Produkter, tjänster och jämlik konkurrens
Livsmedelsverket | Valvira | Patent- och registerstyrelsen | NTM-centralen
Tillsynen av livsmedelsbranschen sker enligt tillsynsobjekt
Källa: Livsmedelsverket
Varje livsmedelsbutik, restaurang, kafé eller anläggning som producerar livsmedel utgör separata objekt i livsmedelstillsynen (livsmedelslokal). Om flera verksamheter inom livsmedelsbranschen utövas i en livsmedelslokal bestäms kategoritillhörighet i registret enligt huvudsaklig verksamhet. I kategorin för servering av livsmedel ingår kaféer, restauranger och storkök. Figur 1 visar antalet branscher som omfattas av livsmedelstillsyn.
Planmässig och riskbaserad livsmedelstillsyn
Riskbaserad livsmedelstillsyn betyder att verksamhet inom livsmedelssektorn med hög risk övervakas mer än verksamhet med låg risk. Exempelvis så riskklassificeras en anläggning inom livsmedelssektorn som producerar köttprodukter inom livsmedelstillsynen som ett objekt med högre risk än exempelvis en kiosk som säljer färdigpackade livsmedel. I livsmedelstillsynen indelas tillsynsobjekten i olika riskklasser och utifrån riksklassificeringen bestäms tillsynsfrekvensen för varje kategori. Av den här anledningen görs inspektionsbesök flera gånger om året i vissa tillsynsobjekt, medan det kan gå flera år mellan inspektionsbesöken i andra tillsynsobjekt.
Under fjolåret gjordes kontrollbesök på 38 procent av tillsynsobjekten. Figur 2 visar den procentuella andelen inspekterade tillsynsobjekt per bransch: bland tillsynsobjekten med hög risk inspekterades hela 80 procent.
Man kan ta del av resultaten av livsmedeltillsynen på internet och vid ingången till livsmedelsföretagen
Livsmedelstillsynen utförs nationellt och enhetligt i form av OIVA-tillsyn. Tillsynsmyndigheten inspekterar utvalda delområden under ett inspektionsbesök i tillsynsobjektet och resultatet av inspektionsbesöket publiceras i en OIVA-rapport. Resultatet av OIVA-inspektionen är antingen utmärkt, bra, bör korrigeras eller dåligt.
OIVA-skala. Bild: oivahymy.fi [.fi]›
Resultaten av OIVA-inspektionen publiceras vid ingången till livsmedelsföretagen och på företagens webbsidor. Livsmedelsföretagens OIVA-resultat visas också på oivahymy.fi [.fi]›.
Resultaten av OIVA-inspektionerna på basis av betygsfördelningen A–D
Balkarna i figur 4 beskriver fördelningen av OIVA-betyg först för alla objekt inom livsmedelstillsynen och sedan separat för livsmedelsbutiker respektive serveringsställen. Ifjol fick över 82 procent av de inspekterade tillsynsobjekten betyget utmärkt eller bra, medan närmare 18 procent av de aktörer som var föremål för tillsyn fick betyget bör korrigeras eller dåligt.
Om ett livsmedelsföretag har fått betyget bör korrigeras eller dåligt, kan myndigheten ofta meddela en föreskrift eller använda något annat administrativt tvångsmedel i syfte att säkerställa att läget har åtgärdats. Företag som har fått betyget bör korrigeras eller dåligt inspekteras senare på nytt.
Administrativa tvångsmedel tillgrips mot verksamhet som strider mot lagstiftningen
Livsmedelstillsynsmyndigheterna är skyldiga att säkerställa att det som strider mot lagstiftningen korrigeras Livsmedelslagen föreskriver om de administrativa tvångsmedel som ska användas vid behov. Ifjol fattades 234 administrativa tvångsmedelsbeslut (figur 5). Det mest använda tvångsmedlet har varit föreskrifter.
Livsmedelsaktörens tillförlitlighet och iakttagande av skyldigheter
Genom att iaktta livsmedelslagstiftningen ska livsmedelsföretag se till att konsumenternas säkerhet inte äventyras och att konsumenterna inte vilseleds. Dessutom utvärderas tillförlitligheten av den ekonomiska verksamheten, till exempel genom att följa upp betalningen av skatter och andra lagstadgade avgifter.
Problem med att fullgöra offentligrättsliga skyldigheter kan tyda på en risk för grå ekonomi och dessutom kan den som försummar offentligrättsliga skyldigheter försummar de krav som har ställts för att garantera livsmedelssäkerheten.
Genom att slå samman informationen i en fullgöranderapport med informationen i en Oiva-bedömning är det möjligt att både ur ekonomisk synvinkel och med tanke på livsmedelssäkerheten bedöma om en aktör är tillförlitlig och att på så sätt skapa en omfattande bild av företagets verksamhet. Utifrån denna bild är det möjligt att rikta tillsynsåtgärder och den hjälper även till i utredningen av brottsmisstankar i livsmedelskedjan.
Brottsmisstankar som upptäckts i näringsverksamheten i livsmedelskedjan samt gjorda brottsanmälningar
Fall av brottsmisstanke som berör hela livsmedelskedjan och brottsanmälningar till förundersökningsmyndigheten började sammanställas under 2021. I livsmedelskedjan ingår inte enbart livsmedelsföretag utan även till exempel gårdar med djurproduktion eller växtproduktion och tillverkare av foder, gödselmedel, utsäde och biprodukter.
Ett statistikfört fall av brottsmisstanke eller en brottsanmälan kan inbegripa brottsmisstankar som omfattas av flera olika lagstiftningssektorer samt flera olika brottsrubriceringar. Hälsobrott, marknadsföringsbrott, registeranteckningsbrott, djurskyddsbrott och grovt djurskyddsbrott, orsakande av risk för spridning av en djursjukdom, miljöförstöring, bedrägeri och grovt bedrägeri samt förfalskning och grov förfalskning är de vanligaste brottsrubriceringarna för brottsfall i livsmedelskedjan. Figur 6 visar antalet fall av brottsmisstanke och antalet gjorda brottsanmälningar enligt Livsmedelsverkets kännedom.
Ifjol rörde de vanligaste fallen av brottsmisstanke brottshelheter i djurproduktionen inom primärproduktionen och fall där livsmedel hade tillverkats under olämpliga förhållanden utanför livsmedelstillsynen.
Statistiken över livsmedelstillsynen är bra att granska genom att jämföra den med observationer och statisk från andra myndigheters lägesbilder. På så sätt är det möjligt att hitta gemensamma drag och verkningsmekanismer mellan olika fenomen eller inom ett enskilt fenomen.
Alkoholförvaltningen bekämpar grå ekonomi
Källa: Valvira
Med alkoholförvaltning avses den helhet av tillståndsförvaltning, övervakning och styrning som alkoholmyndigheterna Tillsyns- och tillståndsverket för social- och hälsovården (Valvira) och regionförvaltningsverken (RFV) ansvarar för. Regionförvaltningsverken övervakar detaljhandeln med och serveringen av alkoholdrycker inom sitt respektive verksamhetsområde. När det gäller tillsynen över serveringen av och detaljhandeln med alkoholdrycker hör den riksomfattande tillsynen och vägledningen av regionförvaltningsverken till Valviras ansvarsområde.
Alkoholförvaltningens grundläggande uppgift är att förebygga skador som alkoholanvändning orsakar användare själva, andra människor och hela samhället. Detta sker genom att begränsa konsumtionen av alkoholhaltiga ämnen och övervaka näringsverksamheten i anslutning till dem. Den grundläggande uppgiften utgör ett starkt fundament i myndighetsnätverket för bekämpning av grå ekonomi.
Alkohollagen betonar betydelsen av egenkontroll och förutsätter att tillståndshavaren utarbetar en plan för egenkontroll som stöd för sin verksamhet. En bra plan för egenkontroll kan förebygga många praktiska problem och det är viktigt att tillståndshavarna tar ansvar för egenkontrollen.
Alkoholnäringsregistret utvecklas vidare
E-tjänsten för det nya alkoholnäringsregistret (Allu) infördes i april 2023. Allu är ett register som upprätthålls av Valvira och regionförvaltningsverken. I registret sparas information om aktörer inom alkoholnäringen, alkoholtillstånd samt alkoholprodukter, deras tillverkning och leveranser Registret används bland annat av tillståndshavare av servering, detaljhandel, partihandel, tillverkning, industriella användning och myndigheter.
Med hjälp av Allu skapas analyserad information om tillsynen av detaljhandel och servering, näringsidkarens tillförlitlighet samt ekonomiska förutsättningar. Utifrån informationen utarbetas också officiell alkoholstatistik samt informations- och registertjänster i anslutning till alkoholärenden. Förnyelsen digitaliserade tillståndsförvaltningen och behandlingen av tillståndsärenden inom alkoholförvaltningen så att dessa funktioner sker i realtid. Den fortsatta utvecklingen av systemet effektiverar myndighetssamarbetet, påskyndar informationsgången och förbättrar ärendehanteringen. Arbetet för att utveckla Allu fortsatte 2024.
Alkoholförvaltningens behandlingsmängder ökade måttligt
Under coronarestriktionerna 2020–2021 minskade antalet ärenden som årligen behandlas vid regionförvaltningsverken till under 8 000 ärenden. Under år 2022 steg antalet behandlade ärenden till lite över 8 500. Under år 2023 behandlade regionförvaltningsverken cirka 8 000 ärenden som gällde servering och detaljhandel. Orsaken till minskningen är sannolikt osäkerheten kring utövandet av verksamheten och förnyelsen av alkoholnäringsregistret. Under år 2024 steg antalet ärenden som behandlades nästan till samma nivå som före totalreformen av alkohollagen (figur 1).
Antalet serveringstillstånd ökade, antalet detaljhandelstillstånd minskade
Antalet serveringstillstånd för alkoholdrycker har ökat stadigt sedan 2020. Vid utgången av 2024 var det totala antalet serveringstillstånd i Fastlands-Finland 9 894 (figur 2). Ökningen i antalet serveringstillstånd beror antagligen delvis på att det blivit lättare att få tillstånd och bedriva verksamhet, eftersom det till exempel räcker med att man har serveringspass för att vara ansvarig person. Dessutom har tillstånd ansökts för tilläggstjänster inom annan verksamhet.
Antalet detaljhandelstillstånd (för försäljning av alkoholdrycker med högst 5,5 % och från och med 10.6.2024 även alkoholdrycker som tillverkats genom jäsning med högst 8 % alkohol kl. 9–21) har minskat stadigt sedan 2020. Orsaken till förändringen är bland annat de detaljhandelstillstånd som beviljats i samband med serveringstillstånd till tillverkare av hantverksöl och gårdsvin. I slutet av 2024 kunde man i Fastlands-Finland köpa med sig alkoholdrycker på sammanlagt 4 635 försäljningsställen. Antalet hade minskat med 64 jämfört med slutet av 2023 (figur 2). Minskningen i antalet detaljhandelsställen beror delvis på att verksamheten är koncentrerad till köpcentrum och på att statistikföringen i alkoholnäringsregistret har ändrats. Detaljhandelsstatistiken omfattar inte tillstånd att sälja alkoholprodukter för avhämtning.
Alkoholförvaltningen har främjat bekämpningen av grå ekonomi – statistikföringen förnyades igen
För att bedöma effektiviteten av bekämpningen av grå ekonomi följer tillsynen bland annat upp de åtgärder som har samband med förutsättningarna för tillståndshavarnas näringsverksamhet. Under 2012─2021 förde Valvira en jämförbar statistik över tillsynsåtgärder gällande servering för att bekämpa grå ekonomi. Från början av 2022 uppdaterades statistiken för att motsvara innehållet i den gällande alkohollagen. Från början av 2023 delades dataelemnten i serveringsstatistiken till separata helheter för tillståndsförvaltningen och tillsynsärenden. Från början av 2024 utvidgades statistikföringen och förvaltningen av detaljhandelstillstånd samt tillsynsärenden inkluderades i statistiken.
Statistiken inom tillståndsförvaltningen omfattar åtgärder som har samband med nya serverings- och detaljhandelstillstånd. Statistiken över tillsynsärenden omfattar i sin tur åtgärder som har samband med befintliga tillstånd. Statistikdata ger en helhetsbild av alkoholförvaltningens åtgärder för att bekämpa grå ekonomi samt deras effektivitet.
Bekämpning av grå ekonomi utgör en del av alkoholförvaltningens omfattande uppgiftsfält. Alkoholförvaltningens åtgärder för att bekämpa grå ekonomi under år 2024 kan anses vara framgångsrika, med tanke på de konsekvenser som de betalnings- och verksamhetsarrangemang som beviljades till näringsidkare samt minskade personalresurser.
Statistikföring av bekämpningen av grå ekonomi i tillståndsärenden
I tabell 1a och 1b presenteras de tillsynsåtgärder som regionförvaltningsverken har vidtagit under år 2024 för att bekämpa grå ekonomi i samband med behandlingen av nya tillstånd för servering och detaljhandel. Av sammanställningarna framgår antalet utredningar av de ekonomiska förutsättningarna i anslutning till tillståndsärenden områdesvis. Dessutom framgår antalet åtgärder som vidtagits för att utreda tillståndsärenden och antalet resultat av åtgärderna, bland annat utredningsbegäranden till tillståndshavarna, återkallade ansökningar, negativa beslut, tillstånd som har beviljats för viss tid, tillstånd som har beviljats enligt ansökan, betalningsarrangemang och betalningsprogram som har överenskommits till följd av avslutade tillståndsärenden samt betalda skatteskulder.
Under år 2024 ledde 144 tillståndsärenden av servering till 145 utredningsbegäran Till följd av åtgärderna betalade skattskyldiga cirka 942 000 euro i skatteskuld (tabell 1a).
Av tillståndsärendena för detaljhandel 2024 ledde 15 ärenden till 15 begäranden om utredning. Till följd av åtgärderna betalade skattskyldiga cirka 256 000 euro i skatteskuld (tabell 1b).
Statistikföring av bekämpningen av grå ekonomi i tillsynsärenden
I tabell 2a och 2b presenteras de tillsynsåtgärder som regionförvaltningsverken har vidtagit under år 2024 för att bekämpa grå ekonomi i fråga om gällande tillstånd för servering och detaljhandel. Av sammanställningarna framgår antalet tillsynsärenden som tagits upp till behandling områdesvis och som hänför sig till utredningen av de ekonomiska förutsättningarna. Dessutom framgår antalet åtgärder som vidtagits och resultaten av åtgärderna, bland annat utredningsbegäranden till tillståndshavarna, fastställda tidsfrister och givna anvisningar, återkallade serveringstillstånd respektive detaljhandelstillstånd, betalningsarrangemang och betalningsprogram som har överenskommits till följd av avslutade tillsynsärenden samt betalda skatteskulder.
Under år 2024 togs 206 tillsynsärenden gällande servering upp till behandling och i dessa ärenden skickades sammanlagt 163 utredningsbegäran. Till följd av åtgärderna betalade skattskyldiga cirka 1,6 miljoner euro i skatteskuld (tabell 2a).
Under år 2024 togs 15 tillsynsärenden gällande detaljhandel upp till behandling och i dessa ärenden skickades sammanlagt 11 utredningsbegäran. Till följd av åtgärderna betalade skattskyldiga cirka 13 000 euro i skatteskuld (tabell 2b).
Handelsregisteruppgifternas riktighet övervakas
Källa: ANM
Patent- och registerstyrelsen (PRS) ansvarar för administrationen av uppgifter i handelsregistret och kontrollen av dem. Antalet registeranteckningsbrott, olika misstankar om missbruk och riskbaserade granskade handelsregisteranmälningar som kommit till handelsregistrets kännedom vittnar om eventuell verksamhet i anslutning till grå ekonomi.
PRS har sedan år 2016 på basis av behov tagit i bruk olika effektiviserade inspektionsåtgärder vid behandlingen av anmälningar. PRS har beroende av fallet krävt en tilläggsutredning om den anmälda omständighetens riktighet eller försökt utesluta möjligheten till missbruk genom egna utredningsåtgärder. PRS har också på basis av de bestämmelser som trädde i kraft i och med reformen av handelsregisterlagen kunnat förutsätta att identiteten hos den som lämnar uppgifterna på anmälningsblanketten kontrolleras vid PRS eller Skatteförvaltningens servicepunkt.
Från och med 2022 har PRS riktat effektiviserade inspektionssåtgärder mot anmälningarna med hjälp av riskbaserade kriterier. Antalet anmälningar som inspekterats riskbaserat har hållits på en jämn nivå under årens lopp. Varje år har det förekommit några tydliga fall av missbruk, även om inga egentliga fall av missbruk förekom 2023. Med de riktade inspektionerna har man kunnat förhindra att felaktiga uppgifter hamnat i registret. I de fall där en uppgift som visat sig vara felaktig redan har registrerats, har uppgifterna snabbt kunnat korrigeras.
PRS tog i början av 2024 i bruk det automatiska beslutsfattandet i en del av ansvarspersonernas ändringsanmälningar. Kriterierna för anmälningar som avgörs automatiskt har fastställts så att missbruk kan minimeras. Observationerna som gjorts efter att förfarandet tagits i bruk är därför positiva ur denna synvinkel. Genom att införa automatiskt beslutsfattande har man också lyckats rikta resurser till sådana anmälningar som medför större risk för missbruk.
Missförhållanden i arbetslivet som observerats i samband med ansökan om uppehållstillstånd för företagare gäller gränsytan mellan företagsarbete och arbete i anställningsförhållande
Uppehållstillstånd för företagare beviljas genom ett förfarande i två steg så att NTM-centralen i Nyland fattar ett delbeslut i ärendet innan Migrationsverkets beslut. I delbeslutet granskas företagets lönsamhet och förutsättningarna för utkomst för dem som ansöker om tillstånd.
År 2024 fattade NTM-centralen i Nyland totalt 1 191 delbeslut, av vilka 45 procent var nekande. Andelen nekande delbeslut sjönk med 3 procent jämfört med föregående år. Av alla delbeslut utgjorde 19 procent delbeslut om första uppehållstillstånd och 81 procent delbeslut om fortsatt tillstånd.
Många orsaker till nekande beslut
Ett nekande delbeslut tyder inte direkt på grå ekonomi, men i vissa situationer kan även grå ekonomi och ekonomisk brottslighet föreligga. De vanligaste orsakerna till ett nekande delbeslut utgörs i allmänhet av brister i fullgörandet av lagstadgade skyldigheter, oklarheter i lönebetalningen, bristfällig eller felaktig bokföring eller orealistiska företagsidéer och bristande lönsamhet som leder till att företagsverksamheten inte tryggar sökandens utkomst.
NTM-centralen i Nyland samarbetar med andra myndigheter för att bekämpa grå ekonomi och ekonomisk brottslighet. Oegentligheter och försummelser som framgått i samband med behandlingen av ansökan om uppehållstillstånd för företagare anmäldes bland annat till Migrationsverket, regionförvaltningsverket, Skatteförvaltningen och polisen.
Dolda anställningar, lönedumpning, arbetsrelaterat utnyttjande, förmedling av samarbetsavtal med hjälp av vikariearrangemang och en ökning i antalet kontaktlänkar utan någon företagsekonomisk grund är fenomen som framkom i nekande delbeslut. I fjol ökade antalet dolda anställningar, det vill säga så kallat falskt egenföretagande, och antalet observationer om arbetsrelaterat utnyttjande ytterligare. Vidare förekom det i ansökningarna en avgiftsbelagd service som tillhandahölls av professionella medhjälpare.
Företagarnas försämrade ställning syns till exempel i form av dåliga avtalsvillkor utan ett jämlikt avtalsförhållande mellan uppdragsgivare och underleverantör. Arvodet ska omfatta lugna tidpunkter, semestrar, sjukfrånvaro, obligatoriska bikostnader, förvaltnings-, marknadsförings- och arbetsredskapskostnader samt andra motsvarande kostnader som arbetsgivaren ansvarar för i ett anställningsförhållande. I övrigt är arbetet som utförs som företagare inte lönsamt eller förenligt med spelreglerna för ett rättvist arbetsliv. I fråga om vikariearrangemangen är det anmärkningsvärt att avtalsinnehavaren har möjlighet att dra ekonomisk nytta av en situation där man borde säga upp avtalet och möjliggöra ett eget avtal för nya aktörer och inte ”hyra” avtalet vidare. Beroendet av en samarbetspartner ökar risken för olika typer av utnyttjande.
Nekande delbeslut enligt medborgarskap
Ansökningar om uppehållstillstånd för företagare lämnades in av medborgare i 65 olika länder. Flest ansökningar kom från ryska, indiska och pakistanska medborgare. Liksom tidigare år var Ryssland och Pakistan de vanligaste medborgarskapen i ansökningar om uppehållstillstånd för företagare, men Indien har stigit till en andra plats. Antalet indiska sökande har ökat med 146 procent jämfört med föregående år. Antalet ryska sökande har på motsvarande sätt minskat med 36 procent. Flest nekande beslut proportionellt sett fick nigerianska medborgare, som även utgjorde den åttonde största gruppen av sökande bland alla nationaliteter.
Nekande delbeslut enligt huvudbransch
De företag som förekom i ansökningar om uppehållstillstånd för företagare är verksamma i många branscher. I ansökningarna som lämnades under 2024 fanns det 164 olika huvudbranscher. De kvantitativt sett största huvudbranscherna var postbefordran samt kurirverksamhet, restaurangbranschen och IT-branschen (programplanering m.m.). Beaktansvärt är att antalet personer som bedriver postbefordran samt kurirverksamhet har ökat med 78 procent jämfört med föregående år och samtidigt har branschen blivit den största huvudsakliga branschen i statistiken. Inom restaurangbranschen har tillväxten varit 4 procent jämfört med föregående år. Andelen negativa delbeslut var störst inom branscherna städning (55 %) och konsultverksamhet avseende företagsledning (56 %).