Om mervärdesbeskattning av böcker och tidningar

Har getts
24.6.2019
Diarienummer
VH/1538/00.01.00/2019
Giltighet
1.7.2019 - Tills vidare
Bemyndigande
Lagen om Skatteförvaltningen (503/2010) 2 § 2 mom.
Ersätter anvisningen
A43/200/2015, 22.4.2015

I anvisningen redogörs för mervärdesbeskattning av böcker, tidningar och tidskrifter. I anvisningen har beaktats ändringen av mervärdesskattelagen (345/2019), med stöd av vilken en reducerad skattesats tillämpas även på e-böcker, elektroniska tidningar och tidskrifter samt försäljning av lösnummer av tidningar.

Anvisningen ersätter den tidigare anvisningen Mervärdesbeskattning av prenumererade tidningar och tidskrifter (Dnr A43/200/2015, 22.4.2015).


1 Allmänt

Mervärdesskattelagen (MomsL) har ändrats 1.7.2019. Ändringen grundar sig på direktivet (EU)2018/1713 om ändring av mervärdesskattedirektivet 2006/112/EG vad gäller mervärdesskattesatser som tillämpas på böcker, tidningar och tidskrifter. Till följd av ändringen tillämpas den reducerade skattesatsen på 10 procent utöver på tryckta böcker, tidningar och tidskrifter även på e-böcker, elektroniska tidningar och tidskrifter samt lösnummerförsäljning av tidningar.

Syftet med ändringen är ett medieneutralt genomförande så att samma reducerade skattesats tillämpas på tillhandahållna elektroniska publikationer med samma läsinnehåll som tryckta publikationer.

Publikationer som är främst avsedda för reklam samt publikationer som helt eller huvudsakligen består av musik- eller videoinnehåll beskattas även framöver enligt den allmänna skattesatsen på 24 procent.

2 Tidningar och tidskrifter samt nätpublikationer i mervärdesbeskattningen

2.1 Definitioner

I mervärdesskattelagen har begreppet tidning och tidskrift inte definierats. Inom rätts- och beskattningspraxis har man hänvisat till definitionen i lagen om yttrandefrihet i masskommunikation (460/2003), senare yttrandefrihetslagen. Enligt yttrandefrihetslagen avses med periodisk publikation en publikation som är avsedd att ges ut regelbundet minst fyra gånger om året. Med nätpublikation avses en i likhet med periodiska publikationer enhetligt uppbyggd helhet av nätmeddelanden avsedd för regelbunden utgivning, där materialet har producerats eller bearbetats av utgivaren. I det elektroniska datanätet motsvarar en nätpublikation en periodisk publikation.

Enligt yttrandefrihetslagen ska utgivaren av en periodisk publikation eller nätpublikation utse en ansvarig redaktör för publikationen. Den ansvariga redaktören ska leda och övervaka det redaktionella arbetet, besluta om innehållet i den periodiska publikationen, nätpublikationen eller programmet samt sköta övriga uppgifter som föreskrivs i yttrandefrihetslagen. Utgivaren av en publikation, periodisk publikation eller nätpublikation ska se till att den är försedd med uppgift om vem som är utgivare. Utgivaren och den ansvariga redaktören ska se till att en periodisk publikation eller nätpublikation också är försedd med uppgift om vem som är ansvarig redaktör.

Enligt regeringens proposition om tryckfrihetslagen (RP 54/2002 rd) omfattar en nätpublikation en helhet, vars delar utgivaren har avfattat så att de hör ihop på samma sätt som t.ex. sidorna i en tidning, och den kan jämställas med en periodisk publikation. En nätversion av en tidning är ett typiskt exempel på en nätpublikation.

Enligt regeringens proposition (RP 303/2018) om ändring av mervärdesskattesats som tillämpas på försäljning av elektroniska publikationer anses t.ex. diskussionsgrupper som fungerar i realtid i datanätet inte vara nätpublikationer, eftersom de inte särskilt utarbetats till enhetliga helheter. På samma sätt bedöms också andra fall där det endast är fråga om att tillhandahålla utrymme för meddelanden som kommer från annat håll utan att de utarbetas till en helhet som kan jämställas med en periodisk publikation. Ett diskussionsforum kan emellertid höra samman med en nätpublikation på ett sådant sätt att den anses utgöra en del av helheten i fråga.

Eftersom det kännetecknande för en nätpublikation är att delarna hör samman med varandra, anses inte alla databaser som regelbundet uppdateras vara nätpublikationer. Ett biblioteks databas betraktas t.ex. inte som en nätpublikation, eftersom de olika delarna av en sådan databas inte inbördes hör samman såsom delarna i en periodisk publikation. Materialet i databaser utgörs inte av sådana narrativa helheter som är typiska för elektroniska publikationer, utan det är fråga om en datamängd som med tanke på användbarheten har organiserats på ett systematiskt sätt. Ett exempel på en sådan databas är t.ex. en avgiftsbelagd rättsfallssamling där det inte ingår kommentarer om rättsfallen.

På motsvarande sätt anses inte heller t.ex. daglig publicering av börskurserna som en nätpublikation, även om en sådan sida kan utgöra en del av en nätpublikation.

Inte heller det att hemsidor på nätet uppdateras kontinuerligt innebär att dessa sidor kan anses vara en nätpublikation. Den för nätpublikationer kännetecknande regelbundna publiceringen innebär att allmänheten har vissa förväntningar på den helhet av nätmeddelanden som publiceras. Således är en översyn av innehållet i en myndighets eller ett företags hemsidor när dessa har ny information att ge ut inte i allmänhet tillräcklig för att uppfylla kravet på regelbundenhet. Å andra sidan inverkar inte kontinuerlig uppdatering av nätpublikationer på hur nätpublikationer som uppfyller de allmänna förutsättningarna för den reducerade skattesatsen behandlas i mervärdesbeskattningen.

Enligt regeringens proposition om yttrandefrihetslagen kan en nätpublikation innehålla meddelanden i text, ljud, bild eller rörliga bilder samt kombinationer av dessa. En enhetligt avfattad helhet av nätmeddelanden, som huvudsakligen uttrycks i ljud eller rörliga bilder, ska dock betraktas som ett program.

2.2 Försäljning av tidningar och tidskrifter samt nätpublikationer

Den reducerade skattesatsen på 10 procent tillämpas på försäljning av tidningar och tidskrifter både på fysiska bärare och tidningar och tidskrifter som tillhandahålls på elektronisk väg. Med en tidning eller tidskrift som tillhandahålls på elektronisk väg avses t.ex. en nätpublikation av en fysisk tidning. Den reducerade skattesatsen på 10 procent tillämpas även på försäljning av lösnummer.

Det är inte fråga om försäljning av en tidning eller tidskrift enligt den reducerade skattesatsen när förläggaren säljer arbetet med att färdigställa tidningen åt dess utgivare. På försäljning av detta arbete tillämpas den allmänna skattesatsen. I högsta förvaltningsdomstolens beslut HFD 31.12.2013 l. 4119 ansågs inte att tidningens utgivare som av förläggaren köpte den arbetsprestation som produktionen av tidningen innebar var prenumerant, och att den ersättning som utgivaren betalade åt förläggaren för detta arbete var prenumerationsavgift för tidningen. Den reducerade skattesatsen kunde således inte tillämpas på försäljningen av tidningens tillverkningsarbete.     

HFD 31.12.2013 T 4119: A Ab bedrev rörelse bland annat som förläggare av olika kund- och medlemstidningar. A Ab var förläggare av den kundtidning som B Ab publicerade. Tidningen kom ut fyra gånger om året och delades gratis ut åt B-gruppens olika intressentgrupper. A Ab svarade för tidningsproduktionen, som omfattade redaktionsarbetet med fotografering, planering av utseende och ombrytning, granskning av korrektur, korrigeringar mot manuskriptet innan materialet levererades till reprohuset, materialtrafik, bildbehandling, reprografi samt tryckning och distribution. Trycknings- och distributionstjänsterna köpte A Ab av underleverantörer. B Ab godkände i egenskap av utgivare tidningens innehåll och ansvarade för detta.

Avtalet mellan A Ab och B Ab om hur A Ab skulle vara förläggare för tidningen betraktades inte som försäljning av tidning eller tidskrift med prenumeration för minst en månad. B Ab, som i egenskap av utgivare av tidningen köpte den arbetsprestation som produktionen av tidningen innebar av förläggaren A Ab, betraktades inte som prenumerant och den ersättning som B Ab betalade till A Ab för detta arbete inte som prenumerationsavgift för tidningen. Det var således inte fråga om sådan försäljning av en tidning eller tidskrift med prenumeration för minst en månad där en kund prenumererade på tidningen hos utgivaren, betalade prenumerationsavgift till utgivaren och fick tidningen levererad till önskad adress. En sådan reducerad skattesats som avses i 85 a § 1 mom. 8 punkten i mervärdesskattelagen kunde således inte tillämpas på A Ab:s försäljning till B Ab av arbetet med att producera kundtidningen.                                 

Detta högsta förvaltningens beslut behandlas i Skatteförvaltningens anvisning HFD:s beslut 31.12.2013 l. 4119: mervärdesbeskattningen av försäljning av tidningsproduktion.

Den reducerade skattesatsen på 10 procent tillämpas också på sådana avgiftsbelagda tjänster som berättigar till att läsa eller lyssna på nätpublikationer under prenumerationsperioden. Tillämpningsområdet av den reducerade skattesatsen innefattar även artikelspecifik försäljning av nätpublikationer och sådana avgiftsbelagda tjänster där man kan köpa sammanställningar av artiklar ur nätpublikationer.

Exempel 1:
Företag A säljer en tjänst som ger köparen rätt att läsa elektroniska versioner av tidningar och tidskrifter som A publicerar via A:s applikation eller webbplats under prenumerationsperioden. Prenumeranten har även tillgång till A:s elektroniska tidningsarkiv genom vilken prenumeranten har rätt att läsa tidigare nummer av tidningar och tidskrifter som A publicerat. På försäljningen av tjänsten tillämpas den reducerade skattesatsen på 10 procent.

Exempel 2:
Företag A säljer life coaching till konsumenter på internet. Tjänstehelheten innefattar ett färdigt övningsprogram som planerats för konsumenten, tillgång till ett elektroniskt arkiv med hälsosamma recept, analysering av konsumentens kostdagbok under coachingen samt rätt att använda ett diskussionsforum tillsammans med andra konsumenter som deltar i coachingen. Tjänsten som A säljer uppfyller inte kraven för en elektronisk publikation. På försäljningen tillämpas den allmänna skattesatsen på 24 procent.

Publikationer som helt eller huvudsakligen består av musik- eller videoinnehåll beskattas som försäljning av program enligt den allmänna satsen på 24 procent. Huruvida kraven för en elektronisk publikation uppfylls bedöms separat från fall till fall.

Exempel 3:
Företag A säljer en tjänst som ger köparen rätt att under prenumerationsperioden titta på videor som finns i A:s databas. Huvuddelen av den tjänst som säljs består av videoinnehållet i databasen. På försäljningen tillämpas den allmänna skattesatsen på 24 procent.

Datorprogram eller -spel betraktas inte som elektroniska publikationer.

2.3 Tidningsprenumerantens avdragsrätt

Avdragsrätten för mervärdesskatten som ingår i inköpspriset av tidningar och tidskrifter samt nätpublikationer fastställs enligt den allmänna bestämmelsen om avdragsrätt i Mervärdesskattelagen (MomsL 102 §). Den skatt som ingår i anskaffningen av publikationen får dras av då publikationen anskaffats för skattepliktig rörelse. Skatten kan inte dras av om anskaffningen hänför sig till något annat än skattepliktig rörelse eller avdragsrätten är begränsad.

När en mervärdesskatteskyldig näringsidkare prenumererar på tidningar eller nätpublikationer till sina verksamhetslokaler för kundernas eller personalens bruk hänför sig anskaffningen oftast till skattepliktig rörelse och avdragsrätt finns.

Exempel 4:
Företag A säljer frisörtjänster. A prenumererar på olika tidningar och tidskrifter så att kunderna kan läsa dem i salongen. Anskaffningarna har gjorts för den skattepliktiga rörelsen och A har rätt att dra av den mervärdesskatt som ingår i prenumerationspriserna.

Tidningar och publikationer som beställs hem är oftast privat konsumtion. Mervärdesskatten på tidningar som prenumereras till en arbetstagares hem kan emellertid dras av om det är en facktidning eller annan tidning som anknyter till med personens arbetsuppgifter eller om det väl kan motiverats att arbetsuppgifterna kräver att tidningen prenumereras till arbetstagarens hem. Arbetsgivaren ska vara tidningens prenumerant och fakturan ska ha adresserats till denne. Om arbetsgivaren betalar fakturor som adresserats till arbetstagaren föreligger ingen avdragsrätt.

Exempel 5:
Företag A prenumererar på en tidning hem till en av sina arbetstagare. Anskaffningen används i arbetstagarens privata konsumtion, inte företagets skattepliktiga affärsverksamhet därför har företaget inte rätt att dra av den mervärdesskatt som ingår i prenumerationspriset.

2.4 Beskattning av eget bruk

Med uttag av varor för eget bruk avses att en näringsidkare tar en vara för privat konsumtion, överlåter en vara utan vederlag eller överför eller på något annat sätt tar en vara i annan användning än sådan som berättigar till avdrag. Bestämmelserna om varor i eget bruk tillämpas endast om avdrag har kunnat göras för varan eller om varan har tillverkats i samband med den skattskyldiges rörelse. (MomsL 21 §)

Att lämna ett varuprov anses inte som eget bruk av varan (MomsL 25 §). Gratis utdelning av provexemplar av tidningar och tidskrifter som kan prenumereras eller köpas i lösnummer, eller introduktionserbjudanden på prenumerationstidningar på viss tid leder inte till beskattning av eget bruk. Arbetsexemplar som ges åt frilansredaktörer föranleder inte heller beskattning av eget bruk.

Bestämmelserna om eget bruk tillämpas när ett företag utan motprestation prenumererar på tidningar till arbetstagare eller intressenter utanför företaget och det inte är fråga om sådan användning som nämns ovan som berättigar till avdrag. Bestämmelserna om eget bruk tillämpas också vid överlåtelse av tidningsprenumerationer för privat konsumtion t.ex. i samband med marknadsförings- och försäljningskampanjer när det inte är fråga om provexemplar (t.ex. som olika tävlingspriser). På tidningar och tidningsprenumerationer som överlåts för personalens privata konsumtion tillämpas beskattning av eget bruk utan en nedre eurogräns. Vid gratisöverlåtelser, såsom affärsgåvor eller i samband med marknadsförings- och försäljningskampanjer, tillämpas beskattningen av eget bruk när överlåtelsens värde för mottagaren överskrider 35 euro (Skatteförvaltningens anvisning Momsbeskattningen av eget bruk och av överlåtelser till ett lägre pris än det gängse värdet, HFD 3.10.2006 T 2532).

Så kallade gratistidningar delas antingen ut hem till läsarna gratis eller på allmänna platser såsom i affärer, på gator eller i kollektivtrafiken, och sålunda säljs de inte till läsarna. Gratistidningar kan också tillhandahållas till läsarna elektroniskt. Sådana tidningar kan inte anses ha något ekonomiskt värde för mottagaren och på gratistidningar tillämpas därför inte bestämmelserna om beskattning av eget bruk. Inkomsten från gratistidningar kommer oftast från försäljning av reklam- och annonsplatser, vilket utgör försäljning av tjänster enligt  den allmänna skattesatsen. Om vederlag uppbärs för en gratistidning, t.ex. när en tidning som i allmänhet är gratis beställs hem, är det inte fråga om en gratistidning vad denna försäljning beträffar.

Skattegrunden för eget bruk av tidningar och tidskrifter som tillhandahålls på fysiska bärare fastställs enligt MomsL 74 § och skattegrunden för eget bruk av tidningar och tidskrifter som tillhandahålls på elektronisk väg fastställs enligt MomsL 75 §. Skattegrunden för en köpt tidning utgörs av inköpspriset eller ett sannolikt lägre överlåtelsepris. Skattegrunden för en självtillverkad tidning är de direkta och indirekta kostnaderna för tillverkningen. Det är uttryckligen fråga om tillverkningskostnaderna och däri inkluderas inte övriga kostnader såsom marknadsföringskostnader. Till försäljningen av prenumererade tidningar och tidskrifter hör ofta också försäljning av reklam- och annonstjänster. När man räknar ut skatten på eget bruk ska inte kostnaderna som hör till försäljningen av reklam- och annonstjänster inkluderas i tillverkningskostnaderna.

2.5 Internationella situationer

När prenumererade tidningar levereras från utlandet till Finland eller från Finland till utlandet tillämpas bestämmelserna för internationell varuhandel. Information om dessa situationer finns i Skatteförvaltningens anvisningar Mervärdesbeskattning i EU-varuhandeln, Mervärdesbeskattningen i exporthandeln, Mervärdesskattebestämmelser om distansförsäljning i Finland och Mervärdesskatteförfarandet vid import fr.o.m. 1.1.2018.

På försäljning av tidningar från utlandet till Finland eller från Finland till utlandet, som tillhandahålls elektroniskt eller sådana tjänster som t.ex.berättigar att läsa artiklar i försäljarens databas under prenumerationsperioden tillämpas bestämmelserna om försäljningsland för tjänster. För dessa redogörs i anvisningarna Momsbeskattningen av tjänster vid utrikeshandel samt Mervärdesbeskattning av teletjänster, sändningstjänster och elektroniska tjänster.

2.6 Tidningar som transporteras från Åland till övriga Finland

Försäljning av tidningar och tidskrifter som transporteras från landskapet Åland till övriga Finland är skattepliktig. Försäljningen av tidningar och tidskrifter som utkommer högst en gång i veckan beskattas som inhemsk försäljning även om publikationen transporteras, cirkuleras eller skickas från landskapet Åland till övriga Finland. Det är alltså inte fråga om skattefri export. Mervärdesplikten gäller såväl tidningsprenumerationer som lösnummerförsäljning av tidningar och tidskrifter.

Skatteplikten grundar sig på 8 a § (1092/2014) som fogats till den speciallag som gäller landskapet Åland (lagen om undantag för landskapet Åland i fråga om mervärdesskatte- och accislagstiftningen (1266/1996)). Enligt denna 8 a § tillämpas inte vad som bestäms i 8 § 1 mom. om sådan skattefrihet som avses i MomsL 70 § 1 mom. 1 och 2 punkten då en tidning eller tidskrift som utkommer en gång i veckan eller mer sällan transporteras från landskapet Åland till någon annan del av Finland. Syftet med bestämmelsen är att förhindra att tidningar och tidskrifter av skatteskäl cirkuleras via landskapet Åland.

Mervärdesskatt betalas inte på försäljningen om skatt ska betalas på import av tidningen. Om det således ska betalas skatt på import av en tidning eller tidskrift som utkommer en gång i veckan eller mer sällan från Åland till någon annan del av Finland, ska det inte ytterligare betalas skatt på försäljningen av tidningen. Denna avgränsning i 8 a § i speciallagen gällande Åland förhindrar dubbel mervärdesbeskattning när bestämmelserna om skattefrihet för försändelser av ringa värde (MomsL 94 § 1 mom. 24 punkten) och om det minsta mervärdesskattebeloppet som uppbärs (MomsL 101 b § 1 mom.) inte blir tillämpliga vid import.

3 Böcker i mervärdesbeskattningen

3.1 Definitioner

I mervärdesbeskattningen avses med en bok ett för allmänheten tillgängligt skriftligt verk som har publicerats med ett namn och som består av grafiska element, t.ex. texter eller teckningar, skapade av en eller flera upphovsmän. En bok ska ha ett tillräckligt redaktionellt innehåll. Begreppet bok förutsätter att boken sprids som en fristående produkt. I mervärdesbeskattningen betraktas som böcker inte publikationer som helt eller huvudsakligen är ägnade åt reklam, t.ex. reklamblad och prislistor.

En bok kan innehålla texter, bilder teckningar, noter, diagram, tabeller och annat liknande material. Som böcker kan betraktas t.ex. nothäften och målarböcker för barn. Som böcker betraktas däremot inte lösa kartblad, vykort eller affischer.

För att en publikation ska kunna anses vara en bok ska den vara en publikation avsedd för allmän försäljning. Som böcker betraktas därmed inte t.ex. kopior och på beställning utförda forskningsarbeten som är avsedda för ett företags interna bruk.

Med elektroniska böcker (e-böcker), avses andra böcker på fysiska bärare än tryckta böcker samt böcker som tillhandahålls på elektronisk väg. E-böcker kan tillhandahållas t.ex. på CD-skivor, USB-minnen eller andra motsvarande bärare eller elektroniskt i det allmänna datanätet. E-böcker kan utöver text också innehålla delar med ljud eller rörliga bilder, eller en kombination av dessa, som komplement till helheten.

Också ljudböcker betraktas som e-böcker. Ett villkor i fråga om ljudböcker är att det kunde finnas en tryckt eller läsbar e-bok med samma läsinnehåll som ljudboken tillhanda för konsumenten.

3.2 Försäljning av böcker

Enligt mervärdesskattelagen tillämpas den reducerade skattesatsen på 10 procent på försäljning och import av böcker. På försäljning av böcker som tillhandahålls på elektronisk väg tillämpas samma reducerade skattesats på 10 procent som på tryckta böcker. Tillämpningen av den reducerade skattesatsen på e-böcker utgör ett medieneutralt genomförande då samma reducerade skattesats tillämpas på tillhandahållna elektroniska publikationer med samma läsinnehåll som tryckta publikationer.

Också ljudböcker betraktas som e-böcker. Enligt regeringens proposition (RP 303/2018) förutsätter likställning av ljudböcker med tryckta böcker att en tryckt eller läsbar e-bok med samma läsinnehåll som ljudboken kundetillhandahållas för konsumenten. Tillämpningen av den reducerade skattesatsen på försäljningen av en ljudbok förutsätter emellertid inte att det finns en tryckt bok med samma innehåll.

Exempel 6:
Företag A säljer ljudböcker till synskadade konsumenter. Någon tryckt eller läsbar elektronisk version publiceras inte av böckerna. Eftersom ljudböckerna erbjuder samma läsinnehåll som motsvarande tryckt eller läsbar elektronisk bok och det skulle även kunna finnas en tryckt eller en elektronisk version av ljudboken, tillämpas den reducerade skattesatsen på 10 procent på tillhandahållandet av ljudboken.

Exempel 7:
Företag A publicerar en podcast-sändning varje vecka. Företagets kunder kan antingen köpa rätten att lyssna på en enskild podcast-sändning eller ett fortlöpande månatligt medlemskap som ger rätt att lyssna på nya sändningar samt tidigare podcast-sändningar via A:s elektroniska arkiv. Podcast-sändningen är typiskt inte avsedd för att publiceras i tryckt eller elektroniskt läsbar form, utan avsikten är att dela en ljudfil enligt beställningar via internet. Podcast-sändningen motsvarar inte en ljudbok, utan det är fråga om en elektronisk tjänst och den allmänna skattesatsen på 24 procent tillämpas på dess försäljning.

Den reducerade skattesatsen på 10 procent tillämpas också på sådana avgiftsbelagda tjänster som berättigar till att läsa eller lyssna på e-böcker under prenumerationsperioden.

3.3 Elektroniska läromedel

Den reducerade skattesatsen på 10 procent tillämpas på försäljning av elektroniska läromedel, om läromedlet i övrigt uppfyller de allmänna förutsättningarna för definitionen av elektroniska publikationer. Med elektroniska läromedel avses t.ex. elektroniska läroböcker som används vid läroanstalter eller annat material som används i undervisningen. Elektroniskt läromedel kan förutom text även innehålla t.ex. interaktiva uppgifter som ingår i undervisningen. På samma sätt som elektroniska publikationer kan elektroniskt läromedel även innehålla delar med ljud eller rörliga bilder, eller en kombination av dessa, som komplement till helheten. För sådana läromedel förutsätter tillämpningen av den reducerade skattesatsen inte att det är fråga om en faksimilutgåva av bokens tryckta version.

Exempel 8:
Företag A säljer tryckta och elektroniska böcker som används i gymnasieundervisningen. E-böckerna innehåller de tryckta böckernas undervisningstext och bilder. E-böckerna innehåller även videor och externa länkar som hänför sig till undervisningstemat samt interaktiva uppgifter för vilka svaren sparas då uppgifterna utförs. Det är även möjligt att lyssna på undervisningstexterna. En såld e-bok erbjuder läsaren ett liknande läsinnehåll som den tryckta boken. Läromedlet anses inte heller helt eller huvudsakligen bestå av musik- eller videoinnehåll, utan de videor och interaktiva uppgifter som materialet innehåller är innehåll som kompletterar texten. Det är fråga om försäljning av e-böcker och den reducerade skattesatsen på 10 procent tillämpas på försäljningen.

4 Ikraftträdande

Denna anvisning träder i kraft 1.7.2019. Anvisningen tillämpas på de försäljningar för vilka skyldigheten att betala skatt har uppstått 1.7.2019 eller därefter.

På de förskottsbetalningar som influtit före 1.7.2019 tillämpas de bestämmelser och anvisningar som gällde vid ikraftträdandet av lagen.

Anvisningen tillämpas på gemenskapsinterna förvärv av sådana varor som enligt 138 b § i mervärdesskattelagen hänförs till månaderna efter anvisningens ikraftträdande. Ett gemenskapsinternt förvärv hänförs till kalendermånaden efter den månad under vilken skyldigheten att betala mervärdesskatt uppkommit. Skyldigheten att betala skatt uppkommer då förvärvet har gjorts. Förvärvet har gjorts vid den tidpunkt när varan har tagits emot eller när den skulle ha tagits i eget bruk. Om man ger köparen en slutlig faktura under leveransmånaden ska det gemenskapsinterna förvärvet hänföras till leveransmånaden.

 

Mika Jokinen

ledande skattesakkunnig

 

Samu Honkanen

överinspektör