Avdragsrätt för inköp som skett av säljare som inte är införd i registret över momsskyldiga

Har getts
6.10.2000
Diarienummer
2694/40/2000
Giltighet
Tills vidare
Bemyndigande
L om skatteförvaltningen (1557/95) 2 § 2 mom.

Gränserna i euro för verksamhet i liten skala och skattelättnad i den nedre gränsen för skattskyldighet som tillämpas i mervärdesbeskattningen höjs den 1 januari 2016. I denna anvisning finns de gamla gränserna i euro. Den nedre gränsen för skattskyldighet höjs till 10 000 euro och den övre gränsen för skattelättnad vid den nedre gränsen för skattskyldighet höjs till 30 000 euro. Ytterligare information i anvisningen Lättnad vid den nedre gränsen för moms.

Ny rättspraxis

En momsskyldig köpare får för sin skattepliktiga rörelse dra av momsen som ingår i  en vara eller tjänst som han köpt av en annan momsskyldig (MomsL 102 §).

En förutsättning för köparens avdragsrätt är att säljaren är momsskyldig, han är m.a.o. enligt lagens materiella bestämmelser skyldig att betala skatt på försäljningen. En förutsättning för avdragsrätten är därutöver att säljaren ger köparen en verifikation av vilken framgår den skatt som ingår i inköpet (MomsL 102a §).

Högsta förvaltningsdomstolen har den 31.12.1999 gett utslagen l. 4351 och 4352 om avdragsrätt i fråga om inköp från säljare som inte införts i registret över momsskyldiga.

I utslagen var det fråga om att köparen dragit av den moms som antecknats på inköpsfakturorna för varor och tjänster som han anskaffat för sin skattepliktiga rörelse. Momsbeloppet hade antecknats på fakturorna. I ett fall hade dessutom anteckningen ”Moms reg.” antecknats på fakturan. Säljarna var dock inte införda i registret över momsskyldiga då inköpen skedde.

Eftersom säljarna hade varit skyldiga att betala moms på försäljningarna, ansåg HFD att man inte kunde vägra köparen avdragsrätt enbart därför att säljarna inte var införda i registret över momsskyldiga då inköpen skedde. I de fall där det inte ens hade påståtts att köparen varit medveten om säljarens svikliga förfarande och att anteckningarna på inköpsfakturorna varit felaktiga, hade köparen rätt att dra av momsen som antecknats på fakturorna såsom i inköpet inkluderad skatt. I ovannämnda fall hade momsbeloppet men inte ”Moms reg.” antecknats på fakturorna.

HFD tog även ställning till ett fall där köparen var medveten om säljarens svikliga förfarande eller där han åtminstone borde ha misstänkt att säljarens förfarande var svikligt. I detta fall ansåg HFD att köparen inte hade någon avdragsrätt för inköpen. I detta fall hade både momsbeloppet och ”Moms reg.” antecknats på fakturan.

Anteckningar på verifikation och god tro

Stadgandena om avdragsrätt och tolkningen av dem utgår ifrån att uppgifterna om säljaren och de uppgifter som denne gett på verifikationen motsvarar fakta.

Köparen har inte avdragsrätt enbart därför att han av säljaren fått en faktura eller annan verifikation där momsen som ingår i köpet antecknats. Också då det gäller kravet på verifikation, förutsätter avdragsrätten att säljaren enligt lagens materiella stadganden är skyldig att betala den skatt på försäljningen som antecknats på fakturan eller verifikationen.

Samma stadganden om avdragsrätt kan inte som sådana tillämpas om uppgifterna är felaktiga eller om förfarandet annars är svikligt. Om säljaren och köparen utför arrangemang som inte motsvarar verkligheten, kan man inte anse köparen vara omedveten om säljarens svikliga förfarande.

Köparen kan inte beviljas godtrosskydd då han varit medveten om säljarens svikliga förfarande. Godtrosskydd kan inte heller beviljas då köparen på basis av kontakten mellan säljaren och köparen åtminstone borde ha hyst misstankar om riktigheten i uppgifterna om säljarens momsskyldighet. I ett dylikt fall har köparen inte någon rätt till inköpsavdrag.

Kalenderårets omsättning högst 50 000 mark

Säljaren av varor och tjänster är inte momsskyldig om omsättningen under kalenderåret uppgår till högst 50 000 mark (MomsL 3 §). Säljaren kan dock själv ansöka om att bli momsskyldig trots att hans omsättning inte överstiger 50 000 mark under kalenderåret. Skatteverket kan införa en dylik person som bedriver verksamhet i liten skala i registret tidigast från den tidpunkt då ansökan anländer till skatteverket (MomsL 173 § 2 mom.). Ansökan förutsätter att verksamheten bedrivs som rörelse.

HFD:s utslag gällde inte avgörande i ett dylikt fall. Eftersom en person som bedriver rörelse i liten skala inte som regel är momsskyldig, är det först införandet av personen i fråga i registret över momsskyldiga som skapar momsskyldigheten. Det är därför som köparen inte har avdragsrätt om en person som bedriver rörelse i liten skala inte finns med i registret över momsskyldiga och trots detta gör anteckningar om moms på verifikaten. Köparens goda tro har ingen betydelse i detta fall.

Kalenderårets omsättning överstiger 50 000 mark

En säljare som bedriver rörelsemässig försäljning av varor och tjänster och vars omsättning under kalenderåret överstiger 50 000 mark är enligt lagen momsskyldig. Om en person som bedriver rörelse och som inte är införd i registret över momsskyldiga ger en faktura av vilken framgår den skatt som ska betalas på försäljningen och om köparen är i god tro, har köparen avdragsrätt. Skatteverket inför säljaren i registret retroaktivt från den tidpunkt då rörelsen inletts.

Överlåtelse av nyttjanderätt till fastighet

Överlåtelse av nyttjanderätt till en fastighet omfattas inte av momsbeskattningen (MomsL 27 §). Med avvikelse från detta stadgande kan överlåtaren av nyttjanderätt till en fastighet under förutsättningarna som uppräknas i lagen särskilt ansöka om att bli momsskyldig för denna verksamhet (MomsL 30 §).

Allmännyttiga samfund

Ett allmännyttigt samfund är momsskyldigt endast om den inkomst som det har erhållit från sin rörelsemässiga verksamhet utgör skattepliktig näringsinkomst enligt inkomstskattelagen. I 23 § inkomstskattelagen finns en förteckning över de inkomster som aldrig utgör ett allmännyttigt samfunds näringsinkomst. På grund av denna reglering kan ett samfund bedriva t.o.m. omfattande verksamhet utan att vara momsskyldigt. Fastän inkomsten inte anses som näringsinkomst, kan samfundet dock frivilligt ansöka om att bli momsskyldigt för rörelsemässig verksamhet (MomsL 173 § 2 mom.).

Ett allmännyttigt samfund är momsskyldigt för annat än näringsverksamhet endast då samfundet är infört i registret över momsskyldiga.

På grund av det ovan anförda är allmännyttiga samfund ganska sällan momsskyldiga. När en köpare får en momsbelagd faktura av ett allmännyttigt samfund, borde köparen alltid kontrollera om samfundet är momsskyldigt eller inte. Om ett samfund som inte är infört  i registret över momsskyldiga felaktigt antecknar moms på fakturan, har köparen inte rätt till inköpsavdrag.

Registret över momsskyldiga

En säljare av tjänster och varor som enligt de materiella stadgandena i mervärdesskattelagen är skyldig att betala skatt på försäljningen skall innan han inleder den skattepliktiga verksamheten göra en anmälan om detta till skatteverket.

Om säljaren underlåter att ge begynnelseanmälan eller ger felaktiga uppgifter om sin skattskyldighet, registerar skatteverket en sådan skattskyldig då verket fått kännedom om försummelsen eller de faktiska omständigheterna. Dessutom övervakar skatteverket att den skattskyldige uppfyller också de övriga skyldigheterna som åligger honom till följd av momsskyldigheten.

En momsskyldig säljare är skyldig att i de handlingar som gäller affärstransaktioner mellan skattskyldiga göra anteckningen ”Moms reg.” som anger skattskyldigheten (MomsF 4 §).

Momsskyldigheten är en offentlig uppgift. Uppgiften om huruvida en person eller ett företag är införd i registret kan kontrolleras per telefon hos skatteverket.