Produkter, tjänster och jämlik konkurrens
Livsmedelsverket | Valvira | Patent- och registerstyrelsen | NTM-centralen
Tillsynen av livsmedelsbranschen sker enligt tillsynsobjekt
Källa: Livsmedelsverket
Varje livsmedelsbutik, restaurang, kafé eller anläggning som producerar livsmedel utgör separata objekt i livsmedelstillsynen (livsmedelslokal). Om flera verksamheter inom livsmedelsbranschen utövas i en livsmedelslokal bestäms kategoritillhörighet i registret enligt huvudsaklig verksamhet. I kategorin för servering av livsmedel ingår kaféer, restauranger och storkök. Figur 1 visar antalet branscher som omfattas av livsmedelstillsyn.
Planmässig och riskbaserad livsmedelstillsyn
Riskbaserad livsmedelstillsyn betyder att verksamhet inom livsmedelssektorn med hög risk övervakas mer än verksamhet med låg risk. Exempelvis så riskklassificeras en anläggning inom livsmedelssektorn som producerar köttprodukter inom livsmedelstillsynen som ett objekt med högre risk än exempelvis en kiosk som säljer färdigpackade livsmedel. I livsmedelstillsynen indelas tillsynsobjekten i olika riskklasser och utifrån riksklassificeringen bestäms tillsynsfrekvensen för varje kategori. Av den här anledningen görs inspektionsbesök flera gånger om året i vissa tillsynsobjekt, medan det kan gå flera år mellan inspektionsbesöken i andra tillsynsobjekt.
Under fjolåret gjordes kontrollbesök på 37 procent av tillsynsobjekten. Figur 2 visar den procentuella andelen inspekterade tillsynsobjekt per bransch: bland tillsynsobjekten med hög risk inspekterades hela 90 procent jämfört med mindre än 20 procent bland tillsynsobjekten med låg risk.
Man kan ta del av resultaten av livsmedeltillsynen på internet och vid ingången till livsmedelsföretagen
Livsmedelstillsynen utförs nationellt och enhetligt i form av OIVA-tillsyn. Tillsynsmyndigheten inspekterar utvalda delområden under ett inspektionsbesök i tillsynsobjektet och resultatet av inspektionsbesöket publiceras i en OIVA-rapport. Resultatet av OIVA-inspektionen är antingen utmärkt, bra, bör korrigeras eller dåligt.
OIVA-skala. Bild: oivahymy.fi [.fi]›
Resultaten av OIVA-inspektionen publiceras vid ingången till livsmedelsföretagen och på företagens webbsidor. Livsmedelsföretagens OIVA-resultat visas också på oivahymy.fi [.fi]›.
Resultaten av OIVA-inspektionerna på basis av betygsfördelningen A–D
Balkarna i figur 4 beskriver fördelningen av OIVA-betyg först för alla objekt inom livsmedelstillsynen och sedan separat för livsmedelsbutiker respektive serveringsställen. Ifjol fick över 83 procent av de inspekterade tillsynsobjekten betyget utmärkt eller bra, medan närmare 17 procent av de aktörer som var föremål för tillsyn fick betyget bör korrigeras eller dåligt.
Om ett livsmedelsföretag har fått betyget bör korrigeras eller dåligt, kan myndigheten ofta meddela en föreskrift eller använda något annat administrativt tvångsmedel i syfte att säkerställa att läget har åtgärdats. Företag som har fått betyget bör korrigeras eller dåligt inspekteras senare på nytt.
Administrativa tvångsmedel tillgrips mot verksamhet som strider mot lagstiftningen
Livsmedelstillsynsmyndigheterna är skyldiga att säkerställa att det som strider mot lagstiftningen korrigeras Livsmedelslagen föreskriver om de administrativa tvångsmedel som ska användas vid behov. Ifjol fattades 190 administrativa tvångsmedelsbeslut (figur 5). Det mest använda tvångsmedlet har varit föreskrifter.
Livsmedelsaktörens tillförlitlighet och iakttagande av skyldigheter
Genom att iaktta livsmedelslagstiftningen ska livsmedelsföretag se till att konsumenternas säkerhet inte äventyras och att konsumenterna inte vilseleds. Dessutom utvärderas tillförlitligheten av den ekonomiska verksamheten, till exempel genom att följa upp betalningen av skatter och andra lagstadgade avgifter.
Problem med att fullgöra offentligrättsliga skyldigheter kan tyda på en risk för grå ekonomi och dessutom kan den som försummar offentligrättsliga skyldigheter försummar de krav som har ställts för att garantera livsmedelssäkerheten.
Genom att slå samman informationen i en fullgöranderapport med informationen i en Oiva-bedömning är det möjligt att både ur ekonomisk synvinkel och med tanke på livsmedelssäkerheten bedöma om en aktör är tillförlitlig och att på så sätt skapa en omfattande bild av företagets verksamhet. Utifrån denna bild är det möjligt att rikta tillsynsåtgärder och den hjälper även till i utredningen av brottsmisstankar i livsmedelskedjan.
Brottsmisstankar som upptäckts i näringsverksamheten i livsmedelskedjan samt gjorda brottsanmälningar
Fall av brottsmisstanke som berör hela livsmedelskedjan och brottsanmälningar till förundersökningsmyndigheten började sammanställas under 2021. I livsmedelskedjan ingår inte enbart livsmedelsföretag utan även till exempel gårdar med djurproduktion eller växtproduktion och tillverkare av foder, gödselmedel, utsäde och biprodukter.
Ett statistikfört fall av brottsmisstanke eller en brottsanmälan kan inbegripa brottsmisstankar som omfattas av flera olika lagstiftningssektorer samt flera olika brottsrubriceringar. Hälsobrott, marknadsföringsbrott, registeranteckningsbrott, djurskyddsbrott och grovt djurskyddsbrott, orsakande av risk för spridning av en djursjukdom, miljöförstöring, bedrägeri och grovt bedrägeri samt förfalskning och grov förfalskning är de vanligaste brottsrubriceringarna för brottsfall i livsmedelskedjan. Figur 6 visar antalet fall av brottsmisstanke och antalet gjorda brottsanmälningar enligt Livsmedelsverkets kännedom.
Ifjol rörde de vanligaste fallen av brottsmisstanke brottshelheter i djurproduktionen inom primärproduktionen och fall där livsmedel hade tillverkats under olämpliga förhållanden utanför livsmedelstillsynen.
I Livsmedelsverkets utvecklingsprojekt för livsmedelstillsyn avslöjades tiotals företag som var verksamma inom livsmedelsbranschen och som inte omfattades av livsmedelstillsynsregistret och därmed av livsmedelstillsyn. Informationen om företagen erhölls i samarbete mellan Skatteförvaltningen och de kommunala livsmedelstillsynsenheterna. En del av dessa fall har skötts genom administrativa åtgärder, en del har lett eller leder till en brottsanmälan till förundersökningsmyndigheten.
Statistiken över livsmedelstillsynen är bra att granska genom att jämföra den med observationer och statisk från andra myndigheters lägesbilder. På så sätt är det möjligt att hitta gemensamma drag och verkningsmekanismer mellan olika fenomen eller inom ett enskilt fenomen.
Alkoholförvaltningen bekämpar grå ekonomi
Källa: Valvira
Med alkoholförvaltning avses den helhet av tillståndsförvaltning, övervakning och styrning som alkoholmyndigheterna Tillsyns- och tillståndsverket för social- och hälsovården (Valvira) och regionförvaltningsverken (RFV) ansvarar för. Regionförvaltningsverken övervakar detaljhandeln med och serveringen av alkoholdrycker inom sitt respektive verksamhetsområde. När det gäller tillsynen över serveringen av och detaljhandeln med alkoholdrycker hör den riksomfattande tillsynen och vägledningen av regionförvaltningsverken till Valviras ansvarsområde.
Alkoholförvaltningens grundläggande uppgift är att förebygga olägenheter som alkohol orsakar användare, andra personer och hela samhället genom att övervaka och reglera alkoholrelaterad näringsverksamhet. Den grundläggande uppgiften utgör ett starkt fundament i myndighetsnätverket för bekämpning av grå ekonomi.
Alkohollagen fäster vikt vid egenkontrollen och förutsätter att innehavaren av tillstånd enligt alkohollagen utarbetar en plan för egenkontroll som stöd för verksamheten. En bra plan för egenkontroll kan förebygga många praktiska problem och det är viktigt att tillståndshavarna tar ansvar för egenkontrollen.
Alkoholnäringsregistret förnyades – informationsbehandlingen förändrades betydligt
E-tjänsten för det nya alkoholnäringsregistret (Allu) infördes i april 2023. Allu är ett register som förs av Valvira och regionförvaltningsverken. I registret sparas information om aktörer inom alkoholnäringen, alkoholtillstånd och alkoholprodukter samt om tillverkning och leveranser av alkoholprodukter. Registret används av flera aktörer, allt från dem som bedriver alkoholservering till detaljförsäljare, grossister, tillverkare, industriella användare och myndigheter.
Med hjälp av Allu skapas analyserad information om tillsynen av detaljhandel och servering, näringsidkarens tillförlitlighet och fastställande av de ekonomiska förutsättningarna. Utifrån informationen skapas också den officiella alkoholstatistiken och informations- och registertjänster gällande alkoholfrågor. Förnyelsen digitaliserade tillståndsförvaltningen och behandlingen av tillståndsärenden inom alkoholförvaltningen så att dessa funktioner sker i realtid. Vidareutvecklingen av det förnyade systemet underlättar myndighetssamarbetet och möjliggör en snabbare informationsförmedling och en bättre ärendehantering.
Antalet behandlade ärenden inom alkoholförvaltningen återgick till samma nivå som under coronatiden
Under åren före totalreformen av alkohollagen behandlade regionförvaltningsverken ungefär 9 000 ärenden gällande serveringsförsäljning eller detaljhandel om året. Till följd av reformen av alkohollagen ökade antalet ärenden som regionförvaltningsverkens alkoholinspektörer behandlade med flera tusen ärenden under 2018. Under den exceptionella tidsperioden 2020–2021 understeg antalet behandlade ärenden 8 000. Förklaringen till förändringen är att alkoholinspektörernas arbetsuppgifter delvis övergick till övervakning och bekämpning i enlighet med lagen om smittsamma sjukdomar och att tillståndshandläggning inte behövdes, eftersom en stor del av de evenemang som krävde ett tillfälligt serveringstillstånd inte ordnades.
År 2022 steg antalet behandlade ärenden till samma nivå som under åren före totalreformen, medan det under 2023 sjönk till 8 000. Det är dock förhastat att bedöma om osäkerheten om att bedriva verksamhet inverkar på ansökningen av tillstånd eller om det är fråga om en ändring av registreringsrutinerna vid reformen av alkoholnäringsregistret. (figur 1)
Antalet serveringstillstånd ökade och antalet detaljhandelstillstånd minskade
Under åren före reformen av alkohollagen 2018 var antalet tillstånd att servera alkoholdrycker relativt stadigt, cirka 8 300, men började sedan öka avsevärt. Ökningen avtog 2020, men fortsatte 2021–2023. Vid utgången av 2023 var det totala antalet serveringstillstånd i Fastlandsfinland 9 816. Antalet hade ökat med 100 jämfört med slutet av 2022 (figur 2). Ökningen i antalet serveringstillstånd beror antagligen på att det blivit lättare att få tillstånd och bedriva verksamhet, till exempel räcker det med att man har serveringspass för att vara ansvarig person. Dessutom har tillstånd ansökts för tilläggstjänster inom annan verksamhet.
Antalet detaljhandelstillstånd (till försäljning av alkoholdrycker på högst 5,5 procent klockan 9–21) minskade stadigt före reformen av alkohollagen. I och med reformen började det totala antalet detaljhandelstillstånd öka. Orsaken till förändringen är de detaljhandelstillstånd som beviljats i samband med serveringstillstånd respektive till framställare av hantverksöl och gårdsvin. I slutet av 2023 kunde man i Fastlandsfinland köpa med sig alkoholdrycker på sammanlagt 4 699 försäljningsställen. Antalet hade minskat med 174 jämfört med slutet av 2022 (figur 2). Minskningen i antalet detaljhandelsställen beror delvis på att verksamheten är koncentrerad till köpcentrum och på att statistikföringen i det förnyade alkoholnäringsregistret har ändrats. Detaljhandelsstatistiken omfattar inte tillstånd att sälja alkoholprodukter för avhämtning.
Alkoholförvaltningen har lyckats i bekämpningen av grå ekonomi – statistikföringen förnyades igen
För att bedöma hur effektiv bekämpningen av grå ekonomi är följer tillsynen bland annat upp de åtgärder som har samband med förutsättningarna för tillståndshavarnas näringsverksamhet. Under 2012─2021 förde Valvira en jämförbar statistik över tillsynsåtgärder för att bekämpa grå ekonomi. I början av 2022 uppdaterade vi statistiken över tillsynsärenden inom bekämpningen av grå ekonomi så att den är förenlig med innehållet i den gällande alkohollagen. I början av 2023 överfördes dataelementen i statistiken till separata helheter för tillståndsförvaltningen och tillsynsärenden.
Statistiken inom tillståndsförvaltningen omfattar åtgärder som har samband med nya serverings- och detaljhandelstillstånd. Statistiken över tillsynsärenden omfattar i sin tur åtgärder som har samband med befintliga tillstånd. Genom de dataelement som statistikförs skapas en helhetsbild av alkoholförvaltningens åtgärder för att bekämpa grå ekonomi samt effekterna av åtgärderna.
Bekämpning av grå ekonomi utgör en del av alkoholförvaltningens omfattande uppgiftsfält. År 2023 kan alkoholförvaltningens åtgärder för att bekämpa grå ekonomi anses vara ytterst framgångsrika, med tanke på de konsekvenser under undantagsperioden som fortfarande påverkar branschen och de betalnings- och verksamhetsarrangemang som beviljades till näringsidkare samt minskade personalresurser.
Statistiken över tillsynsärenden inom bekämpningen av grå ekonomi
Tabell 1 visar dem av regionförvaltningsverkens tillsynsåtgärder 2023 för att bekämpa grå ekonomi som rör gällande tillstånd. Av sammanställningen framgår per region antalet tillsynsärenden som har tagits upp för utredning av ekonomiska förutsättningar. Dessutom framgår antalet åtgärder som vidtagits för att utreda tillsynsärenden och antalet resultat av åtgärderna, bland annat utredningsbegäranden till tillståndshavarna, fastställda tidsfrister och givna anvisningar, återkallade serveringstillstånd respektive detaljhandelstillstånd, betalningsarrangemang och betalningsprogram som har överenskommits till följd av avslutade tillsynsärenden samt betalda skatteskulder.
Tidigare har antalet utredningsbegäranden varit i genomsnitt 164 om året, och skatteskulder till följd av begärandena har återbetalats till ett belopp av cirka 1,5 miljoner euro om året. År 2023 togs 195 tillsynsärenden upp till behandling och i dessa tillsynsärenden sändes sammanlagt 124 begäranden om utredning. Till följd av åtgärderna betalade skattskyldiga cirka 1,2 miljoner euro i skatteskuld.
Statistiken över tillståndsärenden inom bekämpningen av grå ekonomi
Tabell 2 visar dem av regionförvaltningsverkens tillsynsåtgärder 2023 för att bekämpa grå ekonomi som rör ansökningar om tillstånd. Av sammanställningen framgår per region antalet tillståndsärenden som har tagits upp för utredning av ekonomiska förutsättningar. Dessutom framgår antalet åtgärder som vidtagits för att utreda tillståndsärenden och antalet resultat av åtgärderna, bland annat utredningsbegäranden till tillståndshavarna, återkallade ansökningar, negativa beslut, tillstånd som har beviljats för viss tid, tillstånd som har beviljats enligt ansökan, betalningsarrangemang och betalningsprogram som har överenskommits till följd av avslutade tillståndsärenden samt betalda skatteskulder.
År 2023 togs 127 tillståndsärenden upp till behandling och i dessa tillståndsärenden sändes sammanlagt 115 begäranden om utredning. Till följd av åtgärderna betalade skattskyldiga cirka 610 000 euro i skatteskuld.
Handelsregisteruppgifternas riktighet övervakas
Källa: ANM
Patent- och registerstyrelsen (PRS) ansvarar för administrationen av uppgifter i handelsregistret och kontrollen av dem. Antalet handelsregisterbrott som handelsregistret fått kännedom om och antalet riskbaserat granskade handelsregisteranmälningar tyder på eventuell verksamhet relaterad till grå ekonomi.
PRS började utföra effektiviserade kontroller i mars 2016, och de fortsatte 2017, 2018 och 2019. Missbruk har förhindrats. År 2019 anhängiggjordes inga anmälningar som skulle ha medfört misstankar om registeranteckningsbrott. De effektiviserade kontrollerna har omfattat ändringsanmälningar av aktiebolag eller andelslag, i vilka styrelseledamöter, verkställande direktörer eller disponenter anmälts till registret. Med hjälp av de effektiviserade kontrollerna har man mer exakt kunnat utreda om de anmälda besluten varit relevanta. När vissa kriterier uppfyllts har PRS begärt att få köpebrev om aktier bifogade till anmälan eller alternativt har PRS ringt företag för att kontrollera anmälans riktighet.
År 2020 övergavs de systematiska effektiviserade kontrollerna dels på grund av resursbrist, dels för att betydligt fler anmälningar gjordes digitalt. Den effektiviserade granskningen gjordes som stickprov några gånger under året. I kontrollerna i oktober 2020 upptäcktes inga anmälningar som skulle ha föranlett misstankar om registeranteckningsbrott. I november 2021 framkom några missbruk som ledde till att PRS påbörjade en ny effektiviserad handläggning av anmälningar. De effektiviserade kontrollerna berör aktiebolags eller andelslags ändringsanmälningar där styrelsemedlemmar, verkställande direktörer eller disponenter anmäls till registret. Om vissa kriterier är uppfyllda, försöker registermyndigheten genom ovannämnda metoder utreda om de uppgifter som lämnats är korrekta.
Den effektiviserade granskningen av anmälningar fortsattes år 2022 utifrån kriterier som fastställts på riskbaserat sätt. Den effektiviserade granskningen riktades mot ändringsanmälningar av aktiebolag eller andelslag, i vilka en styrelse, en verkställande direktör eller en disponent anmäldes för registrering. De upptäckta missbruksfallen var några fler än under föregående år. Med de riktade granskningarna var det möjligt att förhindra registrering av felaktiga uppgifter. År 2023 riktades riskbaserade kontrollåtgärder på vissa ändringsanmälningar. Det har inte upptäckts några egentliga missbruksfall år 2023.
Fenomen som har upptäckts i samband med ansökan om uppehållstillstånd för företagare blir allt mer varierande
Källa: NTM-centralen i Nyland
Uppehållstillstånd för företagare beviljas genom ett förfarande i två steg så att NTM-centralen i Nyland fattar ett delbeslut i ärendet innan Migrationsverkets beslut. I delbeslutet granskas företagets lönsamhet och förutsättningarna för utkomst för dem som ansöker om tillstånd.
År 2023 fattade NTM-centralen i Nyland totalt 1 104 delbeslut, av vilka 48 procent var nekande. Andelen nekande delbeslut ökade med 8 procent jämfört med föregående år. Av alla delbeslut utgjorde 29 procent delbeslut om första uppehållstillstånd och 71 procent delbeslut om fortsatt tillstånd.
Många orsaker till nekande beslut
Ett nekande delbeslut tyder inte direkt på grå ekonomi, men i vissa situationer kan även grå ekonomi och ekonomisk brottslighet föreligga. De vanligaste orsakerna till ett nekande delbeslut utgörs i allmänhet av brister i fullgörandet av lagstadgade skyldigheter, oklarheter i lönebetalningen, bristfällig eller felaktig bokföring eller orealistiska företagsidéer och bristande lönsamhet som leder till att företagsverksamheten inte tryggar sökandens utkomst.
NTM-centralen i Nyland samarbetar med andra myndigheter för att bekämpa grå ekonomi och ekonomisk brottslighet. Oegentligheter och försummelser som framgått i samband med behandlingen av ansökan om uppehållstillstånd för företagare anmäldes bland annat till Migrationsverket, regionförvaltningsverket, Skatteförvaltningen och polisen.
Dolda anställningar, lönedumpning, arbetsrelaterat utnyttjande, svart marknad med entreprenadkontrakt och en ökning i antalet kontaktlänkar utan någon företagsekonomisk grund är fenomen som framkom i nekande delbeslut. I fjol ökade antalet dolda anställningar, det vill säga så kallat falskt egenföretagande, och antalet observationer om arbetsrelaterat utnyttjande. NTM-centralen kan i sin egen bedömning inte betrakta underprissättningen och undgåendet av arbetsgivarens lagstadgade skyldigheter som positivt. För att kostnaderna och utkomsten för företagare ska kunna täckas ska den beräknade timlönen för företagare vara högre än för personer som står i ett anställningsförhållande. Vidare förekom det i ansökningarna en avgiftsbelagd service som externa aktörer tillhandahöll.
Nekande delbeslut enligt medborgarskap
Ansökningar om uppehållstillstånd för företagare lämnades in av medborgare i 70 olika länder. Antalet ansökningar var störst från ryska, kinesiska och pakistanska medborgare. Liksom tidigare år var Ryssland och Kina de vanligaste nationaliteterna i ansökningarna om uppehållstillstånd för företagare. Flest nekande beslut proportionellt sett fick irakiska medborgare, som även utgjorde den sjätte största gruppen av sökande bland alla nationaliteter.
Nekande delbeslut enligt huvudbransch
De företag som förekom i ansökningar om uppehållstillstånd för företagare är verksamma i många branscher. I ansökningarna som lämnades under 2023 fanns det 180 olika huvudbranscher. De till antalet största huvudbranscherna var restaurangbranschen (restauranger/caféer-restauranger), annan postnings-, distributions- och kurirverksamhet samt IT (planering, tillverkning och konsultverksamhet avseende system- och programvara). I figur 3 presenteras de 10 huvudbranscher för vilka det fattades flest nekande delbeslut. Andelen nekande delbeslut var störst inom näringsgrenarna taxitrafik och restaurang- och caféverksamhet.