entreprenader och arbetstagare endast lämnas elektroniskt till Skatteförvaltningen. Uppgifterna kan lämnas antingen på en webblankett i tjänsten suomi.fi eller via tjänsten Ilmoitin.fi.

Via tjänsten Ilmoitin.fi lämnas filer som skapats av program. I tjänsten Ilmoitin.fi kontrolleras materialets formella riktighet enligt postbeskrivningen. Tjänsten kan användas antingen med webbläsaren eller via ett programvarugränssnitt. Den uppgiftsskyldige kan i regel använda sin tidigare anmälan som grund för nästa anmälan.

Ett ombud för ett företag eller ett samfund behöver en Katso-kod för inloggning till de elektroniska tjänsterna. Privatpersoner, t.ex. en enskild näringsidkare eller en primärproducent, kan vid inloggningen också använda bankkoder eller ett chipförsett personkort (EID-kort). Ytterligare information och anvisningar om Katso-koder (skatt.fi/Katso). De som loggat in med Katso-koder ska använda FO-nummer i anmälan. De som loggat in med sin personbeteckning ska använda uppgiftslämnarens personbeteckning i anmälan.

6.2.1 Lämnande av uppgifter med tjänsten Ilmoitin.fi

Materialet skickas på följande sätt (faserna 1-2):

Fas 1: Logga in

Du måste logga in för att skicka materialet. Logga in med Katso-koder, personliga nätbankkoder eller ett chipförsett personkort. Kunden anger identifieringsuppgifterna på inloggningssidan.

Fas 2: Skicka materialet

När du har loggat in ska du kontrollera uppgifterna. Kontrollera materialet med knappen ”Bläddra (Selaa, Browse)” och klicka på knappen ”Kontrollera materialet”. Ilmoitin.fi kontrollerar materialet och visar resultatet i fönstret. Ytterligare information: Läs kontrollresultatet (ilmoitin.fi).

Om materialet har formella fel kan det inte skickas till Skatteförvaltningen. Tjänsten Ilmoitin.fi visar ett felmeddelande vid fel och ger anvisningar om hur man går vidare. Felet kan t.ex. vara att avsändaren inte har behörighet att skicka materialet eller att personbeteckningen eller FO-numret i filen är fel.

När kontrollresultatet är formellt korrekt kan du skicka materialet med knappen Skicka.

Efter ett felfritt skickande visas en bekräftelse om att materialet tagits emot. Av bekräftelsen framgår materialets ursprungliga filnamn, det filnamn som använts vid mottagandet, anmälningskoden och den tid då materialet tagits emot. Bekräftelsen innehåller också en specifikation av materialets innehåll: vilka och hur många anmälningar som skickats. Det är möjligt att granska bekräftelseuppgifterna senare i arkivet i Ilmoitin.fi. Tjänsten arkiverar uppgifterna i 1,5 år. Arkivet innehåller de anmälningar, bifogade filer och Excel-filer som skickats problemfritt av det användarnamn som är inloggat. Ytterligare information: Anvisning om hur man läser arkivet (ilmoitin.fi)

Mer information om tjänsten Ilmoitin.fi finns på ilmoitin.fi.

6.2.2 Lämnande av uppgifter med webblanketten i tjänsten Suomi.fi

Den elektroniska webblanketten fylls i tjänsten Suomi.fi. Uppgiftslämnaren kan fylla i blanketten via en länk på Skatt.fi. Kunden måste autentiseras när webblanketten används. Blanketten öppnas efter autentiseringen. På webblanketten går det att använda uppgifterna från en tidigare lämnad anmälan som grunduppgifter för en ny anmälan.

Efter att blanketten har fyllts i skickas den direkt till Skatteförvaltningens elektroniska system när uppgiftslämnaren trycker på knappen Skicka.

Skatteförvaltningen gör upp detaljerade anvisningar om att lämna uppgifter med webblanketten.

6.3 Katso-roller för anmälan

Skatteförvaltningens elektroniska anmälan förutsätter att Katso-koder används då man verkar för ett företag eller ett samfund.

Uppgifter om en entreprenad eller arbetstagare kan lämnas med två olika Katso-roller. Huvudanvändaren kan befullmäktiga en uppgiftslämnare för en roll som skapats för att uppfylla en särskild anmälningsskyldighet i anslutning till byggande (Lämnare av jämförelseuppgifter). Med stöd av denna roll kan endast uppgifter om entreprenader och arbetstagare lämnas till Skatteförvaltningen. Rollen Lämnare av jämförelseuppgifter kan också ges åt en underkod.

I syfte att minska den administrativa bördan kan uppgifterna även lämnas med rollen Periodskattedeklarant. Då behövs inget separat befullmäktigande om uppgiftslämnaren redan använder rollen Periodskattedeklarant.

6.4 Utländsk uppgiftslämnare

Också utländska anmälare behöver en Katso-kod för att göra elektroniska anmälningar. Det går att skapa en Katso-kod för

  • utländska representanter för ett företag som är registrerat i Finland och
  • utländska eller finländska representanter för ett företag som är registrerat utomlands.

Huvudanvändarbehörighet till ett eller flera företag kan kopplas till Katso-koden av en person som har firmateckningsrätt. Som huvudanvändare kan man hantera företagets uppgifter i webbtjänsten Katso samt bevilja och ta emot auktoriseringar.

En arbetstagare på företaget kan skapa sig en Katso-kod vars uppgifter och auktoriseringar som beviljats för huvudanvändarens kod arbetstagaren kan hantera i webbtjänsten Katso.

Utländska personer ska verifiera sin identitet och huvudanvändarens firmateckningsrätt med dokument bestyrkta av notarius publicus.

Anvisningar för hur koden skapas finns på sidan för elektronisk kommunikation.

7 Korrigering av uppgifter

7.1 Korrigeringsanmälan

Om uppgiftslämnaren vill korrigera uppgifter lämnas en korrigeringsanmälan (K) för månaden i fråga. När en korrigeringsanmälan lämnas ska uppgiftslämnaren ange korrigeringsanmälan som anmälans typ. Alla uppgifter måste alltid lämnas på nytt i korrigeringsanmälan, även om den samtidigt innehåller felfria uppgifter för flera byggarbetsplatser.

I korrigeringsanmälan ska den anmälningskod som fåtts i samband med grundanmälan alltid uppges. En korrigeringsanmälan kan inte lämnas, om man inte samtidigt uppger anmälningskoden för grundanmälan som hänför sig till samma månad.

Exempel 25: Byggfirman Z har på inlämningsdagen (den femte dagen i månaden) skickat en fil (P) med entreprenaduppgifter från tre olika byggarbetsplatser. På byggarbetsplats A har uppgiftslämnaren beställt arbete av två olika företag, på byggarbetsplats B av fyra olika företag och på byggarbetsplats C av ett företag. Uppgiftslämnaren får i samband med skickandet en elektronisk anmälningskod. Uppgiftslämnaren upptäcker den 14 dagen under samma månad att det har lämnats in fel fakturerat eurobelopp för ett företags del. Kunden lämnar nya uppgifter för alla tre byggarbetsplatser på korrigeringsanmälan (K), som innehåller en anmälningskod som fåtts tidigare i samband med att redovisningsmånadens uppgifter lämnats. Uppgiftslämnaren lämnar alla uppgifter på nytt. Korrigeringen innehåller sammanlagt sju olika entreprenaduppgifter.

Uppgiftslämnaren kan korrigera sina uppgifter för redovisningsperioden i 12 månaders tid.

Exempel 26: I uppgifterna för maj 2015 som uppgiftslämnaren har lämnat 5.7.2015 fanns det ett fel. Uppgiftslämnaren kan korrigera uppgifterna senast 5.7.2016.

Grundanmälan kan lämnas i rätt tid från och med början av redovisningsperioden till den femte dagen i den andra månaden som följer på redovisningsperioden. Om uppgifterna har lämnats med grundanmälan före tidsfristen för inlämnandet har gått ut och uppgifterna vill korrigeras före tidsfristen går ut måste man också för nya uppgifter som lämnas inom tidsfristen använda korrigeringsanmälan, i vilken grundanmälans anmälningskod har uppgetts.

Uppgifterna kan korrigeras på anmälan för följande månad och ingen separat korrigeringsanmälan behövs, utom om det handlar om

Identifikationsuppgifterna:
  • nummer som identifierar byggarbetsplatsen
  • byggarbetsplatsens identifikationsuppgifter (postnummer)
  • FO-nummer
  • utländsk beteckning
  • personbeteckning
  • skattenummer
Uppgifter om entreprenaden:
  • entreprenadens fakturerade belopp
  • entreprenadens betalda belopp
  • om omvänd momsskyldighet har tillämpats
  • uppdragets typ
Uppgifter som gäller arbetstagaruppgifter:
  • arbetsförhållandets typ
  • arbetstiden, om arbetet på byggarbetsplatsen redan har tagit slut
     

Uppgifterna som nämnts ovan måste korrigeras för den ursprungliga månaden med undantag för de situationer som beskrivs i kapitel 7.1.1 Korrigering entreprenadens fakturerade och betalda belopp.

En uppgift som saknas (en entreprenör eller arbetstagare har blivit oanmäld) måste dock alltid korrigeras för den korrekta månaden.

Om den uppgiftsskyldige har något att korrigera i uppgifter som inte nämnts ovan kan dessa korrigeras med anmälan för följande månad. Till exempel kontaktuppgifter kan ändras och korrigeras med anmälan för följande månad.

Om arbetstagarens arbetstid har anmälts felaktigt kan den i regel korrigeras i uppgifterna för följande månad. Om felet dock upptäcks först efter att personens arbetande på byggarbetsplatsen har avslutats måste uppgifterna korrigeras för den ursprungliga månaden. Samma förfarande tillämpas för anmälan av en felaktig entreprenadtid när entreprenaden redan har avslutats.

Exempel 27: Arbetstagarens arbetstid har anmälts som 1.2–30.4 i uppgifterna för februari och mars. I april märker man att arbetstiden har anmälts felaktigt och att den borde ha varit 1.1–30.4. Den uppgiftsskyldige kan i uppgifterna för april korrigera arbetstiden till 1.1–30.4. Om felet upptäcks först efter att arbetet för arbetstagaren har avslutats, t.ex. i augusti, måste den uppgiftsskyldige korrigera uppgiften så att arbetstagarens saknade anmälan för januari lämnas.

Uppgifterna ska korrigeras elektroniskt med en korrigeringsanmälan. Uppgifterna kan inte korrigeras per telefon genom att ringa till Skatteförvaltningen.

7.1.1 Korrigering entreprenadens fakturerade och betalda belopp

Om det fakturerade (eller betalda) entreprenadbeloppet som anmälts för en redovisningsperiod har varit för litet (dvs. beloppet som fakturerats/betaalts för entreprenaden har anmält som mindre än det verkliga beloppet) måste beloppet korrigeras för den ursprungliga redovisningsperioden.

Exempel 28: Företaget Z har anmält en fakturerad prestation på 6 000 € i entreprenaduppgifterna för februari. I april märker man att den korrekta summan skulle ha varit 8 000 €. Z måste lämna en korrigeringsanmälan för februari. I korrigeringsanmälan lämnas också de korrekta uppgifterna på nytt och entreprenadens fakturerade belopp ändras till 8 000 €.

Om det fakturerade eller betalda beloppet för den givna redovisningsperioden har anmälts som för stort (entreprenadbeloppet har t.ex. minskat p.g.a. en kreditfaktura) kan man, till skillnad från vad som beskrivits ovan, korrigera den fakturerade (eller betalda) summan i entreprenadanmälan för följande redovisningsperiod (eller i senare entreprenadanmälningar under samma kalenderår). Det här är möjligt endast om ett fel i entreprenadbeloppet som beror på t.ex. en kreditfaktura upptäcks innan redovisningsperioden eller kalenderåret tar slut. Ett annat alternativ är att lämna en korrigeringsanmälan för den redovisningsperiod vars entreprenadbelopp har minskat t.ex. på grund av en kreditfaktura. Det är viktigt att samma förfarande används vid korrigeringen som vid korrigeringen av periodskattedeklarationer för mervärdesskatt.

Exempel 29: Företaget X har kommit överens om underhållsarbeten med saneringsfirma S. Det överenskomna beloppet är 30 000 euro. Saneringsföretaget S fakturerar 5 000 € för entreprenaden i maj. X anmäler i maj 5 000 € som fakturerat belopp och 30 000 € som entreprenadbelopp.

Företaget X har reklamerat gällande arbetet kvalitet i juni och som en följd av det har saneringsföretaget kommit överens med X om en kreditering på 2 000 € i samband med följande fakturering.<0} I juli skickar S en faktura på 3 000 €. X anmäler i juli 3 000 € som fakturerat belopp och 28 000 € som entreprenadbelopp.

Om entreprenadbeloppet ursprungligen varit under gränsen för skyldighet att lämna uppgifter och gränsen på 15 000 euro överskrids först under arbetets lopp börjar skyldigheten att lämna uppgifter fr.o.m. den månad då man vet att gränsvärdet överskrids. Uppgifterna behöver inte korrigeras retroaktivt för tiden innan gränsvärdet har överskridits. 

7.2 Raderingsanmälan

Filen som lämnats kan i undantagsfall också raderas helt. Filen tas bort med en raderingsanmälan (D). Även då måste uppgiftslämnaren uppge den anmälningskod som han eller hon fått då grundanmälan lämnats in.

Exempel 30: Radering kan behövas t.ex. när uppgiftslämnaren av misstag lämnar uppgifterna för januari på nytt som uppgifterna för februari. Då tas den felaktiga anmälan med uppgifterna för februari helt bort med raderingsanmälan (D). I samband med raderingsanmälan uppges den anmälningskod som fåtts av Skatteförvaltningen i samband med att grundanmälan lämnats. Efter det lämnas uppgifterna på nytt som grundanmälan (P) för februari med rätt uppgifter.

Då uppgifterna korrigeras (K) eller raderas (D) måste man använda samma anmälningssätt som för det ursprungliga materialet.

8 Vad händer om uppgifter inte lämnas?

8.1 Försummelseavgift

Om den uppgiftsskyldige inte uppfyller sin plikt att lämna uppgifter kan denne påföras en försummelseavgift på högst 15 000 euro enligt 22 a § i lagen om beskattningsförfarande. Likaså kan försummelseavgiften påföras om den uppgiftsskyldige lämnar uppgifterna på fel medium, t.ex. på papper.

Försummelseavgiften påförs separat för varje anmälan. Vid fastställandet av försummelseavgiften beaktas hur mycket uppgifter som ska lämnas. Försummelseavgiften påförs i hela hundra euro så den minsta möjliga försummelseavgiften är 100 euro. Den uppgiftsskyldige kan påföras:

En försummelseavgift på högst 2 000 euro, om

  • anmälan, en annan uppgift eller ett dokument har ett mindre fel
  • anmälan, uppgiften eller dokumentet har lämnats för sent utan giltig orsak
  • uppgifterna har lämnats på annat sätt än vad som bestämts av Skatteförvaltningen.

En försummelseavgift på högst 5 000 euro, om

  • anmälan, en annan uppgift eller ett dokument har en väsentlig brist eller ett väsentligt fel
  • dessa har lämnat efter uppmaning.

En försummelseavgift på högst 15 000 euro, om den uppgiftsskyldige

  • medvetet eller av grov vårdslöshet inlämnat en anmälan som är väsentligt fel
  • inte alls har lämnat en anmälan.

En fysisk person som verkar som byggherre kan påföras en försummelseavgift när det handlar om

  • försummelse av skyldigheten att lämna uppgifter som gäller byggande som utförs för den fysiska personens näringsverksamhet eller
  • försummelse av skyldigheten att lämna uppgifter som gäller byggande som utförs för den fysiska personens privatbruk. Försummelseavgiften kan påföras om man låter bygga för privatbruk även när en fysisk person inte visar upp intyget från Skatteförvaltningen om att skyldigheten att lämna uppgifter har uppfyllts åt byggnadstillsynsmyndigheten.

8.2 Praxis vid tillämpandet av försummelseavgiften i inledningsfasen

Efter som det handlar om en helt ny skyldighet att lämna uppgifter tillämpar Skatteförvaltningen till en början en försiktig praxis vid påförandet av försummelseavgift. Den uppgiftsskyldige ska alltid lämna uppgifterna enligt postbeskrivningen om uppgifterna är tillgängliga. (se bifogade bilagor)

Bilaga bristfälliga uppgifter: uppgifter om entreprenader

Bilaga bristfälliga uppgifter: arbetstagare

Om det inte är möjligt att anmäla uppgifterna enligt postbeskrivningen kan de uppgifter som nämnts i postbeskrivningarnas bilagor reformens inledningsfas anmälas på det sätt som beskrivs. Det lindrigare förfarandet i enlighet med bilagan gäller kontaktuppgifterna för entreprenörer, arbetsgivare och arbetstagare och faktureringsuppgifter.

Senast fr.o.m. ingången av 2015 (dvs. uppgifterna för januari 2015, som ska lämnas i mars) ska samtliga uppgifter lämnas enligt postbeskrivningen och undantagsförfarandet som beskrivs i bilagan tillämpas inte längre.

8.3 Den huvudsakliga genomförarens ansvar för uppgifterna

Den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet åläggs inte att betala försummelseavgift om de uppgifter som denne lämnat enligt 15 b § är bristfälliga eller oriktiga till följd av en försummelse av en arbetsgivare eller egenföretagare som avses i 15 b § 2 mom. En förutsättning för befrielsen från försummelseavgift är då att den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet informerar Skatteförvaltningen om arbetsgivarens försummelse.

Den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet är i praktiken beroende av de uppgifter denne får av arbetsgivaren vid uppfyllandet av sin skyldighet att lämna uppgifter. Den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet kan inte utan orimlig administrativ börda åläggas en långtgående skyldighet att kontrollera riktigheten i uppgifterna denne får av arbetsgivare och egenföretagare. Därför kan man inte förutsätta att den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet har skyldighet att undersöka eller ta reda på om de uppgifter som lämnats till denne är korrekta. Den huvudsakliga genomföraren av byggprojektets roll är närmast att fungera som förmedlare av uppgifterna. Den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet har i praktiken möjlighet att anmäla om försummelser av arbetsgivaren eller en egenföretagare närmast då arbetsgivaren helt låter bli att lämna uppgifter om en viss arbetstagare eller en egenföretagare helt låter bli att lämna uppgifter om sig själv eller när dessa lämnar en uppgift som uppenbarligen är felaktig för den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet t.ex. för att uppgifterna som lämnats klart är i konflikt med andra uppgifter som den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet förfogar över. En försummelseavgift påförs sålunda inte om det i uppgifterna finns en brist eller felaktighet som beror på arbetsgivaren eller egenföretagaren och som den huvudsakliga genomföraren inte rimligen kan förutsättas ha känt till.

8.3.1 Ansvar för anmälan om hyrd arbetskraft för användarföretaget och för den som hyr ut arbetskraft

I lagstiftningen eller i regeringens proposition tas inte separat ställning till vem som har skyldighet att lämna uppgifter om de hyrda arbetstagare som arbetar på byggarbetsplatsen. Enligt lagen måste varje företag som är verksamt på den gemensamma byggarbetsplatsen lämna uppgifter om sina arbetstagare som arbetar på byggarbetsplatsen till den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet.

Den som hyr ut arbetskraft vet inte nödvändigtvis på vilka byggarbetsplatser den hyrda arbetstagaren arbetar. Därför har användarföretaget som verkar på byggarbetsplatsen i praktiken bättre förutsättningar för att lämna uppgifter också om de hyrda arbetstagare som arbetar för företaget till den huvudsakliga genomföraren av byggprojektet. Det är dock den som hyr ut arbetskraft som ansvarar för att uppgifterna som specificerar den hyrda arbetstagaren är korrekta, medan användarföretaget å sin sida kan förväntas bättre känna till detaljerna som gäller arbetets utförande.

Med hänvisning till detta ska användarföretagets lämna uppgifter också om de hyrda arbetstagare som företaget använder på den gemensamma byggarbetsplatsen. Om användarföretaget försummar att anmäla dessa uppgifter är det möjligt att en försummelseavgift påförs företaget.

Observera att det inte finns någon bestämmelse för användarföretag som motsvarar bestämmelsen för huvudsakliga genomförare i 22 a § 5 mom. i lagen om beskattningsförfarande, enligt vilken användarföretaget kan befrias från försummelseavgiften om personaluthyrningsföretagets försummelse har lett till att berott användarföretaget som verkar på byggarbetsplatsen inte har kunnat lämna uppgifter om de hyrda arbetstagare som företaget använder. Vad gäller avtalsförhållandet till personaluthyrningsföretaget bör användarföretaget säkerställa att personaluthyrningsföretaget ger användarföretaget de uppgifter som behövs för att uppfylla skyldigheten att lämna uppgifter.

8.4 Avregistrering från förskottsuppbördsregistret

En aktör som försummat sin skyldighet att lämna uppgifter kan avregistreras från förskottsuppbördsregistret. Innan aktören avregistreras, skickar Skatteförvaltningen ett brev om hörande och ger aktören möjlighet att korrigera försummelserna.

Försummelseavgiften är den primära åtgärden framom avregistreringen från förskottsuppbördsregistret.

9 Hur länge ska uppgifterna förvaras?

Enligt 15 b § 4 mom. i lagen om beskattningsförfarande ska den som är skyldig att lämna uppgifter bevara uppgifterna om arbetstagare i sex år räknat från utgången av det år då byggprojektet slutfördes. Det anses att en byggarbetsplats avslutats när arbetet mottagits och överlämnats till beställaren

Det finns ingen föreskrift om arkiveringstiden för material som gäller entreprenaduppgifter i 15 c § i lagen om beskattningsförfarande. Utifrån 10 § i bokföringslagen har den bokföringsskyldige en skyldighet att arkivera det material som är föremål för rapportering. Räkenskapsperiodens verifikationer, korrespondensen om affärshändelserna och avstämningarna vid maskinell bokföring samt annat bokföringsmaterial än det som nämns i 1 mom. ska bevaras minst sex år efter utgången av det år under vilket räkenskapsperioden gått till ända.

Uppgifterna kan förvaras i elektroniskt format. Suomi.fi och Ilmoitin.fi arkiverar de anmälningar som lämnats i 1,5 år.


Mari Tuomolin
biträdande direktör

Sari Wulff
överinspektör