EG:s förordning 1777/2005 förenhetligar tolkningen av mervärdesskattedirektivet

Har getts
8.5.2007
Diarienummer
684/40/2007
Giltighet
Tills vidare
Bemyndigande
2 § 2 mom. i L om skatteförvaltningen (1557/95)

Bakgrund till och innehållet i förordningen

Rådet har 17.10.2005 utfärdat förordning 1777/2005. Bestämmelserna i förordningen utgörs av tolkningsrekommendationerna till artiklarna 4, 6, 9, 11, 13, 15, 18, 26b, 28a och 28b i sjätte mervärdesskattedirektivet (77/388/EEG) och till bilaga L (elektroniska tjänster) till detta.

Sjätte mervärdesskattedirektivet har ändrats flera gånger. Direktivet har därför omarbetats för att göra det tydligare och mera rationellt. Det nya mervärdesskattedirektivet 2006/112/EG (nedan mervärdesskattedirektivet) som ersätter både första och sjätte mervärdesskattedirektivet antogs 28.11.2006 och det trädde i kraft 1.1.2007. För att säkerställa ett tydligt och fungerande framställningssätt i bestämmelserna har mervärdesskattedirektivets struktur och ordalydelse omarbetats men i regel ändrar omarbetningen inte innehållet i de tidigare bestämmelserna. Mervärdesskattedirektivet ändrar inte heller innehållet i förordningen.

Enligt artikel 398 i mervärdesskattedirektivet (2006/112/EG) (artikel 29 i sjätte direktivet) kan mervärdesskattekommittén ge tolkningsrekommendationer. I förordning 1777/2005 som antogs av rådet 17.10.2005 har man medtagit tolkningsrekommendationer som kommittén under åren 1977 – 2003 enhälligt godkänt. Tolkningsrekommendationerna som tagits med i förordningen utgörs av svar på frågor som ställts av medlemsstaterna eller kommissionen. Syftet med rekommendationerna är en enhetligare tillämpning av mervärdesskattesystemet på de framförda specialsituationerna. De är därför inte bindande i fråga om andra fall.

Förordningens bestämmelser är bindande i alla medlemsstater och tillämpningen av den förutsätter inte några nationella lagstiftningsåtgärder.

Förordningen har publicerats 29.10.2005 i Europeiska unionens officiella tidning.

I denna anvisning presenteras förordningens bestämmelser enligt ordningen i den nationella mervärdesskattelagen. Efter förordningens bestämmelse anges vilken artikel i mervärdesskattedirektivet motsvarar den artikel i sjätte direktivet som nämns i bestämmelsen.

Skattskyldighet

MomsL 2 §

Artikel 2
En europeisk ekonomisk intressegruppering (EEIG), vilken levererar varor eller tillhandahåller tjänster mot vederlag till medlemmar i grupperingen eller till tredje parter, skall vara en skattskyldig person i den mening som avses i artikel 4.1 i direktivet.

Artikel 9.1 i mervärdesskattedirektivet.

EEIG är en samfundsform som utvecklats i och med den europeiska integrationen. Bestämmelserna om intressegrupperingar finns i rådets förordning (EEG) nr 2137/85. En europeisk ekonomisk intressegruppering är en sammanslutning som minst två företag eller fysiska personer vilka utövar ekonomisk verksamhet med säte i olika medlemsstater bildar i samarbetssyfte för att underlätta eller utveckla medlemmarnas ekonomiska verksamhet och förbättra resultatet av denna verksamhet. Syftet med intressegrupperingen är att underlätta eller utveckla medlemmarnas ekonomiska verksamhet och att på detta sätt förbättra eller öka resultatet av denna verksamhet. En gruppering får inte ha som syfte att skapa vinst för egen del.

En europeisk ekonomisk intressegruppering är alltså normalt momsskyldig.

Skattepliktig försäljning

MomsL 17 §

Optioner

Artikel 3.1
Försäljning av en option, i de fall en sådan försäljning omfattas av artikel 13 B d.5 i direktivet, skall vara ett tillhandahållande av tjänster i den mening som avses i artikel 6.1 i direktivet. Ett sådant tillhandahållande av tjänster skall betraktas som skilt från de underliggande transaktioner som tjänsterna hänför sig till.

Artikel 135.1 f, artiklarna 24 och 25 i mervärdesskattedirektivet.

Enligt förordningen skall sådan överlåtelse av optioner som utgör skattefri finansiell tjänst behandlas som ett tillhandahållande av tjänster skilt från de underliggande transaktioner som optionen hänför sig till. Om optionens underliggande egendom är t.ex. värdepapper, utgör överlåtelsen av optionen mot vederlag, dvs. mot premie, ett tillhandahållande av tjänster skilt från försäljningen av den underliggande egendomen i framtiden, dvs. skilt från värdepappersaffären.

Montering av maskin

Artikel 3.2
Om en skattskyldig person endast monterar olika maskindelar som alla har tillhandahållits honom av hans kund, skall denna transaktion vara ett tillhandahållande av tjänster i den mening som avses i artikel 6.1 i direktivet.

Artiklarna 24 och 25 i mervärdesskattedirektivet.

Montering av en maskin eller en anordning av de maskindelar som levererats av kunden utgör försäljning av tjänster.

Undantag från skattepliktigheten för försäljning

Utbildning

MomsL 39 och 40 §

Artikel 14
Tjänster i form av yrkesutbildning och fortbildning som tillhandahålls i enlighet med artikel 13 A.1 i i direktivet skall inbegripa utbildning med direkt anknytning till ett näringsfång eller yrke och sådan utbildning som syftar till förvärv eller uppdatering av kunskaper för yrkesändamål. Yrkesutbildningens eller fortbildningens längd skall sakna betydelse i detta sammanhang.

Artikel 132.1 i i mervärdesskattedirektivet.

Enligt artikel 132.1 punkt i i mervärdesskattedirektivet (artikel 13 A punkt 1 punkt i i sjätte direktivet) skall medlemsstaterna från skatteplikt undanta undervisning och fostran av barn och ungdomar, skolundervisning, universitetsutbildning, yrkesutbildning och fortbildning samt tillhandahållande av tjänster och leverans av varor med nära anknytning därtill, som utförs av offentligrättsliga organ med detta syfte eller av andra organ som av medlemsstaten i fråga är erkända som organ med liknande syften.

Yrkesutbildning eller fortbildning avser, oavsett utbildningens längd, utbildning med direkt anknytning till ett näringsfång eller yrke samt utbildning som syftar till förvärv eller uppdatering av kunskaper för yrkesändamål.

Enligt MomsL 39 och 40 § är sådan utbildning momsfri som ordnas med stöd av lag eller som med stöd av lag understöds med statens medel. Utbildning som grundar sig på lagstiftning är alltså momsfri generellt. I regeringens proposition med förslag till mervärdesskattelag (88/1993) konstateras bl.a. att utbildning vid högskolornas fortbildningscentraler är skattefri.

Definition av investeringsguld

MomsL 43 b §

Artikel 19.1
I artikel 26b A första stycket i i direktiv 77/388/EEG skall uttrycket ”en av guldmarknaderna godtagen vikt” åtminstone omfatta de omsatta enheter och vikter som anges i bilaga II till denna förordning.

Punkt 2
Vid upprättandet av den förteckning som avses i artikel 26b A tredje stycket i direktiv 77/388/EEG skall uttrycken ”pris” och ”öppna marknadsvärdet” i första stycket led ii i fjärde strecksatsen avse priset respektive det öppna marknadsvärdet den 1 april varje år. Om den 1 april inte infaller på en dag då dessa värden fastställs, skall värdena den dag då de nästa gång fastställs användas.

Artiklarna 344 och 345 i mervärdesskattedirektivet.

I bestämmelsen uppräknas de vanligaste handelsvikterna på guldmarknaden.

Enhet Omsatta vikter
Kg 12,5 och 1 
Gram  500, 250, 100, 50, 20, 10, 5, 2,5 och 2
Uns (1 uns= 31,1035 gram)  100, 10, 5, 1, ½ och ¼
Tael (1 tael = 1,193 uns) 10, 5 och 1
Tola (10 tolaa = 3,75 uns) 10

Kommissionen offentliggör före den 1 december varje år i C-serien av Europeiska gemenskapernas officiella tidning en förteckning över mynt som uppfyller kriterierna för investeringsguldmynt . De mynt som finns i den offentliggjorda förteckningen anses uppfylla kriterierna för guldmynt som klassas som investeringsguld under hela det år för vilket förteckningen offentliggjordes. Förteckningen är dock inte uttömmande.

I förordningen fastställs att då förteckningen över investeringsguldmynt utarbetas, används som värdet av guld priset och det öppna marknadsvärdet den 1 april. Om detta datum infaller på helgdag eller lördag, används följande vardag.

Betalningsmedel

MomsL 59 § 1 punkten

Artikel 15
Det undantag från skatteplikt som avses i artikel 13 B d.4 i direktivet skall inte vara tillämpligt på platinum nobles.

Artikel 135.1 e i mervärdesskattedirektivet.

Enligt förordningen är inte platinum nobles skattefria sedlar eller mynt.

Platinum nobles är mynt av ädelmetall som getts ut av Isle of Man och vars platinahalt (renhet) är 99,9 %. En serie nobles omfattar platinamynt från 1/20 noble till 10 noble. Trots att dessa mynt utgör gångbart betalningsmedel på Isle of Man, har de i allmänhet betraktats som samlarmynt.

Försäljning och gemenskapsinterna förvärv i Finland

MomsL 63 a §

Överskridning av gränsvärde för distansförsäljning

Artikel 22
Om under ett kalenderår det tröskelvärde som tillämpas av en medlemsstat enligt artikel 28b B.2 i direktiv 77/388/EEG överskrids, skall artikel 28b B.2 i det direktivet inte medföra ändring av platsen för leveranser av andra varor än punktskattepliktiga varor, när det gäller de leveranser under samma kalenderår som gjordes innan det tröskelvärde som medlemsstaten tillämpar under innevarande kalenderår överskreds, förutsatt att leverantören

a) inte utnyttjat valmöjligheten i artikel 28b B.3 i det direktivet, och
b) inte överskridit tröskelvärdet under det föregående kalenderåret.

Artikel 28b B i direktiv 77/388/EEG skall däremot medföra ändring av platsen för följande leveranser till den medlemsstat dit försändelsen eller transporten anländer:

a) Den leverans genom vilken det tröskelvärde som medlemsstaten tillämpar under innevarande kalenderår överskrids under det kalenderåret.

b) Alla efterföljande leveranser i den medlemsstaten under samma kalenderår.

c) Leveranser i den medlemsstaten under kalenderåret efter det kalenderår under vilket den händelse som avses i a inträffade.

Artikel 34 i mervärdesskattedirektivet.

Med distansförsäljning avses sådan varuförsäljning där säljaren eller någon annan på uppdrag av säljaren sköter om transporten av varan till en privatperson eller annan köpare i egenskap av konsument i en annan EU-medlemsstat, t.ex. postorderförsäljning.

Varje medlemsstat måste införa ett tröskelvärde för distansförsäljningen. Om detta värde överskrids, skall distansförsäljaren registrera sig som momsskyldig i den stat dit varan transporterats. Tröskelvärdet, exklusive moms, kan under ett kalenderår vara antingen 35 000 eller 100 000 euro eller motsvarande värde i nationell valuta. En näringsidkare som bedriver distansförsäljning har möjlighet att till myndigheterna i den stat där transporten inleds inlämna en ansökan om att distansförsäljningen skall beskattas i den stat där transporten avslutas i stället för den stat där transporten inleds även om tröskelvärdet inte överskrids.

I förordningen fastställs att i en situation där tröskelvärdet överskrids under kalenderåret, måste säljaren registrera sig och betala moms i den stat där transporten avslutas fr.o.m. den leverans som medför överskridningen av tröskelvärdet. Denna försäljning och försäljningarna därefter under det år då värdet överskrids och under det följande kalenderåret beskattas alltså i den stat där transporten avslutas.

Gemenskapsinterna förvärv

MomsL 63 e §

Artikel 21
Den medlemsstat dit en försändelse eller transport av varor anländer och där ett gemenskapsinternt förvärv av varor enligt artikel 28a i direktiv 77/388/EEG äger rum skall utöva sin beskattningsrätt oavsett vilken mervärdesskattebehandling som tillämpats på transaktionen i den medlemsstat varifrån varorna skickats eller transporterats.

En eventuell begäran från leverantören av varorna om justering av den skatt som denne fakturerat och redovisat till den medlemsstat varifrån varorna skickats eller transporterats skall behandlas av denna stat i enlighet med dess egna regler.

Artikel 40 i mervärdesskattedirektivet.

Gemenskapsinterna försäljningar och gemenskapsinterna förvärv motsvarar vanligtvis varandra. Det förekommer dock i praktiken situationer där medlemsstaterna bedömer försäljningen och förvärvet på olika sätt.

I förordningen fastställs att den medlemsstat dit transport av varor anländer bedömer om det är fråga om gemenskapsinternt förvärv av varor, oavsett vilken momsbehandling som tillämpas på försäljningen i den stat varifrån varorna skickas. Den stat där transporten avslutas avgör alltså självständigt om det är fråga om ett gemenskapsinternt förvärv eller inte.

I en situation där säljaren ursprungligen har behandlat försäljningen som skattepliktig men där den andra medlemsstaten behandlar transaktionen som gemenskapsinternt förvärv, kan säljaren begära rättelse i sin egen momsbeskattning. Säljarens medlemsstat behandlar rättelsebegäran enligt sina egna nationella regler (t.ex. fristen för sökande av rättelse).

Allmänt stadgande om försäljning av tjänster

MomsL 64 §

Begravningstjänster

Artikel 4
Tillhandahållande av tjänster inom ramen för ombesörjandet av en begravning, när begravningen utgör en enda tjänst, skall omfattas av artikel 9.1 i direktivet.

Artikel 43 i mervärdesskattedirektivet.

Om tillhandahållandet av tjänster inom ramen för ombesörjandet av en begravning, när begravningen utgör en enda tjänst, skall den nationella bestämmelse som motsvarar artikel 43 i mervärdesskattedirektivet (artikel 9.1 i sjätte direktivet) enligt förordningen tillämpas på försäljningen. Bestämmelsen om försäljningsland för de tjänster som anknyter till en begravning som anses utgöra en enda tjänst är MomsL 64 §. Om tjänsterna är skilda, skall den bestämmelse om försäljningsland som gäller den ifrågavarande tjänsten tillämpas på tjänsten.

Vissa andra tjänster

MomsL 67 § och 67 b §

Montering av maskin

Artikel 5
Med undantag av de fall då de varor som monteras blir del i fast egendom, skall platsen för tillhandahållande av de tjänster som avses i artikel 3.2 i denna förordning fastställas i enlighet med artikel 9.2 c eller artikel 28b F i direktiv 77/388/EEG.

Artikel 52.c och artikel 55 i mervärdesskattedirektivet.

Då den skattskyldige endast monterar en anordning av maskindelar som alla levererats av kunden, utgörs tjänstens försäljningsland av det land där tjänsten utförs eller om köparen vid köpet använder ett momsnummer som utfärdats i någon medlemsstat och om varan efter arbetsprestationen transporterats ut ur det land där arbetsprestationen utförs, beskattas tjänsten i det land där momsnumret har getts. 

Bestämmelsen gäller inte situationer där anordningen blir en del av fast egendom.

Immateriella tjänster

MomsL 68 §

Översättningstjänster

Artikel 6
Tillhandahållande av tjänster i form av textöversättning skall omfattas av artikel 9.2 e i direktivet.

Artikel 56.1 g i mervärdesskattedirektivet.

Tjänst i form av textöversättning beskattas enligt den bestämmelse om försäljningsland som gäller immateriella tjänster (MomsL 68 §).

Tv-sändningsrättigheter för fotbollsmatcher

Artikel 7
Om ett organ etablerat i ett tredjeland tilldelar skattskyldiga personer etablerade i gemenskapen rättigheterna till tv-sändningar av fotbollsmatcher, skall en sådan transaktion omfattas av artikel 9.2 e första strecksatsen i direktivet.

Artikel 56.1 i mervärdesskattedirektivet.

Överlåtelse av tv-sändningsrättigheter för fotbollsmatcher utgör immateriella tjänster (MomsL 68 §). Tv-sändningsrättigheterna för fotbollsmatcher hör till samma grupp som upphovsrätt, patent, licens, varumärke och andra sådana rättigheter.

Ansökan om återbäring till utlänning

Artikel 8
Tillhandahållande av tjänster i form av ansökan om eller mottagande av återbetalning av mervärdesskatt i enlighet med åttonde mervärdesskattedirektivet skall omfattas av artikel 9.2 e tredje strecksatsen i direktivet.

Artikel 56.1 i mervärdesskattedirektivet.

En tjänst där säljaren tar hand om ansökan om återbäring till utlänning utgör immateriella tjänster (MomsL 68 §). Tjänsten hör till samma grupp som automatisk databehandling och överlåtelse av data.

Transportmateriel

Artikel 10
Släpvagnar och påhängsvagnar samt järnvägsvagnar skall vid tillämpning av artikel 9.2 e åttonde strecksatsen i direktivet anses utgöra transportmedel.

Artikel 56.1 g i mervärdesskattedirektivet.

Artikel 56.1 g i mervärdesskattedirektivet (9.2 e åttonde strecksatsen i sjätte direktivet) gäller uthyrning av materiell lös egendom, dock inte transportmedel.

Transportmedel är bl.a. olika slags bilar, som t.ex. person-, paket- och lastbilar och bussar samt fartyg och luftfartyg. 

Då MomsL 68 § 8 punkt tillämpas avses med transportmedel även släpvagnar, påhängsvagnar och järnvägsvagnar.

Förmedlingstjänster

Artikel 9
De tillhandahållanden av tjänster av handelsagenter som avses i artikel 9.2 e sjunde strecksatsen i direktivet skall omfatta både tillhandahållanden av tjänster av handelsagenter som agerar i kundens namn och för hans räkning och tillhandahållanden av tjänster av handelsagenter som agerar i leverantörens namn och för hans räkning.

Artikel 56.1 l i mervärdesdirektivet.

På försäljningen av förmedlingstjänster som gäller immateriella tjänster tillämpas den bestämmelse om försäljningsland som gäller immateriella tjänster. Bestämmelsen tillämpas oavsett om det är köparen eller säljaren som är huvudman.

Elektroniska tjänster

MomsL 68 a §

Artikel 11
1. Tjänster som tillhandahålls på elektronisk väg enligt artikel 9.2 e tolfte strecksatsen och bilaga L i direktiv 77/388/EEG skall inbegripa tjänster som tillhandahålls via Internet eller ett elektroniskt nät och som till sin natur är sådana att tillhandahållandet huvudsakligen är automatiserat, kräver ett minimalt mått av mänsklig inblandning och inte kan utföras i avsaknad av informationsteknik.

2. I synnerhet följande tjänster skall omfattas av punkt 1 när de tillhandahålls via Internet eller ett elektroniskt nät:

a) Tillhandahållande av digitaliserade produkter i allmänhet, t.ex. programvara och ändringar och uppdateringar av programvara.

b) Tjänster som tillhandahåller eller stöder en kommersiell eller personlig närvaro på ett elektroniskt nät t.ex. en webbplats eller en webbsida.

c) Tjänster som genereras automatiskt från en dator via Internet eller ett elektroniskt nät, när en mottagare matar in vissa specifika uppgifter.

d) Tilldelning mot vederlag av rättigheter att utbjuda varor eller tjänster till försäljning på en webbplats på Internet, vilken fungerar som en marknadsplats online, där de potentiella köparna lägger bud via ett automatiserat förfarande och där parterna får meddelande om försäljningen genom automatiskt genererad e-post från en dator.

e) Servicepaket för Internet (ISP) i vilka telekommunikationsdelen endast är en understödjande och underordnad del (dvs. paket som omfattar mer än bara Internetanslutning och innehåller andra inslag, såsom sidor med ett innehåll som tillhandahåller nyheter, meteorologisk information eller turistinformation, spelplatser, härbärgering av webbplatser, tillträde till diskussioner on line osv.).

f) De tjänster som förtecknas i bilaga I.

Artikel 12
I synnerhet följande skall inte omfattas av artikel 9.2 e tolfte strecksatsen i direktiv 77/388/EEG:

1. Radio- och televisionssändningar enligt artikel 9.2 e elfte strecksatsen i direktiv 77/388/EEG.

2. Telekommunikationstjänster enligt artikel 9.2 e tionde strecksatsen i direktiv 77/388/EEG.

3. Tillhandahållande av följande:

a) Varor för vilka beställningen och orderhanteringen sker på elektronisk väg.
b) Cd-rom, disketter och liknande fysiska medier.
c) Trycksaker såsom böcker, nyhetsbrev, tidningar eller tidskrifter.
d) Cd-skivor och ljudkassetter.
e) Videokassetter och dvd-skivor.
f) Spel på cd-rom.
g) Tjänster av fackmän, t.ex. jurister och ekonomiska konsulter, som ger kunderna råd via e-post.
h) Undervisning, när kursens innehåll förmedlas av en utbildare över Internet eller ett annat elektroniskt nät (dvs. via fjärrförbindelse).
i) Fysisk reparation offline av datorutrustning.
j) Datalagringstjänster offline.
k) Reklam, t.ex. i tidningar, på affischer och i tv.
l) Användarstöd per telefon.
m) Undervisning som enbart tillhandahålls via korrespondens, t.ex. brevkurser.
n) Konventionella auktioner som kräver direkt medverkan av människor, oavsett hur buden läggs.
o) Telefoni med en videobildkomponent, även kallad bildtelefoni.
p) Tillgång till Internet och World Wide Web.
q) Telefoni som tillhandahålls via Internet.

Artikel 56 i mervärdesskattedirektivet.

Begreppet elektroniska tjänster preciseras i förordningen och i dess bilaga I (finns som bilaga till denna anvisning). 

Förteckningen över elektroniska tjänster är endast en exempelförteckning.

Skattefrihet vid internationell handel

MomsL 70 §

Artikel 16
Transportmedel för privat bruk enligt artikel 15.2 första stycket i direktiv 77/388/EEG skall inbegripa transportmedel som används för icke-kommersiella syften av andra personer än fysiska personer, såsom offentligrättsliga organ i den mening som avses i artikel 4.5 i det direktivet samt sammanslutningar.

Artikel 146.1 b och artikel 13.1 i mervärdesskattedirektivet.

I 146.1 b i mervärdesskattedirektivet (artikel 15 i sjätte direktivet) föreskrivs om befrielse från skatteplikt för export ut ur gemenskapen och för därmed jämförbara transaktioner samt för internationella transporter. Förordningen preciserar att varor som är avsedda för utrustning, bunkring eller proviantering av fritidsbåtar och privatflygplan som används av allmännyttiga eller offentligrättsliga samfund för annat än näringsverksamhet inte heller kan säljas utan skatt om köparen själv transporterar varan ut ur gemenskapen.

Turistförsäljning

MomsL 70 b §

Artikel 17
När det skall fastställas huruvida det tröskelvärde som fastställts av en medlemsstat i enlighet med artikel 15.2 andra stycket tredje strecksatsen i direktivet har överskridits, skall beräkningen göras på grundval av fakturabeloppet. Det sammanlagda värdet av flera varor får bara användas om alla varorna omfattas av en och samma faktura som utfärdas av en och samma skattskyldiga person, som levererar varorna till en och samma kund.

Artikel 147.1 första stycket c i mervärdesskattedirektivet.

Bestämmelsen förenhetligar beräkningsreglerna i medlemsstaterna för skattefri turistförsäljning.

Enligt MomsL 70 b § förutsätter skattefri turistförsäljning att det pris som uppbärs för varorna hos passageraren är minst 40 euro.

Skattegrund

MomsL 73 §

Artikel 13
Om en leverantör av varor eller tjänster, som villkor för att godta betalning med kredit- eller betalkort, kräver att kunden skall betala ett belopp till honom själv eller till ett annat företag och det totala pris som skall betalas av kunden inte påverkas av hur betalningen görs, skall detta belopp också ingå i beskattningsunderlaget för leveransen av varorna eller tillhandahållandet av tjänsterna i enlighet med artikel 11 i direktivet.

Artikel 73 i mervärdesskattedirektivet.

Även i det fallet att säljaren hos kunden tar ut en avgift åt sig själv eller åt ett annat företag för användningen av kredit- eller betalkort, är grunden för skatt på nyttigheten det totalbelopp som kunden skall betala.

Skatt som far dras av

MomsL 102 §

Elektroniska importdokument

Artikel 18
Om den importerande medlemsstaten har infört ett elektroniskt system för fullgörande av tullformaliteterna, skall begreppet ”införselhandling” i artikel 18.1 b i direktiv 77/388/EEG omfatta elektroniska versioner av sådana handlingar, förutsatt att systemet gör det möjligt att kontrollera hur avdragsrätten utövats.

Artikel 178.e i mervärdesskattedirektivet.

Även elektroniska importdokument godkänns som bevis på import.

En särskild ordning för elektroniska tjänster

MomsL 12a kap.

Artikel 20
1. Om under loppet av ett kalenderkvartal en icke-etablerad skattskyldig person som utnyttjar den särskilda ordningen i artikel 26c B i direktiv 77/388/EEG uppfyller åtminstone ett av kriterierna för strykning i artikel 26c B.4, skall registreringsmedlemsstaten utesluta denna icke-etablerade skattskyldiga person från den särskilda ordningen. I sådana fall får den ickeetablerade skattskyldiga personen därefter, när som helst under samma kvartal, uteslutas från den särskilda ordningen.

För tillhandahållanden av elektroniska tjänster som gjorts före strykningen men under det kalenderkvartal under vilket strykningen inträffar skall den icke-etablerade skattskyldiga personen inge en mervärdesskattedeklaration för hela kvartalet i enlighet med artikel 26c B.5 i direktiv 77/388/EEG. Kravet på ingivande av denna mervärdesskattedeklaration skall inte påverka det eventuella kravet på att registreras enligt de normala reglerna i en medlemsstat.

2. Den registreringsmedlemsstat som har mottagit ett belopp som är högre än det som följer av den mervärdesskattedeklaration som ingetts i enlighet med artikel 26c B.5 i direktiv 77/388/EEG, skall återbetala det överskjutande beloppet direkt till den berörda skattskyldiga personen.

Om en registreringsmedlemsstat har mottagit ett belopp som motsvarar en mervärdesskattedeklaration som senare visar sig vara inkorrekt och den medlemsstaten redan har fördelat detta belopp bland konsumtionsmedlemsstaterna, skall dessa återbetala det överskjutande mottagna beloppet direkt till den ickeetablerade skattskyldiga personen och underrätta registreringsmedlemsstaten om den justering som gjorts.

3. Varje rapporteringsperiod (kvartal) enligt artikel 26c B.5 i direktiv 77/388/EEG skall vara en oberoende rapporteringsperiod.

När en mervärdesskattedeklaration enligt artikel 26c B.5 i direktiv 77/388/EEG väl har ingetts, får uppgifterna i den ändras endast genom ändring av den deklarationen, inte genom justeringar i en senare mervärdesskattedeklaration.

Mervärdesskattebelopp som betalas enligt artikel 26c B.7 i direktiv 77/388/EEG skall vara hänförliga till en bestämd mervärdesskattedeklaration. Eventuella senare ändringar av de belopp som betalats får endast företas med hänvisning till den deklarationen och får inte tas upp i en annan deklaration eller justeras i en senare deklaration.

4. Belopp i mervärdesskattedeklarationer som upprättas inom ramen för den särskilda ordningen i artikel 26c B i direktiv 77/388/EEG skall inte avrundas uppåt eller nedåt till närmaste heltal i den berörda valutan. Det exakta mervärdesskattebeloppet skall redovisas och betalas.

Artiklarna 359-369 i mervärdesskattedirektivet.

Näringsidkare som inte är etablerad i gemenskapen och som tillhandahåller elektroniska tjänster till konsumenter i EU och som utnyttjar den särskilda ordningen för elektroniska tjänster avregistreras från identifieringsregistret om:

1) han meddelar att inte längre tillhandahåller elektroniska tjänster inom EU-området;

2) det på annat sätt kan antas att den skattepliktiga verksamheten upphört;

3) den skattskyldige inte längre uppfyller kraven för att få använda den särskilda ordningen; eller

4) den skattskyldige ständigt bryter mot reglerna i den särskilda ordningen.

I förordningen fastställs tillvägagångssätten som gäller avregistreringen från den särskilda ordningen, återbäringen av överbetalningar, behandlingen av inkorrekta betalningar samt deklareringen, redovisningen och betalningen av skatt.

Den som avregistrerats från den särskilda ordningen skall lämna in en momsdeklaration även för det kvartal under vilket han avregistrerades från den särskilda ordningen. 

Om en säljare som utnyttjar den särskilda ordningen har betalat skatten till ett större belopp än den på basis av momsdeklarationen borde ha betalats, återbär registreringsmedlemsstaten det överskjutande beloppet till säljaren på ansökan eller utifrån annan utredning.

Det exakta momsbeloppet skall anges i momsdeklarationen och beloppet som skall betalas får inte heller avrundas till den närmaste hela myntenheten.

I en situation där säljaren har deklarerat och betalat skatten till ett för stort belopp och registreringsmedlemsstaten redan förmedlat skatten till konsumtionsmedlemsstaterna till det inkorrekt deklarerade beloppet, skall dessa konsumtionsmedlemsstater återbära det mottagna överskjutande beloppet till säljaren och underrätta registreringsmedlemsstaten om den justering som gjorts.

Ikraftträdande

Med undantag av artikel 13 trädde förordningens bestämmelser i kraft 1.7.2006. Artikel 13 trädde i kraft 1.1.2006.

Principerna i förordningen har redan tidigare iakttagits i finsk beskattningspraxis.


Biträdande direktör Anneli Kukkonen

Överinspektör Iris Kavonius

Bilaga

Artikel 11 i förordningen
1. Punkt 1 i bilaga L till direktiv 77/388/EEG
a) Webbhotellverksamhet.
b) Automatiserat distansunderhåll online av programvara.
c) Fjärradministration av datasystem.
d) Datalagerhantering online där vissa uppgifter lagras och hämtas på elektronisk väg.
e) Tillhandahållande online av diskutrymme på begäran.

2. Punkt 2 i bilaga L till direktiv 77/388/EEG
a) Tillgång till eller nedladdning av programvara, t.ex. upphandlings-, bokförings- eller antivirusprogram, samt uppdateringar.
b) Programvara som förhindrar att det visas reklam på skärmen, även kallad ”bannerblockerare”.
c) Nedladdningsbara drivrutiner, såsom programvara som förbinder datorer med kringutrustning, t.ex. skrivare.
d) Automatisk installation online av filter på webbplatser.
e) Automatisk installation online av brandväggar.

3. Punkt 3 i bilaga L till direktiv 77/388/EEG
a) Tillgång till och nedladdning av ”skrivbordsteman”.
b) Tillgång till och nedladdning av fotografier, illustrationer eller skärmsläckare.
c) Det digitaliserade innehållet i böcker och andra elektroniska publikationer.
d) Prenumeration på nättidningar och nättidskrifter.
e) Webbloggar och webbplatsstatistik.
f) Nyheter, trafikinformation och väderrapporter online.
g) Information online som genereras automatiskt av en programvara genom att kunden för in vissa uppgifter, t.ex. rättsliga och finansiella uppgifter, inbegripet uppgifter såsom kontinuerligt uppdaterade börsuppgifter.
h) Tillhandahållande av annonsutrymme, t.ex. annonser på en webbsida eller webbplats.
i) Användning av sökverktyg och Internetkataloger.

4. Punkt 4 i bilaga L till direktiv 77/388/EEG
a) Tillgång till eller nedladdning av musik till datorer och mobiltelefoner.
b) Tillgång till eller nedladdning av jinglar, musikutdrag, ringsignaler eller andra ljud.
c) Tillgång till eller nedladdning av filmer.
d) Nedladdning av spel till datorer och mobiltelefoner.
e) Tillgång till automatiserade nätbaserade spel som inte fungerar utan Internet eller liknande elektroniska nätverk och där deltagarna befinner sig på avstånd från varandra.

5. Punkt 5 i bilaga L till direktiv 77/388/EEG
a) Automatiserad undervisning på distans som inte fungerar utan Internet eller ett liknande elektroniskt nät och som tillhandahålls med begränsad, eller utan, mänsklig medverkan, inbegripet virtuella klassrum, utom när Internet eller ett liknande elektroniskt nät används endast som ett verktyg för kommunikation mellan läraren och eleven.
b) Arbetsböcker som eleverna fyller i online och som rättas automatiskt, utan mänsklig medverkan.