Bevakning av skattetagarnas rätt inom skatteförvaltningen

Har getts
9.12.2011
Diarienummer
874/547/2011
Giltighet
9.12.2011 - 22.12.2015
Bemyndigande
2 § 2 mom. i L om skatteförvaltningen
Ersätter anvisningen
953/547/2008, 2.6.2008 874/547/2011

Till skatteförvaltningens uppgifter hör verkställande av beskattningen, skattekontroll, uppbörd, indrivning och redovisning samt bevakning av skattetagarnas rätt. Skatteförvaltningen utför dessa uppgifter jämlikt med beaktande av både den skatteskyldigas och skattetagarens intresse. Skattetagare är staten, kommunerna, församlingarna, Folkpensionsanstalten, skogsvårdsföreningarna och skogscentralerna. Skattetagarnas rättsbevakning sköts av Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt som är en del av Skatteförvaltningen men som har självständig beslutanderätt vid fullgörandet av sin rättsbevakningsuppgift.

I denna anvisning behandlas samarbetet i anslutning till rättsbevakningsuppgiften och förfaringssätten mellan Skatteförvaltningens enheter, skatterättelsenämnderna och Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt. I denna anvisning behandlas inte innehållet i skattetagarnas rättsbevakningsuppgift i detalj. I regeringens proposition RP 148/2007 utreds innehållet i samt de mål som satts för skattetagarnas rättsbevakning.

I Skatteförvaltningens anvisning om förfarandet i anslutning till skattebesvär 15.12.2010 dnr 1207/38/2010 utreds förfarandet i anslutning till behandlingen av skattebesvär mellan Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt, Skatteförvaltningens övriga enheter och domstolarna. I Skatteförvaltningens anvisning om muntlig förhandling 14.4.2011 dnr 1278/38/2010 behandlas Skatteförvaltningens förfaranden samt dess olika enheters och tjänstemäns ställning vid muntlig förhandling hos förvaltningsdomstolarna.

Generaldirektör Mirjami Laitinen

Skatteöverombudsman Sulevi Rauhala

1. Bevakning av skattetagarnas rätt inom Skatteförvaltningen

1.1 Rättsbevakningsuppgifter

Bevakningen av skattetagarnas rätt sköts på tre alternativa sätt:

  1. Rättsbevakning som sköts av Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt,
  2. Rättsbevakning som sköts självständigt av kommunen, församlingen eller Folkpensionsanstalten, och
  3. Rättsbevakning som sköts av skatteombud enligt 27 § i lagen om skatteförvaltningen (L om skatteförvaltningen).

Den primära aktören i bevakningen av skattetagarnas rätt är Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt. Meningen är att sätten i punkt 2 och 3 ska användas endast i undantagsfall. Skattetagarna kan dessutom alltid ta initiativ eller annars kontakta rättsbevakningsenheten i situationer där de anser att det är motiverat att vidta rättsbevakningsåtgärder i beskattningen.

Om rättsbevakningsenheten och dess uppgifter föreskrivs i 2426 § i L om skatteförvaltningen samt i de olika skattelagarna. Rättsbevakningsenhetens uppgift är att bevaka statens, kommuners, församlingars, Folkpensionsanstaltens, skogsvårdsföreningars och skogscentralers rätt vid beskattningen och vid sådant ändringssökande som gäller beskattningen. Rättsbevakningsenheten för talan också i andra sådana ärenden som handlar om att fastställa skatten eller om skattens belopp, och som behandlas utifrån den ordning som föreskrivs i förvaltningslagen (FL, 434/2003) eller förvaltningsprocesslagen (FPL 586/1996). Sådana ärenden är bland annat förvaltningstvistemål gällande beskattning som föreskrivs i 69 § i FPL samt återbrytning av ett lagakraftvunnet beslut och ärenden kring återställande av försutten fatalietid enligt 62 och 63 § i FPL.

Grundbesvär i anslutning till beskattning anförs i praktiken av den skattskyldiga eller den som ansvarar för skatten. Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt har inte rätt att anföra grundbesvär (HFD 1986 L 2596) men den är den andra parten i rättegången i anslutning till besvärsprocessen.

Rättsbevakningsenheten för skattetagarnas talan i beskattningsärenden bland annat genom att söka ändring i skatte- och rättskipningsmyndigheternas beslut och avger bemötanden i besvär som framställts av skatt- och betalningsskyldiga. Rättsbevakningsenheten har självständig beslutanderätt i sin rättsbevakningsuppgift.

1.2 Övriga uppgifter

I Skatteförvaltningens arbetsordning har dessutom fastställts att rättsbevakningsenheten förmedlar förvaltningsdomstolarnas beskattningsbeslut till de enheter som ansvarar för styrfunktionerna inom Skatteförvaltningen.  I sin rättsbevakningsuppgift kan rättsbevakningsenheten med stöd av 10 § i lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter överlämna domstolsbeslut som enheten tagit emot till sådana enheter inom Skatteförvaltningen till vilkas uppgifter besluten hänför sig.

I arbetsordningen har dessutom fastställts att rättsbevakningsenheten lämnar ut uppgifterna för bevakning av skattetagarnas rätt som skattetagarna själv utför. I praktiken gäller detta situationer, där t.ex. En kommun med stöd av 14 a § i lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter begär uppgifter för ändringsprövning som kommunen själv utför. Rättsbevakningsenheten avgör dessa begäran om utlämnande av uppgifter.

2. Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt och dess organisation

2.1 Rättsbevakningsenhetens organisation

Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt består av en skatteöverombudsman, en avdelningschef, ledande skatteombud och skatteombud. Inom rättsbevakningsenheten finns tre verksamhetsgrupper: gruppen för person- och företagsbeskattning, samfundsskattegruppen och mervärdesskattegruppen. Dessutom indelas grupperna i mindre specialgrupper utgående från skatteslag. Det ledande skatteombudet ansvarar för sakkunnigledningen av sin verksamhetsgrupp. Bifogat finns rättsbevakningsenhetens organisationsmodell (1.12.2011).

Rättsbevakningsenhetens personal är lokaliserad till Skatteförvaltningens olika avdelningar. Avsikten är att personalen gradvis centraliseras till huvudstadsregionen, Tammerfors och Uleåborg. Verksamhetsområdet för rättsbevakningsenheten är hela landet. Av detta följer att också verksamhetsområdet för alla skatteombud inledningsvis är hela landet.

2.2 Uppdelningen av skatteombudens uppgifter vid bemötande av beskattningsbesvär

Bemötandet av sådana beskattningsbesvär som behandlas i förvaltningsdomstolar utarbetas enligt arbetskön. När en förvaltningsdomstol begär att rättsbevakningsenheten avger ett bemötande på grund av ett besvär från en skattpliktig, avges bemötandet i huvudsak av det skatteombud som är följande i den vederbörande verksamhetsgruppens arbetskö.

Vid givande av bemötande är skatteombudens arbetsfördelning inte bunden till skattebyråernas eller förvaltningsdomstolarnas regionala uppdrags- eller behörighetsfördelning. I praktiken betyder detta att alla skatteombud ger bemötande till alla förvaltningsdomstolar.

2.3 Skatteombudens uppgiftsfördelning när rättsbevakningsenheten söker ändring

För varje person- och företagsskattebyrå samt alla Skattegransknings- och Skatteuppbördsenheters regionala verksamhetsenheter har en eller flera skatteombud utsetts enligt skatteslag som fungerar som kontaktpersoner. På Apaja Verotus > Veronsaajien oikeudenvalvonta > Yksikön tehtäväkohtaisia yhteystietoja finns en förteckning över dessa skatteombud.

Skatteombudens arbetsdelning vid rättsyrkanden och besvär följer denna indelning av verksamhetsenheter om annat inte fastställs i arbetsdelningen. Dessutom fungerar skatteombudet som kontaktperson för den vederbörande verksamhetsenheten vid förslag till ändringssökande i anslutning till beskattningsbeslut (se punkter 3.3.1, 4.2.4 och 4.3 nedan). Dessa skatteombud fungerar även som kontaktpersoner i sakkunnigsamarbetet med ifrågavarande verksamhetsenhet.

2.5 Rättsbevakningsenhetens samarbetsgrupp

Som stöd för rättsbevakningen i rättsbevakningsenheten finns en samarbetsgrupp som behandlar utvecklingstrender och verksamhetslinjer för skattetagarnas rättsbevakning samt samarbetet mellan de olika skattetagarna och rättsbevakningsenheten i rättsbevakningsarbetet. Samarbetsgruppen består av en ordförande och högst sex övriga medlemmar som förordnas av Finansministeriet och av vilka två ska utses av Finlands Kommunförbund. Mandatperioden för samarbetsgruppen är fyra år. Medlemmarna i samarbetsgruppen representerar olika skattetagare.

3. Hörande av Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt

3.1 Hörande av rättsbevakningsenheten då Skatteförvaltningen sätter upp anvisningar

Rättsbevakningsenheten kan till Skatteförvaltningens andra enheter, i praktiken Skatteförvaltningens rättsenheter samt centralledningens styr- och utvecklingsenheter, avge utlåtanden om anvisningsutkast som hänför sig till materiell och förfaringsmässig beskattning på dessa enheters begäran. Den som utformar anvisningsutkastet ska överväga om ett utlåtande även från rättsbevakningsenheten ska begäras.

I rättsbevakningsenhetens utlåtanden handlar det om förfarandet i anslutning till förberedandet av anvisningarna på samma sätt som när man begär in utlåtanden från intressenter som representerar olika skattebetalare eller beskattningssakkunniga utanför Skatteförvaltningen. Ett utlåtande från rättsbevakningsenheten begärs således i allmänhet samtidigt som från ovan nämnda externa parter. Om anvisningsutkastet gäller rättsbevakningsenheten eller ansluter direkt till dess verksamhet kan utlåtandet begäras redan i ett tidigare skede.

Begäran om utlåtandet levereras till skatteöverombudsmannen eller det vederbörande ledande skatteombudet. I Skatteförvaltningens anvisning gällande givande av anvisningar (1.6.2011 dnr A1/00 00 00/2011) har hörandeförfarandet vid utformningen av Skatteförvaltningens anvisning förklarats mer omgående.

Om rättsbevakningsenheten i sitt utlåtande anser att det detaljerade ställningstagandet som ingår i anvisningen motsvarar enhetens uppfattning i ärendet söker rättsbevakningsenheten inte ändring av förhandsställningstagande som getts eller beskattning som utförts i enlighet med anvisningen. Förfarandet kan avvika om ändringar i lagstiftningen, oenhetlig beskattnings- eller rättspraxis eller andra särskilda skäl ger anledning till det.

Rättsbevakningsenhetens skriftliga utlåtanden om anvisningsutkast gällande beskattning är offentliga såsom föreskrivs om offentlighet av myndigheternas dokument. Om en part utanför Skatteförvaltningen begär en kopia på utlåtandet av rättsbevakningsenheten fattar skatteöverombudsmannen, avdelningschefen eller det ledande skatteombudet beslutet om att överlämna utlåtandet. I verksamhetsberättelsen meddelar Rättsbevakningsenheten varje år de utlåtanden man givit.

3.2 Hörande av Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt vid utarbetandet av Skatteförvaltningens utlåtanden

De olika ministerierna och aktörerna i statens centralförvaltning ber Skatteförvaltningen om utlåtanden t.ex. I anslutning till förberedelse av lagstiftning eller anvisningsutkast. Förberedandet av utlåtanden har i huvudsak koncentrerats till rättsenheten. Rättsenheten kan också begära ett utlåtande från rättsbevakningsenheten i samband med att den begär ett utlåtande från Skatteförvaltningens övriga enheter.

Begäran om utlåtande riktas till skatteöverombudsmannen. Rättsbevakningsenhetens skriftliga utlåtande är offentligt. I verksamhetsberättelsen meddelar Rättsbevakningsenheten varje år de utlåtanden man givit.

3.3 Hörande av Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt innan ärendet avgörs

3.3.1 Hörande enligt 25 § i L om skatteförvaltningen

I 25 § i L om skatteförvaltningen föreskrivs om hörande av rättsbevakningsenheten innan ett ärende avgörs. Enligt bestämmelsen kan en enhet inom Skatteförvaltningen, centralskattenämnden eller en skatterättelsenämnd som behandlar ett ärende som gäller beskattning, förhandsbesked, förhandsavgörande eller rättelseyrkande ge enheten tillfälle att bli hörd innan ärendet avgörs. Bestämmelsen tillämpas på alla skatteslag.

Med hörande innan ett ärende avgörs avses i denna bestämmelse hörande i ett enskilt ärende som är under behandling. Hörandet gör det möjligt för den myndighet som verkställer beskattningen eller beskattningsnämnden att i ett tidigare skede och en mer officiell form ta del av rättsbevakningsenhetens synpunkter, som denne antagligen skulle framföra i ändringssökandeprocessen. Detta möjliggör mångsidigare prövning och förbättrar kvaliteten på beskattningsbeslutet. Efter att den myndighet som verkställer beskattningen eller beskattningsnämnden tagit emot utlåtandet eller bemötandet fattar den ett självständigt beslut i ärendet med beaktande av alla synpunkter som kommit fram.  Hörandet kan också fungera som en impuls till rättsbevakningsenheten i ett ärende av vilket det kanske finns skäl att söka ändring av.

Bestämmelsen definierar också rättsbevakningsenhetens roll som den andra parten i skatteprocessen. Hörande kan verkställas i alla beskattningsskeden från registreringen som skatt- eller betalningsskyldig till de beslut som anses höra till beskattningen och som fattas vid skatteuppbörden eller -indrivningen. Hörandet av rättsbevakningsenheten kan således hänföra sig till beskattningens verkställande, skattekontroll eller annan skattebevakning, ändringsbeskattning, förhandsbesked eller -avgöranden, eller ändringssökande i första instans i rättelseyrkandeförfarandet. Bestämmelser om hörande i besvärsskedet ingår bland annat i 69 § i lagen om beskattningsförfarande (beskfl) och i 34 § i FPL.

25 § i L om skatteförvaltningen är kompletterande till sin karaktär. Bestämmelser om hörande av rättsbevakningsenheten och delgivning av beslut finns t.ex. I 26 d § i beskfl och i 193 b § i mervärdesskattelagen (momsl). I dessa bestämmelser anges att rättsbevakningsenheten hörs och delges beslut så att den ges tillfälle att ta del av beskattningshandlingarna, om inte annat bestäms på något annat ställe i skattelagstiftningen.

Bestämmelsen i 25 § i L om skatteförvaltningen medför rätten att bli hörd men hörande är inte förpliktande. Bestämmelsen möjliggör ett flexibelt förfarande i samband med hörande av skattetagare med beaktande av ärendets karaktär och omfattning. Den vederbörande enheten inom Skatteförvaltningen, centralskattenämnden eller en skatterättelsenämnd prövar om det är nödvändigt att höra enheten. I prövningen beaktas också rättsbevakningens syfte och innehåll enligt L om skatteförvaltningen, t.ex. 24.2 §. Ett ärende som är föremål för hörande ska således vara juridiskt oklart eller medföra betydande skatteintresse. Eftersom det är skattebyråns ledande skatteexpert eller någon annan sakkunnig som ska avgöra oklara ärenden, fattar alltid den tjänsteman som innehar ifrågavarande sakkunniguppdrag beslutet om hörande. Även styrnings- och utvecklingsenheten kan höra rättsbevakningsenheten.

Bestämmelsen lämpar sig i synnerhet för skriftligt hörandeförfarande, men i sak möjliggör den och gäller även vid mer informellt muntligt hörande. Rekommenderat förfarande vid verkställande av hörandet är att t.ex. Den skattebyrå eller en sakkunnig tjänsteman vid en annan verksamhetsenhet som har hand om ärendet kontaktar det skatteombud som är kontaktperson vid verksamhetsenheten (se punkt 2.3 ovan) och de kommer överens om detaljerna kring den eventuella tidpunkten för hörandet av rättsbevakningsenheten och delgivandet av utlåtandet eller bemötandet.

Det lönar sig att höra rättsbevakningsenheten först i det skede när omständigheterna kring ärendet utretts i tillräcklig mån. Rättsbevakningsenheten kan först i det skedet ta ställning till individualiserade bevis- eller rättsfrågor. T.ex. I samband med skattegranskningen kan hörande ske först efter det att skattegranskaren tagit del av alla väsentliga omständigheter.

Rättsbevakningsenheten kan i princip låta bli att ge utlåtande om ärendet inte är juridiskt oklart eller om dess ekonomiska betydelse är ringa, om inte skattetagarnas rättsbevakning i övrigt förutsätter utlåtande.

3.3.2 Skriftligt hörande

Om rättsbevakningsenheten hörs av Skatteförvaltningen enligt L om skatteförvaltningen 25 §, ska rättsbevakningsenheten avge skriftligt utlåtande i ärendet.  I detta fall ska den skatt- eller betalningsskyldige i allmänhet alltid ges möjlighet att presentera sin egen synpunkt om utlåtandet (se FL 34 §).

Skriftligt hörande av rättsbevakningsenheten i samband med verkställande av beskattningen är i praktiken ett avvikande förfarande. Hörande verkställs endast av särskilda skäl. Begränsade resurser och strikta tidtabeller tillåter inte skriftligt hörande i stor skala av rättsbevakningsenheten innan beslut fattas.

Skriftligt hörande före beskattnings- eller rättelsebeslut kan vara motiverat i situationer då ärendet till stor del är juridiskt oklart och ärendet högst sannolikt kommer att avgöras till den skattskyldiges fördel.

Rättsbevakningsenheten hörs i huvudsak inte förrän vid avgörandet av ärendet, inte heller när en enhet inom Skatteförvaltningen eller en rättelsenämnd behandlar ett rättsyrkande från skatt- eller betalningsskyldiga. Hörandet beror på fall och den vederbörande enheten inom Skatteförvaltningen eller rättelsenämnden bedömer om det finns skäl att höra rättsbevakningsenheten i ärendet. Beslutet om huruvida rättsbevakningsenheten ska höras fattas av den sakkunniga tjänsteman, den nämnds ordförande eller den nämnd som behandlar rättsyrkandet. Rättsbevakningsenhetens bemötande delges alltid de skatt- eller betalningsskyldiga. Den tjänsteman eller nämnd som behandlar ärendet bedömer om det på grund av den skatt- eller betalningsskyldigas motargument är nödvändigt att även höra rättsbevakningsenheten.

Om det är rättsbevakningsenheten som yrkar på rättelse hörs den skatt- eller betalningsskyldiga alltid i anslutning till yrkandet och rättsbevakningsenheten ges möjlighet att ge ett motargument till den skatt- eller betalningsskyldigas eventuella bemötande.

En skälig tid på högst två veckor ska reserveras för rättsbevakningsenheten för givande av utlåtande eller bemötande. Tidsfristen kan variera beroende på ärende och den ska också anpassas till beskattningens tidtabeller.

Om rättsbevakningsenheten har hörts skriftligen innan ärendet har avgjorts, ska beskattningsbeslutet alltid delges rättsbevakningsenheten.

3.3.3 Muntligt hörande

Innan ärendet avgörs kan Skatteförvaltningens enheter även höra rättsbevakningsenheten muntligt. Nämnderna kan endast höra rättsbevakningsenheten skriftligen, förutsatt att det inte är fråga om muntligt hörande vid nämndens sammanträden (FL 37 §). Muntligt hörande innebär i praktiken också att ärendet samtidigt blir delgivet.

Den sakkunniga tjänsteman som behandlar ärendet i någon av Skatteförvaltningens enheter avgör om hörande är nödvändigt. Även styrnings- och utvecklingsenheten kan höra rättsbevakningsenheten. Muntligt hörande är inte formbundet och förfaringssätten beror på ärendets karaktär och omfattning.

I handlingarna (t.ex. Elektroniska anteckningar) antecknas att rättsbevakningsenheten har hörts muntligen innan ärendet har avgjorts och att ärendet således har delgetts rättsbevakningsenheten. Om rättsbevakningsenhetens ställningstagande avviker avsevärt till sina slutsatser eller belopp från den skattskyldiges eller Skatteförvaltningens enhets uppfattning, ska man göra korta anteckningar om rättsbevakningsenhetens ställningstagande och bifoga dem till handlingarna, t.ex. De elektroniska anteckningarna.

4. Delgivning av beslut till Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt

4.1 Allmänt om delgivning av beslut

Bestämmelser om delgivning av beslut till rättsbevakningsenheten finns t.ex. I 26 d § i beskfl. Enligt bestämmelsen delges beslut så att rättsbevakningsenheten ges tillfälle att ta del av beskattningshandlingarna.

Delgivningen utförs så att rättsbevakningsenheten ges tillfälle att ta del av de handlingar som är centrala med tanke på dess uppgift enligt 24.2 § i L om skatteförvaltningen. Nedan i punkt 4.2 listas de fall där Skatteförvaltningens enheter alltid delger rättsbevakningsenheten sina egna beslut eller skatterättelsenämndens beslut genom ett särskilt förfarande.

Skatteförvaltningens enheter delger inte i allmänhet rättsbevakningsenheten andra beslut än de som listats nedan. Rättsbevakningsenheten kan i sig få del av alla beskattningshandlingar och alla uppgifter i beskattningens datasystem och dessutom begära att vederbörande enhet överlämnar de uppgifter och handlingar som rättsbevakningsenheten särskilt begärt. I detta avseende handlar rättsbevakningsenheten internt enligt gemensamma riktlinjer.

4.2 Beslut som alltid ska delges rättsbevakningsenheten

4.2.1 Förhandsavgöranden

Alla Skatteförvaltningens enheters förhandsavgöranden delges rättsbevakningsenheten per e-post genast efter att beslutet fattats på följande sätt:

  • Förhandsavgöranden i anslutning till mervärdesbeskattning skickas per e-post till postlådan YHT_ALV VOVA, Förhandsavgöranden i anslutning till förskottsuppbörd (45 § i förskottsuppbördslagen och 12a § i källskattelagen) skickas per e-post till postlådan YHT_Ennakkoperintä VOVA, och
  • Förhandsavgöranden i anslutning till arvs- och gåvobeskattning, fastighetsbeskattning och överlåtelsebeskattning skickas till postlådan YHT_Varainverotus VOVA.

Förhandsavgörandet skickas till postlådan i form av ett Word-dokument. Som e-postmeddelandets ämne skrivs namnet på den skattebyrå som fattat beslutet, förhandsavgörande samt beslutsdatum, t.ex. Norra Österbottens skattebyrå förhandsavgörande 15.6.2011. Till postlådan sänds endast förhandsavgörandet. Det skatteombud som behandlar förhandsavgörandet begär beslutshandlingarna från skattebyrån vid behov. Skatteombudet returnerar handlingarna omedelbart efter att ärendet behandlats.

Om skattebyrån anser att förhandsbeslutet är särskilt oklart meddelar skattebyrån sin uppfattning i följebrevet. Om rättsbevakningsenheten (det skatteombud som fungerar som kontaktperson, se punkt 2.3) hörts skriftligen eller muntligt i samband med beredandet av förhandsavgörandet antecknar skattebyrån i följebrevet namnet på det skatteombud som hörts i ärendet.

Avsändaren mottar ett automatiskt mottagningskvitto om meddelandet som sänts till postlådan. Kvittot är också en bekräftelse på att fallet ankommit till rättsbevakningsenheten. Rättsbevakningsenhetens frist för ändringssökande (30 dgr) börjar när förhandsavgörandet görs.

Centralskattenämndens förhandsavgöranden delges vederbörande ledande skatteombudsman inom rättsbevakningsenheten. Rättsbevakningsenheten kan rikta besvär om centralskattenämndens avgörande direkt till Högsta förvaltningsdomstolen. Rättsbevakningsenhetens frist för ändringssökande (30 dgr) börjar då förhandsavgörandet delges.

4.2.2 Anvisningar i fråga om mervärdesbeskattning

Anvisningar i fråga om mervärdesbeskattning från alla Skatteförvaltningens enheter delges rättsbevakningsenheten per e-post genast efter att beslutet givits till e-postlådan YHT_Ohjaukset VOVA.

Anvisningarna skickas till e-postlådan i form av ett Word-dokument. Som e-postmeddelandets ämne skrivs namnet på den skattebyrå som fattat beslutet, anvisning samt beslutsdatum, t.ex. Nylands företagsskattebyrå anvisning 15.6.2011. Till postlådan sänds endast anvisningen.

Avsändaren mottar ett automatiskt mottagningskvitto angående meddelandet som sänts till postlådan. Kvittot är också en bekräftelse på att fallet ankommit till rättsbevakningsenheten. Ändring på anvisningen kan inte sökas.

4.2.3 Beslut om dispens och andra ansökningsärenden

Beslut om dispens för avdrag av förluster enligt 122 § i inkomstskattelagen, för oanvänd gottgörelse för bolagsskatt enligt § 5 a i lagen om gottgörelse för bolagsskatt och för användning av skatteöverskott samt förlängningsbeslut om återanskaffningsreservering enligt 43 § 5 mom. I näringsskattelagen delges rättsbevakningsenheten per e-post genast efter att beslutet givits till postlådan YHT_Yhteisö VOVA.

Beslut om dispens skickas till e-postlådan i form av ett Word-dokument. Som e-postmeddelandets ämne skrivs namnet på den skattebyrå som fattat beslutet, beslut om dispens samt beslutsdatum, t.ex. Nylands företagsskattebyrå beslut om dispens 15.6.2011. Till postlådan sänds endast beslutet. Det skatteombud som behandlar beslutet begär vid behov beslutshandlingarna från skattebyrån. Skatteombudet returnerar handlingarna omedelbart efter att ärendet behandlats.

Om skattebyrån anser att dispensbeslutet är speciellt oklart meddelar skattebyrån om detta i följebrevet. Om rättsbevakningsenheten (det skatteombud som fungerar som kontaktperson, se punkt 2.3) hörts skriftligen eller muntligt i samband med beredandet av beslutet antecknar skattebyrån i följebrevet namnet på det skatteombud som hörts i ärendet.

Avsändaren mottar ett automatiskt mottagningskvitto angående meddelandet som sänts till postlådan. Kvittot är också en bekräftelse på att fallet ankommit till rättsbevakningsenheten. Rättsbevakningsenhetens tid för ändringssökande (30 dgr) börjar då beslutet delgivits.

Savolax-Karelens företagsskattebyrå delger dessutom rättsbevakningsenheten namngivningsbeslut om donationsavdrag enligt inkomstskattelagen 57 § samt beslut om skattefrihet enligt lagen om skattelättnader för vissa allmännyttiga samfund 4 § såsom skilt avtalats om dessa.

4.2.4 Beslut i ärenden som lämnar rum för juridisk tolkning eller är oklara

Skatteförvaltningens enheter delger alltid rättsbevakningsenheten sina egna beslut eller skatterättelsenämndens beslut i ärenden som lämnar rum för juridisk tolkning och som avgjorts till nackdel för skattetagaren. Eftersom det är skattebyråns ledande skatteexpert eller någon annan sakkunnig som avgör oklara ärenden är det alltid tjänstemannen för sakkunniguppdraget som sköter delgivningen. Även styrnings- och utvecklingsenheten kan delge rättsbevakningsenheten beslut.

Det går inte att entydigt definiera ärenden som lämnar rum för juridisk tolkning eller är oklara. Ett ärende kan anses lämna rum för juridisk tolkning eller vara oklart om man vid behandlingen t.ex.

  • Tolkar ny lagstiftning;
  • Tolkar bestämmelser om beskattningsförfarande eller rättelseförfarande;
  • Upptäcker att lagstiftningen till viss del är otillräcklig eller bristfällig;
  • Konstaterar oenhetlighet i beskattnings- eller rättspraxis, dvs. Att enheterna inom Skatteförvaltningen tillämpar olika praxis eller förvaltningsdomstolarnas synpunkter skiljer sig;
  • Konstaterar att det i rättslitteraturen finns olika ställningstaganden i ärendet;
  • Upptäcker en ny ekonomisk företeelse, som inte stiftats i lagen; eller
  • Upptäcker någon annan ny företeelse som har betydelse för beskattningen.

Beslut som enligt ovan lämnar rum för juridisk tolkning eller är juridiskt oklara ska delges oberoende av ärendets fiskala betydelse. I dessa fall är det emellertid ofta även fråga om betydande ekonomiska intressen.

Typiska fall som ska delges är t.ex.

  • Beslut som enligt arbetsordningen eller sedvanlig arbetsfördelning i vederbörande enhet inom Skatteförvaltningen fattas av en sakkunnig på enheten eller enhetschefen;
  • Beslut i vilka principen om förtroendeskydd tillämpats
  • Ändringsskattebeslut där man väsentligt avvikit från skattegranskningsberättelsen av annan orsak än ett uppenbart räknefel eller annat motsvarande fel eller för att man erhållit en tilläggsutredning; och
  • Beslut som röstats om i rättelsenämnden eller som väsentligt avvikit från beslutsförslaget av annan orsak än ett uppenbart räknefel eller annat motsvarande fel i beslutsförslaget eller för att man erhållit en tilläggsutredning.

Om rättsbevakningsenheten har hörts skriftligen enligt L om skatteförvaltningen 25 § innan beskattningsärendet avgjorts, ska beskattningsbeslutet som fattats i ärendet alltid delges rättsbevakningsenheten. Motsvarande muntligt hörande har i praktiken inneburit att ärendet redan delgivits.

Skattebyrån eller någon annan verksamhetsenhet delger beslutet snarast möjligt efter att beslutet fattats genom att leverera handlingarna eller på något annat sätt meddela skatteombudet som fungerar som kontaktperson för rättsbevakningsenheten (se punkt 2.3) om ärendet. En kort beskrivning av oklara rättsfrågor i anslutning till ärendet bör ingå i skriftliga delgivningar såsom e-postmeddelanden.

Fallet kan också delges genom att använda den elektroniska delgivningsblanketten i Apaja: Verotus > Veronsaajien oikeudenvalvonta > Päätöksen tiedoksianto oikeudenvalvontayksikölle -lomake (Beskattning > Bevakning av skattetagarnas rätt > blanketten Delgivning av beslut till rättsbevakningsenheten). Rättsbevakningsenheten får uppgifter om ärendet till den elektroniska postlådan, och avsändaren får alltid respons från rättsbevakningsenheten om vilka åtgärder som vidtagits på grund av ärendet.

Rättelsebeslut angående inkomstbeskattning som fattats av en skattebyrå eller skatterättelsenämnden kan delges rättsbevakningsenheten också genom att i ändringsbeskattningsfall på registreringsskärmen i MUKO-systemet registrera numret 1 i punkt ”Tiedoksi”. Rättsbevakningsenheten får månatligen en rapport om delgivna beslut från informationssystemet.

4.3 Delgivning i övriga fall

Andra beslut än de beskattnings- och övriga beslut som listats ovan delges i regel inte rättsbevakningsenheten skilt. En enhet inom Skatteförvaltningen kan emellertid alltid enligt egen bedömning skilt delge rättsbevakningsenheten andra beslut som enheten själv eller skatterättelsenämnden fattat. Även i dessa situationer fattas beslutet om delgivning av tjänstemannen som innehar sakkunniguppdraget i enheten.

En skattebyrå kan delge fall där t.ex. Verkställandet av beskattningen för samma skatteskyldiga varit inkonsekvent under olika beskattningsår eller olika skatteskyldigas beskattning i likadana ärenden verkställts oenhetligt. Fallen delges endast om skattebyrån inte själv rättar den verkställda skatten. Även Skatteinspektionsenheten kan delge rättsbevakningsenheten beskattningsbeslut som gäller utförda skattegranskningar.

Enheter inom Skatteförvaltningen kan också skilt delge rättsbevakningsenheten t.ex. Förvaltningsdomstolars beslut som Skatteförvaltningens enhet anser vara oklara eller avvika från den gällande beskattningspraxisen.

4.4 Förfarandet med förhandsbesked

Ett förhandsbeskedsärende delges rättsbevakningsenheten elektroniskt för meddelande eller reservation efter att beslut fattats. Förfarandet är följande:

  • Personskattebyråerna skickar besluten om förhandsbesked i form av Word-dokument per e-post till postlådan YHT_Ennakkotiedot Heve (VOVA),
  • Företagsskattebyråerna skickar besluten om förhandsbesked i form av Word-dokument per e-post till postlådan YHT_Yhteisö VOVA, och
  • Koncernskattecentralens förhandsbesked delges i systemet HAKA.

Förhandsbeskedet skickas till e-postlådan i form av ett Word-dokument. Som e-postmeddelandets ämne skrivs namnet på den skattebyrå som fattat beslutet, förhandsbesked samt beslutsdatum, t.ex. Norra Österbottens skattebyrå förhandsbesked 15.6.2011. Till postlådan sänds endast förhandsbeskedet. Det skatteombud som behandlar förhandsbeskedet begär vid behov handlingarna om förhandsbeskedet från skattebyrån. Skatteombudet returnerar handlingarna omedelbart efter att ärendet behandlats.

Om skattebyrån anser att förhandsbeskedet är särskilt oklart meddelar skattebyrån sin uppfattning i följebrevet. Om rättsbevakningsenheten (det skatteombud som fungerar som kontaktperson, se punkt 2.3) hörts skriftligen eller muntligt i samband med beredandet av förhandsbeskedet antecknar skattebyrån i följebrevet namnet på det skatteombud som hörts i ärendet.

Avsändaren mottar ett automatiskt mottagningskvitto angående meddelandet som sänts till postlådan. Kvittot är också en bekräftelse på att fallet ankommit till rättsbevakningsenheten.

I motiveringen till regeringspropositionen som gäller förfarandet med förhandsbesked (RP 46/1996) konstateras att ett förhandsbesked som omfattar besvärsreservation inte har någon större betydelse för den skattskyldige. Därtill konstateras det i motiveringen att det inte finns något hinder för att den myndighet som fattar beslutet, innan förhandsbesked meddelas, samtidigt diskuterar saken med den som ansökt om förhandsbesked eller dennes ombud och skatteombudet.

Att rättsbevakningsenheten delges beslutsutkastet i förväg, innan förhandsbeskedet ges, är således möjligt och kan också vara motiverat med tanke på den skatteskyldigas rättsskydd. Detta gäller i synnerhet när man måste utreda fakta. Om rättsbevakningsenheten anser att utredningen är otillräcklig och att skattetagarens intresse därför förutsätter reservation av rätt till ändringssökande, har förhandsbeskedet inte sådan rättsskyddsgivande betydelse för den sökande som den sökande önskat. Efter att ha fått beslutsutkastet kan rättsbevakningsenheten framföra en begäran om att den enhet som ger förhandsbeskedet skaffar in tilläggsutredningar i ärendet, vartefter rättsbevakningsenheten har förutsättningar att framföra sin uppfattning om saken.

I situationer då rättsbevakningsenheten inte lämnar reservation, sänder rättsbevakningsenheten ett meddelande som bifogad fil till ett e-postmeddelande till den handläggare som fattat beslutet om förhandsbeskedet. I situationer då rättsbevakningsenheten lämnar reservation sänder rättsbevakningsenheten ett undertecknat meddelande (2 exemplar) per post direkt till den handläggare som fattat beslutet om förhandsbesked.

5. Bistående av Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt och behandling av handlingarna

5.1 Begärande av tilläggsinformation från skattskyldiga och andra utredningar

Rättsbevakningsenheten kan i sin uppgift, t.ex. Vid prövning av ändringssökande, behöva sådana uppgifter från den skattskyldige som inte framgår av skattedeklarationen eller av övriga handlingar som står till skattebyråns förfogande. Dessa uppgifter begär skattebyrån från den skattskyldige på rättsbevakningsenhetens begäran (bestämmelse som tillämpas är t.ex. Beskfl 11 §).

I ändringssökandeprocesser som beror på skattegranskning begär rättsbevakningsenheten ofta den vederbörande skatteinspektören om tilläggsutredningar på grund av de argument den skatteskyldiga framfört. I dessa situationer, och även annars, ger den vederbörande enheten inom Skatteförvaltningen på rättsbevakningsenhetens begäran ett skriftligt utlåtande eller annan utredning.

Rättsbevakningsenheten kan begära att Skatteinspektionsenheten eller någon annan bevakningsenhet utför en partiell skattegranskning för att utreda ett ärende som har betydelse för prövandet av ändringssökande eller en ändringssökandeprocess som redan anhängiggjorts. Rättsbevakningsenheten riktar begäran till den vederbörande regionala verksamhetsenheten.

5.2 Skatteombudets rätt att behandla beskattningsuppgifter och metodanvisningar

Till Skatteförvaltningens uppgifter hör enligt beskfl 2 § bl.a. Bevakningen av skattetagarnas rätt. De uppgifter som hör till Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt föreskrivs i beskfl 24 §.

Eftersom bevakningen av skattetagarnas rätt hör till Skatteförvaltningens uppgifter, begränsas skatteombudets rätt att behandla data inte till partsställningen i egenskap av skattetagarens representant. Skatteombudet har rätt att behandla sådana beskattningsuppgifter som är nödvändiga för rättsbevakningsarbetet. På skatteombudets rätt att behandla beskattningsuppgifter tillämpas således samma bestämmelser och principer som på övriga tjänstemän inom Skatteförvaltningen.

Ovan nämnda innebär att skatteombudet i rättsbevakningsarbetet också kan behandla sådana uppgifter som inte har påverkat behandlingen av t.ex. Ett ärende på vilket ändring sökts. Vid framställan av ett rättelseyrkande, besvär eller bemötande kan skatteombudet således också behandla andra än den skatt- eller betalningsskyldiges beskattningsuppgifter, om det av uppgifterna framgår t.ex. Jämförelseuppgifter som stöder rättelseyrkandet, besvären eller bemötandet. Sådana jämförelseuppgifter kan vara t.ex. Uppgifter om köpesumma som framgår av överlåtelseskattedeklarationer eller anmälningar om överlåtelse av fastighet.

Den vederbörande enheten inom Skatteförvaltningen skickar metodanvisningarna för beskattningen till rättsbevakningsenheten (skatteöverombudsmannen) i samma omfattning som till andra beskattningsenheter inom Skatteförvaltningen. Inom rättsbevakningsenheten distribueras anvisningarna till skatteombuden i respektive arbetsgrupp på motsvarande sätt som på skattebyråerna.

5.3 Kontaktpersoner på skattebyrån

Skattebyråernas kontaktpersoner för samarbetet mellan skattebyråerna och rättsbevakningsenheten antecknas i kontaktlistan i Apaja: Verotus > Veronsaajien oikeudenvalvonta > Yksikön tehtäväkohtaisia yhteystietoja.  Personernas uppgift är att bl.a. Skaffa handlingar i anslutning till ändringssökande och sköta registreringen och postningen av handlingarna.

6. Annat samarbete

6.1 Rättsbevakningsenhetens ändringsprövning och informering om denna

Rättsbevakningsenheten tar under tiden för sökande av ändring inte ställning till om den kommer att utnyttja sin rätt till ändringssökande. Ändringsprövningen är öppen tills tiden för sökande av ändring går ut.  Skatteombudet kan emellertid diskutera omständigheter i anslutning till ändringsprövning t.ex. Med den sakkunniga tjänstemannen på skattebyrån. Med avvikelse för vad som konstateras ovan kan rättsbevakningsenheten meddela Skatteuppbördsenheten om den kommer att söka ändring av beskattningen i situationer då Skatteuppbördsenheten övervakar skattetagarens fordringar i konkursförfarande eller i annan tvångsverkställighet.

Om den skattskyldiga tillfrågar Skatteförvaltningen om rättsbevakningsenheten sökt ändring i beskattningsbeslut, ska han/hon informeras om att förfrågan, efter att tiden för ändringssökande utgått, bör riktas till antingen förvaltningsdomstolens eller högsta förvaltningsdomstolens registratorskontor, beroende av i vilket skede processen är.   Om det är fråga om ett fall som är i skedet för rättelseyrkande, finns uppgifter om ändringssökande i Skatteförvaltningens registreringssystem (MUKO och DIMO).

Handlingar uppgjorda av rättsbevakningsenheten, såsom bemötanden, rättelseyrkanden och besvär hör till fallets skattehandlingar. Rättsbevakningsenheten meddelar alltid vederbörande ledande sakkunnig eller annan sakkunnig inom enheten som utfört beskattningen (t.ex. Skattebyrån), då rättsbevakningsenheten gör rättelseyrkanden till rättelsenämnden eller besvärar sig till förvaltningsdomstolen eller högsta förvaltningsdomstolen angående beslut som vederbörande enhet fattat.  Rättsbevakningsenheten meddelar även ordföranden på vederbörande rättelsenämnd om sitt besvär. Rättsbevakningsenheten skall på begäran ge dessa en kopia av rättsbevakningsenhetens besvärsskrift.

6.2 Samarbete mellan rättsbevakningsenheten och Skatteuppbördsenheten

Skatteuppbördsenheten ordnar årligen evenemang för skattetagarna (kommuner, församlingar och övriga skattetagare). Rättsbevakningsenheten deltar i dessa evenemang.

Skatteuppbördsenheten kan begära utlåtande av rättsbevakningsenheten vid avgörande av ärenden om skattelättnader eller övriga ärenden som gäller skatteuppbörd eller indrivning.

6.3 Skatteombud som utbildare för och medlem i arbetsgrupper

Skatteombudet kan i egenskap av sakkunnig fungera som medlem i en arbetsgrupp som Skatteförvaltningen eller dess enhet tillsatt, där man förbereder allmänna beskattningsanvisningar eller tar ställning till substansfrågor eller skatterättsliga tolkningar. Skatteombudet deltar inte i beslutsfattande där Skatteförvaltningen eller dess enhet inom sina befogenheter fastställer en harmoniseringsanvisning eller annan anvisning.

Skatteombudet kan i egenskap av sakkunnig fungera som utbildare eller inledare på Skatteförvaltningens kurser eller motsvarande evenemang. Skatteombudet kan t.ex. Presentera fall som är anhängiga i processen för ändringssökande eller fall som redan avgjorts i domstol. Skatteombudet kan på kurser och i utbildningsmaterial framföra rättsbevakningsenhetens eller sin egen synpunkt på t.ex. Omständigheter som bör beaktas då man avgör tvetydiga rättsfrågor och förslag till avgörande, men han/hon kan inte ge Skatteförvaltningens övriga enheter handledning eller råd i avgörandet av enskilda fall. Av utbildningsmaterialet bör framgå att materialet är uppgjort av en tjänsteman vid rättsbevakningsenheten.

6.4 Samarbete mellan sakkunniga på regional och lokal nivå

Skatteombudet kan i egenskap av sakkunnig delta i expertdiskussioner eller motsvarande evenemang som ordnas på skattebyrån eller andra verksamhetsenheter, där man behandlar allmänna materiella och förfaringsmässiga frågor behandlas eller behandlats i beskattningen eller skatterättsliga tolkningsproblem (informativa möten). Skatteombuden som arbetar på enheten eller i dess närhet bör kallas till dessa möten.

Skatteombuden finns också med på de regionala e-postlistorna som grundats för informering över enhetsgränserna.

Skatteombudet ger inte den som verkställer beskattningen eller andra beslutsfattare anvisningar eller råd på dessa möten eller i övrigt om hur ett enskilt beskattningsärende ska avgöras. Den som verkställer beskattningen beaktar de synpunkter som rättsbevakningsenheten har framfört samt andra tillgängliga utredningar och fattar självständiga beslut.

6.5 Informering

Rättsbevakningsenheten delges protokoll från Skatteförvaltningens enheters nätverk för avgörande på samma sätt som Skatteförvaltningens övriga enheter.

Skatteförvaltningens eller dess enheters sakkunniga kan vid behov också informera rättsbevakningsenheten eller dess verksamhetsgrupper med hjälp av rättsbevakningsenhetens elektroniska distributionslistor:

  • Distributionslistan för hela personalen: JL_VOVA
  • Distributionslistan för person- och företagsbeskattningsgruppen: JL_VOVA Hyve
  • Distributionslistan för förskottsuppbördsgruppen: JL_VOVA Enpe
  • Distributionslistan för kapitalbeskattningsgruppen: JL_VOVA Vave
  • Distributionslistan för föreningar och stiftelser: JL_VOVA Yhy
  • Distributionslistan för samfundsbeskattningsgruppen: JL_VOVA Yhteisö
  • Distributionslistan för mervärdesbeskattningsgruppen: JL_VOVA Alvi

6.6 Utbildning, lokaler, arbetsredskap och evenemang i arbetsenheten

Skatteombuden kan delta som studerande i riksomfattande, regionala eller lokala kurser som Skatteförvaltningen eller någon av dess enheter ordnar. Rättsbevakningsenheten och dess skatteombud bör informeras om dessa evenemang på samma sätt som övriga anställda.

Syftet är att alla skatteombud stegvis stationeras i de av skattebyråernas huvudsakliga verksamhetsställen som har ansvaret för respektive verksamhetsgrupp. För att garantera ett fungerande samarbete har man som mål att skatteombuden har sina arbetsrum så nära de sakkunnigas arbetsrum på skattebyråerna som möjligt. Detta bör beaktas vid planeringen av lokalerna, och lösningar i anslutning till lokalerna bör diskuteras med rättsbevakningsenheten och de vederbörande skatteombuden.

Ett skatteombud får tillgång till all nödvändig kontorsutrustning och sådana datorenheter som behövs i arbetet på det verksamhetsställe inom Skatteförvaltningens där hans/hennes kontor finns. Skatteombudet deltar i sådana evenemang på arbetsplatsen som ordnas för hela personalen (evenemang för att främja arbetsgemenskapen samt andra motsvarande evenemang) i enlighet med Skatteförvaltningens anvisningar för trivsel i arbetet.

Till övriga delar ska skatteombuden hållas à jour med de lokala angelägenheterna såsom ett naturligt samarbete förutsätter. Skatteombudet ska t.ex. Finnas med på de elektroniska distributionslistorna på arbetsplatsen på samma sätt som de övriga anställda (t.ex. Distributionslistan för alla anställda på skattebyrån). Även faktorer i fråga om arbetssäkerhet förutsätter detta. Skatteombuden ska också beaktas när man behandlar säkerhets-, dataskydds- och arbetarskyddsfrågor på arbetsplatsen, i tillämpliga delar på motsvarande sätt som den övriga personalen på arbetsplatsen. I olika administrativa ärenden bör man även sträva efter att vara så flexibel som möjligt.

BILAGA: Organisationsschema för Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt 1.12.2011