Produkter, tjänster och jämlik konkurrens

Livsmedelsverket | Valvira | Patent- och registerstyrelsen | NTM-centralen

Tillsynen av livsmedelsbranschen sker enligt tillsynsobjekt

Källa: Livsmedelsverket

Varje livsmedelsbutik, restaurang, kafé eller anläggning som producerar livsmedel utgör separata objekt i livsmedelstillsynen (livsmedelslokal). Om flera verksamheter inom livsmedelsbranschen utövas i en livsmedelslokal bestäms kategoritillhörighet i registret enligt huvudsaklig verksamhet. I kategorin för servering av livsmedel ingår kaféer, restauranger och storkök. Figur 1 visar antalet objekt av olika slag inom livsmedelstillsynen. Antalet aktörer inom primärproduktionen ökar i statistiken för varje år, eftersom registreringen av denna grupp ännu inte är klar.

Planmässig och riskbaserad livsmedelstillsyn

Riskbaserad livsmedelstillsyn betyder att verksamhet inom livsmedelssektorn med hög risk övervakas mer än verksamhet med låg risk. Exempelvis så riskklassificeras en anläggning inom livsmedelssektorn som producerar köttprodukter inom livsmedelstillsynen som ett objekt med högre risk än exempelvis en kiosk som säljer färdigpackade livsmedel.  I livsmedelstillsynen indelas tillsynsobjekten i olika riskklasser och utifrån riksklassificeringen bestäms tillsynsfrekvensen för varje kategori. Av den här anledningen görs inspektionsbesök flera gånger om året i vissa tillsynsobjekt, medan det kan gå flera år mellan inspektionsbesöken i andra tillsynsobjekt. Under fjolåret gjordes kontrollbesök på 30 procent av tillsynsobjekten. Under coronaåren har de fysiska kontrollbesöken på plats varit ännu färre än så, eftersom vissa kontroller har genomförts på distans.  Figur 2 visar den branschvisa omfattningen av inspektionerna mer i detalj.

Man kan ta del av resultaten av livsmedeltillsynen på internet och vid ingången till livsmedelsföretagen

Livsmedelstillsynen utförs nationellt och enhetligt i form av OIVA-tillsyn. Tillsynsmyndigheten inspekterar utvalda delområden under ett inspektionsbesök i tillsynsobjektet och resultatet av inspektionsbesöket publiceras i en OIVA-rapport. Resultatet av OIVA-inspektionen är antingen utmärkt, bra, bör korrigeras eller dåligt.

 

OIVA-rapport

OIVA-skala. Bild: oivahymy.fi [.fi]›

Resultaten av OIVA-inspektionen publiceras vid ingången till livsmedelsföretagen och på företagens webbsidor. Livsmedelsföretagens OIVA-resultat visas också på oivahymy.fi [.fi]›.

Resultaten av OIVA-inspektionerna på basis av betygsfördelningen A–D

Balkarna i figur 4 beskriver fördelningen av OIVA-betyg först för alla objekt inom livsmedelstillsynen och sedan separat för livsmedelsbutiker respektive serveringsställen. Betygen har efter det första coronaåret återgått till tidigare nivå: i genomsnitt 85 procent av de kontrollerade tillsynsobjekten har fått betyget utmärkt eller bra, och 15 procent av de aktörer som varit föremål för tillsyn har fått betyget bör korrigeras eller dåligt. Även om skillnaderna mellan de olika åren är små, har det ökade antalet fysiska kontroller på plats under det andra coronaåret sannolikt medfört en ökning i den procentuella andelen sämre betyg.


Alkoholförvaltningen bekämpar mot den gråa ekonomin – den utdragna co-ronavirusepidemin påverkade verksamheten kraftigt 2021

Källa: Valvira

Coronavirusepidemin fortsatte 2021, vilket påverkade Valviras och regionförvaltningsverkets verksamhet. På våren 2020 stängdes serveringsställena helt med stöd av lagen om temporär ändring av lagen om inkvarterings- och förplägnadsverksamhet. Sedan dess har serveringsställena bedrivit verksamhet under begränsade öppet- och serveringstider. Bestämmelser om tiderna finns i lagen om smittsamma sjukdomar och i en förordning som utfärdats med stöd av den lagen. Lagstiftningen i fråga ändrades flera gånger under året. Parallellt med arbetsuppgifter enligt alkohollagen fick regionförvaltningsverkens alkoholinspektörer i uppgift att delvis utöva tillsyn över att lagen om smittsamma sjukdomar följs.

Coronavirusepidemin syntes i arbetsmängden – resurserna styrdes till tillsynen över efterlevnaden av lagen om smittsamma sjukdomar

På grund av undantagsperioden allokerades tillstånds- och tillsynsmyndigheternas resurser förutom till behandling av tillstånds- och anmälningsärenden också till tillsyn av bestämmelserna i lagen om smitt-samma sjukdomar och till handledning av företagare och andra aktörer i bekämpningen av virusepidemin enligt lagen om smittsamma sjukdomar.

Under åren före totalreformen av alkohollagen behandlade regionförvaltningsverken ungefär 9 000 ärenden gällande serveringsförsäljning eller detaljhandel om året. Till följd av reformen av alkohollagen ökade den skriftliga vägledning som regionförvaltningsverkens alkoholinspektörer gav under 2018 med flera tusen ärenden. Trots att antalet ärenden som behandlades 2019 minskade, var antalet fortfarande betydligt större än under åren före lagreformen. Till följd av undantagsperioden 2020–2021 sänkte antalet behandlade ärenden 8 000. Förklaringen till förändringen är att alkoholinspektörernas arbetsuppgifter delvis övergick till övervakning och bekämpning i enlighet med lagen om smittsamma sjukdomar och att tillståndshandläggning inte behövdes, eftersom en stor del av de evenemang som krävde ett tillfälligt serveringstillstånd inte ordnades. (figur 1)

Antalet av serveringstillstånd och detaljhandelstillstånd ökade

Under åren före reformen av alkohollagen 2018 var antalet tillstånd att servera alkoholdrycker relativt stadigt, cirka 8 300, men började sedan öka avsevärt. Ökningen avtog 2020, men fortsatte 2021. Vid utgången av året 2021 var det totala antalet serveringstillstånd i det finländska fastlandet 9 630. Antalet hade ökat med 313 jämfört med tiden före utbrottet av pandemin i slutet av 2019 (figur 2).

Ökningen i antalet serveringstillstånd beror antagligen på att det har blivit lättare att få tillstånd och bedriva verksamhet, till exempel det räcker med att man har serveringspass för att vara ansvarig person. Dessutom har tillstånd sökts för tilläggstjänster i annan verksamhet, och under undantagsförhållanden har tillstånd inte återkallats av tillståndsmyndigheten till exempel på grund av brist på ekonomiska förutsättningar.

Före reformen av alkohollagen minskade antalet detaljhandelstillstånd stadigt. I och med reformen började det totala antalet detaljhandelstillstånd öka. Orsaken till förändringen är de detaljhandelstillstånd som beviljats i samband med serveringstillstånd (till försäljning av alkoholdrycker på högst 5,5 % klockan 9–21) respektive till framställare av hantverksöl. Samtidigt har antalet detaljhandelstillstånd för livsmedelsbutiker minskat med närmare 600.

I slutet av 2021 kunde man i det finländska fastlandet köpa med sig alkoholdrycker på sammanlagt 6 441 försäljningsställen. Av dessa var 1 465 tillstånd för serveringsställen att sälja alkohol för avhämtning och 83 detaljhandelstillstånd för hantverksöl (figur 2). Under coronatiden ansökte serveringsställen om detaljhandelstillstånd i syfte att stödja take away -försäljningen. Intresset för tillstånd att sälja alkohol för avhämtning ökade framför allt under stängningen av restaurangerna våren 2020.

Ökningen i antalet tillstånd till förlängd serveringstid avtog

Till följd av totalreformen av alkohollagen 2018 ökade antalet tillstånd till förlängd serveringstid (servering efter klockan 1.30) avsevärt. Under åren före reformen hade något över 1 000 restauranger av hävd tillstånd till förlängd serveringstid. År 2019 hade hela 1 715 serveringsställen i det finländska fastlandet tillstånd till förlängd serveringstid. Ökningen var jämnt fördelad på olika delar av det finländska fastlandet i förhållande till antalet serveringsställen och kan främst förklaras med uppluckrade förutsättningar för förlängd serveringstid. Ökningen är främst koncentrerad till pubar och sällskapsrestauranger, som enligt den gamla alkohollagen inte kunde fortsätta att servera efter klockan 1.30.

År 2020 började antalet tillstånd till förlängd serveringstid minska och vid utgången av 2021 hade 1 618 serveringsställen tillstånd till förlängd serveringstid (figur 3). Orsaken till att antalet restauranger med tillstånd till förlängd serveringstid började minska har antagligen samband med undantagsförhållandena, eftersom serveringsställena på grund av restriktionerna inte har kunnat ha öppet på nätterna.

Coronavirusepidemin har inneburit utmaningar för både inspektioner och egenkontroll

Regionförvaltningsverken övervakar detaljhandeln med och serveringen av alkoholdrycker inom sitt respektive verksamhetsområde. När det gäller tillsynen över serveringen av och detaljhandeln med alkoholdrycker hör den riksomfattande tillsynen och vägledningen av regionförvaltningsverken till Valviras ansvarsområde.

Alkohollagen fäster vikt vid egenkontrollen och förutsätter att tillståndshavaren har en plan för egenkontroll för servering av och detaljhandel med alkoholdrycker som stöd för verksamheten. En bra plan för egenkontroll kan förebygga många praktiska problem, och det är viktigt att tillståndshavarna tar ansvar för egenkontrollen. I planerna för egenkontroll var det nödvändigt att beakta regleringen under undantagsperioden.

Under 2019 inspekterade regionförvaltningsverken 3 931 serverings- och detaljhandelsställen för alkoholdrycker. År 2020 minskade antalet inspektioner till 1 859 till följd av utredning av oklarheter i anslutning till undantagsperioden. År 2021 utfördes 2 689 inspektioner.

Regionförvaltningsverken skickade sammanlagt 366 vägledande brev under 2019, sammanlagt 213 brev under 2020 och sammanlagt 183 brev under 2021. Antalet administrativa påföljder som påfördes med stöd av alkohollagen, såsom anmärkningar, påföljdsavgifter och återkallade tillstånd, var sammanlagt 168 under 2019, sammanlagt 144 under 2020 och sammanlagt 124 under 2021.

Regleringen, som ändrades regionalt flera gånger, innebar en del utmaningar för att genomföra inspektionerna samt för innehållet i planerna för egenkontroll och för tillsynen. Med beaktande av undantagsperioden uppfyllde aktörerna och tillsynsmyndigheterna väl kraven på plan för egenkontroll.

Alkoholförvaltningen har lyckats i bekämpningen av grå ekonomi

Valvira styr den riksomfattande tillsynen över regionförvaltningsverkens serverings- och detaljhandelstillstånd. För att bedöma hur effektiva åtgärderna för bekämpning av grå ekonomi är följer tillsynen bland annat upp åtgärderna för att uppfylla förutsättningarna för tillståndshavarnas näringsverksamhet.

Regionförvaltningsverkens tillsynsåtgärder inom grå ekonomi 2021 presenteras i figur 4. Figuren visar antalet åtgärder per region när det gäller utredningsbegäranden till tillståndshavare, avtalade betalningsprogram, meddelanden om återkallelse av serveringstillstånd och/eller detaljhandelstillstånd, konkurs, skuldsanerings- och saneringsförfaranden och betalda skatteskulder sammanlagt i euro.

Valvira har sedan 2012 fört statistik över åtgärder relaterade till bekämpning av grå ekonomi på ett jämförbart sätt. Under de föregående åren har antalet utredningsbegäranden varit i genomsnitt 164, och skatteskulder till följd av detta har återbetalats till ett belopp av i genomsnitt 1,5 miljoner euro om året. År 2019 var antalet utredningsbegäranden 182, och till följd av begärandena återbetalades skatteskulder till ett rekordbelopp, sammanlagt 2,4 miljoner euro. År 2020 lämnades 86 utredningsbegäranden till följd av undantagsbestämmelserna på grund av pandemin och till följd av begärandena återbetalades cirka 1,3 miljoner euro i skatteskuld. År 2021 var antalet utredningsbegäranden 111 och till följd av begärandena återbetalades skatteskulder för cirka 631 000 euro.

Bekämpning av grå ekonomi utgör endast en del av alkoholförvaltningens omfattande uppgiftsfält. År 2021 kan alkoholförvaltningens åtgärder för att bekämpa grå ekonomi anses vara ytterst framgångsrika, med tanke på regleringen under undantagsperioden och de betalnings- och verksamhetsarrangemang som beviljats till näringsidkare samt fördelningen av alkoholförvaltningens arbetsuppgifter och minskade personalresurser.


Handelsregisteruppgifternas riktighet övervakas

Källa: ANM

Patent- och registerstyrelsen (PRS) ansvarar för administrationen av uppgifter i handelsregistret och kontrollen av dem. Antalet handelsregisterbrott som handelsregistret fått kännedom om och antalet riskbaserat granskade handelsregisteranmälningar tyder på eventuell verksamhet relaterad till grå ekonomi.

PRS började utföra effektiviserade kontroller i mars 2016, och de fortsatte 2017, 2018 och 2019. Missbruk har förhindrats. År 2019 anhängiggjordes inga anmälningar som skulle ha medfört misstankar om registeranteckningsbrott.

De effektiviserade kontrollerna har omfattat ändringsanmälningar av aktiebolag eller andelslag, i vilka styrelseledamöter, verkställande direktörer eller disponenter anmälts till registret. Med hjälp av de effektiviserade kontrollerna har man mer exakt kunnat utreda om de anmälda besluten varit relevanta. När vissa kriterier uppfyllts har PRS begärt att få köpebrev om aktier bifogade till anmälan eller alternativt har PRS ringt företag för att kontrollera anmälans riktighet.

År 2020 övergavs de systematiska effektiviserade kontrollerna dels på grund av resursbrist, dels för att betydligt fler anmälningar gjordes digitalt. Framöver utförs effektiviserade kontroller som stickprov några gånger om året. I kontrollerna i oktober 2020 upptäcktes inga anmälningar som skulle ha föranlett misstankar om registeranteckningsbrott.

I november 2021 framkom några missbruk som ledde till att PRS påbörjade en ny effektiviserad handläggning av anmälningar. De effektiviserade kontrollerna berör aktiebolags eller andelslags ändringsanmälningar där styrelsemedlemmar, verkställande direktörer eller disponenter anmäls till registret. Om vissa kriterier är uppfyllda, försöker registermyndigheten genom ovannämnda metoder utreda om de uppgifter som lämnats är korrekta.


Numera avslås mindre än hälften av alla uppehållstillstånd för företagare

Källa: NTM-centralen i Nyland

Uppehållstillstånd för företagare beviljas genom ett förfarande i två steg så att NTM-centralen i Nyland fattar ett delbeslut i ärendet innan Migrationsverkets beslut. I delbeslutet granskas företagets lönsamhet och förutsättningarna för utkomst för dem som ansöker om tillstånd.

År 2021 fattade NTM-centralen i Nyland totalt 1 123 delbeslut, av vilka 45 procent var nekande. Andelen nekande delbeslut sjönk med 2 procent jämfört med föregående år. Av alla delbeslut utgjorde 30 procent delbeslut om första uppehållstillstånd och 70 procent delbeslut om fortsatt tillstånd.

Många orsaker till nekande beslut

Ett nekande delbeslut tyder inte direkt på grå ekonomi, men i vissa situationer kan även grå ekonomi och ekonomisk brottslighet föreligga. De vanligaste orsakerna till ett nekande delbeslut utgörs i allmänhet av brister i fullgörandet av lagstadgade skyldigheter, oklarheter i lönebetalningen, bristfällig eller felaktig bokföring eller orealistiska företagsidéer och bristande lönsamhet som leder till att företagsverksamheten inte tryggar sökandens utkomst.

NTM-centralen i Nyland samarbetar med andra myndigheter för att bekämpa grå ekonomi och ekonomisk brottslighet. Oegentligheter och försummelser som framgått i samband med behandlingen av ansökan om uppehållstillstånd för företagare anmäldes bland annat till Migrationsverket, regionförvaltningsverket, Skatteförvaltningen och polisen.

Företagsverksamhet som bedrivits utan tillstånd, externa tjänster i anslutning ansökan om uppehållstillstånd och investeringsverksamhet är fenomen som framkom i nekande delbeslut. Antalet fall där företagsverksamhet inletts utan uppehållstillstånd ökade under fjolåret. NTM-centralen kan i sin egen bedömning inte betrakta verksamhet som bedrivits utan tillstånd till sökandens fördel. Även de avgiftsbelagda tjänster som tillhandahålls av externa aktörer ökade i samband med ansökan om uppehållstillstånd för företagare. Vidare förekom det i ansökningarna företagsverksamhet, som i praktiken tolkades som investeringsverksamhet och inte som sysselsättande företagsverksamhet enligt typen av uppehållstillstånd.

Nekande delbeslut enligt medborgarskap

Ansökningar om uppehållstillstånd för företagare lämnades in av medborgare i 73 olika länder. Antalet ansökningar var störst från ryska, kinesiska och turkiska medborgare. Liksom tidigare år var Ryssland och Kina de vanligaste nationaliteterna i ansökningarna om uppehållstillstånd för företagare. Flest nekande beslut proportionellt sett fick nigerianska medborgare, som även utgjorde den fjärde största gruppen av sökande bland alla nationaliteter.

Nekande delbeslut enligt huvudbransch

De företag som förekom i ansökningar om uppehållstillstånd för företagare är verksamma i många branscher. I ansökningarna som lämnades under 2021 fanns det mer än 180 olika huvudbranscher. De till antalet största huvudbranscherna var restaurangbranschen (restauranger/caféer-restauranger), annan postnings-, distributions- och kurirverksamhet samt fastighetsstädning. Under 2021 ökade i synnerhet antalet ansökningar för matbud betydligt. I figur 3 presenteras de 10 huvudbranscher för vilka det fattades flest nekande delbeslut. Andelen nekande delbeslut var störst inom näringsgrenarna Konsultverksamhet avseende företags organisation och Taxitrafik.