Anmälan av information till inkomstregistret: naturaförmåner och kostnadsersättningar

Har getts
2.1.2020
Diarienummer
VH/6316/00.01.00/2019
Giltighet
2.1.2020 - Tills vidare

Anvisningen är avsedd för prestationsbetalare. Anvisningen beskriver med hjälp av exempel hur olika naturaförmåner och kostnadsersättningar anmäls till inkomstregistret.

Utbetalda prestationer ska alltid anmälas till inkomstregistret åtminstone som ett totalbelopp (begränsad precisionsnivå för anmälan, s.k. anmälningssätt 1). Vid behov kan utbetalaren anmäla prestationer på mer specificerat sätt än i det obligatoriska anmälningssättet med hjälp av separata kompletterande inkomstslag (anmälan med högre precisionsnivå, s.k. anmälningssätt 2). Oberoende av anmälningssättet för penninglöner, ska naturaförmåner och skattefria kostnadsersättningar alltid anmälas separat under egna inkomstslag.

I exemplen i anvisningen beskrivs anmälan av uppgifter såväl som totalbelopp som med specifikationer. I exemplen anges inte alla uppgifter som är obligatoriska att lämna, utan enbart uppgifter som är nödvändiga i anmälan av naturaförmåner och kostnadsersättningar. Till exempel anmälan av förskottsinnehållning är inte föremål för särskilda anvisningar , förutom i kapitel 1.6. De penningbelopp som används i exemplen är av exemplifierande karaktär och maximibeloppet på socialförsäkringsavgifter, förskottsinnehållningsprocenten och skattefria resekostnadsersättningar ska granskas årligen. Förskottsinnehållningen fastställs utifrån den mottagarspecifika förskottsinnehållningsprocenten.

I anvisningen beskrivs anmälning i inhemska situationer. Anmälan av uppgifter till inkomstregistret i internationella situationer beskrivs i anvisningen Anmälan av information till inkomstregistret: internationella situationer. Frågor som gäller ställföreträdande betalare och lönegaranti behandlas i anvisningen Anmälan av information till inkomstregistret: prestationer av ställföreträdande betalare.

Denna anvisning ersätter den tidigare anvisningen Anmälan av information till inkomstregistret: naturaförmåner och kostnadsersättningar. Anvisningen har uppdaterats:

  • anmälning av ersättning som tagits ut för bilförmånen har preciserats
  • skillnaderna mellan kostförmån och måltidssubventioner som arbetstagaren betalar har preciserats
  • texten om förmånens skatteår och nyttjandeprincipen samt om tidsfristerna för anmälan av naturaförmåner har ändrats
  • anmälan av skattefria ersättningar som anknyter till arbete utomland har preciserats
  • anvisningen om anmälan av skattepliktig kilometerersättning har kompletterats och preciserats
  • anvisningen om anmälan av förskottsinnehållning och naturaförmån då penninglönen inte räcker till verkställande av förskottsinnehållning har lagts till
  • anmälan med inkomstslaget Avdrag före förskottsinnehållning (419) har preciserats.

1 Naturaförmåner

En naturaförmån är ett vederlag för arbete, vilken arbetstagaren får av arbetsgivaren i annan än i penningform. En naturaförmån är skattepliktig löneinkomst, på vilken den arbetsgivare som gett förmånen ska verkställa förskottsinnehållning och betala socialförsäkringsavgifter.

Om en arbetsgivare inte alls betalar ut penninglön till en arbetstagare, är det inte möjligt att verkställa förskottsinnehållning på naturaförmånen. Om man till en arbetstagare inte betalat ut penninglön som räcker för att innehålla arbetstagarens arbetspensionsförsäkringssvgift och arbetslöshetsförsäkringspremie, kan arbetsgivaren innehålla dessa arbetstagarens försäkringsavgifter i samband med senare löneutbetalningar inom den tidsram som föreskrivs i lagen. Arbetsgivaren anmäler dessa betalningar till inkomstregistret under punkterna Arbetstagarens arbetslöshetsförsäkringspremie och Arbetsgivarens arbetspensionsförsäkringsavgift med anmälan för den utbetalningsdag, då de innehållits av arbetstagaren. Om arbetstagarens socialförsäkringsavgifter i en situation som beskrivits ovan inte tas ut av arbetstagaren vid en senare löneutbetalning, anmäls arbetstagaravgifter som arbetsgivaren betalat på anmälan om löneuppgifter som övrig naturaförmån till arbetstagaren, se närmare kapitel 1.3. Förskottsinnehållning på naturaförmåner anmäls till inkomstregistret enbart om den verkställts.

Uppgifterna om naturaförmåner ska lämnas in senast på den femte dagen i kalendermånaden som följer efter den månad då naturaförmånen flutit in. Om penninglön för den månad då naturaförmånen flutit in emellertid betalas ut under kalendermånaden som följer efter den månad då naturaförmånen flutit in, kan uppgifterna om naturaförmåner även lämnas in genom att anmäla naturaförmånen som inkomst för den kalendermånad som följer efter den månad då naturaförmånen flutit in. I dessa fall ska anmälan lämnas in senast på den femte dagen i den kalendermånad vars inkomst naturaförmånen har anmälts som. Med den månad då naturaförmånen har flutit in avses den månad under vilken naturaförmånen har varit tillgänglig.

Exempel 1: Om penninglön som flutit in under december delvis eller helt betalas ut under januari, kan naturaförmånen för december anmälas som inkomst för januari. I dessa fall ska naturaförmånen anmälas senast den 5 februari.

Om arbetstagaren endast får naturaförmån, utan att någon penninglön utbetalas, ska beloppet på naturaförmånen anmälas månatligen till inkomstregistret och som betalningsdag ska i anmälan om löneuppgifter anges den dag i månaden, exempelvis den sista dagen i månaden, då förmånen har varit tillgänglig för inkomsttagaren.

Om arbetstagaren utbetalas lön i två veckors perioder, kan förmånen anmälas två gånger i månaden genom att dela beskattningsvärdet åt samma månads två olika löneutbetalningsperioder.. Det rekommenderas dock att naturaförmåner endast anmäls en gång i månaden. Tidsfristerna för anmälan av naturaförmåner beskrivs närmare i kapitel 1.5.

Naturaförmåner anmäls till inkomstregistret också i det fallet att arbetsgivaren till arbetstagaren betalat ett belopp som motsvarar naturaförmånens penningvärde eller en större ersättning, och inget belopp återstår att lägga till lönen. Ersättningen för naturaförmånen ska anges med samma anmälan om löneuppgifter som naturaförmånen. Om arbetsgivaren har tagit ut ett större belopp på naturaförmånen än dess beskattningsvärde,  anges som ersättning för naturaförmånen högst det belopp som motsvarar dess beskattningsvärde på anmälan om löneuppgifter. Beloppet som tagits ut minskar den beskattningsbara inkomsten och arbetsinkomsten som utgör grunden för socialförsäkringsavgifterna.

Skatteförvaltningen fastställer årligen penningvärdet på naturaförmåner med ett beslut. Beslutet finns på adressen skatt.fi > Detaljerade skatteanvisningar > Beslut. Om beskattningsvärdet inte fastställts separat genom ett beslut av Skatteförvaltningen är värdet på naturaförmånen dess gängse värde. Med gängse värde avses de verkliga kostnaderna som uppstått när förmånen anskaffades.

1.1 Naturaförmåner som alltid anmäls som egna inkomstslag

Av naturaförmånerna anmäls bilförmån, personalbiljettförmån och ränteförmån för bostadslån alltid som egna inkomstslag.

1.1.1 Bilförmån

En bilförmån uppstår för en arbetstagare när arbetsgivaren till arbetstagarens eller hans eller hennes familjs förfogande ställer en bil som arbetsgivaren äger eller besitter och som det är tillåtet att använda för privat bruk.

Arbetsgivaren anmäler beloppet på bilförmånen till inkomstregistret med inkomstslaget Bilförmån (304). Det är inte av betydelse om arbetsgivaren anmäler penninglönerna som totalbelopp (anmälningssätt 1) eller på specificerat sätt (anmälningssätt 2). Förutom bilförmånen ska arbetsgivaren som uppgift om Typ av bilförmån anmäla om det handlar om en bruksförmån eller en fri bilförmån. Det handlar om en bruksförmån då en arbetstagare själv betalar åtminstone bilens drivkraftskostnader. Det handlar om en fri bilförmån då en arbetsgivare betalar alla kostnader av bilen.

Arbetsgivaren ska till inkomstregistret anmäla information om Bilens åldersgrupp. A, B, C eller U ska väljas från listan över värden. Naturaförmånsbilarna har delats in i tre åldersgrupper (A, B och C) enligt det år när bilen tagits i bruk enligt registerutdraget. Som ibruktagningsår betraktas det år när första registrering av bilen gjorts. Bilar hör under de tre första driftåren till åldersgrupp A, under de tre därpå följande åren till åldersgrupp B och därefter till åldersgrupp C. Värde U avser en bilförmån som är i användning och fåtts utomlands. Det år då bilen tagits i bruk är i så fall inte av betydelse.

Om driftskostnaderna för arbetstagarens bilförmån räknas som ett kilometerspecifikt värde i stället för ett månatligt värde, ska arbetsgivaren anmäla uppgiften Antal kilometer till inkomstregistret. I punkten anges det antal kilometer som körts med en tjänstebil som är i privat bruk. Enligt Skatteförvaltningens beslut kan arbetsgivaren anmäla anmäla antalet kilometer enligt löneperiod eller alternativt senast med årets sista deklaration. Om arbetsgivaren får kännedom om bilförmånens kilometerantal först efter att förmånen redan fåtts, ska den inlämnade anmälan korrigeras.

Exempel 2: En arbetstagare har i januari fått tillgång till en fri bilförmån, som räknats enligt Skatteförvaltningens naturaförmånsbeslut och som har ett månatligt värde på 750 euro. Beloppet på bilförmånen anmäls för januari:

Exempel 2.
Uppgifter som ska anmälas euro

304 Bilförmån

Typ av bilförmån: Fri bilförmån

Bilens åldersgrupp: A

750.00

Arbetsgivaren kan debitera självriskandelen för bilförmånen av arbetstagarens nettolön. I så fall betalar arbetstagaren i praktiken självrisken och denna självriskandel av bilförmånen sänker den förmån som ska beskattas eller slopar den helt och hållet. Om självriskandelen av bilförmånen är lägre än bilförmånens beskattningsvärde, behandlas differensen mellan beskattningsvärdet och den ersättning som tas ut för bilförmånen som en skattepliktig naturaförmån för arbetstagaren. Om självriskandelen motsvarar beskattningsvärdet av bilförmånen, uppkommer ingen beskattningsbar förmån. Arbetsgivaren anmäler beskattningsvärdet på naturaförmånen till inkomstregistret med inkomstslaget Bilförmån (304) och beloppet på den självriskandel som tagits ut av arbetstagaren med inkomstslaget Ersättning för bilförmån (401).

Bilförmånen ska anmälas också i det fallet att arbetsgivaren av arbetstagaren tagit ut ett belopp som motsvarar naturaförmånens penningvärde eller en större ersättning, och inget belopp återstår att lägga till i lönen. Även om arbetsgivaren skulle ha tagit ut en ersättning för bilförmån som är större än förmånens beskattningsvärde, ska man på anmälan om löneuppgifter ange som ersättning för bilförmån högst ett belopp som motsvarar dess beskattningsvärde.

Den självriskandel som tagits ut av arbetstagaren anmäls separat med inkomstslaget Ersättning för bilförmån (401). Förmånens beskattningsbara värde anmäls även då till sitt fulla belopp med inkomstslaget Bilförmån (304), och det ersättningsbelopp som tagits ut dras inte av bilförmånen. Ersättning för bilförmån ska anmälas på samma anmälan om löneuppgifter som bilförmånen, även om arbetsgivaren skulle ta ut ersättningen under den löneutbetalningsperiod som kommit före anmälan av bilförmånen eller först senare.

Exempel 3: En arbetstagare har i januari fått tillgång till en bruksförmånsbil vars månatliga värde är 350 euro. Utbetalaren av prestationen tar ut en självriskandel på 100 euro från arbetstagarens nettolön. Differensen mellan beloppet på bilförmånen och självriskandelen utgör beloppet på den skattepliktiga bilförmånen.

Exempel 3.
Uppgifter som ska anmälas euro

304 Bilförmån

Typ av bilförmån: Bruksförmån

Bilens åldersgrupp: A

 350.00
401 Ersättning för bilförmån 100.00

1.1.2 Personalbiljettförmån

En personalbiljett är en personlig resebiljett för kollektivtrafiken, vilken arbetsgivaren gett till en arbetstagare för resan mellan bostaden och arbetsstället. En del av personalbiljettens värde är skattefri och en del är skattepliktig. Den skattepliktiga andelen är en naturaförmån och den betraktas som en lön. En personalbiljett är skattefri inkomst upp till 300 euro. Dessutom är biljetten skattefri inkomst till den del förmånen överstiger 750 euro, dock inte högre än till 3 400 euro. En arbetsgivare ska alltid anmäla en personalbiljett till inkomstregistret, också i det fallet att ingen beskattningsbar förmån uppstår.

Om arbetstagaren köper biljetten själv och arbetsgivaren betalar biljettpriset eller en del av detta till arbetstagaren, anses den andel som arbetsgivaren betalat i sin helhet utgöra lön för arbetstagaren.

Arbetsgivaren anmäler den skattefria andelen av en personlig kollektivtrafikbiljett som den bekostat för en arbetstagare med inkomstslaget Skattefri andel av personalbiljett( 341). Den andel som ska ses som lön ska anmälas av arbetsgivaren med inkomstslaget Andel av personalbiljett som betraktas som lön (342). Uppgifterna ska specificeras, eftersom de påverkar beloppet på det avdrag som arbetstagaren kan göra i beskattningen utifrån resor mellan hemmet och arbetsstället. En anmälan om personalbiljett ges till inkomstregistret alltid under nedan nämnda inkomstslag. Det är inte av betydelse om arbetsgivaren anmäler penninglönerna som ett totalbelopp (anmälningssätt 1) eller på specificerat sätt (anmälningssätt 2) till inkomstregistret.

Anmälan av personalbiljetter avviker från de övriga naturaförmånerna, eftersom utbetalaren ska dra av ersättningen hen tar ut av arbetstagaren av den andel som betraktas som lön. Som den andel som betraktas som lön anmäls den andel av värdet på förmånen, för vilken arbetsgivaren redan har dragit av ersättning av inkomsttagaren.

Den andel som betraktas som lön är underställd förskottsinnehållning och socialförsäkringsavgifter. Förskottsinnehållning verkställs inte på den skattefria andelen och socialförsäkringsavgifter betalas inte.

Gränserna i euro är skatteårsspecifika. Arbetsgivaren beräknar och anmäler den skattefria och skattepliktiga delen av förmånen månadsvis enligt de förfarande och undantag som beskrivs nedan. Om arbetsgivaren ger arbetstagaren en biljett vars giltighetstid avser två olika år, ska arbetsgivaren fördela priset mellan dessa år i förhållande till biljettens giltighetstider och anmäla uppgifterna på detta sätt på anmälan om löneuppgifter. Om biljetten är giltig t.ex. 1.11.2019–31.3.2020, utgör 2/5 av biljettpriset inkomst för 2019 och 3/5 inkomst för 2020. Prisandelarna anmäls på motsvarande sätt på anmälningar om löneuppgifter för 2019 och 2020.

Om arbetsgivaren ger arbetstagare betalmedel som berättigar till biljettköp, som t.ex. arbetsresesedlar, eller en biljett som kan användas för ett visst antal resor och som är giltig t.ex. i ett år från inköpsdagen, betraktas förmånen och ska anmälas som inkomst för den månad under vilken biljetten köps. Köptillfället fastställer även skatteåret för biljetten.

Arbetsgivaren kan anmäla personalbiljetten i samband med den lön som flutit in under samma period. Om arbetsgivaren t.ex. har gett arbetstagaren en personalbiljett i december, men lön som flutit in under december betalas till arbetstagaren först i januari, kan arbetsgivaren anmäla personalbiljetten i samband med den penninglön som betalas ut i januari. Alternativt kan arbetsgivaren anmäla förmånen separat på sin egen anmälan senast den 5 februari. Som betalningsdag ska man ange betalningsdagen i januari, t.ex. den sista dagen i januari. I dessa fall betraktas förmånen som inkomsttagarens inkomst för januari.

En personalbiljettförmån anmäls som inkomst för den löneutbetalningsperiod då förmånen behandlats i arbetstagarens löneberäkning. Om den skattefria personalbiljettförmånen inte behandlas i löneberäkningssystemet alls, kan den skattefria personalbiljettförmånen anmälas en gång i året. Det rekommenderas dock att förmånen anges i anmälan för den månad under vilken den ges. Om inkomsttagaren exempelvis ges en personalbiljettförmån på 300 euro i februari, anges uppgiften i anmälan om löneuppgifter för februari månad. Om lön som flutit in under februari emellertid betalas ut i mars, kan personalbiljettförmånen anmälas samtidigt med löneutbetalningen för mars eller separat den 5 april.

Exempel 4: En arbetsgivare har gett en arbetstagare en personalbiljett värd 300 euro. Naturaförmån uppstår inte. Utbetalaren av prestationen anmäler 300 euro till inkomstregistret med inkomstslaget Skattefri andel av personalbiljett (341).

Exempel 4.
Uppgifter som ska anmälas euro
341 Skattefri andel av personalbiljett 300.00

Exempel 5: En arbetsgivare har i januari gett en arbetstagare en personalbiljett värd 800 euro. Arbetsgivaren tar inte ut ersättning av arbetstagaren för biljetten. En personalbiljett är skattepliktig inkomst i den utsträckning som förmånens värde överstiger 300 euro och understiger 750 euro, varför en skattepliktig naturaförmån uppstår till ett belopp på 450 euro (den andel som ses som lön). Arbetstagarens skattefria förmån är 350 euro.

Exempel 5.
Uppgifter som ska anmälas euro
341 Skattefri andel av personalbiljett 350.00
342 Andel av personalbiljett som betraktas som lön 450.00 

Exempel 6: En arbetsgivare har gett en arbetstagare en personalbiljett värd 5 000 euro. Arbetsgivaren tar inte ut ersättning av arbetstagaren för biljetten. Arbetsgivaren anmäler 2 050 euro (5 000 – 3 400 + 750 – 300) till inkomstregistret med inkomstslaget Andel av personalbiljett som betraktas som lön (342). Med inkomstslaget Skattefri andel av personalbiljett (341) anmäler arbetsgivaren 2 950 euro (300 + 3 400 – 750).

Exempel 6.
Uppgifter som ska anmälas euro
341 Skattefri andel av personalbiljett 2950.00
342 Andel av personalbiljett som betraktas som lön 2050.00

Arbetsgivaren kan debitera självriskandelen från arbetstagarens nettolön. Självriskandelen anmäls med inkomstslaget Ersättning för personalbiljett (415). Den ersättning som tagits ut anmälas till sitt fulla belopp, även om den är större än den andel som betrakatas som lön.

Exempel 7: En arbetsgivare har gett en arbetstagare en personalbiljett värd 1 000 euro. Arbetsgivaren debiterar 200 euro av arbetstagarens nettolön. Beloppet av den skattepliktiga naturaförmånen och lönen är 250 euro (750 – 300 – 200). Arbetstagaren får en skattefri förmån på 550 euro (300 + 1 000 – 750). Arbetsgivaren anmäler uppgifterna till inkomstregistret:

Exempel 7.
Uppgifter som ska anmälas euro
341 Skattefri andel av personalbiljett 550.00
342 Andel av personalbiljett som betraktas som lön 250.00 
415 Ersättning för personalbiljett 200.00

Exempel 8: En arbetsgivare har gett en arbetstagare en personalbiljett värd 1 000 euro. Arbetsgivaren debiterar 500 euro av arbetstagarens nettolön. Beloppet på den skattepliktiga naturaförmånen vore 450 euro utan den ersättning som tagits ut av arbetstagaren. Eftersom den ersättning som tagits ut är större än förmånens beskattningsvärde, uppkommer ingen beskattningsbar naturaförmån. Arbetstagarens skattefria förmån är 500 euro.

Exempel 8.
Uppgifter som ska anmälas euro
341 Skattefri andel av personalbiljett 500.00
415 Ersättning för personalbiljett 500.00

När det gäller personalbiljetter uppskattas det skattepliktiga och skattefria beloppet på förmånen för hela årets del i motsats till andra naturaförmåner, där beloppet uppskattas för en månad. Om personalbiljetten ges en gång i året, till exempel i början av året och ersättning tas ut på den regelbundet hela året skulle det i praktiken i början av året uppstå skattepliktig förmån åt personen, eftersom betalaren inte ännu skulle ha hunnit ta ut annat än första månadens ersättning på förmånen. Så att betalaren inte behöver korrigera alla inlämnade anmälningar i ovan beskrivna situationen, kan betalaren på förhand förutse situationen och dela upp sen skattefria andelen för hela året samt anmäla den månatligen till inkomstregistret i samband med ersättningen hen tagit ut.

Exempel 9: Arbetsgivaren ger en personalbiljettförmån på 1 800 euro i början av året. Arbetsgivaren tar ut 100 euro på biljetten varje månad. Således år ersättningens belopp 1 200 euro i året. I praktiken uppstår de inte en andel som betraktas som lön i slutet av året. Däremot skulle lön uppstå i början av året, eftersom ersättning inte skulle ha hunnits ta ut av arbetstagaren.

Det skattepliktiga beloppet på förmånen är 600 euro under hela året. Betalaren anmäler uppgifterna enligt följande:

Exempel 9.
Uppgifter som ska anmälas euro
341 Skattefri andel av personalbiljett 50.00
415 Ersättning för personalbiljett 100.00

Om en personalbiljettförmån har getts i början av året för hela året och arbetsförhållandet upphör mitt under året, ska betalaren korrigera anmälningarna hen har lämnat in. I sådana fall avses endast den andel som hänför sig till arbetstiden vara personalbiljettförmån. Resten av personalbiljettens värde är lön om arbetsgivaren inte tar ut ersättning på det. Biljetten ska korrigeras till lön senast under sista löneutbetalningsmånaden.

1.2 Naturaförmåner som kan anmälas på två sätt

Det är möjligt att anmäla uppgifter till inkomstregistret på begränsat eller mer omfattande sätt. Av naturaförmånerna anmäls förutom bilförmån, personalbiljettförmån och ränteförmån för bostadslån alltid på specificerat sätt under egna inkomstslag. Däremot kan bostadsförmåner, telefonförmåner och kostförmåner anmälas på två sätt: antingen som ett totalbelopp med inkomstslaget Övriga naturaförmåner (317) eller alternativt under egna inkomstslag.

Om en arbetsgivare anmäler en bostadsförmån, telefonförmån och kostförmån som ett totalbelopp med inkomstslaget Övriga naturaförmåner (317), ska arbetsgivaren därtill specificera de naturaförmåner som det anmälda totalbeloppet innehåller. Detta görs med uppgiften Typ av förmån.

Om arbetsgivaren anmäler Bostadsförmånen (301), Telefonförmånen (330) och Kostförmånen (334) under egna separata inkomstslag, anmäls inte dessa förmåner med inkomstslaget Övriga naturaförmåner (317).

Trots att utbetalaren anmäler dessa tre naturaförmåner (bostadsförmån, telefonförmån och kostförmån) under egna inkomstslag, kan penninglöner anmälas med samma anmälan om löneuppgifter på någotdera sättet, som ett totalbelopp eller med en specifikation.

Exempel 10: En arbetstagares lön under löneutbetalningsperioden är 3 650 euro. Lönen består av tidlön på 2 700 euro, övertidsersättningar på 300 euro, en telefonförmån på 20 euro och en bostadsförmån på 630 euro.

Arbetsgivaren kan anmäla penninglönerna (3 000 euro) på två sätt, antingen genom att anmäla dem som ett totalbelopp eller genom att specificera dem med kompletterande inkomstslag:

Exempel 10, tabell 1/2.
Obilgatorisk miniminivå Alternativt sätt
Anmälningssätt 1 euro Anmälningssätt 2 euro

101 Lön totalt

3000.00

201 Tidlön

2700.00

   

235 Övertidsersättning

300.00

Naturaförmåner ska specificeras genom att ge uppgifter om dessa åtskilt från penningslönerna. Arbetsgivaren anmäler de utbetalda naturaförmånerna antingen med inkomstslaget Övriga naturaförmåner, då också informationen Typ av förmån ska ges, eller genom att anmäla Bostadsförmån och Telefonförmån under egna inkomstslag.

Exempel 10, tabell 2/2.
Inkomstslag som anmäls separat
Anmälandets miniminivå euro Kompletterande anmälningssätt euro

317 Övriga naturaförmåner

Typ av förmån: Telefonförmån

Typ av förmån: Bostadsförmån

650.00 330 Telefonförmån   20.00
    301 Bostadsförmån 630.00

1.2.1 Bostadsförmån

En arbetstagare får en bostadsförmån när arbetsgivaren låter arbetstagaren använda en bostad som arbetsgivaren äger eller besitter utifrån ett hyresförhållande som grundar sig på ett anställningsförhållande eller som en förmån som ingår i lönen. Om bostadsförmånens värde har sänkts enligt Skatteförvaltningens beslut, anmäls det sänkta värdet till inkomstregistret.

Arbetsgivaren kan anmäla bostadsförmånen separat med inkomstslaget Bostadsförmån (301) eller som ett totalbelopp med inkomstslaget Övriga naturaförmåner (317). Om arbetsgivaren ger anmälan på det senare sättet, ska denne dessutom med hjälp av uppgiften Typ av förmån, som anknyter till inkomstslaget Övriga naturaförmåner, anmäla att den inkomst som anmälts med inkomstslaget Övriga naturaförmåner omfattar bostadsförmånen. Om förmånen anmäls separat med inkomstslaget Bostadsförmån, anmäls den inte längre med inkomstslaget Övriga naturaförmåner.

1.2.2 Telefonförmån

En arbetstagare får en telefonförmån då arbetsgivaren betalar kostnader, också för privat användning under fritiden, för ett telefonabonnemang som arbetsgivaren bekostat.

Arbetsgivaren kan anmäla telefonförmånen separat medinkomstslaget Telefonförmån (330) eller som ett totalbelopp med inkomstslaget Övriga naturaförmåner (317). Om arbetsgivaren ger anmälan på det senare sättet, ska denne dessutom med hjälp av uppgiften Typ av förmån, som anknyter till inkomstslaget Övriga naturaförmåner, anmäla att den inkomst som anmälts med inkomstslaget Övriga naturaförmåner omfattar telefonförmånen. Om förmånen anmäls separat med inkomstslaget Telefonförmån, anmäls den inte längre med inkomstslaget Övriga naturaförmåner.

Om penninglön betalas ut för den månad då telefonförmånen flutit in under följande kalendermånad, kan telefonförmånen anmälas som inkomst för den kalendermånad som följer efter månaden då förmånen flutit inI dessa fall ska anmälan lämnas in senast på den femte dagen i den kalendermånad som följer efter den månad vars inkomst telefonförmån har anmälts som. Med den månad då naturaförmånen har flutit in avses den månad under vilken naturaförmånen har varit tillgänglig. Således om arbetstagaren har fått telefonförmånen då anställningsförhållandet har inletts i mitten av april, men penninglönen för arbete under en del av april betalas ut först i samband med löneutbetalningen för maj, kan telefonförmånen för april anmälas på samma anmälan i maj med penninglön som flutit in i april eller separat på den femte dagen i den månad som följer efter löneutbetalningen, dvs. den 5 juni.

Om arbetstagaren har fått en telefonförmån genast i början av arbetsförhållandet, men lön för första knappa arbetsmånaden utbetalas först i samband med följande lönebetalning, kan telefonförmånen för första månaden lämnas in med samma anmälan tillsammans med penningslönen. I så fall anmäls förutom den utbetalda lönen, även telefonförmånen för den tidigare och innevarande månaden till inkomstregistret.

 

Om inkomsttagaren får endast telefonförmån och ingen annan inkomst utbetalas till honom eller henne, kan telefonförmånen anmälas på förhand med anmälan för januari för hela året i enlighet med hur den har behandlats i löneberäkningen. Förmånen kan anmälas på en gång endast då, när inkomsttagarens telefonförmån inte är underställd arbetspensionsförsäkringsavgifter, arbetslöshetspremier eller försäkringspremier för arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring, som hos FöPL-försäkrade delägare. Som förutsättning är att ingen annan inkomst eller förmån utbetalas till personen.

1.2.3 Kostförmån

En arbetstagare får en kostförmån om arbetsgivaren erbjuder sin arbetstagare en måltid till ett lägre pris än gängse pris eller helt vederlagsfritt. Arbetsgivaren kan subventionera måltidskostnader med en måltidsbiljett såsom en lunchsedel eller med ett annat riktat betalmedel såsom ett betalkort eller en mobilapp eller genom att ordna måltider på arbetsplatsen.

Arbetsgivaren kan anmäla kostförmånen separat medinkomstslaget Kostförmån (334) eller som ett totalbelopp med inkomstslaget Övriga naturaförmåner (317). Om arbetsgivaren ger anmälan på det senare sättet, ska denne dessutom med hjälp av uppgiften Typ av förmån, som anknyter till inkomstslaget Övriga naturaförmåner, anmäla att den inkomst som anmälts med inkomstslaget Övriga naturaförmåner omfattar kostförmånen. Om förmånen anmäls separat med inkomstslaget Kostförmån, anmäls det inte längre med inkomstslaget Övriga naturaförmåner.

Om arbetsgivaren tar ut en ersättning för kostförmånen som motsvarar dess beskattningsvärde, anmäls till inkomstregistret informationen Ersättningen för kostförmånen motsvarar beskattningsvärdet: Ja. Som beskattningsvärde på kostförmånen anmäls i så fall 0 euro med inkomstslaget Kostförmån (334). Betalaren kan om hen så önskar i stället för 0 euro anmäla kostförmånens beskattningsvärde med inkomstslaget Kostförmån.. Om arbetstagaren debiteras en ersättning på kostförmånen som motsvarar dess beskattningsvärde, får inte inkomstslaget Övriga naturaförmåner användas. Det belopp som tagits ut för kostförmånen anmäls inte separat med inkomstslaget Ersättning för andra naturaförmåner.

Exempel 11: Arbetsgivaren har i april gett arbetstagaren 20 måltidsbiljetter vars nominella värde är 10 euro. Beskattningsvärdet för måltidsbiljetterna är 7,50 euro per måltid, alltså 150 euro sammanlagt. Arbetsgivaren tar ut av arbetstagaren en ersättning som motsvarar beskattningsvärdet (7,50 euro) per måltid. Arbetstagaren har använt biljetterna under april. Arbetsgivaren anmäler kostförmånen för april på följande sätt:

Exempel 11.
Inkomstslag som anmäls separat euro

334 Kostförmån

Ersättningen för kostförmån motsvarar beskattningsvärdet: Ja

 0.00*

* Alternativt kan betalaren anmäla 150 euro som beloppet av kostförmånen.

Om arbetsgivaren tar ut av arbetstagarenen ersättning som är mindre än kostförmånens beskattningsvärde, ska arbetsgivaren anmäla kostförmånen antingen med inkomstslaget Kostförmån (334) eller Övriga naturaförmåner (317) och ange uppgiften Typ av förmån: Kostförmån. Den ersättning som tagits ut anmäls separat med inkomstslaget Ersättning för andra naturaförmåner (407). Som kostförmån anmäls beloppet av kostförmånens beskattningsvärde och som erhållen ersättning beloppet av den självriskandel som tagits ut av arbetstagaren. Trots att den ersättning som tagits ut av arbetstagaren minskar beloppet på den beskattningsbara kostförmånen, anmäler arbetsgivaren värdet av förmånen till dess fulla belopp då hen anmäler uppgifterna.

Exempel 12: Arbetsgivaren har gett arbetstagaren 20 måltidsbiljetter vars nominella värde är 10 euro. Beskattningsvärdet för måltidsbiljetterna är 7,50 euro per måltid, alltså 150 euro sammanlagt. Arbetsgivaren tar ut 2 euro per måltid av arbetstagaren i ersättning, alltså sammanlagt 40 euro. Arbetsgivaren anmäler kostförmånen och den ersättning som tagits ut på följande sätt:

Exempel 12.
Inkomstslag som anmäls separat
Miniminivå för anmälan euro Kompletterande anmälningssätt euro

317 Övriga naturaförmåner

Typ av förmån: Kostförmån

150.00

334 Kostförmån

 150.00

407 Ersättning för andra naturaförmåner

40.00 407 Ersättning för andra naturaförmåner 40.00

Fler exempel på ersättning som tagits ut för kostförmån finns i kapitel 1.4 Ersättning för andra naturaförmåner.

Huruvida en måltid som erbjuds under arbetspraktiken ska anmälas till inkomstregistret beror på om praktikanten erbujds en kostnadsfri måltid på läroanstalten. Med arbetsparktik avses praktik, arbetsplatsbaserad utbildning eller praktisk arbetslivsorientering (prao) för skolelever och invandrare  som hör till studierna. Om praktikanten erbjuds en kostnadsfri måltid på läroanstalten, uppstår ingen skattepliktig förmån och därmed ska inte måltiden som erbjudits anmälas till inkomstregistret som förmån. Om ingen kostnadsfri måltid erbjuds på läroanstalten, uppstår skattepliktig förmån för praktikanten för  måltiden som erbjudits under arbetspraktiken och den ska anmälas till inkomstregistret med inkomstslaget Övriga skattepliktiga förvärvsinkomster (316). Som eurobelopp för förmånen som fås anmäls måltidens gängse värde, inte kostförmånens beskattningsvärde. Om betalaren tar ut ersättning på måltiden ska endast den skattepliktiga andelen anmälas till inkomstregistret.

Om det är fråga om en måltidssubvention som arbetsgivaren betalar ska uppgiften inte anmälas till inkomstregistret. Det är fråga om en måltidssubvention då arbetsgivaren subventionerar sina arbetstagares måltider på ett annat sätt än genom att bevilja en kostförmån som avses i naturaförmånsbeslutet. Typiskt sluter arbetsgivaren ett avtal med en restaurang enligt vilket arbetsgivaren subventionerar sina arbetstagares måltider med ett visst eurobelopp per måltid och restaurangen tar ut ett pris som på motsvarande sätt är lägre av arbetstagarna. Om subventionsbeloppet inte överskrider restaurangens indirekta kostnader erhåller arbetstagaren inte någon skattepliktig förmån. I dessa fall uppstår det inte någon förmån även om det pris som arbetstagaren betalar skulle underskrida värdet av kostförmånen, och subventionen ska inte anmälas till inkomstregistret.

1.3 Övriga skattepliktiga naturaförmåner

Med inkomstslaget Övriga naturaförmåner (317) anmäls totalbeloppet på förmåner som getts i annan än i penningform, såsom bostads-, telefon- och kostförmåner, förutom om dessa anmälts till inkomstregistret under egna inkomstslag.

Övriga naturaförmåner som anmäls för inkomstslaget utgörs av till exempel garage-, motorcykel- och båtförmån, liv- och pensionsförsäkringspremier som anses vara lön, förmåner som grundar sig på ospecificerade presentkort samt, naturaförmåner till sjömän i sjömanstjänst.

Arbetsgivaren ska i samband med anmälan med inkomstslaget Övriga naturaförmåner (317) anmäla de naturaförmåner som det utbetalda beloppet omfattar. Detta görs genom att ge uppgiften Typ av förmån: Bostadsförmån, Telefonförmån, Kostförmån, Andra förmåner. Flera värden kan väljas för samma belopp.

Om en naturaförmån undantagsvis inte är underställd socialförsäkringsavgifter, anmäler prestationsutbetalaren denna separat genom att använda uppgiftsgruppen Typ av försäkringsuppgift. Försäkring beskrivs närmare i anvisningen Anmälan av information till inkomstregistret: uppgifter i anslutning till försäkrande.

Exempel 13: En arbetsgivare har för en arbetstagares räkning betalat hans pensionsförsäkringsavgift eller arbetslöshetsförsäkringspremie, då det inte längre är möjligt att ta ut dem från arbetstagarens lön. Beloppet av arbetstagarens arbetspensionsförsäkringspremie är 214,50 euro och beloppet av arbetslöshetsförsäkringspremien 37,50 euro, alltså sammanlagt 252 euro. Det belopp som arbetsgivaren betalat anses inte vara arbetsförvärv som utgör grund för arbetspensionsförsäkringsavgiften, arbetslöshetsförsäkringspremien eller försäkringspremien för arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring. Arbetsgivaren anmäler det belopp hen betalat till inkomstregistret med inkomstslaget Övriga naturaförmåner (317) och anger även som uppgiften Typ av försäkringsuppgift Underställd arbetspensionsförsäkringsavgift: Nej, Underställd försäkringspremie för arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring: Nej och Underställd arbetslöshetsförsäkringspremien: Nej. Inkomsten är enbart underkastad sjukförsäkringsavgiften. Dessutom anmäler arbetsgivaren de arbetstagaravgifter hen betalat med inkomstslagen Arbetspensionsförsäkringsavgift för arbetstagare( 413) och Arbetstagarens arbetslöshetsförsäkringsavgift (414), varmed betalningen beaktas som avdrag i arbetstagarens beskattning.

Exempel 13.
Uppgiften som ska anmälas euro

317 Övriga naturaförmåner

Typ av försäkringsuppgift
Underställd arbetspensionsförsäkringsavgift
Grund för försäkringsavgift: Nej

Typ av försäkringsuppgift
Underställd arbetspensionsförsäkringsavgift

Grund för försäkringsavgift: Nej

Typ av försäkringsuppgift
Underställd försäkringspremie för arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring
Grund för försäkringsavgift: Nej

252.00
413 Arbetspensionsförsäkringsavgift för arbetstagare 214.50
414 Arbetstagarens arbetslöshetsförsäkringsavgift 37.50

Om en arbetsgivare betalar pensions- eller försäkringspremier för en arbetstagares räkning ännu då det är möjligt att ta ut dem från lönen, utgör detta i regel arbetsförvärv som ligger till grund för arbetstagarens pension, på vilken arbetspensionsförsäkringsavgifter ska betalas. I så fall anmäls informationen genom att använda inkomstslaget Övriga naturaförmåner (317). Inkomsten är dock underställd alla försäkringsavgifter och därför är det inte är nödvändigt att ge Typ av försäkringsuppgift.

1.4 Ersättning för andra naturaförmåner

En arbetsgivare kan ta ut självriskandelen från arbetstagarens nettolön också vad gäller andra naturaförmåner än bilförmåner och personalbiljetter. Självriskandelen anmäls till inkomstregistret med inkomstslaget Ersättning för andra naturaförmåner (407).

Med inkomstslaget Ersättning för andra naturaförmåner (407) anmäls den andel av naturaförmånens värde som debiterats arbetstagaren. Med inkomstslaget anmäls beloppet som av arbetstagaren tagits ut för andra naturaförmåner än bilförmån eller personalbiljett. Värdet på naturaförmånen anmäls dessutom till sitt fulla belopp med sit eget inkomstslag. Med inkomstslaget Ersättning för andra naturaförmåner anmäls självriskandelen som tagits ut av arbetstagaren.

Ersättningen för naturaförmånen ska anmälas med samma anmälan om löneuppgifter som naturaförmånen, även om ersättningen skulle tas ut på förhand eller senare. Om ersättningen inte anmäls med samma anmälan om löneuppgifter som naturaförmånen, förblir anmälningarna felaktiga ur socialförsäkrarnas synvinkel, eftersom försäkringsavgifterna grundar sig på fel belopp. Därför kommer försäkrarna att senare be betalaren korrigera anmälan.

Om arbetsgivaren tagit ut ersättning på naturaförmånen till ett högre belopp än vad naturaförmånens beskattningsvärde är, anmäls med anmälan om löneuppgifter högst det belopp som motsvarar beskattningsvärdet för ersättning av naturaförmåner. Ersättning för personalbiljett ska ändå anmälas till sitt fulla belopp. Beloppet som tagits ut minskar den skattepliktiga inkomsten och arbetsinkomsten som utgör grunden för socialförsäkringsavgifterna. Naturaförmånen anmäls till sitt fulla beskattningsvärde även då, och ersättningen som debiterats dras inte av.

Exempel 14: En arbetstagare har av sin arbetsgivare fått en elcykelförmån. Arbetsgivaren har räknat att det månatliga beloppet på cykelförmånen uppgår till 125 euro. Arbetsgivarens självriskandel är 50 euro i månaden.

Exempel 14.
Uppgifter som ska anmälas euro

317 Övriga naturaförmåner

Typ av förmån: Övriga förmåner

125.00
407 Ersättning av andra förmåner 50.00

Exempel 15: En arbetstagare har av sin arbetsgivare fått en bostadsförmån vars värde är 650 euro. Arbetstagaren betalar 200 euro för bostadsförmånen. Därtill får arbetstagaren en telefonförmån på 20 euro. Arbetsgivaren kan anmäla bostadsförmånen eller telefonförmånen antingen med det begränsade eller mer omfattande anmälningssättet.

Exempel 15.
Anmälandets miniminivå euro Kompletterande anmälningssätt euro

317 Övriga naturaförmåner

Typ av förmån: Bostadsförmån

Typ av förmån: Telefonförmån

670.00 301 Bostadsförmån 650.00
    330 Telefonförmån   20.00
407 Ersättning för andra naturaförmåner 200.00 407 Ersättning för andra naturaförmåner 200.00

Om arbetsgivaren tar ut en ersättning för en kostförmån vilken motsvarar förmånens beskattningsvärde, anmäls till inkomstregistret informationen Ersättningen för kostförmånen motsvarar beskattningsvärdet: Ja. Som beskattningsvärde på kostförmånen anmäls 0 euro med inkomstslaget Kostförmån (334). Betalaren kan om hen så önskar i stället för 0 euro med samma inkomstslag anmäla kostförmånens beskattningsvärde Om en ersättning som motsvarar beskattningsvärdet på kostförmånen tas ut av arbetstagaren, får inte beloppet på kostförmånen anmälas genom att använda inkomstslaget Övriga naturaförmåner (317) och ange uppgiften Typ av förmån: Kostförmån, eftersom det genom att använda inkomstslaget ifråga med samma anmälan är möjligt att ge information också om andra naturaförmåner. Det är inte möjligt att specificera beloppet på kostförmånen i euro utifrån totalbeloppet.

Exempel 16: En arbetsgivare har av sin arbetsgivare fått en bostadsförmån vars värde är 650 euro och en telefonförmån på 20 euro. Därtill har arbetstagaren fått en kostförmån på 200 euro och arbetsgivaren har tagit ut ett belopp som motsvarar dess beskattningsvärde från arbetstagarens nettolön. Arbetsgivaren kan anmäla bostadsförmånen eller telefonförmånen antingen med det begränsade eller mer omfattande anmälningssättet.

Exempel 16.
Anmälandets miniminivå euro Kompletterande anmälningssätt euro

317 Övriga naturaförmåner

Typ av förmån: Bostadsförmån

Typ av förmån: Telefonförmån

670.00 301 Bostadsförmån 650.00
    330 Telefonförmån   20.00
334 Kostförmån 0.00* 334 Kostförmån 0.00*
Ersättningen för kostförmånen motsvarar beskattningsvärdet: Ja   Ersättningen för kostförmånen motsvarar beskattningsvärdet: Ja  

* Betalaren kan alternativt också anmäla i fältet kostförmånens beskattningsvärde 200 euro.

Om arbetsgivaren tar ut av arbetstagaren endast en del av kostförmånens beskattningsvärde, anmäls kostförmånens belopp till inkomstregistret antingen med inkomstslaget Kostförmån (334) eller med inkomstslaget Övriga naturaförmåner (317) och genom att ange Typ av förmån: Kostförmån. Ersättningen som tagits ut av arbetstagaren minskar den beskattningsbara kostförmånens belopp. Eurobeloppet som tagits ut av kostförmånen anmäls med inkomstslaget Ersättning för andra naturaförmåner (407).

Exempel 17: Arbetstagaren har fått av arbetsgivaren en kostförmån som laddats på ett betalkort. Arbetsgivaren laddar ett saldo på 218,40 euro för 21 dagar enligt det dagliga nominella värdet 10,40 euro (21 x 10,40) som kostförmån. Naturaförmånens beskattningsvärde är 75% av det nominella värdet, dvs. 163,60 euro (7,80 euro / måltid). Arbetsgivaren har tagit ut hälften av förmånen ur arbetstagarens lön, dvs. 81,90 euro.

Exempel 17.
Anmälandets miniminivå euro Kompletterande anmälningssätt euro

317 Övriga naturaförmåner

Typ av förmån: Kostförmån

163.80 334 Kostförmån 163.80
407 Ersättning för andra naturaförmåner 81.90 407 Ersättning för andra naturaförmåner 81.90

 

Om naturaförmånen som anmälts med inkomstslaget Övriga naturaförmåner (317) inte är underställd socialförsäkringsavgifter och prestationsbetalaren har anmält detta med hjälp av uppgiftsgruppen Typ av försäkringsuppgift, ska den motsvarande uppgiften Typ av försäkringsuppgift läggas till inkomstslaget Ersättning för andra naturaförmåner (407), till den del som den debiterade ersättningen hänför sig till den del av förmånen som inte är underställd socialförsäkringsavgifter. Även om förvalet för inkomstslaget är att prestationen inte är underställd socialförsäkringsavgifter, ska betalaren med anmälan bekräfta uppgifterna på ovannämnda sättet. På så sätt för inkomstregistrets informationsanvändare de korrekta uppgifterna.

Exempel 18: Arbetstagaren får en bostadsförmån på 750 euro, varav betalaren har tagit ut en ersättning på 150 euro. På bostadsförmånen betalas socialförsäkringsavgifter. Dessutom ger arbetstagaren en förmån på 180 euro, som inte är underställd arbetspensionsförsäkringsavgifter, arbetslöshetsförsäkringspremie eller försäkringspremie för arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring. Betalaren har tagit ut en ersättning på 30 euro på denna förmån.

Exempel 18. 
Anmälandets miniminivå euro Kompletterande anmälningssätt euro

317 Övriga naturaförmåner

750.00

301 Bostadsförmån

750.00

317 Övriga naturaförmåner

Typ av försäkringsuppgift:

Underställd arbetspensionsförsäkringsavgiften:

Som grund för försäkringsavgift: Nej

 

Typ av försäkringsuppgift:

Underställd arbetslöshetsförsäkringspremien:

Som grund för försäkringsavgift: Nej

 

Typ av försäkringsuppgift:

Underställd försäkringspremie för arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring:

Som grund för försäkringsavgift: Nej

180.00

317 Övriga naturaförmåner

Typ av försäkringsuppgift:

Underställd arbetspensionsförsäkringsavgiften:

Som grund för försäkringsavgift: Nej

 

Typ av försäkringsuppgift:

Underställd arbetslöshetsförsäkringspremien:

Som grund för försäkringsavgift: Nej

 

Typ av försäkringsuppgift:

Underställd försäkringspremie för arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring:

Som grund för försäkringsavgift: Nej

180.00

407 Ersättning för andra naturaförmåner

150.00

407 Ersättning för andra naturaförmåner

150.00

407 Ersättning för andra naturaförmåner

Typ av försäkringsuppgift:

Underställd arbetspensionsförsäkringsavgiften:

Som grund för försäkringsavgift: Nej

 

Typ av försäkringsuppgift:

Underställd arbetslöshetsförsäkringspremien:

Som grund för försäkringsavgift: Nej

 

Typ av försäkringsuppgift:

Underställd försäkringspremie för arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring:

Som grund för försäkringsavgift: Nej

30.00

407 Ersättning för andra naturaförmåner

Typ av försäkringsuppgift:

Underställd arbetspensionsförsäkringsavgiften:

Som grund för försäkringsavgift: Nej

 

Typ av försäkringsuppgift:

Underställd arbetslöshetsförsäkringspremien:

Som grund för försäkringsavgift: Nej

 

Typ av försäkringsuppgift:

Underställd försäkringspremie för arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring:

Som grund för försäkringsavgift: Nej

30.00

1.5 Tidsfristen för anmälan av naturaförmåner och nyttjandeprincipen

Före år 2020 anmäldes naturaförmånerna till inkomstregistret i regel enligt nyttjandeprincipen, dvs. att förmånen utgör inkomst för den tidsperiod då den varit tillgänglig för arbetstagaren. Anmälan om löneuppgifter lämnades in enligt den tidpunkt då naturaförmånen använts.

Fr.o.m. 2020 är utgångspunkten fortfarande att naturaförmånerna ska anmälas senast på den femte dagen i den kalendermånad som följer efter den månad då naturaförmånen flutit in. Om arbetstagaren erhåller endast en naturaförmån utan penninglön ska uppgift om förmånsbeloppet anmälas till inkomstregistret månatligen senast den femte dagen i månaden efter den månad då naturaförmånen flutit in. Som betalningsdag ska man på anmälan om löneuppgifter ange en dag under den månad då förmånen enligt nyttjandeprincipen har varit tillgänglig för inkomsttagaren, t.ex. den sista dagen i månaden.

Fr.o.m. 2020 kan en naturaförmån alltid anmälas senast på den femte dagen i den månad som följer efter den månad då naturaförmånen flutit in oberoende av när under månaden penninglönen har betalats ut.

Exempel 19: Lön som influtit i november betalas ut 15.11. Betalaren kan anmäla naturaförmånen för november till inkomstregistret tillsammans med penninglönen senast 20.11 eller separat senast 5.12.

Om penninglön betalas ut för den månad då naturaförmånen flutit in under följande kalendermånad, kan naturaförmånen även anmälas som inkomst för den kalendermånad som följer efter månaden då förmånen flutit in. I dessa fall ska anmälan lämnas in senast på den femte dagen i den kalendermånad vars inkomst naturaförmånen har anmälts som.

Exempel 20: En arbetstagares månadslön är 2 300 euro. Utöver lönen har hen som bestående naturaförmåner en bostadsförmån på 700 euro och en telefonförmån på 20 euro. Arbetstagarens månadslön betalas alltid ut den 25:e dagen i följande månad, dvs. penninglönen som flutit in under februari betalas ut den 25 mars.

Arbetsgivaren kan anmäla naturaförmånerna för februari på fyra olika sätt:

  • i samband med penninglön som betalas ut i februari: lön som flutit in under januari betalas ut 25.2 och naturaförmånerna för februari anmäls tillsammans med penninglönen senast 2.3
  • separat som inkomst för februari senast 5.3
  • i samband med penninglön som betalas ut i mars: lön som flutit in under februari betalas ut 25.3 och naturaförmånerna för februari anmäls tillsammans med penninglönen senast 30.3 (exempel 20, tabell 1)
  • separat som inkomst för mars senast 5.4. (exempel 20, tabell 2).

Om arbetsgivaren anmäler naturaförmånerna för februari i samband med penninglön för februari som betalas ut i mars ska hen anmäla följande uppgifter:

Exempel 20, tabell 1/2.
Uppgifter som ska anmälas
Betalningsdatum: 25.3.20xx
Löneutbetalningsperiod: 1.3−31.3.20xx*
Miniminivå för anmälan euro Kompletterande anmälningssätt euro

101 Lön totalt

Intjäningsperiod: 1–28.2.20xx

2300.00

201 Tidlön

Intjäningsperiod: 1–28.2.20xx

2300.00

317 Övriga naturaförmåner

Typ av förmån: Telefonförmån

Typ av förmån: Bostadsförmån

720.00

301 Bostadsförmån

700.00

 

    330 Telefonförmån 20.00

402 Förskottsinnehållning

720.00 402 Förskottsinnehållning 720.00

413 Arbetspensionsförsäkringsavgift för arbetstagare

215.93

413 Arbetspensionsförsäkringsavgift för arbetstagare

215.93

414 Arbetstagarens arbetslöshetsförsäkringsavgift

37.75

414 Arbetstagarens arbetslöshetsförsäkringsavgift

37.75

Alternativt kan naturaförmånerna anmälas separat senast på den femte dagen i den månad som följer efter den månad då naturaförmånerna har flutit in även om penninglönen ska anmälas inom fem kalenderdagar från betalningen. Om arbetsgivaren anmäler naturaförmånerna som inkomst från mars separat från lönen, ska hen som betalningsdag ange en dag i mars, t.ex. den sista dagen i månaden:

Exempel 20, tabell 2/2.
Uppgifter som ska anmälas

Betalningsdatum: 31.3.20xx

Löneutbetalningsperiod: 1.3-31.3.20xx*

Miniminivå för anmälan

euro

Kompletterande anmälningssätt

euro

317 Övriga naturaförmåner

Typ av förmån: Telefonförmån

Typ av förmån: Bostadsförmån

720.00

301 Bostadsförmån

700.00

    330 Telefonförmån 20.00

Om lön för den månad då naturaförmånen flutit in betalas ut under flera betalningsdagar, kan naturaförmånen anmälas senast på den femte dagen efter den sista löneutbetalningen. I denna situation har det ingen betydelse under vilken månad som lönen betalas ut. Alternativt ska naturaförmånen anmälas senast på den femte dagen i månaden efter den sista löneutbetalningen.

Exempel 21: En arbetstagares lön betalas ut med två veckors mellanrum. Lön som flutit in under tiden 1–15.7, 1 700 euro, betalas ut i slutet av juli, 31.7. Lön som flutit in under tiden 16–31.7, 1 700 euro, betalas ut den 15 augusti. Arbetstagaren har i juli erhållit som naturaförmån en bilförmån på 600 euro och en kostförmån på 150 euro. Bil- och kostförmånen för juli kan anmälas i samband med den lön som betalas ut 31.7. eller 15.8. Alternativt kan naturaförmånerna för juli anmälas med en separat anmälan antingen den 5 augusti eller senast den 5 september. Om naturaförmånerna anmäls separat 5.9, ska man som betalningsdag ange betalningsdagen i augusti, t.ex. den sista dagen i månaden.

Exempel 21, tabell 1/2.
Uppgifter som ska anmälas
Betalningsdatum: 15.8.20xx
Löneutbetalningsperiod: 16.7−31.7.20xx*
Miniminivå för anmälan euro Kompletterande anmälningssätt euro

101 Lön totalt

Intjäningsperiod: 16–31.7.20xx

1700.00

201 Tidlön

Intjäningsperiod: 16–31.7.20xx

1700.00

304 Bilförmån

Typ av bilförmån: Bruksförmån

Bilens åldersgrupp: B

600.00

304 Bilförmån

Typ av bilförmån: Bruksförmån

Bilens åldersgrupp: B

600.00

317 Övriga naturaförmåner

Typ av förmån: Kostförmån

150.00 334 Kostförmån 150.00
402 Förskottsinnehållning 612.50 402 Förskottsinnehållning 612.50

413 Arbetspensionsförsäkringsavgift för arbetstagare

175.17

413 Arbetspensionsförsäkringsavgift för arbetstagare

175.17

414 Arbetstagarens arbetslöshetsförsäkringsavgift

30.62

414 Arbetstagarens arbetslöshetsförsäkringsavgift

30.62

Alternativt kan naturaförmånerna anmälas separat senast på den femte dagen i den månad som följer efter den månad då naturaförmånerna har flutit in även om penninglönen ska anmälas inom fem kalenderdagar från betalningen:

Exempel 21, tabell 2/2.
Uppgifter som ska anmälas
Betalningsdatum: 31.8.20xx
Löneutbetalningsperiod: 16.7−31.7.20xx*
Miniminivå för anmälan euro Kompletterande anmälningssätt euro

304 Bilförmån

Typ av bilförmån: Bruksförmån

Bilens åldersgrupp: B

600.00

304 Bilförmån

Typ av bilförmån: Bruksförmån

Bilens åldersgrupp: B

600.00

317 Övriga naturaförmåner

Typ av förmån: Kostförmån

150.00 334 Kostförmån 150.00

Om arbetstagarens naturaförmån ändras, kan löneräkningen få veta om ändringen först efter det att lönen har betalats ut. Om det belopp av naturaförmåner som anmälts till inkomstregistret har varit felaktigt ska den inlämnade anmälan korrigeras.

Exempel 22: En arbetstagare har en bil- och telefonförmån som kontinuerliga naturaförmåner. Anmälan om arbetstagarens löneuppgifter för maj har getts till inkomstregistret 20.5.2020 genom att använda den högre, kompletterande anmälningssättet, dvs. de separata inkomstslagen Bilförmån och Telefonförmån:

Exempel 22, tabell 1/2.
Uppgifter som ska anmälas euro
201 Tidlön 3280.00

304 Bilförmån

Typ av bilförmån: Bruksförmån

Bilens åldersgrupp: A

 450.00
330 Telefonförmån   20.00
402 Förskottsinnehållning 630.00
413 Arbetspensionsförsäkringsavgift för arbetstagare 268.12
414 Arbetstagarens arbetslöshetsförsäkringspremie  46.87

Löneberäkningen får 10.6.2020 information om att en arbetstagares naturaförmånsbil bytts 1.5.2020 och att värdet på den nya naturaförmånsbilen är 520 euro. Anmälan om löneuppgifter för maj ska korrigeras, liksom också den separata arbetsgivaranmälan för maj. Förskottsinnehållningen, arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift och arbetslöshetsförsäkringspremien anmäls enligt det belopp som tagits ut av arbetstagaren i löneutbetalningen i maj.

Exempel 22, tabell 2/2.
Ersättande anmälan
Uppgifter som ska anmälas euro
201 Tidlön 3280.00

304 Bilförmån

Typ av bilförmån: Bruksförmån

Bilens åldersgrupp: A

  520.00
330 Telefonförmån   20.00
402 Förskottsinnehållning 630.00
413 Arbetspensionsförsäkringsavgift för arbetstagare 268.12
414 Arbetstagarens arbetslöshetsförsäkringspremie  46.87

Arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift och arbetslöshetsförsäkringspremien, vilka inte tagits ut i maj, tas ut i samband med följande löneutbetalning i juni, då också arbetsgivaravgifterna betalas. I följande löneutbetalning korrigeras också beloppet på förskottsinnehållningen till rätt belopp (förskottsinnehållning verkställs utifrån följande belopp: tidlön 3 280 + bilförmån 520 + korrigeringen av bilförmånen 70). Korrigeringen beskrivs närmare i anvisningen Korrigering av uppgifter i inkomstregistret.

Om löneutbetalningsdagen för en arbetstagare infaller till exempel mitt i månaden, ges informationen om beloppet på kostförmånen till inkomstregistret innan visshet fåtts om totalbeloppet på kostförmånen under den aktuella månaden (till exempel eventuella frånvaron är inte kända av arbetsgivaren). Därför har det ansetts tillräckligt att en kostförmån preciseras till rätt belopp senast med följande anmälan av löneuppgifter. Beloppet på kostförmånen i december ska korrigeras genom att ge en ersättande anmälan för december, så att beloppet på kostförmånen korrigeras för rätt skatteår. Om lön som flutit in i december emellertid betalas ut i januari, kan uppgifterna om kostförmån för december anmälas med anmälan för januari. Om kostförmånen genomförs med ett saldobaserat betalmedel (till exempel ett betalkort), ska avstämningen göras senast i årets sista anmälan om löneuppgifter. Se närmare i Skatteförvaltningens anvisning Naturaförmåner i beskattningen.

1.6 Anmälan av förskottsinnehållning på naturaförmåner

Uppgifterna anmäls till inkomstregistret enligt betalningsprincipen. På motsvarande sätt anmäls förskottsinnehållningen på anmälan för den löneutbetalningsperiod då förskottsinnehållningen har verkställts. Om arbetstagarens lön består enbart av förmåner som getts i annan form än i pengar såsom naturaförmåner, kan förskottsinnehållning i regel inte verkställas och behöver därmed inte heller anmälas. Förskottsinnehållning på naturaförmåner anmäls endast i de fall då förskottsinnehållningen faktiskt tas ut av arbetstagaren eller då arbetstagaren betalar till arbetsgivaren ett belopp som motsvarar förskottsinnehållningen.

Förskottsinnehållning på förmåner som ges i annan form än i pengar såsom naturaförmåner verkställs på olika sätt beroende på om förmånen ges upprepade gånger eller sporadiskt. Om arbetstagaren erhåller en förmån som ges i annan form än i pengar upprepade gånger, verkställs förskottsinnehållningen per löneutbetalningsperiod genom att lägga till förmånens värde till det belopp som betalas ut i pengar. Beloppet av den verkställda förskottsinnehållningen anmäls i dessa fall på anmälan om löneuppgifter med sitt eget inkomstslag 402 Förskottsinnehållning.

Om arbetstagaren erhåller en förmån som ges i annan form än i pengar sporadiskt, kan förskottsinnehållningen under samma kalenderår verkställas på två sätt:

  • Arbetsgivaren lägger till förmånens hela värde på det belopp som betalas ut i pengar under den löneutbetalningsperiod som följer efter förmånens beviljande och verkställer förskottsinnehållning på totalbeloppet.
  • Arbetsgivaren delar upp förmånens värde i jämnstora rater, lägger till raterna på de belopp som betalas ut i pengar under de betalningsmånader som följer efter förmånens beviljande och verkställer förskottsinnehållning på totalbeloppen. Alla rater ska läggas till på de belopp som betalas ut under samma kalenderår.

Det senare förfarandesättet ska följas när det är fråga om en förmån med ett högt eurobelopp och arbetstagarens penninglön inte räcker till förskottsinnehållningen. Om värdet på en förmån som ges sporadiskt är högst 400 euro om året, kan förskottsinnehållningen verkställas en gång om året, senast i samband med förskottsinnehållningen på den sista penningprestationen under kalenderåret (9 § i förordningen om förskottsuppbörd). Även om verkställandet av förskottsinnehållning skulle delas upp under samma kalenderår såsom beskrivits ovan, ska naturaförmånen anmälas i sin helhet då förmånen har varit tillgänglig eller då penninglön betalas ut för den månad då förmånen flutit in.

Exempel 23: Under löneutbetalningsperioden i augusti har arbetstagaren fått en sporadisk naturaförmån på 8 000 euro. Arbetstagarens månadslön är 2 300 euro och förskottsinnehållningsprocenten 20. Därmed uppgår arbetstagarens lön i augusti till 10 300 euro, och penninglönen räcker inte till förskottsinnehållningen i augusti. Arbetsgivaren ska dela upp beloppet av naturaförmånen i jämnstora rater på de månader som följer efter betalningen. Vid löneutbetalningar under resten av året (september–december) lägger man således varje månad till ¼ av naturaförmånsbeloppet (8 000 / 4 = 2 000) på lönebeloppet och förskottsinnehållning verkställs på totalbeloppet (2 300 + 2 000 = 4 300). Till inkomstregistret ska naturaförmånen emellertid anmälas i sin helhet på anmälan om löneuppgifter för augusti. Det bör beaktas att naturaförmånen som uppdelats i jämnstora rater inte längre ska anmälas till inkomstregistret med anmälningar om löneuppgifter för september–december trots att naturaförmånen inkluderas i löneräkningen och förskottsinnehållning verkställs på den under dessa månader. Ett exempel på anmälan för augusti då förmånen har erhållits (förskottsinnehållningen verkställs utökat vid löneutbetalningarna för september–december):

Exempel 23.
Ny anmälan
Uppgifter som ska anmälas euro
201 Tidlön 2300.00

317 Övriga naturaförmåner

Typ av förmån: Övriga förmåner

8000.00
402 Förskottsinnehållning (20 % på 2 300 euro) 460.00
413 Arbetspensionsförsäkringsavgift för arbetstagare (på 10 300 euro) 736.45
414 Arbetstagarens arbetslöshetsförsäkringsavgift (på 10 300 euro) 128.75

2 Kostnadsersättningar

2.1 Skattefria ersättningar för resekostnader som utbetalas till arbetstagare

Ersättning för resekostnader, dagtraktamente, måltidsersättning, logiersättning, nattresepenning och gränsöverskridningspenning av arbetsgivaren utgör inte skattepliktig inkomst om de lagstadgade förutsättningarna för skattefrihet uppfylls. Ersättningar för resekostnader är till exempel kilometerersättningar med förhöjningar för användning av fordon under arbetsresa, Skattefria kilometerersättningar, dagtraktamenten och måltidsersättningar ska anmälas till inkomstregistret.

Reseersättningar som betalats till en arbetstagare utgör skattefri inkomst enbart till den del som de betalats ut enligt lagen eller Skatteförvaltningens beslut om skattefria resekostnadsersättningar. Om ersättningar för resekostnader betalas ut i strid med tids- och kilometergränserna i Skatteförvaltningens beslut, är de skattepliktiga i sin helhet och de anmäls som lön till inkomstregistret. Om arbetsgivaren betalar arbetstagaren ersättningar för resekostnader till ett högre belopp än vad som fastställts i Skatteförvaltningens beslut, är endast det belopp som fastställts i Skatteförvaltningens beslut skattefri. Andelen som överskrider detta belopp är skattepliktig lön för arbetstagaren.

Förskottsinnehållning verkställs inte och socialförsäkringsavgifter betalas inte på skattefria ersättningar för resekostnader.

Skattepliktiga ersättningar för resekostnader ska alltid anmälas till inkomstregistret. Skattefria kostnadsersättningar anmäls om det är fråga om dagtraktamente, måltidsersättning, kilometerersättning eller annan motsvarande situation, som avses i Skatteförvaltningens beslut om en allmän skyldighet att lämna uppgifter. Skyldigheten att anmäla dessa prestationer till inkomstregistret motsvarar den tidigare deklarationsskyldigheten i beskattningen.

Skattefria kostnadsersättningar kan anmälas senast på den femte dagen i den månad som följer efter betalningsmånaden. Prestationerna kan anmälas med en anmälan en gång i månaden även om det under samma månad finns flera betalningsdagar för kostnadsersättningar. Som betalningsdag på anmälan anges i dessa fall den senaste betalningsdagen för kostnadsersättningar i månaden.

Om arbetstagaren betalas utifrån ett verifikat av en trafikidkare (till exempel en tågbiljett) ersättningar för arbetsresor och förutsättningarna för betalningen av skattefria ersättningar uppfylls, anmäls sådana ersättningar inte till inkomstregistret. Inte heller logiersättning, nattresepenning eller gränsöverskridningspenning anmäls till inkomstregistret, om de betalas utifrån maximibeloppen i Skatteförvaltningens beslut.

Reseförskott är ett belopp som arbetsgivaren betalar, med vilket man täcker till exempel kostnader som förorsakats av en resa. Reseförskott behövs inte anmälas till inkomstregistret. Om ändå en del av reseförskottet förblir oanvänt och skattefria kostnadsersättningar som ska betalas kvittas åt inkomsttagaren, ska arbetsgivaren som dagtraktamente, kilometerersättning eller kostnadsersättning anmäla den andel som har ansetts vara ersättning åt inkomsttagaren. Skyldigheten att lämna uppgifter uppstår, när reseräkningen är gjord och utav det överstora förskottet har kvitterats kostnadsersättningar som ska betalas åt inkomsttagaren.

2.1.1 Kilometerersättning (skattefri)

Skattefri kilometerersättning kan betalas ut såväl till personer i anställningsförhållande som till personer som inte är i anställningsförhållande, men som får personliga arvoden enligt förskottsuppbördslagen, såsom mötes- eller föreläsningsarvoden.

Beloppet på skattefri kilometerersättning anmäls med inkomstslaget Kilometerersättning (skattefri) (311). Därtill ska uppgiften Antal kilometer anmälas. I punkten i fråga anges antalet kilometer som utgör grunden för den utbetalda skattefria kilometerersättningen. Kilometeruppgiften kan anges enligt löneperiod. Uppgiften om antalet kilometer som utgör grunden för de betalda skattefria kilometerersättningarna under det aktuella året ska dock anmälas senast i den sista anmälan för året.

Kilometerersättningen som betalas för användning av egen bil kan höjas i vissa fall (t.ex. på grund av transport av andra personer). Grunderna för höjningen tas upp i 9 § 1 mom. i kostnadsbeslutet. Med inkomstslaget Kilometerersättning (skattefri) (311) anmäls totalbeloppet på resekostnader som betalats ut.

2.1.2 Ersättningar för kostnader för resor mellan bostaden och ett särskilt arbetsställe, vilka betalas ut inom byggbranschen

Enligt kollektivavtalet för byggbranschen ska en ersättning för kostnader för dagliga resor mellan bostaden och ett särskilt arbetsställe betalas ut utifrån en särskild tabell. Om en ersättning enligt kollektivavtalet uppgår till högst beloppet på kilometerersättningen enligt Skatteförvaltningens beslut, är ersättningen skattefri. Större ersättningar än denna är skattepliktiga i den utsträckning som de överstiger maximibeloppet enligt beslutet. Anmälan av skattepliktiga ersättningar beskrivs i kapitel 2.2 Skattepliktiga ersättningar för resekostnader till arbetstagare.

Med inkomstslaget Kilometerersättning (skattefri) (311) anmäls totalbeloppet på resekostnader som betalats ut enligt kollektivavtalet för byggbranschen. Antalet kilometer anmäls inte i punkten Antal kilometer.

2.1.3 Dagtraktamente

Dagtraktamente är en skattefri kostnadsersättning för skäliga måltids- och andra levnadskostnader som förorsakas ersättningsmottagaren för arbetsresa. Skatteförvaltningen fastställer årligen de skattefria maximibeloppen genom ett beslut om ersättning för skattefria resekostnader.

Med inkomstslaget Dagtraktamente (331) anmäls det totala beloppet på skattefria dagtraktamenten och måltidsersättningar. Därtill ska uppgiften Typ av dagtraktamente anmälas. Flera värden kan väljas för samma belopp. Typ av dagtraktamente kan vara

  • måltidsersättning
  • inrikes heldagstraktamente
  • inrikes partiellt dagtraktamente
  • utlandsdagtraktamente
  • skattefria ersättningar relaterade till arbete i utlandet.

Om ett dagtraktamente halveras på grund av en måltid som arbetsgivaren bjuder på, anmäls också det halverade dagtraktamentet med uppgiften Typ av dagtraktamente som inrikes heldagstraktamente eller utlandsdagtraktamente. På motsvarande sätt anmäls ett halverat inrikes dagtraktamente som partiellt dagtraktamente med uppgiften Typ av dagtraktamente.

Måltidsersättningar anmäls med inkomstslaget Dagtraktamente, enbart om de inte anmälts som separata Måltidsersättning-inkomstslag (303), se kapitel 2.1.4 Måltidsersättning.

Med inkomstslaget Dagtraktamente (331) anmäls också följande skattefria ersättningar som anknyter till arbete utomlands:

  • den skattskyldiges och familjemedlemmarnas flytt- och resekostnader till arbetsstaten och tillbaka
  • sedvanlig privat servicepersonal som arbetsgivaren bekostar utomlands
  • utbildning av barn på grundskole- och gymnasienivå som arbetsgivaren bekostar.

Som Typ av dagtraktamente anmäls i så fall Skattefria ersättningar relaterade till arbete i utlandet. Med skattefria kostnadsersättningar som anknyter till arbete utomlands avses skattefria ersättningar som hänför sig till arbete utomlands enligt 76 § 1 mom. 5 punkten i inkomstskattelagen. Med uppgiften Typ av dagtraktamente anmäls alla skattefria kostnader som hänför sig till arbete utomlands, såsom flygkostnader, vägtullar och andra kostnader. Således anmäls även kostnader som baserar sig på ett verifikat av en trafikidkare med uppgiften Typ av dagtraktamente, om det är fråga om kostnadsposter som hänför sig till arbete utomlands enligt 76 § i inkomstskattelagen.

2.1.4 Måltidsersättning

Det är möjligt att en skattefri måltidsersättning betalas ut skattefritt för måltidskostnader på grund av en arbetsresa, om det inte är möjligt för arbetstagaren att inta en måltid under matpausen på sitt sedvanliga matställe och en måltid inte ordnats till exempel som en måltid som arbetsgivaren bekostar inom ramen för ett kurspaket. Skattefri måltidsersättning kan inte betalas ut för samma arbetsresa på samma gångs som ett skattefritt dagtraktamente.

Med inkomstslaget Måltidsersättning (303) anmäls enbart beloppen på skattefria måltidsersättningar. Om den utbetalda ersättningen överstiger maximibeloppet enligt Skatteförvaltningens beslut eller om den betalas ut i strid med grunderna enligt beslutet, anmäls betalningen som lön som är underställd socialförsäkringsavgifter genom att använda löneinkomstslagen, till exempel tidlön.

Måltidsersättning kan anmälas separat, men den ska åtminstone anges som ett totalbelopp under inkomstslaget Dagtraktamente (331). Då ska man dessutom med uppgiften Typ av ersättning, som anknyter till inkomstslaget, anmäla att den ersättning som anmälts med inkomstslaget Dagtraktamente omfattar måltidsersättning. 

Om en måltidsersättning anmäls separat, anmäls den inte med Dagtraktamente-inkomstslaget. 

Exempel 24: En arbetstagares bruttolön är 3 488 euro, som består av en provisionslön på 3 100 euro, ett miljötillägg på 110 euro och en ersättning för arbetstidsutjämning på 150 euro. Utöver penninglön har inkomsttagaren fått en kostförmån för 20 dagar till ett värde på 128 euro. Dessutom betalas till arbetstagaren som kostnader för arbetsresan ett heldagstraktamente på 123 euro för tre dagar, en måltidsersättning för en dag på 10,25 euro och kilometerersättning för en 150 kilometers arbetsresa med egen bil till ett belopp på 61,50 euro.

Arbetsgivaren kan anmäla uppgifterna på ett mer begränsat sätt genom att använda inkomstslaget Lön totalt (101) eller alternativt anmäla uppgifterna på ett mer specificerat sätt med kompletterande inkomstslag.

Exempel 24.
Obligatorisk miniminivå
  Alternativt sätt  
Anmälningssätt 1 euro Anmälningssätt 2 euro
101 Lön totalt 3360.00 220 Provisionslön 3100.00
    218 Miljötillägg 110.00
   

225 Ersättning för arbetstidsutjämning

150.00

317 Övriga naturaförmåner

Typ av förmån: Kostförmån

128.00

334 Kostförmån

128.00

331 Dagtraktamente

Typ av dagtraktamente: Måltidsersättning

Typ av dagtraktamente: Heldagstraktamente

133.25

331 Daily allowance
Typ av dagtraktamente: Heldagstraktamente

123.00

    303 Måltidsersättning 10.25
311 Kilometerersättning (skattefri) 61.50 311 Kilometerersättning (skattefri) 61.50
Antal kilometer: 150*   Antal kilometer: 150*  

* Information om kilometeruppgiften kan anges enligt löneperiod, men senast i årets sista anmälan.

2.2 Skattepliktiga ersättningar för arbetsresekostnader till arbetstagare

Om ersättningar för resekostnader betalats ut i strid med tids- och kilometergränserna i Skatteförvaltningens beslut, är de i sin helhet skattepliktiga. Ersättningarna jämställs med lön.

Om kilometerersättning betalas ut i strid med Skatteförvaltningens beslut, anmäls de till inkomstregistret antingen med inkomstslaget Lön totalt (101) (begränsat anmälningssätt 1) eller med inkomstslaget Kilometerersättning (skattepliktig) (209) (mer omfattande anmälningssätt 2).

Om kilometerersättningar betalas ut enligt Skatteförvaltningens beslut, men till ett belopp som överstiger skattefriheten enligt beslutet, är ersättningarna partiellt lön och partiellt skattefria. Lönen är den del som överstiger de gränser som nämns i Skatteförvaltningens beslut. Denna del anmäls antingen med inkomstslaget Lön totalt (101) eller Kilometerersättning (skattepliktig) (209). Med inkomstslaget Kilometerersättning (skattefri) anmäls enbart skattefria ersättningar. Antalet skattefria kilometer anmäls under punkten Antal kilometer.

Exempel 25: En kilometerersättning på totalt 300 euro har betalats ut till en arbetstagare. Enligt Skatteförvaltningens beslut hade det skattefria beloppet uppgått till 200 euro. 100 euro anmäls som arbetstagarens lön.

Exempel 25.
Obligatorisk miniminivå   Alternativt sätt  
Anmälningssätt 1 euro Anmälningssätt 2 euro
101 Lön totalt 100.00 209 Kilometerersättning (skattepliktig) 100.00
311 Kilometerersättning (skattefri) 200.00 311 Kilometerersättning (skattefri) 200.00
Antal kilometer: 485   Antal kilometer: 485  

Förvalet i inkomstslaget Kilometerersättning (skattepliktig) (209) är att den är underställd socialförsäkringsavgifter.

Om kilometerersättningen inte är underställd någon socialförsäkringsavgift, anmäler prestationsbetalaren med hjälp av den separata uppgiften Typ av försäkringsuppgift att inkomsten inte är underställd den angivna försäkringsavgiften. Läs mer i anvisningen Anmälan av information till inkomstregistret: uppgifter i anslutning till försäkrande. En sådan situation kan uppstå t.ex. då arbetsgivaren betalar till arbetstagaren skattepliktig kilometerersättning på basis av kollektivavtal med grunder som är lindrigare än de grunder som fastställs i Skatteförvaltningens beslut, och ersättningsbeloppet inte överskrider maximibeloppen för skattefria prestationer enligt Skatteförvaltningens kostnadsbeslut. I så fall omfattas inkomsten inte av arbetspensionsförsäkringsavgifter, arbetslöshetsförsäkringspremie eller försäkringspremier för arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring.

Exempel 26: Arbetstagarens huvudsakliga arbete på samma arbetsställe har pågått längre än den lagstadgade tidsfristen för skattefrihet, tre år, varmed de ersättningar som betalats ut till arbetstagaren är med stöd av 72 a § i inkomstskattelagen skattepliktiga.

Arbetstagaren har erhållit 75 euro i kilometerersättningar för resorna mellan sitt hem och arbetsstället på basis av kollektivavtalet på lindrigare grunder än de som fastställs i Skatteförvaltningens beslut. Ersättningsbeloppet överskrider inte maximibeloppet för skattefria prestationer enligt Skatteförvaltningens kostnadsbeslut. Eftersom ersättningen baserar sig på kollektivavtalet och beloppet inte överskrider maximibeloppet enligt kostnadsbeslutet, anmäler prestationsbetalaren med uppgiften Typ av försäkringsuppgift att inkomsten inte är underställd arbetspensions-, arbetslöshets- eller arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkringspremien. Inkomsten är emellertid underställd sjukförsäkringsavgiften.

Exempel 26.
Obligatorisk miniminivå   Alternativt sätt  
Anmälningssätt 1 euro Anmälningssätt 2 euro

101 Lön totalt

Typ av försäkringsuppgift:

Underställd arbetspensionsförsäkringsavgift -
Grund för försäkringsavgift: Nej

Typ av försäkringsuppgift:

Underställd arbetslöshetsförsäkringsavgift -
Grund för försäkringsavgift: Nej

Typ av försäkringsuppgift:

Underställd försäkringspremie för arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring -

Grund för försäkringsavgift: Nej

 

75.00

209 Kilometerersättning (skattepliktig)

Typ av försäkringsuppgift:

Underställd arbetspensionsförsäkringsavgift - Grund för försäkringsavgift: Nej

Typ av försäkringsuppgift:

Underställd arbetslöshetsförsäkringsavgift -
Grund för försäkringsavgift: Nej

Typ av försäkringsuppgift:

Underställd försäkringspremie för arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring -

Grund för försäkringsavgift: Nej

75.00

Om dagtraktamenten eller andra ersättningar som anmälts med inkomstslaget Dagtraktamente (311) betalas utifrån lindrigare grunder än i Skatteförvaltningens beslut (till exempel heldagstraktamente för en arbetsresa som varat i 5 timmar), anmäls ersättningarna med inkomstslaget Lön totalt (101) eller Annat betalt tillägg (216), då de också är underkastade socialförsäkringsavgifter.

Om ersättningar för arbetsresekostnader vilka betalats ut på lindrigare grunder är föremål för en överenskommelse i ett kollektivavtal, är ersättningarna inte underställda pensions- eller försäkringspremie för arbetsolycksfalls- eller yrkessjukdomsförsäkring. I sådana situationer anmäler arbetsgivaren inkomsten och på samma gång den del av utbetalningen som är underställd pensions-, samt försäkringspremie för arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring. Ersättningarna är underställda arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift.

Exempel 27: En penninglön på 2 000 euro har betalats ut till en arbetstagare. Därtill har ett dagtraktamente och en måltidsersättning betalats ut till ett sammanlagt belopp på 400 euro till arbetstagaren i enlighet med kollektivavtalet. Enligt Skatteförvaltningens beslut hade det skattefria beloppet uppgått till 240 euro. Också den skattepliktiga andelen på 160 euro av dagtraktamentena och måltidsersättningen ska anmälas som lön för arbetstagaren.

Om arbetsgivaren använder anmälningssätt 2, ska det observeras att det inte är möjligt att kombinera inkomstslaget Annat betalt tillägg med uppgiften Typ av försäkringsuppgift. Därför ska arbetsgivaren med inkomstslaget Annan skattepliktig förmån till personalen anmäla den del av prestationen som är förknippad med särskilda undantag som gäller försäkringsuppgiften. Eftersom förvalet för inkomstslaget Annan skattepliktig förmån till personalen är att prestationen inte är underställd socialförsäkringsavgifter, ska man i denna situation separat ge information om den försäkringsavgift som inkomsten är underställd av. I exempelfallet är inkomsten underställd arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift, men inte övriga socialförsäkringsavgifter.

Exempel 27.
Obligatorisk miniminivå   Alternativt sätt  
Anmälningssätt 1 euro Anmälningssätt 2 euro

101 Lön totalt

Typ av försäkringsuppgift:

Underställd arbetspensionsförsäkringsavgift -
Grund för försäkringsavgift: Nej

Typ av försäkringsuppgift:

Underställd försäkringspremie för arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring -

Grund för försäkringsavgift: Nej

Typ av försäkringsuppgift:

Underställd arbetslöshetsförsäkringsavgift -
Grund för försäkringsavgift: Nej

 

2160.00

201 Tidlön

 

2000.00
   

315 Annan skattepliktig förmån till personalen

Typ av försäkringsuppgift:

Underställd sjukförsäkringsavgiften: Som grund för försäkringsavgift: Ja

160.00
102 Lönebelopp som är underställd arbetspensionsförsäkringsavgiften 2000.00    
106 Lönebelopp som är underställd försäkringspremien för arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring 2000.00    
105 Lönebelopp som är underställd arbetslöshetsförsäkringsavgiften 2000.00    

331 Dagtraktamente

Typ av dagtraktamente: Inrikes heldagstraktamente

Typ av dagtraktamente: Måltidsersättning

240.00

331 Dagtraktamente

Typ av dagtraktamente: Inrikes heldagstraktamente

Typ av dagtraktamente: Måltidsersättning

240.00

2.3 Skattepliktiga ersättningar för flyttnings- och resekostnader

I 69 c § i inkomstskattelagen som träder i kraft vid ingången av 2020 finns bestämmelser om att 50 procent av de flyttnings- och resekostnader för arbetstagaren och hens familjemedlemmar som arbetsgivaren betalar är skattefria. Förutsättningen för skattelättnaden är att arbetsställets placering är orsaken till att arbetstagaren flyttar. Som flyttningskostnader betraktas kostnader som direkt hänför sig till flyttningen, t.ex. kostnaderna för packning, uppackning och transport av flyttgods.

Som resor som direkt hänför sig till flyttningen betraktas resor mellan den gamla och den nya bostaden i samband med flyttningen. Om en resa som direkt hänför sig till flyttningen görs med arbetstagarens eget fordon, kan arbetsgivaren ersätta resan mot en reseräkning. Även i dessa fall är hälften av den ersättning som arbetsgivaren betalat skattefri inkomst och hälften skattepliktig inkomst. Som en flyttningskostnad som avses i bestämmelsen betraktas i dessa situationer högst det maximibelopp för skattefri kilometerersättning som Skatteförvaltningen fastställt. Om arbetsgivaren betalar en ersättning för resan som är högre än maximibeloppet för skattefri kilometerersättning, utgör hälften av det belopp som inte överskrider det maximibelopp för skattefri kilometerersättning som Skatteförvaltningen fastställt skattefri inkomst. Den andel av ersättningen som överskrider maximibeloppet utgör skattepliktig förvärvsinkomst i sin helhet. Förutsättningarna för skattefria ersättningar för flyttnings- och resekostnader beskrivs närmare på webbplatsen vero.fi. 

Till inkomstregistret anmäls som förvärvsinkomst den skattepliktiga andelen av flyttnings- och resekostnader som arbetsgivaren ersatt, dvs. 50 procent av kostnader som arbetsgivaren betalat. Dessa betraktas som levnadskostnader för arbetstagaren och hens familjemedlemmar. Uppgifterna anmäls med inkomstslaget Annan skattepliktig förmån till personalen (315). I inkomstslaget är det förvalt att inkomsten inte omfattas av socialförsäkringsavgifter. I situationer som beskrivits ovan är inkomsten underställd arbetspensions- och sjukförsäkringspremien samt försäkringspremien för arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring, men inte underställd arbetslöshetsförsäkringspremien. Betalaren ska anmäla med uppgiften Typ av försäkringsuppgift, att inkomsten är underställd arbetspensions- och sjukförsäkringspremien samt arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkringspremien.

Den skattefria andelen av ersättningar för flyttnings- och resekostnader anmäls inte till inkomstregistret.

2.4 Ersättningar för resekostnader av offentliga samfund

Också staten eller dess anstalter, kommuner eller kommunsammanslutningar, kyrkan, församlingar eller kyrkliga samfälligheter och universitet ska anmäla alla skattefria ersättningar för resekostnader, vilka betalats ut enligt grunderna i Skatteförvaltningens beslut. Också skattepliktiga kostnadsersättningar ska anmälas. Uppgifterna anmäls på det sätt som presenterats i kapitlen 2.1 Skattefria ersättningar för arbetsresekostnader till arbetstagare och 2.2 Skattepliktiga ersättningar för arbetsresekostnader till arbetstagare. Offentliga samfund ska i sin anmälan använda som Typ av betalare- uppgiften Offentligt samfund eller Staten.

Anmälan av en offentlig samfunds kostnadsersättningar till en person som deltar i frivilligt och icke-ersatt arbete beskrivs i anvisningen Anmälan av information till inkomstregistret: belöning av arbetstagare, prestationer som ska betalas till företagare och andra specialsituationer.

2.5 Skattepliktiga kostnadsersättningar

En skattepliktig kostnadsersättning betalas till en arbetstagare som ersättning för kostnader som omedelbart uppkommit av skötseln av arbetsuppgifter. Med inkomstslaget Skattepliktig kostnadsersättning (353) anmäls det totala beloppet av alla sådana skattepliktiga kostnadsersättningar som inte anmäls med andra inkomstslag.

Med inkomstslaget Skattepliktig kostnadsersättning (353) anmäls skattepliktiga kostnadsersättningar vilka betalats ut på grund av andra orsaker än arbetsresor och på vilka arbetsgivaren inte verkställer förskottsinnehållning. Dessa kostnadsersättningar betalas ut utöver lönen. Dessa utgör bland annat kostnader för att skaffa arbetsredskap och material. Ersättning för dessa kostnader ses inte som lön då förskottsinnehållning verkställs, och arbetsgivaren lägger inte till dem i den lön som anmäls till inkomstregistret, till exempel med inkomstslaget Lön totalt (101) eller Tidlön (201).

Om en arbetstagare har skaffat arbetsredskap och material för arbetsgivarens räkning ska kostnaderna för dem inte anmälas, om arbetsgivaren har ersatt dem till arbetstagaren mot verifikat.

Arbetsgivaren verkställer inte förskottsinnehållning på skattepliktiga kostnadsersättningar och betalar inte socialförsäkringsavgifter. Ersättningarna är dock skattepliktig inkomst för arbetstagaren. Arbetstagaren ska yrka på avdrag för de faktiska kostnaderna i sin skattedeklaration.

Exempel 28: En arbetsgivare betalar kostnaderna för användning av en motorsåg för sin arbetstagare. Lönen för löneutbetalningsperioden är 2 000 euro. Lönen omfattar lön för sågarbetet på 1 400 euro och lön för annat arbete på 600 euro. Arbetsgivaren betalar förutom lönen en ersättning på 450 euro för användningen av motorsåg. Förskottsinnehållning verkställs utifrån 2 000 euro.

Den lön som betalats ut för sågarbetet anmäls inte separat till inkomstregistret, utan arbetstagaren anmäler denna information i den egna beskattningen, så att motorsågsavdraget räknas till rätt belopp.

Med inkomstslaget Lön totalt (101) eller Tidlön (201) anmäls 2 000 euro och med inkomstslaget Skattepliktig kostnadsersättning (353) anmäls 450 euro.

Exempel 28.
Uppgifter som ska anmälas euro
101 Lön totalt eller 201 Tidlön 2000.00
353 Skattepliktig kostnadsersättning 450.00
402 Förskottsinnehållning verkställs utifrån 2 000 euro 310.00

Exempel 29: En ersättning för arbetsredskap enligt kollektivavtalet betalas ut inom byggbranschen. Förskottsinnehållning verkställs inte och sjukförsäkringsavgifter betalas inte på sådan ersättning. Penningbeloppet på ersättningen anmäls med inkomstslaget Skattepliktig kostnadsersättning (353).

2.6 Avdrag före förskottsinnehållning

Med inkomstslaget Avdrag före förskottsinnehållning anmäls de omedelbara kostnader som uppkommit av arbetet och betalats själv av arbetstagaren, vilka arbetsgivaren drar av från bruttolönen innan förskottsinnehållningen verkställs. Exempel på sådana kostnader är bland annat kostnader som arbetstagaren själv betalat för användning av motorsåg och andra arbetsredskap. Kostnader av den här typen är också utgifter för arbetsresor, om arbetsgivaren inte betalar skattefria ersättningar resekostnader för dem utöver lönen. Inkomstslaget Avdrag före förskottsinnehållning används endast då arbetstagaren erhåller lön eller arvode för idrottare och det är fråga om kostnader som direkt orsakats av arbetets utförande som arbetstagaren själv har betalat. Dessa kostnader dras av från lönen innan förskottsinnehållning verkställs.

Betalaren kan dessutom vissa situationer som föreskrivs i lagen ta ut före förskottinnehållningen sådana kostnader av arvodet för idrottsutövare som idrottaren själv betalat och som direkt hänför sig till idrottandet.

Med inkomstslaget antecknas det avdrag som gjorts innan verkställandet av förskottsinnehållningen. Beloppet på det avdrag som anmälts i punkten ska också omfatta den lön som anmälts till inkomstregistret. Som avdragets belopp kan högst anmälas ett belopp som motsvarar prestationsbeloppet. 

Exempel 30: En arbetstagare har själv betalat kostnader på 500 euro som åsamkats honom för användningen av motorsåg. En lön på 1 800 euro har betalats ut till en arbetstagare under löneperioden. Lönen utgörs av 1 600 euro för sågarbete och 200 euro för annat arbete. Förskottsinnehållning (20 %) verkställs enligt förskottsuppbördslagen utifrån 1 300 euro (1 800 – 500).

Under inkomstslaget Lön anmäls 1 800 euro och med inkomstslaget Avdrag före förskottsinnehållning (419) 500 euro.

Exempel 30.
Uppgifter som ska anmälas euro
101 Lön totalt eller 201 Tidlön 1800.00
402 Förskottsinnehållning (utifrån 1300 euro) 260.00
419 Avdrag före förskottsinnehållning 500.00

Arbetstagaren kan i sin beskattning yrka på avdrag för användningen av motorsåg och redogöra för beloppet på den lön som betalats ut för sågarbetet. I verkställandet av arbetstagarens beskattning räknas avdraget utifrån andelen för lönen för sågarbetet (1 600 euro).

Om arbetsgivaren betalat för de kostnader som orsakats av användningen av motorsågen, beskrivs anmälningen i kapitel 2.5 Skattepliktig kostnadsersättning.

Exempel 31: En musiker utlovas en total lönpå 200 euro för en spelning. Resorna och resekostnaderna påverkar inte det betalda bruttobeloppet. Resekostnader ersätts med andra ord inte separat utöver lönen, utan de tillhör den totala lönen, vilket innebär att de är skattepliktiga.

Arbetsgivaren kan räkna beloppet på den prestation som är underställd förskottsinnehållning genom att från totalarvodet, utifrån arbetstagarens utredning, dra av resekostnader till ett belopp som kunde ersättas skattefritt. Arbetsgivaren kan skattefritt ersätta 43 cent/kilometer för 51 kilometer som resekostnader, det vill säga 21,93 euro och ett partiellt dagtraktamente på 19 euro. Det återstående belopp som är underställd förskottsinnehållning uppgår till 159,07 euro, på vilken arbetsgivarens verkställer en förskottsinnehållning på 25 %. Utifrån samma belopp betalar arbetsgivaren också arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift.

200 euro anmäls med inkomstslaget Lön. Med inkomstslaget Avdrag före förskottsinnehållning (419) anmäls 40,93 euro. Ingenting anmäls med inkomstslagen för ersättningar för skattefria resekostnader. Arbetstagaren kan yrka på avdrag av resekostnaderna i sin egen beskattning.

Exempel 31.
Uppgifter som ska anmälas euro
101 Lön totalt eller 201 Tidlön 200.00
402 Förskottsinnehållning (utifrån 159,07 euro) 39.76
419 Avdrag före förskottsinnehållning 40.93

Om betalaren gör ett avdrag från en sådan inkomst som inte är underställd socialförsäkringsavgifter, ska betalaren ange uppgiften Typ av försäkringsuppgift för inkomstslaget (419) Avdrag före förskottsinnehållning. Det förvalda värdet för inkomstslaget Avdrag före förskottsinnehållning är att inkomstslaget inte är underställd socialförsäkringsavgifter. Trots det ska betalaren ange uppgiften Typ av försäkringsuppgift (Underställd socialförsäkringsavgifter: Nej), om avdraget görs från inkomst som inte är underställd socialförsäkringsavgifter.

Exempel 32: Ett föreläsningsarvode på 1 000 euro betalas till en utomstående föreläsare. Föreläsarens resekostnader uppgår till 150 euro. Betalaren betalar inte kostnaderna separat, utan drar av kostnadsbeloppet från arvodet före verkställandet av förskottsinnehållningen. Föreläsarens förskottsinnehållningsprocent är 30. Betalaren verkställer förskottsinnehållningen på 850 euro och anmäler uppgifterna till inkomstregistret på följande sätt:

Exempel 32.
Uppgifter som ska anmälas euro

214 Föreläsningsarvode

1000.00

402 Förskottsinnehållning (på 850 euro)

255.00

419 Avdrag före förskottsinnehållning

Typ av försäkringsuppgift: Underställd socialförsäkringsavgifter -
Grund för försäkringsavgift: Nej

150.00

Om betalaren på samma gång betalar ut lön som är underställd socialförsäkringsavgiften och sådan lön enligt 13 § i förskottsuppbördslagen som inte utgör grund för socialförsäkringsavgifter och det hänförs till någon av inkomsterna kostnader som dras av före verkställandet av förskottsinnehållningen, ska betalaren ange uppgiften Typ av försäkringsuppgift. Med denna uppgift hänförs avdraget till rätt inkomstslag.

Om betalaren på samma gång drar av kostnader från inkomster underställda socialförsäkringsavgifter och sådana inkomster på vilka socialförsäkringsavgifter inte betalas, ska betalaren anmäla avdragen var för sig. Typ av försäkringsuppgift (Underställd socialförsäkringsavgifter: Nej) ska anges för avdraget från inkomst på vilken socialförsäkringsavgifter inte betalas. På motsvarande sätt om den inkomst som avdraget görs på inte har varit underställd någon enskild socialförsäkringsavgift, t.ex. arbetslöshetsförsäkringspremien, kan betalaren bekräfta för endast denna socialförsäkringsavgift att någon försäkringsskyldighet inte har förelegat.

Exempel 33: En person erhåller 2 900 euro i månadslön och 300 euro i ersättning för väntetid. Ersättningen för väntetid är inte underställd socialförsäkringsavgifter. Personens förskottsinnehållningsprocent är 20. Personens kostnader som hänför sig till ersättningen för väntetid uppgår till 45 euro och kostnader som hänför sig till tidlönen uppgår till 100 euro. Arbetsgivaren drar av båda kostnadsposter från personens inkomster före verkställandet av förskottsinnehållningen. Arbetsgivaren anmäler uppgifterna till inkomstregistret på följande sätt:

Exempel 33.
Uppgifter som ska anmälas euro
201 Tidlön 2900.00
217 Ersättning för väntetid 300.00
402 Förskottsinnehållning (på 3055 euro) 611.00
419 Avdrag före förskottsinnehållning 100.00

419 Avdrag före förskottsinnehållning

Typ av försäkringsuppgift: Underställd socialförsäkringsavgifter -
Grund för försäkringsavgift: Nej

45.00

Om avdrag före verkställandet av förskottsinnehållning görs på inkomst som är underställd alla socialförsäkringsavgifter, behöver betalaren inte anmäla uppgiften Typ av försäkringsuppgift, om betalaren inte samtidigt betalar någon annan inkomst som inte är underställd socialförsäkringsavgifter.

Exempel 34: En person erhåller 3 500 euro i månadslön. Personens förskottsinnehållningsprocent är 25. I arbetet använder personen sina egna verktyg för vilka arbetsgivaren inte betalar någon separat ersättning. Arbetsgivaren drar av 30 euro före förskottsinnehållningen för användningen av egna verktyg och verkställer förskottsinnehållningen på 3 470 euro. Eftersom den utbetalda månadslönen är underställd alla socialförsäkringsavgifter, behöver betalaren inte anmäla uppgiften Typ av försäkringsuppgift. Betalaren anmäler uppgifterna till inkomstregistret på följande sätt:

Exempel 34.
Uppgifter som ska anmälas euro
101 Lön totalt eller 201 Tidlön 3500.00
402 Förskottsinnehållning (på 3470 euro) 867.50
419 Avdrag före förskottsinnehållning 30.00

2.7 Andra kostnadsersättningar

Kostnadsersättningar relaterade till arbets- och bruksersättningar samt ersättningar för resekostnader som ett allmännyttigt samfund betalat beskrivs i anvisningen Anmälan av information till inkomstregistret: belöning av arbetstagare, prestationer som ska betalas till företagare och andra specialsituationer. Läs särskilt kapitel 3 Prestationer som betalats till företag och företagare, kapitel 4 Bruksersättning, kapitel 5.1.2 Arvode för idrottare samt kapitel 5.11 Ersättning som ett allmännyttigt eller offentligt samfund betalat ut till frivilliga.

En kostnadsersättning som behandlats i ett öppet bolags eller ett kommanditbolags delägares lönebokföring och som antecknats som en privat placering i bolaget anmäls till inkomstregistret med anmälan om löneuppgifter med ett lämpligt inkomstslag relaterat till respektive ersättning till exempel Dagtraktamente (331) eller Kilometerersättning (skattefri) (311). Anmälningsskyldigheten börjar när kostnadsersättningen antecknas i bokföringen som en privat placering. Från denna tidpunkt börjar den 5 kalenderdagar långa tidsfristen inom vilken anmälan ska lämnas in. Betalaren anmäler som betalningsdag dagen då anteckningen om kostnadsersättningen gjordes i bokföringen.