Beskattning av dividendinkomster

Har getts
6.10.2005
Diarienummer
1214/345/2005
Giltighet
Tills vidare
Bemyndigande
L om skatteförvaltningen (1557/95)2 § 2 mom.

De nya bestämmelserna om beskattning av dividendinkomster tillämpas första gången i beskattningen för år 2005. Förutom att lagen om gottgörelse för bolagsskatt upphävdes, gjorde man en hel del andra förändringar i bestämmelserna. I denna anvisning har man beskrivit innehållet i de nya bestämmelserna och tagit ställning till tolkningssituationer som tillämpningen av bestämmelserna framkallat.

Anneli Kukkonen
Biträdande direktör

Ilkka Niskanen
Överinspektör

Ändring i anvisningen om beskattning av dividendinkomster (vid punkten 2.5.1)

1.Dividendskattereformens bestämmelser om ikraftträdande och övergångsstadganden

I denna anvisning behandlas de bestämmelser i inkomstskattelagen (ISL), lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (NärSkL), inkomstskattelagen för gårdsbruk (GSL) samt lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst och förmögenhet som gäller beskattningen av företags- och kapitalskattereformens dividendinkomster och som trädde i kraft 15.8.2004. De nya bestämmelserna tillämpas första gången i beskattningen för år 2005.

Den mest betydelsefulla förändringen i dividendskattereformen är att man slopade systemet med gottgörelse för bolagsskatt. Lagen om gottgörelse för bolagsskatt (GBL) upphävdes genom en lag som trädde i kraft 1.1.2005. Lagen om gottgörelse för bolagsskatt tillämpas på ett dividendutdelande samfund utgående från den dag då dividend delats ut och bolaget kan ännu påföras kompletteringsskatt på basis av ett beslut om dividendutdelning som fattats senast 31.12.2004. På dividendtagaren tillämpas lagen om gottgörelse för bolagsskatt utgående från skatteåret som gäller för dividenden: till en dividend som beskattas som inkomst för år 2004 hör gottgörelse för bolagsskatt, medan denna gottgörelse ingår inte mera i dividenden som betraktas som inkomst för år 2005.

År 2005 utdelas dividenden i huvudsak av samfundets vinster som ska beskattas som inkomst för år 2005 eller för ett tidigare år. För att passa ihop det gamla och det nya systemet för beskattning av dividendinkomster tillämpar man minskade skattesatser i beskattningen för år 2005: den skattepliktiga andelen av dividender som en fysisk person och ett dödsbo har fått är 57 procent i stället för 70 procent. Av förtäckt dividend är den skattepliktiga andelen likväl 70 procent redan från och med år 2005. På grund av den minskade skattesatsen ska listade bolag (offentligt noterade bolag) verkställa förskottsinnehållning enligt 15 procent på dividender som år 2005 betalts till fysiska personer och dödsbon. I fortsättningen är förskottsinnehållningsprocentsatsen 19. Av en i 6a § 1 mom. avsedd delvis skattepliktig dividend som ett samfund fått är den skattepliktiga andelen 60 procent under år 2005 i stället för 75 procent. 

I samband med företags- och kapitalskattereformen minskades samfundens skattesats från och med år 2005 till 26 procent och kapitalinkomsternas skattesats till 28 procent. Såsom kapitalinkomstandel av en privat näringsidkares företagsinkomst och inkomstandelen från en sammanslutning bestämdes en årlig avkastning om 20 procent i stället för tidigare 18 procent.

2.Fysiska personer och dödsbon

2.1 Allmänt

Skatteplikten och inkomstslaget av dividendinkomst som en fysisk person eller ett dödsbo har fått beror på, om dividenden har fåtts från ett listat bolag (= offentligt noterat bolag) eller från ett icke listat bolag (= annat än offentligt noterat bolag). På beskattningen av dividenden inverkar också det, i vilken stat dividend utdelande bolagets hemvist är. På dividend som har fåtts från en annan EU -stat eller från en skatteavtalsstat tillämpas samma bestämmelser som tillämpas på dividend som har fåtts från ett finskt bolag. Dividender som fåtts från andra stater än EU -stater eller skatteavtalsstater har stadgats till helt skattepliktig förvärvsinkomst. Med en skatteavtalsstat avses här en sådan stat med vilken Finland har ingått ett avtal om undanröjande av dubbelbeskattning som avser dividendinkomster.

I denna anvisning avses med kapitalinkomstdividend sådan dividend som ett listat bolag har delat ut och den del av dividenden som en icke listat bolag delat ut och som inte överskrider den årliga avkastningen om nio procent som beräknats på det matematiska värdet av aktier som dividendtagaren äger. Kapitalinkomstdividenden innehåller både den skattepliktiga och den skattefria andelen av sådana dividender. Med en förvärvsinkomstdividend avses i denna anvisning den del av sådan dividend som ett icke listat bolag har betalt och som överskrider den årliga avkastningen om nio procent som beräknats på det matematiska värdet av aktier som dividendtagaren äger. Förvärvsinkomstdividenden innehåller både den skattepliktiga och den skattefria andelen av en sådan dividend. Med förvärvsinkomstdividend avses dessutom dividend som stadgats såsom helt skattefri och fåtts från en annan stat än en EU -stat eller en skatteavtalsstat.

2.2 Dividender från listade bolag

Dividend som ett listat bolag betalt utgör i sin helhet kapitalinkomstdividend för en fysisk person och för ett dödsbo så, att 70 procent av dividenden utgörs skattepliktig kapitalinkomst och 30 procent skattefri inkomst (ISL 33a § 1 mom.).

Listade bolag är sådana bolag vilkas aktier är föremål för handel i enlighet med 1 kap. 3 § i vär-depappersmarknadslagen på Helsingfors fondbörsens huvudlista, I, NM-, Pre-lista eller på ML -marknaden eller föremål för handel på motsvarande reglerad och av myndigheterna övervakad marknad i Finland eller utomlands. Dividenden anses ha fåtts från ett listat bolag då aktierna har varit offentligt noterade då beslut om dividendutdelning fattades (ISL 33a § 2 mom.).

Med en reglerad marknad inom Europeiska unionen avses sådan värdepappersmarknad som definierats i direktivet om investeringstjänster (93/22/EEG). Kommissionen publicerar årligen i europeiska gemenskapernas officiella tidning en lista över de reglerade marknader som medlemsstaterna anmält att är verksamma på deras område.

Exempel: A får år 2006 från X Abp i dividend 5.000 euro och från Y Abp 4.000 euro. Bolagens aktier är offentligt noterade
dividend X Abp5 000A:s kapitalinkomstdividend inalles9 000
dividend Y Abp4 000 A:s skattepliktiga kapitalinkomst6 300

Av dividender som A fått är skattepliktig kapitalinkomst 70 % x 9.000 euro = 6.300 euro och resterande beloppet 2.700 euro utgör skattefri inkomst.

Ett listat bolag innehåller av totalbeloppet på dividenden som betalts till en fysisk person eller ett dödsbo förskottsinnehållning enligt 19 procent (för dividend som betalts under år 2005 är förskottsinnehållningen 15 %) och redovisar innehållningen till skatteverket. Om bolaget försummar att lämna in årsanmälan, kan det innehållna beloppet räknas den skattskyldige till godo på basis av någon annan tillförlitlig utredning, såsom till exempel dividendtagarens verifikat. Förskottsinnehållning verkställs också då aktierna, för vilka dividend betalas, hör till förvärvskällan för en fysisk persons näringsverksamhet eller jordbruk.

2.3 Dividend som har fåtts från ett icke listat bolag

Dividend som en fysisk person och ett dödsbo har fått från ett icke listat bolag indelas i kapitalinkomstdividend och förvärvsinkomstdividend. Kapitalinkomstdividend är nio procents årliga avkastning av det matematiska värdet på aktier som dividendtagaren äger (ISL 33b § 1 mom.). Aktiens matematiska värde räknas på basis av bolagets nettoförmögenhet för året som föregår skatteåret så, att nettoförmögenheten vid bolagets bokslutstidpunkt (tillgångar - skulder) divideras med antalet av bolagets utelöpande aktier. Aktier som bolaget inlöst eller skaffat på något annat sätt tas inte i beaktande i beräkningen.

Exempel: A får under år 2006 dividender från X Ab. Det matematiska värdet på A:s aktier beräknas enligt X Ab:s nettoförmögenhet vid utgångens av den senaste räkenskapsperioden. X Ab:s räkenskapsperiod är 1.7 - 30.6. så att nettoförmögenheten och det matematiska värdet bestäms i enlighet med bokslutet 30.6.2005.

Av det sammanlagda beloppet på kapitalinkomstdividender som dividendtagaren har under skatteåret fått från icke listade bolag utgör 90 000 euro skattefri inkomst. Gränsen tillämpas per skattskyldig, inte per bolag. Av den överskridande delen är 70 procent skattepliktig kapitalinkomst och 30 procent skattefri inkomst (ISL 33b § 1 mom.).

Dividenden som fåtts för den del som överskrider nio procents årliga intäkt utgör förvärvsin-komstdividend. Av förvärvsinkomstdividend är 70 procent skattepliktig förvärvsinkomst och 30 procent skattefri inkomst (ISL 33b § 2 mom.).

Exempel: Skatteår 2006. A äger 50 st. av X Ab:s 100 aktier och får från X Ab 90 000 euro i dividend. Det matematiska värdet av X Ab:s aktie är 20 000 euro/aktie. A äger dessutom 40 st. av Y Ab:s 200 aktier och får från Y Ab 10 000 euro i dividend. Det matematiska värdet av Y Ab:s aktie är 2 500 euro/aktie. Ingetdera bolagets aktier är offentligt noterade.  
 
 X AbY Ab
dividend 90 00010 000
aktiernas matematiska värde inalles1 000 000
(50*20 000)
100 000
(40*2 500)
A:s kapitalinkomstdividend90 000
(1000000*9%)
9 000
(100000*9%)
A:s förvärvsinkomstdividend 01 000
A:s dividendinkomst som ska beskattas som kapitalinkomst  6 300
((90 000+9 000-90000*70%)
A:s dividendinkomst som ska beskattas som förvärvsinkomst0700
(1 000*70%)
A får i kapitalinkomstdividend sammanlagt 99 000 euro av vilket belopp 90 000 utgör skattefri inkomst. Av det överskridande beloppet om 9 000 euro utgör 70 procent, dvs. 6 300 euro kapitalinkomst. Dividenden som A fått från Y Ab indelas i kapitalinkomst- och förvärvsinkomstdividend, eftersom dividenden är större än den årliga avkastningen om nio procent som beräknats på det matematiska värdet av aktier som A äger. Dividendinkomstens belopp är 1 000 euro, av vilket belopp 70 procent utgör skattepliktig förvärvsinkomst och 30 procent skattefri inkomst.

På dividend som ett icke listat bolag delat ut verkställs förskottsinnehållning inte.

2.4 Dividend från ett utländskt samfund

2.4.1 Dividendens skattepliktighet

Skattepliktigheten av dividender som fåtts från ett utländskt bolag bestäms på samma sätt som skattepliktigheten av dividender som fåtts från finska bolag, då det utländska bolagets beskattningsmässiga hemvist är i en annan EU -stat eller i en sådan stat med vilken Finland har ingått ett skatteavtal som ska tillämpas på dividender (ISL 33c § 1 mom.).

Dividenden från ett listat bolag som fåtts från en EU -stat eller från en skatteavtalsstat utgör således kapitalinkomstdividend, av vilket belopp 70 procent utgör skattepliktig kapitalinkomst och 30 procent utgör skattefri inkomst. Dividend som fåtts från ett icke listat bolag indelas i kapitalinkomstdividend och förvärvsinkomstdividend, men kapitalinkomstandelen beräknas utgående från aktiernas gängse värde i stället för aktiernas matematiska värde. Det gängse värdet bestäms enligt utgången av skatteåret som föregick det år då dividenden utdelades (ISL 33c § 3 mom.). Med skatteår avses dividendtagarens skatteår. Kapitalinkomstandelen av en dividend som fåtts år 2006 bestäms således på basis av aktiens gängse värde per 31.12.2005. I brist på annan utredning kan man såsom aktiens värde betrakta dess anskaffningspris och såsom värdet på en aktie från ett nytt utländskt bolag dess nominella värde.

Exempel: A får under skatteåret 2006 från ett engelskt olistat bolag 100 000 euro i dividend. Aktiernas gängse värde per 31.12.2005 är 800 000 euro. A har inte under skatteåret fått dividender från andra icke listade bolag.
dividend100 000  
dividendernas gängse värde800 000  
A:s kapitalinkomstdividend72 000A:s dividendinkomst som ska beskattas såsom kapitalinkomst0
A:s förvärvsinkomstdividend28 000A:s dividendinkoms som ska beskattas såsom förvärvsinkomst  19 600

 

Såsom A:s kapitalinkomstdividend betraktas nio procents avkastning på aktiernas gängse värde (800 000 · 9 % = 72 000). Kapitalinkomstdividenden är i sin helhet skattefri inkomst, eftersom den inte överskrider skattefrihetsgränsen om 90 000 euro. Resterande delen av dividenden utgör förvärvsinkomstdividend 100 000 - 72 000 = 28 000 euro. Av förvärvsinkomstdividenden är 19 600 euro skattepliktig förvärvsinkomst och 8 400 euro skattefri inkomst.

Dividend som fåtts från en annan stat än en EU -stat eller en skatteavtalsstat utgör i sin helhet skattepliktig förvärvsinkomst (ISL 33c § 2 mom.).

På dividend som ett utländskt samfund delat ut verkställs förskottsinnehållning inte.

2.4.2 Gottgörelse för källskatt

I samband med skattereformen ändrades lagen om dubbelbeskattning så, att källskatt som betalas till utlandet gottskrivs på basis av hela dividendinkomsten. Till exempel av dividendinkomst som en fysisk person eller ett dödsbo fått från ett icke listat bolag med hemvist i en EU -stat utgör 70 procent skattepliktig och 30 procent skattefri inkomst. Av dividenden har man likväl innehållit källskatt på basis av hela dividendinkomsten och också gottgörelse för källskatt räknas utgående från hela dividendinkomsten och inte så att 30 procent av källskatten inte skulle gottskrivas. Samma princip tillämpas också på samfund.

Gottgörelsen kan inte vara större än det sammanlagda beloppet av skatter som i Finland betalts för inkomst som fåtts från en främmande stat. Om den betalda skatten är större än skatten som i Finland betalas för dividendinkomst, är den skattskyldige inte berättigad till att få det överskridande beloppet såsom återbäring i Finland.

2.5 Dividendtagarens avdrag

2.5.1 Delägarlån

Innan dividenden som har fåtts från ett aktiebolag som bedriver näringsverksamhet indelas i för-värvsinkomstdividend och kapitalinkomstdividend, drar man av från det matematiska värdet på dividendtagarens aktier till bolagets tillgångar hörande penninglån som delägaren eller dennes familjemedlemmar tagit, om delägaren ensamt eller tillsammans med sina familjemedlemmar äger minst 10 procent av bolagets aktier eller om de har en motsvarande andel av röstetalet som bolagets samtliga aktier medför. Lånet dras av i första hand från värdet av låntagarens egna aktier och till den överskjutande delen från värdet av familjemedlemmarnas aktier i förhållande till aktieinnehavet (ISL 33b § 4 mom.). Såsom familjemedlem betraktas maken och minderåriga barn. Med ett minderårigt barn avses i enlighet med 8 § ISL barn som före skatteårets ingång inte har fyllt 17.år. Från aktiernas matematiska värde dras av det lånebelopp, som ingår i bolagets nettoförmögenhet för det förra året och således också i aktiens matematiska värde. Delägarlånet dras av från aktiernas värde också då lånet har i beskattningen räknats till delägarens skattepliktiga inkomst.

Delägaren ska ensamt eller tillsammans med sina familjemedlemmar uppfylla kravet på 10 procents ägande eller röstetalet då man i bolagsstämman fattar beslut om ärendet. I annat fall dras delägarlånets belopp inte av från aktiernas matematiska värde.

Ändring i anvisningen om beskattning av dividendinkomster

2.5.2 Bostad

Värdet av bostad som hör till bolagets tillgångar och som företagardelägaren har under skatteåret använt såsom sin egen eller sin familjs bostad dras av från det matematiska värdet av hans aktier innan dividenden indelas i kapitalinkomstdividend och förvärvsinkomstdividend (ISL 33b § 3 mom.). Enligt lagen om pension för arbetstagare betraktas såsom företagardelägare en delägare som är i ledande ställning i bolaget och som ensamt eller tillsammans med sina familjemedlemmar äger mera än hälften av bolagets aktier eller röstetal. Företagardelägarens ställning kan uppstå också då personen äger aktierna indirekt via ett annat bolag. Såsom familjemedlem betraktas maken och i samma hushåll bosatta egna eller makens släktingar i rakt uppgående eller nedgående led oberoende av ålder. Från aktiernas matematiska värde subtraheras beloppet som har tillämpats såsom bolagets värde då aktiens matematiska värde räknades.

Exempel:  A äger 80 st. av X Ab:s 100 aktier och får från X Ab 80 000 euro i dividend år 2006. Det matematiska värdet av X Ab:s aktie är 12 500 euro/aktie. A äger dessutom 40 st. av Y Ab:s 200 aktier och får från Y Ab 10 000 euro i dividend. Det matematiska värdet av Y Ab:s aktie är 2 500 euro/aktie. Ingetdera bolagets aktier är offentligt noterade. A har under skatteåret haft tillsitt förfogande en bostad som hör till X Ab:s tillgångar och som räknats bolagets nettoförmögenhet för det föregående året mot ett värde av 300 000 euro. A har tidigare tagit ett lån om 200 000 euro från Y Ab, vilket lån är med i bolagets nettoförmögenhet för det föregående året.
 

 

X Ab

Y Ab

dividend

80 000

10 000

Aktiernas matematiska värde inalles

1 000 000

(80*12 500)

100 000

(40*2 500)

-bostadens värde

-300 000

 

-penninglån

 

-200 000

Rättat matematiskt värde

700 000

0(-100 000)

A:s kapitalinkomstdividend

63 000

(700000*9%)

0

A:s förvärvsinkomstdividend

17 000 (80000-63000)

10 000

A:s dividendinkomst som ska beskattas såsom kapitalinkomst

0

0

A:s dividendinkoms som ska beskattas såsom förvärvsinkomst

11 900

(17000*70%)

7 000

(10000*70%)

Av dividenden som A fått från X Ab utgör dividendinkomstkapital nio procents avkastning på akti-ernas sammanräknade matematiska värde, från vilket belopp bostadens värde har subtraherats: 9 % · (80 st. · 12 500 euro/st. - 300 000 euro) = 63 000 euro. Dividend som har fåtts från Y Ab utgör i sin helhet förvärvsinkomstdividend, eftersom det rättade matematiska värdet av A Ab:s aktier är noll ( 40 st. · 2 500 euro/st - penninglån 200 000 euro = - 100 000 euro). Eftersom kapitalinkomstdividenden som A har fått från X Ab inte överskrider skattefrihetsgränsen om 90 000 euro, uppkommer det inte alls beskattningsbar kapitalinkomst för A. Till den del som överskrider kapitalinkomstdividenden utgör dividenden som A har fått förvärvsinkomst på sätt som framgår av tabellen. Av förvärvsinkomstdividenden utgör 70 procent skattepliktig förvärvsinkomst och 30 procent skattefri inkomst.

2.6 Förtäckt dividend

Av förtäckt dividend som en fysisk person och ett dödsbo har fått är 70 skattepliktig förvärvsinkomst och 30 procent skattefri inkomst oberoende av bolagstyp (listat bolag/icke listat bolag) och bolagets hemviststat. Förtäckt dividend utgör inte till någon del kapitalinkomst (ISL 33d § 1 mom.).

Den skattepliktiga andelen av förtäckt dividend är 70 procent också under år 2005.

2.7 Ränta på andelskapital och andra kapitalplaceringar

Bestämmelser om dividendinkomster tillämpas också på följande med dividender jämförbara vinstutdelningsrater som en fysisk person och ett dödsbo fått: ränta som andelslaget betalar på andelskapital, placeringsandel och tilläggsandel, vinstandel i och ränta på grundfondsandelar och placeringar i tillskottsfonder som inhemska sparbanker betalar samt på ränta på garantikapital som ömsesidiga försäkringsbolag och försäkringsförsäkringsföreningar betalar. Sammanlagda beloppet av dessa inkomster är helt skattefri inkomst upp till 1 500 euro. Av den överskridande delen utgör 70 procent skattepliktig kapitalinkomst och 30 procent skattefri inkomst (ISL 33d § 2 mom.).

Gränsen om 1 500 euro på skattefria räntor på andelskapitalsplaceringar och andra kapitalplacer-ingar är personlig och gäller för alla ovan nämnda sammanlagda inkomster från olika samfund. På räntor på andelskapital verkställs ingen förskottsinnehållning.

Exempel: A får under år 2006 från andelslag X i ränta på andelskapital 2 000 euro och i ränta på garantikapital från försäkringsförening Y 4 500 euro.

 

ränta på andelskapital 2 000 skattefri andel -1 500
ränta på garantikapital 4 500 blir kvar 5 000
sammanlagt 6 500 kapitalinkomst 3 500
Från det sammanlagda beloppet 6 500 euro dras först av den skattefria andelen om 1 500 euro. Av resterande 5 000 euro utgör 70 procent, dvs. 3 500 euro skattepliktig kapitalinkomst.

2.8 Förändrade skatteavdrag

2.8.1 Utgifter som hänför sig till dividendinkomst

En fysisk person och ett dödsbo kan dra av räntor som hänför sig till anskaffning av dividendinkomster och utgifter som förorsakas av anskaffning av dividendinkomster oberoende av om dividendinkomsten är med stöd av 33a - 33c § inkomstskattelagen skattefri inkomst eller skattepliktig förvärvs- eller kapitalinkomst. Sådana räntor och utgifter dras av i första hand från kapitalinkomsterna och till den del som överskrider kapitalinkomsterna såsom underskottsgottgörelse från skatter på förvärvsinkomster.

Den skattskyldige kan också dra av utgifterna för förvaltning och förvaring av värdepapper, värdeandelar och annan motsvarande egendom till den del som de under skatteåret överskrider självriskandelen om 50 euro. Självriskandelen anses täcka utgifterna för förvaltning och förvaring av egendomen också till den del som inkomsten inte är skattepliktig (ISL 54 § 2 mom.).

2.8.2 Kommunalbeskattningens förvärvsinkomstavdrag

I beräkningsgrunden för kommunalbeskattningens förvärvsinkomstavdrag inräknas från och med skatteåret 2005 även dividendbeloppet som beskattas som förvärvsinkomst (ISL 105a § 1 mom.).

Kommunalbeskattningens förvärvsinkomstavdrag beviljas inte på basis av förtäckt dividend.

2.8.3 Underskottsgottgörelse för delägarlån

Underskottsgottgörelsen som bildas på grund av återbetalning av delägarlån som ska betraktas som kapitalinkomst får dras av under år 2005 - 2008 från skatter på förvärvsinkomster utan maximigräns (ISL 131 § 6 mom.).

Underskottsgottgörelsens maximibelopp tillämpas inte heller på den underskottsgottgörelse som bildas av återbetalning av delägarlån som under år 2005 - 2008 betraktats som kapitalinkomst. Om avdragsordningen för underskottsgottgörelse se punkt 2.8.4.

Underskottsgottgörelse som bildas av återbetalning av ett delägarlån kan överföras till maken utan begränsning i enlighet med 134 § ISL.

2.8.4 Skuld som har använts för anskaffning av aktier samt ränta på den

Skuld som beror på förvärvande av företagardelägarens aktier avdras inte längre från aktiernas matematiska värde och räntan på ett sådant lån dras inte heller av från dividenden innan dividenden indelas i kapital- och förvärvsinkomst. Företagardelägaren får från sina kapitalinkomster dra av räntorna på skulden som använts för förvärvande av aktier i delägarens bolag och till den del som beloppet överskrider kapitalinkomsterna såsom underskottsgottgörelse från sina förvärvsinkomster. Maximibeloppet tillämpas inte på underskottsgottgörelsen under år 2005 - 2009 till den del som underskottsgottgörelsen beror på räntor av skuld som använts för förvärvande av företagardelägarens aktier (ISL 131 § 6 mom.).   Underskottsgottgörelsens maximibelopp tillämpas inte heller på den underskottsgottgörelse som består av räntor på skuld som under år 2005-2009 tagits för förvärvande av aktier.

Underskottsgottgörelsen som består av räntan på skulden som tagits för förvärvande av aktier och av återbetalning av delägarlån dras av efter den underskottsgottgörelse som bildats på grund av i 60 § 2 mom. ISL avsedda kostnaderna för kapitalinkomsternas förvärvande, förlusten av jordbruk eller näringsverksamhet och räntor. Om den skattskyldige har till exempel på basis av räntor på bostadslån 1 000 euro i underskottsgottgörelse, får han utöver detta utan begränsning dra av underskottsgottgörelsen som bildats av räntorna på lån som tagits för förvärvande av aktierna.

Underskottsgottgörelsen som bildats av räntan på lånet som tagits för förvärvande av aktier kan i enlighet med 134 § ISL överföras till maken utan begränsningar.

2.8.5 Beskattningens takregel

Beskattningens takregel gäller för fysiska personer och dödsbon som under skatteåret haft hem-vist i Finland. Då takregel tillämpas, jämför man det sammanlagda beloppet av statsskatten på kapitalinkomster, förvärvsinkomster och förmögenhet samt kommunalskatten, kyrkoskatten och sjukförsäkringspremierna som utgår på basis av förvärvsinkomsterna med den beskattningsbara kapital- och förvärvsinkomst som fastställts i statsbeskattningen samt med sammanlagda beloppet av skattefria dividender. Då skatterna och sjukförsäkringspremien utgör mera än 60 procent av det sammanlagda beloppet av kapital- och förvärvsinkomster samt skattefria dividender, debiteras den överskridande delen av statsskatten inte (136 § 1 mom. ISL). Den skattefria andelen av förtäckt dividend eller andelskapital inräknas inte I det sammanlagda beloppet av skattefria dividender.

2.8.6 Avdrag från förmögenhetsskatten

Skatten som för kapitalinkomst från icke listade bolag påförs för samma skatteår dras av från förmögenhetsskatten. Beloppet som ska dras av beräknas utgående från bruttobeloppet av sådan kapitalinkomstdividend utan att göra sådant avdrag som dras av från inkomst eller skatt. Avdraget kan vara högst samma som den skatt som sammanlagt påförts för kapitalinkomsterna. (Förmögenhetsskattelagen 39 § 4 mom.). Skatten som påförs för kapitalinkomstdividender som fåtts under år 2005 dras således av från den förmögenhetsskatt som utgår på basis av 2005 års förmögenhet.

Enligt lagstiftning som är under beredning kommer man att slopa förmögenhetsskatten från och med början av år 2006. Avdragandet av inkomstskatten på kapitalinkomstdividender torde således gälla endast för skatteåret 2005.

2.9 Anskaffningsutgift för aktier som fåtts i form av dividend

Enligt ett publicerat avgörande av centralskattenämnden CSN 20/2005 (ej laga kraft) betraktas aktiernas gängse värde såsom anskaffningsutgift för aktier som fåtts såsom dividender då dividenden delas ut. Såsom beloppet av erhållen dividend betraktas motsvarigt det gängse värdet av aktierna som fåtts såsom dividend. Såsom anskaffningsutgift för de erhållna aktierna betraktas aktiernas hela värde, oberoende av att endast en del av detta belopp räknas till skattepliktig inkomst.

3.Rörelseidkarens, yrkesutövarens och jordbrukarens dividender

3.1 Dividender från företagsverksamhetens förvärvskälla

Av dividender som en fysisk person eller ett dödsbo fått för aktier som hör till näringsverksamhetens och jordbrukets förvärvskälla utgör 70 procent skattepliktig inkomst av företagsverksamhet och 30 procent skattefri inkomst (NärSkL 6a § 5 mom.). Om dividenden har fåtts från ett listat bolag eller från ett icke listat bolag har ingen betydelse. Den skattefrihetsgräns om 90 000 euro som gäller för en fysisk person och ett dödsbos kapitalinkomstdividender tillämpas inte på dividender som hör till näringsverksamhetens eller jordbrukets förvärvskälla.

I bestämmelsen om ikraftträdande av 6a § NärSkL, där den skattepliktiga andelen av dividenden stadgas till 57 procent, hänvisar man felaktigt till paragrafens 4 mom. Hänvisningen borde ha varit 5 mom. I beskattningen tillämpas bestämmelsen om ikraftträdande som om hänvisningen hade varit till 5 mom.

Den skattefria delen av dividenden som ingår i näringsverksamhetens eller jordbrukets inkomst dras av innan företagsinkomsten indelas i förvärvsinkomst- och kapitalinkomstandelar. Kapitalinkomst är 20 procents årliga avkastning på nettoförmögenheten som vid utgången av året som föregår skatteåret hört till näringsverksamhet eller jordbruk. Under det år då företagsverksamheten inleddes räknas kapitalinkomstandelen på basis av nettoförmögenheten som vid skatteårets slut hört till näringsverksamhet eller jordbruk. Den skattskyldige kan, innan beskattningen för skatteåret blivit färdig, yrka på att kapitalinkomstandelen ska räknas, i stället för 20 procents avkastning, enligt 10 procents årlig avkastning (ISL 38 § 1 mom.). Även om endast 70 procent av dividenden utgör inkomst av företagsverksamhet, räknas aktierna i sin helhet till företagsverksamhetens nettoförmögenhet.

Exempel: Näringsidkarens inkomst av näringsverksamhet är 40 000 euro under skatteåret 2006 och inkomsten innehåller 5 000 euro i dividender. Näringsverksamhetens nettoförmögenhet från förra året är 25 000 euro.

 

NärSkL -inkomst 40000 nettoförmögenhet 25000
Dividend som ingår i NärSkL -inkomst 5000    
-dividendens skattefria del 1500 kapitalinkomstandel 5000
beskattningsbar NärSkL -inkomst 38500 förvärvsinkomstandel 33500
Från inkomsten av näringsverksamhet avdras den däri ingående skattefria delen 1 500 euro (5 000 · 30 % = 1 500), vilket leder till att näringsverksamhetens beskattningsbara inkomst blir 38 500 euro. Av detta belopp utgör kapitalinkomst 20 procents årliga avkastning på det föregående årets nettoförmögenhet (25 000 euro · 20 % = 5 000 euro) och resterande delen utgör förvärvsinkomst.

3.2 Dividendens skatteår

I beskattningen av rörelseidkare och yrkesutövare som har dubbel bokföring tillämpas presta-tionsprincipen. Enligt prestationsprincipen utgör dividenderna inkomst för det skatteår, under vilket beslut om dividendutdelning har fattats och rätt till dividendtillgodohavande har således uppstått. Tidpunkten då dividenden kunnat lyftas har ingen betydelse. Såsom näringsverksamhetens inkomst för skatteåret betraktas de dividender, till vilka tillgodohavande uppstått under de räkenskapsperioder som hade utgått under skatteåret.

Exempel : Näringsidkarens räkenskapsperiod är 1.1.2004 - 31.12.2004. Beslut om att dela ut dividend som ansluter sig till näringsverksamhet har fattats i bolagsstämman 30.12.2004 och dividenden har kunnat lyftas 5.1.2005. Dividenden utgör näringsidkarens inkomst för räkenskapsperioden som utgått 31.12.2004 och för skatteåret 2004. I dividender som ska räknas som inkomst för år 2004 ingår också gottgörelse för bolagsskatt. Om näringsidkarens räkenskapsperiod skulle vara 1.3.2004 - 28.2.2005 och beslut om att dela ut dividender hade fattats i bolagsstämman 30.12.2004, skulle dividenden utgöra inkomst för år 2005. Gottgörelse för bolags ingår då inte längre i dividenden.

I beskattningen av yrkesutövare med bokföring som baserar sig på kassaprincipen och i beskattningen av jordbrukare som är anteckningsskyldiga utgör dividenden inkomst för det skatteår under vilket dividenden har enligt bolagsstämmans beslut kunnat lyftas. Dividenden anses kunna lyftas på samma dag då bolagsstämma sammanträtt, om bolagsstämman inte separat bestämt om tidpunkten.
3.3 Ränta på andelskapital såsom näringsverksamhetens inkomst

Räntor på andelskapital beskattas på samma sätt som dividendinkomster, dvs. 70 procent av räntor på andelskapitalet är skattepliktig företagsinkomst för näringsverksamhetens eller jordbrukets förvärvskälla. Räntan på andelskapitalet är likväl skattefri inkomst för en fysisk person och ett dödsbo upp till 1 500 euro. Den skattefria delen hänförs först till den skattskyldiges personliga inkomst, därefter till jordbrukets inkomst och till slut till näringsverksamhetens inkomst (ISL 33d § 2 mom.).

Då makar idkar jordbruk eller bedriver näringsverksamhet tillsammans, avdrar man från företags-inkomsten båda makars skattefria andelar om 1 500 euro till den del som den skattefria andelen inte redan har dragits av i en annan förvärvskälla. Avdragande av båda makars skattefria andelar från företagsinkomsten kräver inte att i företagsverksamheten placerad andel/placerade andelar är i båda makars namn. Bägge makars skattefria andel kan dras av även om endast den ena maken skulle äga den placerade andelen/de placerade andelarna. De skattefria andelarna dras av innan företagsinkomsten fördelas på makarna.

Exempel: Makarna idkar jordbruk tillsammans. Jordbrukets vinst för skatteåret 2006 är 30 000 euro och däri ingår 2 000 euro i dividender samt 3 000 euro i räntor på andelskapital. Jordbrukets nettoförmögenhet från det föregående året är 25 000 euro. Hustruns och mannens arbetsinsatser fördelas 40/60, och båda makar har 50 procents andel av jordbrukets nettoförmögenhet. Hustrun har dessutom 1 000 euro räntor av andelskapital som hänför sig till personlig förvärvskälla.

 

GSL -inkomst 30 000 nettoförmögenhet 25 000
innehåller räntor på andelskapital 3 000      
innehåller dividender 2 000 kapitalinkomstandel som ska fördelas 5 000
(20 %*25000)
      hustruns kapitalinkomstandel 2 500
Avdrag från GSL -inkomst    mannens kapitalinkmstandel 2 500
GSL -inkomst 30 000      
-hustruns skattefria ränta upp till 1 500 euro -500 förvärvsinkomstandel som ska fördelas 22 100
(27 100-5000)
-mannens skattefria ränta upp till 1 500 euro -1 500 hustruns förvärvsinkomstandel 8 840
(40 %*22100)
-skattefri andel av räntan som överskrider 1 500 euro -300 mannens förvärvsinkomstandel 13 260
(60 %*22100)
-dividendens skattefria andel -600      
Inkomst som ska fördelas 27 100     
Från jordbrukets inkomst dras av först båda makars andel av räntan på andelskapitalet, som är skattefri upp till 1 500 euro. Eftersom hustrun har 1 000 euro räntor på andelskapital som hänför sig till en personlig förvärvskälla, ska man från jordbrukets inkomst dra av 500 euro. Det skattefria avdragsbeloppet av mannens och hustruns skattefria andelar är således 2 000 euro. Därefter drar man av från jordbrukets inkomst den skattefria andelen om 30 procent av den andel som överskrider den helt skattefria andelen av räntorna på andelskapitalet, dvs. 1 000 euro (1 000 · 30 % = 300) och från dividendinkomsten 2 000 euro (2 000 · 30 % = 600). Jordbrukets inkomst blir 27 100 euro som fördelas i kapital- och förvärvsinkomstandelar utgående från nordbrukets nettoförmögenhet från det föregående året. Kapitalinkomstandelen är 20 % · 25 000 = 5 000 euro och resterande beloppet 22 100 euro utgör förvärvsinkomstandel. Makarnas andelar av jordbrukets nettoförmögenhet är 50/50, så att båda makar får i kapitalinkomst 50 % · 5 000 = 2 500 euro. Förvärvsinkomstandelen fördelas på makarna i förhållandet till deras arbetsinsatser: hust-runs inkomst är 40 % · 22 100 = 8 840 euro och mannens andel av inkomsten är 60 % · 22 100 = 13 260 euro.

4.Samfund

4.1 Beskattning av ett samfund som delar ut dividend

4.1.1 Allmänt

För ett bolag som delar ut dividender beräknas inte mera från och med beskattningen för år 2004 inkomstskattens minimibelopp, dividendöverskott, jämförelseskatt, skatteårets skatteöverskott eller kompletteringsskatt.

Bestämmelserna om dividend utdelande bolag i lagen om gottgörelse för bolagsskatt tillämpas på dividender som delats ut före 1.1.2005. Enligt Skattestyrelsens tolkning avses med dividender som delats ut före 1.1.2005 att beslut om att dela ut dividenden har fattats senast 31.12.2004. I fråga om beslut om dividendutdelning som fattas under år 2004 tillämpar man i beskattningen av det utdelande bolaget bestämmelserna i lagen om gottgörelse för bolagsskatt och kompletteringsskatten är således ännu möjlig. Kompletteringsskatt påförs däremot inte, om beslut om att dela ut dividend fattas under år 2005. Beträffande bolagets sådan räkenskapsperiod som utgår 31.12.2004 kan således inte sådant beslut om dividendutdelning fattas, på vilket lagen om gottgörelse för bolagsskatt skulle kunna tillämpas.

4.1.2 Förtäckt dividend som delats ut före 1.1.2005 och dividendersättning

Om det konstateras, att förtäckt dividend har delats ut 31.12.2004 eller tidigare, ska lagen om gottgörelse för bolagsskatt tillämpas, även om den förtäckta dividenden hade delats ut under en räkenskapsperiod som utgått 1.1.2005 eller senare. Det utdelande bolaget påförs då eventuell kompletteringsskatt och mottagaren av den förtäckta dividenden tillgodoräknas gottgörelse för bolagsskatt, om den förtäckta dividenden räknas som mottagarens inkomst för skatteåret 2004 (eller 2003).

Minimibeloppet av det utdelande bolagets inkomstskatt bestäms i enlighet med 6 § i lagen om gottgörelse för bolagsskatt, som var i kraft under år 2004 och utgör 29/71 av det utdelade förtäckta dividendbeloppet. Såsom bolagets jämförelseskatt beaktas utgående från inkomsten för hela skatteåret 2005 (eller 2006) inkomstskattebeloppet som bestäms på basis av 7 § i lagen om gottgörelse för bolagsskatt. Vid beräkning av jämförelseskatten tillämpar man i fråga om skatteåret 2005 såsom skattebas 26 procent. Eventuella oanvända skatteöverskott från tidigare år tas i beaktande såsom tillägg till jämförelseskatten.

Lagen om gottgörelse för bolagsskatt ska tillämpas motsvarigt i fråga om dividendersättning som delats ut 31.12.2004 eller tidigare, även om den skulle ha delats ut under en räkenskapsperiod som utgått 1.1.2005 eller senare.

4.2 Beskattning av ett samfund som får dividender

4.2.1 allmänt

Bestämmelserna i lagen om gottgörelse för bolagsskatt tillämpas sista gången i beskattningen som verkställs för år 2004, av vilken anledning gottgörelse för bolagsskatt beviljas dividendtagarna inte mera för skatteåret 2005. Om det mottagande bolagets räkenskapsperiod utgår under år 2005, beviljas gottgörelsen inte, även om beslut om dividendutdelning hade fattats under kalenderåret 2004. Gottgörelse för bolagsskatt räknas varken som inkomst eller till godo på samma sätt som förskottsskatt i det mottagande samfundets beskattning för år 2005.

Outnyttjade gottgörelser för bolagsskatt som uppkommit för dividender mottagande bolag under skatteåret 2004 och under tidigare år avdras på samma sätt som tidigare. Tiden för användning av gottgörelser är fortfarande 10 år räknat från det år då gottgörelsen uppstått. Om mera än hälften av bolagets aktier byter ägare genom annat fång än arv eller testamente, går man miste om förmånen. Skatteverket kan framöver på ansökan bevilja undantagstillstånd till att dra av gottgörelsen.

Dividender som aktier som hör till samfundenas näringsverksamhet har frambringat är i huvudsak skattefria (6a § NärSkL). Undantag från denna huvudregel gäller dividender som fåtts utanför EU, investeringstillgångsdividender och dividender som ett icke listat bolag fått från ett listat bolag. Inhemska dividender och dividender från EU -området behandlas lika. Dividender som fåtts från en stat utanför EU är däremot enligt huvudregeln helt eller delvis skattepliktig inkomst för samfundet, men i praktiken bestäms skattebehandlingen av dividender från dessa stater i enlighet med skatteavtalet som ingåtts med staten i fråga.

4.2.2 Dividendens förvärvskälla

Skatteplikten av dividender som ett samfund har fått bestäms oberoende av dividendens förvärvskälla i enlighet med bestämmelserna i 6a § NärSkL då dividendtagaren är ett aktiebolag, andelslag, sparbank eller ett ömsesidigt försäkringsbolag. Dividender i personlig förvärvskälla hos andra än nämnda samfund är helt och hållet skattepliktig inkomst i enlighet med 33d § ISL. Således är till exempel föreningarnas och stiftelsernas dividender som ska beskattas som personlig inkomst helt skattepliktiga, om samfundet inte är allmännyttigt. Dividender som hör till jordbrukets förvärvskälla beskattas för samtliga samfundenas vidkommande i enlighet med 5 § 14 punkten GSL på sätts om stadgats i 6a § NärSkL.

4.2.3 Dividender från Finland

Dividender som ett samfund fått från Finland utgör i huvudsak inte skattepliktig inkomst. Skattefri inkomst för dividendtagaren är dividender som delats ut av ett icke listat bolag samt dividender som ett listat bolag delat ut till ett annat listat bolag alltid då aktierna som utgör grunden för dividendutdelningen inte hör till dividendtagarens investeringstillgångar. Också dividender som ett icke listat bolag fått från ett listat bolag utgör skattefri inkomst då det icke listade bolaget äger minst 10 procent av det listade bolaget som delar ut dividenden. Om ägarvillkoret inte uppfylls, är 75 procent av dividenden som det icke listade bolaget fått skattepliktig inkomst och resterande 25 % utgör skattefri inkomst (6a § NärSkL). Med listade bolag avses bolag vilkas aktier är föremål för offentlig handel i enlighet med 1 kap. 3 § värdepappersmarknadslagen på Helsingfors fondbörsens huvudlista, I, NM-, Pre -lista eller på ML -markanden eller föremål för handel på motsvarande reglerad och av myndigheterna övervakad marknad i Finland eller utomlands då beslut om dividendutdelning fattades (se närmare kapitel 2.2).

Delvis skattepliktig inkomst för bolaget är dessutom dividenden som fåtts för aktier som hör till sådana investeringstillgångar som avses i 11 § NärSkL. Också av sådan dividend utgör 75 procent skattepliktig och 25 procent skattefri inkomst.

Dividender som en andelsbank har fått från en affärsbank som fungerar såsom centralt finansieringsanstalt för andelsbankerna (från OKO Andelsbankernas Centralbank Abp) utgör i sin helhet skattefri inkomst.

I tabellen nedan har man beskrivit det grundläggande läget i beskattningen av dividender som ett samfund har fått från Finland. I tabellen har man inte beaktat penninginrättningarnas eller försäkrings- och pensionsanstalternas investeringstillgångsdividender. Också det ovan nämnda undantaget beträffande Andelsbanken har lämnats obeaktat.

Tabell: Dividender som ett inhemskt samfund har fått från Finland år 2006

Dividendens utdelare Dividendtagare Beskattning av dividendtagaren
Listat/icke listat samfund Listat samfund Dividenden utgör skattefri inkomst
Icke listat samfund Icke listat samfund Dividenden utgör skattefri inkomst
Listat samfund Icke listat samfund Dividenden utgör skattefri inkomst, om dividendtagaren äger minst 10 % av aktiekapitalet. Om ägarandelen är mindre än 10 %, är 25 procent skattefri och 75 % skattepliktig inkomst.
Listat/icke listat samfund Samfund som inte bedriver näringsverksamhet och vars bolagsform är annan än aktiebolag, andelslag, ömsesidigt försäkringsbolag eller sparbank  Dividenden som hör till personlig förvärvskälla utgör 100 %:gt skattepliktig inkomst, såtillvida det inte är frågan om ett allmännyttigt samfund.

4.2.4 Dividender från en EU -stat

Dividend som ett samfund fått från en EU -stat är i allmänhet skattefri inkomst för samfundet.

Av dividenden som ett icke listat bolag fått från ett listat bolag utgör likväl 25 procent skattefri inkomst och 75 procent skattepliktig inkomst då dividendtagaren äger mindre än 10 procent av det utdelande bolagets aktiekapital.

I tabellen nedan har man beskrivit det grundläggande läget i beskattningen av dividender som ett samfund har fått från en EU -medlemsstat. I tabellen har man inte beaktat penninginrättningarnas eller försäkrings- och pensionsanstalternas investeringstillgångsdividender. Beskattningen sker likväl i enlighet med bestämmelserna i skatteavtalet med resp. stat och dividenden beskattas i allmänhet inte i Finland.

Tabell: Dividender som ett inhemskt samfund har fått från en EU -medlemsstat år 2006

Dividendens utdelare Dividendtagare Beskattning av dividendtagaren
Listat/Icke listat samfund Listat samfund Dividenden utgör skattefri inkomst
Icke listat samfund Icke listat samfund Dividenden utgör skattefri inkomst
Listat samfund Icke listat samfund Dividenden utgör skattefri inkomst, om dividendtagaren äger direkt minst 10 % av aktiekapitalet.Om ägarandelen är mindre än 10%, utgör 25 % av dividenden skattefri och 75 % skattepliktig inkomst.

      
4.2.5 Dividender utanför EU

Dividend som fåtts från ett bolag som har hemvist utanför EU utgör i sin helhet skattepliktig inkomst, om ett skatteavtal inte är i kraft mellan Finland och staten i fråga (6a § 2 mom. NärSkL).

Om ett skatteavtal som ska tillämpas på dividendinkomster däremot är i kraft mellan Finland och staten där bolaget som betalar dividenden har sin hemvist, är 25 procent av den erhållna dividenden skattefri inkomst och 75 procent skattepliktig inkomst enligt Finlands interna lagstiftning. Beskattningen av även dividender från dessa stater bestäms likväl i praktiken på basis av skatteavtal.

4.2.6. Särskilda frågor

4.2.6.1 Dividendersättning

Betald dividendersättning är inte avdragbar till den del som den dividend i stället för vilken divi-dendersättningen har betalts utgör skattefri inkomst (16 § 6 p. NärSkL). Dividendersättningen är motsvarigt skattepliktig inkomst för mottagaren till den del som dividenden som utgör grunden för betalning av den skulle ha varit skattepliktig för honom om han hade fått den.

Exempel: Dividendens utdelare, ett listat bolag A Abp, delar ut under år 2006 i dividender 100 000 euro, vilket belopp utgör inkomst för låntagarbolaget B Ab som är ett icke listat bolag. Av dividenden utgör 75 procent skattepliktig inkomst och 25 procent skattefri inkomst för B Ab. Då det låntagarbolaget B Ab betalar 100 000 euro i dividendersättning, är 75 procent av dividendersättningen avdragbart. Då långivaren C Ab, som är ett icke listat bolag, får 100 000 euro i dividendersättning, är 75 procent av den skattepliktig inkomst och 25 procent utgör skattefri inkomst.

4.2.6.2 Dividender som har fåtts på basis av aktier som hör till investeringstillgångar

Investeringstillgångar är penninginrättningarna samt försäkrings- och pensionsanstalterna tillhöri-ga värdepapper, fastigheter och annan sådan egendom, fordringar undantagna, som anskaffats för investering av medel eller tryggande av investeringar (11 § NärSkL). Endast de samfund som nämns i lagrummet kan ha investeringstillgångar.

Av dividenden som på basis av aktier som hör till investeringstillgångar fåtts från Finland eller från en EU -stat utgör 25 procent skattefri och 75 procent skattepliktig inkomst. Om dividenden har likväl fåtts från ett sådant utländskt samfund, på vilket moder-dotterbolagdirektivet kan tillämpas och det mottagande bolaget äger 10 procent eller mera av det utdelande bolagets aktiekapital, är även dividenden som fåtts för aktier som hör till investeringstillgångar skattefri (6a § 1 mom. NärSkL).

Moder-dotterbolagsdirektivet tillämpas på bolaget då följande villkor uppfylls:

  • Den beskattningsmässiga hemvisten av ett samfund som delar ut dividender är enligt skattelagstiftningen i någon EU -stat i denna stat och bolaget inte anses på grund av ett skatteavtal med en tredje stat ha beskattningsmässig hemvist utanför gemenskapen
  • Bolaget har en bolagsform som nämns i direktivets bilaga
  • Bolaget är skyldigt att utan valmöjlighet och befrielse betala någon av de skatter som nämns i direktivet

Moder-dotterbolagsdirektivet (90/435/EEG) gäller för beskattning av gränsöverskridande direktin-vesteringsdividender. Enligt direktivet avstår dotterbolagets hemviststat (källstaten) från att innehålla källskatt och motsvarigt moderbolagets hemviststat befriar dividenderna från skatt eller gottskriver den bolagsskatt som uppburits i källstaten för resp. skatt. I direktivet bestäms bl.a. om vilka företagsformer och vilka skatter som bolag som delar ut dividender har betalt omfattas av direktivets tillämpningsområde i resp. EU -medlemsstat. Direktivet tillämpas till exempel på publi-ka och privata aktiebolag, på Europabolag och i de flesta EU -staterna även på andelslag. Bolag som har registrerats på Mannöarna och Kanalöarna och som inte är skyldiga att betala någon av de skatter som nämns i direktivet, likställs i beskattningen i Finland inte med inhemska bolag.

Moder-dotterbolagsdirektivet förutsätter att moderbolaget äger minst 20 procent av dotterbolaget. Minimiägarandelen ändras 1.1.2007 till 15 procent och från och med 1.1.2009 till 10 procent.

Dividend som har fåtts från ett bolag som har sin hemvist utanför EU och som grundar sig på investeringstillgångsaktier utgör i sin helhet skattepliktig inkomst om man inte har ett skatteavtal i kraft mellan Finland och respektive stat.

4.2.6.3 Övriga rater av vinstutdelningsnatur som ett samfund har fått

Också andra rater av vinstutdelningsnatur som ett samfund har fått beskattas på samma sätt som dividender. Sådana är bl.a.

  • ränta på andelskapital som ett andelslag har utbetalt
  • ränta som ett andelslag har betalt på andelslagets investeringsandel och tilläggsandel
  • vinstandel och ränta som en inhemsk sparbank har betalt på grundfondandel och placering i kompletterande fond
  • ränta på garantikapital som ett ömsesidigt försäkringsbolag och en försäkringsförening har betalt (6a § 4 mom. NärSkL).

Dessa vinstutdelningar är således skattefria för det mottagande samfundet, såtillvida någon av de ovan uppräknade undantag (t.ex. räntan eller vinstandelen har fåtts av investeringstillgångar, ett icke listat bolag har fått från ett listat bolag) inte gör att en del av dessa blir skattepliktiga. Då skulle den skattefria andelen vara 25 procent och den skattepliktiga andelen 75 procent.

Ränta eller vinstandel som fåtts från en sådan stat utanför EU med vilken Finland inte har ingått ett skatteavtal utgör i sin helhet skattepliktig inkomst.

4.2.6.4 Återbäring av pensionsstiftelsens och pensionskassans övertäckning

Bestämmelserna i den upphävda lagen om gottgörelse för bolagsskatt tillämpades även på återbäringar av övertäckning som pensionsstiftelserna och pensionskassorna har betalt. I samband med skattereformen genomfördes enkelbeskattning av dessa betalningar så, att de är avdragbara för pensionsstiftelsen och pensionskassan (18 § 1 mom. 5 punkten NärSkL) och skattepliktig inkomst för mottagaren.

En pensionsstiftelse kan enligt 45 § lagen om pensionsstiftelser med samtycke av försäkringsinspektionen återbetala övertäckning till arbetsgivarna. Pensionskassan kan i enlighet med 83a § lagen om försäkringskassor återbetala övertäckning till sina delägare. Enligt försäkringsinspektionen tas övertäckningen i beaktande i bokslutet, om pensionsstiftelsen eller pensionskassan har fattat beslut om återbäringen och fått försäkringsinspektionens samtycke därtill. Försäkringsinspektionens samtycke ska ha fåtts före årsrevision. Försäkringsinspektionen förutsätter inte att pensionsstiftelsen eller -kassan skulle fatta beslut om återbäring av övertäckningen före räkenskapsperiodens slut och inte heller att ansökan om återbäring av övertäckning skulle lämnas till försäkringsinspektionen före räkenskapsperiodens slut, utan att beslutet kan fattas och ansökan lämnas in efter räkenskapsperiodens slut.

Återbäring av övertäckning som behandlats i bokslutet på sätt som försäkringsinspektionen bestämt kan dras av i pensionsstiftelsens eller pensionskassans beskattning såsom utgift för det år under vilket räkenskapsperioden slutar.

5.Näringssammanslutningar

5.1 Dividender av näringsverksamhetens förvärvskälla och jordbrukets förvärvskälla

Dividender som fåtts av aktier som hör till näringsverksamhetens förvärvskälla utgör i sin helhet inkomst av sammanslutningens näringsverksamhet. Full eller delvis skattefrihet för dividendinkomster förverkligas för delägarnas vidkommande så, att dividendens skattefria del dras av från delägarens inkomstandel. Den skattefria andelen bestäms på basis av 6a § NärskL som gäller beskattning av delägaren (ISL 16 § 3 mom.). Aktier som hör till sammanslutningens näringsverksamhetsförvärvskälla räknas i sin helhet in i sammanslutningens nettotillgångar.

Dividender som hör till sammanslutningens jordbruksförvärvskälla behandlas på samma sätt som dividender som hör till sammanslutningens näringsverksamhetsförvärvskälla. Den skattefria delen av dividenden som ingår i jordbruksinkomsterna dras av från delägarens inkomstandel i enlighet med 5 § 14 punkten GSL (ISL 16 § 3 mom.).

5.2 Dividender av näringsverksamhetens personliga förvärvskälla

Dividender som fåtts på grund av aktier som hör till personlig förvärvskälla tas inte i beaktande då inkomst av sammanslutningens personliga förvärvskälla räknas ut. Dividender av personlig förvärvskälla fördelas direkt att beskattas som delägarnas inkomst i enlighet med de andelar, som de har i sammanslutningens inkomst. Dividenderna beskattas på samma sätt som om kunden hade fått dividenden direkt från det utdelande bolaget   (ISL 16 § 4 mom.).

5.3 Fysisk persons och dödsboets inkomstandel

5.3.1 Dividender som ingår i näringsverksamhetens inkomstandel

Den inkomstandel som en fysisk person eller ett dödsbo har fått från en sammanslutning utgör inkomst av samma förvärvskälla med sammanslutningen. Sammanslutningens inkomst av näringsverksamhetens förvärvskälla utgör således för delägaren inkomst av näringsverksamhetens förvärvskälla och inkomst av annan verksamhet utgör inkomst av delägarens personliga förvärvskälla.

Det anses, att till delägarens inkomstandel hör proportionellt sett samma andel av dividender som sammanslutningen fått som delägarens proportionella andel av sammanslutningens inkomst är (t.ex. då delägarens inkomstandel är 1/5 av sammanslutningens inkomst, hänförs också 1/5 av dividender som sammanslutningen har fått till delägarens inkomstandel).

Från inkomstandelen som en fysisk person eller ett dödsbo har fått avdras såsom skattefri andel av dividenden 30 procent av dividenden. Målet är att till näringsverksamhetens inkomst ingående dividender som fåtts via en sammanslutning ska behandlas på samma sätt som i fråga om en privat näringsidkare. Resterande delen av inkomstandelen indelas i kapital- och förvärvsinkomst så, att kapitalinkomst är 20 procents årlig avkastning på delägarens andel av sammanslutningens nettotillgångar.

Om delägarens inkomstandel är mindre än beloppet som ska dras av såsom skattefri dividend, överförs beloppet som inte dragits av för att dras av från inkomstandelen av samma förvärvskälla i delägarens samma näringssammanslutning under tio påföljande år (ISL 16 § 3 mom.). Skattefria andelar av dividender som inte dragits av under tidigare år dras av från skatteårets inkomstandel så, att man drar av först resp. årets skattefria andel och därefter de tidigare oavdragna skattefria andelarna med början från de äldsta andelarna. En skattefri andel som inte dragits av gäller för respektive skattskyldig och överförs inte till exempel i samband med generationsväxling till den som fortsätter med verksamheten.

Exempel: Kommanditbolagets inkomst för år 2006 som ska fördelas är 8 000 euro, i vilket belopp man har räknat in 30 000 euro såsom dividender av sammanslutningens näringsverksamhetsförvärvskälla.   Bolagets ansvariga bolagsman är fysisk person A och dödsboet B är bolagets tysta bolagsman. Bolagets nettoförmögenhet vid utgången av senaste räkenskapsperiod är 50 000 euro. B får 10 procents årlig ränta på sin placering om 20 000 euro.
KB  A:s andelB:s andel
NärSkL -inkomst8 000 6 0002 000
NärSkL30000 22 5007 500
nettoförmögenhet50000 30 00020 000
  -dividendens skattefria del-6 750-2 250
  Beskattningsbar ink.andel0 (-750 överf- till följ. år)0 (-250 överf. till följ. år)

B får överenskommen avkastning på sin placering (2 000 euro) och A får resterande delen av inkomsten. Delägarnas andel av dividenderna bestäms på basis av inkomstandelen: A:s andel av dividender och inkomsten är 6 000 /8 000 = 75 % och B:s andel är 2 000 / 8 000 = 25 %. Från inkomstandelen avdras dividendernas skattefria del, som är 30 procent av andelen av samman-slutningens dividender. Hos A är avdraget 75 % · 30 000 · 30 % = 6 750 och från B: s andel avdras 25 % · 30 000 · 30 % = 2 250. Eftersom inkomstandelarna inte räcker till att göra avdraget, överförs resterande andelar för att dras av under det påföljande året. Beskattningsbar inkomst uppkommer således inte under år 2006.

Under påföljande året är kommanditbolagets inkomst av näringsverksamhet som ska fördelas 25 000 euro, vilket belopp innehåller 10 000 i dividender. Sammanslutningens nettoförmögenhet är 40 000 euro vid utgången av den senaste räkenskapsperioden.

KB

 

 

A:s andel

B:s andel

NärSkL -inkomst

25000

 

23 000

2 000

Inneh.dividend

10000

 

9 200

800

nettoförmögenhet

40000

 

20 000

20 000

 

 

-dividendens skattefria del

-2 760

-240

 

 

-oavdragen skattefri andel

-750 

-250

 

 

beskattningsbar inkomstandel

19 490

1 510

 

 

nettoförmögenhet

20 000

20 000

 

 

NärSkL -kapitalinkomstandel

4 000

1 510

 

 

NärSkL -förvärvsinkomstandel  

15 490

 
B får fortsättningsvis 10 procents avkastning på si placering, dvs. 2 000 euro och A får resteran-de 23 000 euro. A: s andel av sammanslutningens dividend är 23 000/25 000 = 92 % och B: s andel 8 %. Från A: s inkomstandel avdras såsom dividendens skattefria del 92 % · 10 000 · 30 % = 2 760 euro och de 750 euro som inte kunnat dras av under det föregående året, varvid man får såsom A: s beskattningsbara inkomstandel 19 490 euro. Av detta belopp är kapitalinkomst 20 % · 20 000 = 4 000 euro och resterande delen utgör förvärvsinkomst. Från B: s inkomstandel avdras såsom dividendens skattefria del 8 % · 10 000 · 30 % = 240 euro samt de 250 euro som inte kunnat dras av under det föregående året. B: s beskattningsbara inkomst blir 1 510 euro, som i sin helhet utgör kapitalinkomst (20 000 · 20 % > 1 510).

5.3.2 Avdrag på delägarnivån då näringsverksamhetens inkomstandel beräknas

Innan inkomstandelen som delägaren fått indelas i förvärvs- och kapitalinkomst avdrar man från inkomstandelen räntan på den skuld som använts för anskaffning av delägarens sammanslutningsandel. Den skattefria andel av dividenden som ingår i sammanslutningens inkomstandel dras av efter ränteavdraget (ISL 58 § 6 mom.).

På beräkningen av delägarens kapitalinkomstandel inverkar de korrigeringar som gjorts i delägarens andel av sammanslutningens nettotillgångar. Från den andel av sammanslutningens netto-förmögenhet som tillkommer bolagsmannen i ett öppet bolag och den ansvariga bolagsmannen i ett kommanditbolag avdras den räntebelagda skulden som använts för anskaffning av andelen i bolaget (ISL 41 § 5 mom.). Från delägarens nettoförmögenhetsandel avdras också sådan bostad som hör till tillgångarna i sammanslutningens näringsverksamhet och som delägaren har under skatteåret använt som bostad för sig själv eller för sin familj (ISL 41 § 4 mom.).

Exempel: Öppet bolags inkomst av näringsverksamhet för år 2006 är 70 000 euro, vilket belopp innehåller 40 000 i dividender. Bolagets bolagsmän är fysiska personer A och B, som har 50 procents andel av sammanslutningens inkomst och förmögenhet. A har en skuld om 20 000 euro som hänför sig till anskaffning av andelen, av vilket belopp han har betalt 1 000 euro i ränta. Sammanslutningens nettoförmögenhet för det föregående året är 50 000 euro.
ÖB  A:s andel  B:s andel
NärSkL -inkomst70000 35 00035 000
inneh. dividend40000 20 00020 000
nettoförmögenhet50000   
  -ränta-1 000 
  -dividendnes skattefria del -6 000-6 000
  beskattn.bar ink.andel 28 00029 000
  nettoförmögenhet25000-20000
=5 000
25 000
  NärSkL -kap.ink andel1 0005 000
  NärSkL -förv.ink. andel  27 00024 000
Från A:s inkomstandel avdras först räntan på skulden som använts för anskaffning av bolagsandelen 1 000 euro och därefter den skattefria delen av dividender som ingår i inkomstandelen 50 % · 40 000 · 30 % = 6 000 euro. Då A:s kapitalinkomst beräknas, avdrar man från A:s andel av sammanslutningens nettoförmögenhet skulden som använts för anskaffning av aktierna, varvid kapitalinkomstandelen blir (25 000 - 20 000) · 20 % = 1 000 euro. Resterande delen av den beskattningsbara inkomstandelen utgör förvärvsinkomst.

5.3.3 Dividender som ingår i jordbrukets inkomstandel

Dividender som ingår i jordbrukets inkomstandel dras av från jordbrukets inkomstandel som fåtts från sammanslutningen enligt samma principer som avdrag görs från näringsverksamhetens inkomstandel på basis av dividender som ingår däri.

5.3.4 Dividender från personlig förvärvskälla

Dividender från personlig förvärvskälla beskattas hos delägare i enligt med de bestämmelser i inkomstskattelagen som gäller delägaren, varvid dividendernas skattefria delar dras av direkt från dividendinkomsten som ska beskattas hos delägaren. I fråga om fysisk person och dödsbo beror beskattningen av dividender på, om dividenden har fåtts från ett listat bolag eller ett icke listat bolag. Om dividenden har fåtts från ett icke listat bolag, bestäms dividendens kapitalinkomstandel på basis av aktiens matematiska värde. Också skattefrihetsgränsen om 90 000 euro som gäller för kapitalinkomstdividender tas i beaktande då man beskattar dividender som fåtts via en sammanslutning (se kapitel 2.3 ovan).

5.4 Samfundets inkomstandel

5.4.1 Inkomstandelens förvärvskälla och egendomsslag hos ett samfund

I ett samfund bestämmer hänförandet av sammanslutningsandelen till en viss förvärvskälla och egendomsslag på vilket sätt inkomstandelen som fåtts från sammanslutningen däri anslutna dividender ska betraktas som inkomst av respektive förvärvskälla och inkomstslag. En sammanslutningsandel kan under skatteåret höra endast till en sammanslutningsförvärvskälla och sammanlutningens egendomsslag. Då en sammanslutningsandel hör till exempel till samfundets näringsverksamhetsförvärvskälla, utgör inkomstandelarna som fåtts från samfundet och dividendinkomsten som fåtts via samfundet inkomst av samfundets näringsverksamhet oberoende av, om inkomsten har varit sammanslutningens inkomst av näringsverksamhet, jordbruk eller annan verksamhet. Motsvarigt om sammanslutningsandelen hör till samfundets personliga förvärvskälla, utgör inkomsten som fåtts på basis av sammanslutningsandelen i sin helhet inkomst av personlig förvärvskälla.

Indelningen investeringstillgångar/annan egendom är av betydelse i fråga om egendomsslag, eftersom dividender som hör till investeringstillgångarna utgör delvis skattepliktig inkomst. Dividender som ingår inkomstandelen är inkomster som fåtts av investeringstillgångarna, då sammanslutningsandelen utgör samfundets investeringstillgångar.

5.4.2 Avdragande av dividendernas skattefria del

Till delägarens inkomstandel anses höra proportionellt sett samma andel av dividender som sammanslutningen fått, som delägarens inkomstandel proportionellt utgör av sammanslutningens inkomst (till exempel då delägarens inkomstandel är 1/5 av sammanslutningens inkomst, hänförs också 1/5 av dividender som sammanslutningen fått till delägarens inkomstandel).

Dividend som ingår i inkomstandelen som ett samfund fått från en sammanslutning beskattas i enlighet med de beskattningsgrunder som gäller för samfundet och dividendens skattefria del bestäms på basis av 6a § NärSkL. Det är av betydelse, till vilket egendomsslag sammanslutningsandelen ur samfundets synpunkt hör, om det dividendutdelande bolaget är ett listat bolag eller om samfundets proportionella ägarandel av ett listat bolags aktiekapital är minst tio procent. Såsom skattefri andel avdras, beroende på sammanslutningsandelens egendomsslag, sammanslutningens hela andel av dividenden som sammanslutningen fått, 25 procent av dividenden eller avdrag görs inte alls.

Dividenden som samfundet har fått utgör i huvudsak skattefri inkomst under följande undantag: Av dividender som fåtts på basis av aktier som hör till investeringstillgångar är 75 procent skattepliktig inkomst, om dividendens utdelare inte är ett samfund som avses i moder-dotterbilagdirektivet och av vars aktiekapital dividendtagaren äger minst 10 procent vid den tidpunkt då dividenden delas ut. Av dividenden som ett icke listat bolag fått från ett listat bolag är 75 procent skattepliktig inkomst, då dividendtagaren inte direkt äger minst 10 procent av dividendutdelande bolagets aktiekapital vid den tidpunkt då dividenden delas ut. Dividendinkomsten är helt skattepliktig inkomst för samfundet då dividenden har fåtts från ett bolag med hemvist i ett land utanför Europeiska Unionen, med vilket land Finland inte har ett skatteavtal som ska tillämpas på dividender som samfundet har fått (Se närmare kapitel 4).

Såsom direkt ägande betraktas även sådana aktier som ägts via en sammanslutning, vilkas ägarandel beräknas på basis av andelen som samfundet ägt av sammanslutningen (t.ex. bolaget äger 25 procent av ett bolag som delar ut dividender och samfundets andel av sammanslutningens förmögenhet är ½, varvid samfundet anses äga 12,5 procent av bolaget som delar ut dividenderna).

Då sammanslutningsandelen hör till samfundets förvärvskälla av näringsverksamhet, är även inkomstandelar från sammanslutningens övriga förvärvskällor samt dividender som hör till sammanslutningens personliga förvärvskälla samfundets inkomst av näringsverksamhet. Skattefria delar av dividender som ingår i sammanslutningens näringsinkomst avdras likväl endast från samfundets andel i sammanslutningens näringsinkomst och inte från inkomstandelar som fåtts från sammanslutningens övriga förvärvskällor, ej heller från dividender som ingår i personlig förvärvskälla. Om inkomstandelen inte räcker till avdraget, görs avdraget under tio påföljande skatteår från inkomstandel som fåtts från samma näringssammanslutning och som hänför sig till samma förvärvskälla. Dividendernas skattefria delar som inte dragits av under tidigare år dras av från skatteårets inkomstandel så, att man drar av först den skattefria delen för resp. skatteår och därefter tidigare inte avdragna skattefria delar med början från de äldsta inkomstandelarna.

Exempel: Sammanslutningens inkomst av näringsverksamhet för år 2006 som ska fördelas är 10 000 euro, som inkluderar 20 000 euro i dividender av sammanslutningens näringsverksamhetsförvärvskälla. Dividenderna har fåtts från ett icke listat bolag. Sammanslutningen har dessutom 5 000 euro i inkomst av personlig förvärvskälla som ska fördelas och 6 000 euro i dividender från ett listat bolag som hänför sig till personlig förvärvskälla, av vilket bolag sammanslutningen inte äger över tio procent (resultatet av personlig förvärvskälla är sammanlagt 11 000 euro). Samfundets andel av sammanslutningens inkomst och förmögenhet är 50 procent. Sammanslutningsandelen hör till samfundets förmögenhet av näringsverksamhet, men utgör inte investeringstillgångar.
Sammanslutning  Sammanslutningens andel
NärSkL -inkomst10000 5 000
inneh. dividend20000 10 000
ISL -inkomst5 000 2 500
ISL -dividend 6 000  3 000
    
  NärSkL dividendens skattefria del-10 000, avdras från NärSkL -ink., 5 000 överf. till följ.år
  ISL -dividendens skattefria del-750
    
  Samfundets NärskL -inkomst4 750 (=5000-5000+2500+3000-750)

Samfundets andel av sammanslutningens dividender är samma som samfundets andel av sammanslitningens inkomst, dvs. 50 %. Dividender som ingår i sammanslutningens inkomst av näringsverksamhet är helt skattefria för samfundet, så att från näringsverksamhetens inkomstandel dras av såsom skattefri del hela dividendbeloppet 10 000 euro. Eftersom näringsverksamhetens inkomstandel är 5 000 euro, överförs de 5 000 euro som inte dras av för att dras av under det påföljande skatteåret. 75 procent av dividender av sammanslutningens personliga förvärvskälla som fåtts från ett listat bolag utgör skattepliktig inkomst, så att från beloppet dras av såsom skattefri del 25 % · 3 000 = 750 euro. Såsom samfundets inkomst av näringsverksamhet betraktas inkomsterna som fåtts på basis av samfundsandelen på följande sätt: Inkomstandelen av sammanslutningens näringsverksamhet är 5 000 euro från vilket belopp man drar av dividendens skattefria del 5 000 euro, sammanslutningens inkomstandel av personlig förvärvskälla 2 500 euro och dividenden 3 000 euro som fåtts via sammanslutningen, från vilket belopp man drar av den skattefria delen 750 euro.

På följande år är sammanslutningens inkomst av näringsverksamhet som ska fördelas 30 000, vilket belopp inkluderar 12 000 euro i dividender. Dividenderna har fåtts från ett icke listat bolag. Inkomst av personlig förvärvskälla som ska fördelas är 3 000 euro och dividender från ett listat bolag som hör till personlig förvärvskälla uppgår till 8 000 euro. Sammanslutningen äger mindre än tio procent av resp. bolag (resultatet av personlig förvärvskälla är sammanlagt 11 000 euro.

Sammanslutning

 

 

Samfundets andel

NärSkL -inkomst

30000

 

15 000

inneh. dividend

12000

 

6 000

ISL -inkomst

3 000

 

1 500

ISL -dividend

8 000

 

4 000

 

 

 

 

 

 

NärSkL -dividendens skattefria del

-6 000

 

 

skatteårets skattefria del som inte dragits av

-5 000

 

 

ISL dividendens skattefria del

-1 000

 

 

Samfundets NärSkL inkomst

8 500(=15000-6000-
5000+1500+4000-1000)

 

Från sammanslutningsandelar som samfundet har fått avdras dividendernas skattefria delar med lika grunder som under det förra året. Dessutom avdras från samfundets andel av inkomst av samfundets näringsverksamhet den i näringsinkomsten ingående dividenden om 5 000 euro som inte dragits av under det förra året. Eftersom näringsverksamhetens inkomstandel räcker till avdraget (15 000 > (6 000 + 5 000) ), överförs det inte mera någon skattefri andel av dividend som inte dragits av till det påföljande året.

På samma sätt som sammanslutningsandelen skulle höra till samfundets förvärvskälla för samfundets näringsverksamhet eller jordbruk skall den skattefria andelen som ingår i samfundets inkomstandel av näringsverksamhet eller jordbruk som sammanslutningen fått dras av från resp. inkomstandel. Om inkomstandelen inte räcker till avdraget, kan avdraget göras under tio påföljande år från samma förvärvskällas inkomstandel hos samma närringssammanslutning.

Då samfundet fusioneras eller fördelas överförs samfundets skattefria delar av dividender som inte använts såsom universalföljd till mottagande bolag. I samband med fördelning överförs den skattefria andelen av dividender som inte använts till mottagande bolag i samma förhållande som nettoförmögenheten i bolaget som fördelas går över till mottagande bolag.

5.5 Sammanslutning såsom medlem i en sammanslutning

5.5.1 Inkomstandelens förvärvskälla

Hörande av en sammanslutningsandel, som en sammanslutning äger i en annan sammanslutning, i en viss förvärvskälla bestämmer att inkomstandelen jämte dividender som fåtts från denna andra sammanslutning utgör inkomst av resp. förvärvskälla på samma sätt som då ett samfund är delägare.

Exempel: Sammanslutning A äger en andel i sammanslutning B och andelen hör till förvärvskällan av sammanslutning A:s näringsverksamhet. Andelen av inkomsten av B:s olika förvärvskällor och av dividender av personlig förvärvskälla utgör för A inkomst av näringsverksamhet.

5.5.2 Avdragande av dividendernas skattefria del

Inkomst som fåtts från en sammanslutning kan inkludera inkomstandelar som fåtts från andra sammanslutningar och således även dividender och dividendernas skattefria andelar som fåtts via någon annan sammanslutning. Dividendernas skattefria andelar dras inte av på sammanslutningsnivån, utan avdraget görs hos en sådan delägare, hos vilken inkomstandelen och dividenderna beskattas.

Exempel: Sammanslutning A: s inkomst av näringsverksamhet för år 2006 som ska fördelas är 100 000 och den innehåller 40 000 i dividender från ett listat bolag, av vilket bolag A äger mindre än 10 procent. Sammanslutning B äger 30 procent av bolaget A och A hör till förvärvskällan för B: s näringsverksamhet. Inkomsten av B: s näringsverksamhet är 20 000 euro och den innehåller 10 000 i dividender från ett icke listat bolag. I B: s inkomst av näringsverksamhet har man inte beaktat inkomstandelen från A. Delägare i sammanslutning B är fysisk person X och ett icke listat bolag C Ab. Båda har 50 procents andel i sammanslutning B: s inkomst och förmögenhet. B: s nettotillgångar från det förra året är 200 000 euro. B hör till förvärvskällan för C Ab: s näringsverksamhet, men utgör inte investeringstillgångar.
 
 Sammanslutning ASammanslutning BX: s andelC Ab: s andel
NärskL inkomst100 00020 000 + 30 000 (ink.andel från A)25 00025 000
inneh. dividend40 00010 0006000+50006000+5000
          
    skattefri del från ett listat bolag-1 800
(6000*0,30)
-1 500
(6000*0,25)
    skattefri del från ett icke listat bolag-1 500
(5000*0,30)
-5 000
          
    NärSkL -inkomst21 70018 500
    NärSkL   kapitalinkomstandel20 000  
    NärSkL   förvärvsinkomstandel1 700 
B: s inkomst av näringsverksamhet är sammanlagt 50 000 euro (20 000 + 100 000 · 30 %) av vilket belopp X och C Ab får båda 25 000 euro såsom inkomstandel. Inkomstandelarna innehåller A: s dividender från ett listat bolag 6 000 euro (40 000 · 30 % · 50 % = 6 000) och B: s dividender från ett icke listat bolag 5 000 euro (10 000 · 50 %). De skattefria delarna dras av först från de inkomstandelar som X och C Ab fått från B. I enlighet med 16 § 3 mom. ISL avdrar man såsom skattefri del den del av dividendinkomsten som på grund av bestämmelserna om delägare i   6a § NärSkL utgör skattefri inkomst. I enlighet med 6a § NärSkL avdras såsom C Ab: s skattefria del 25 procent av dividender som fåtts från ett listat bolag samt hela dividenden som fåtts från ett icke listat bolag och såsom X: s skattefria del avdras 30 procent av de dividender som ingår i inkomstandelen. X: s skattepliktiga inkomstandel indelas i kapitalinkomst och förvärvsinkomst på basis av B: s nettotillgångar från det förra året (200 000 · 50 % · 20 % = 20 000). Till den del som inkomstandelen överskrider kapitalinkomsten utgör den X: s förvärvsinkomst (21 700 - 20 000 = 1 700).

5.6 Räntor på andelskapital som en sammanslutning har fått

Räntor på andelskapitalet av näringsverksamhetens eller jordbrukets förvärvskälla som en sammanslutning har fått ingår i den näringsinkomst eller inkomst av jordbruk som ska fördelas. Räntor på andelskapital beskattas på samma sätt som dividendinkomster och räntornas skattefria delar dras av separat för varje delägare. Den skattefria andelen om 1 500 euro som gäller för fysiska personer och dödsbon gäller även för räntor på andelskapital som fåtts via en sammanslutning. Om delägarens inkomstandel inte räcker till avdraget, görs avdraget under tio påföljande skatteår från inkomstandelen för samma förvärvskälla för samma näringssammanslutning.

Också räntor på andelskapital som ingår i en personlig förvärvskälla beskattas på samma sätt som dividendinkomster som ingår i en personlig förvärvskälla, dvs. de fördelas för att beskattas direkt hos delägarna.

Förvärvskällan för ränta på andelskapital bestäms med samma grunder som dividendernas förvärvskälla.

5.7 Inkomstandelens skatteår

Inkomstandelen samt dividender på grund av en sammanslutningsandel och räntor på andelskapital som delägaren har fått från en sammanslutning räknas till delägarens inkomst under det skatteår under vilket sammanslutningens skatteår har slutat.

Exempel: Sammanslutningen avslutar två räkenskapsperioder under år 2005; den första  räkenskapsperioden är 1.3.2004 – 28.2.2005 och den andra 1.3.2005 – 31.12.2005. Sammanslutningsdelägarens skatteår är 1.1.2005 – 31.12.2005. Inkomstandelarna som har fåtts från sammanslutningen på basis av de båda räkenskapsperioderna och andelarna som under de båda räkenskapsperioderna fåtts för dividender och räntor på andelskapitalet räknas till delägarens inkomst för skatteåret.