Produkter, tjänster och jämlik konkurrens
Livsmedelsverket | Valvira | Patent- och registerstyrelsen | NTM-centralen
Tillsynen av livsmedelsbranschen sker enligt tillsynsobjekt
Källa: Livsmedelsverket
Varje livsmedelsbutik, restaurang, kafé eller anläggning som producerar livsmedel utgör separata objekt i livsmedelstillsynen (livsmedelslokal). Om flera verksamheter inom livsmedelsbranschen utövas i en livsmedelslokal bestäms kategoritillhörighet i registret enligt huvudsaklig verksamhet. I kategorin för servering av livsmedel ingår kaféer, restauranger och storkök. Figur 1 visar antalet objekt av olika slag inom livsmedelstillsynen. Antalet aktörer inom primärproduktionen ökar i statistiken för varje år, eftersom registreringen av denna grupp ännu inte är klar.
Planmässig och riskbaserad livsmedelstillsyn
Riskbaserad livsmedelstillsyn betyder att verksamhet inom livsmedelssektorn med hög risk övervakas mer än verksamhet med låg risk. Exempelvis så riskklassificeras en anläggning inom livsmedelssektorn som producerar köttprodukter inom livsmedelstillsynen som ett objekt med högre risk än exempelvis en kiosk som säljer färdigpackade livsmedel. I livsmedelstillsynen indelas tillsynsobjekten i olika riskklasser och utifrån riksklassificeringen bestäms tillsynsfrekvensen för varje kategori. Av den här anledningen görs inspektionsbesök flera gånger om året i vissa tillsynsobjekt, medan det kan gå flera år mellan inspektionsbesöken i andra tillsynsobjekt. Under fjolåret gjordes kontrollbesök på 33 procent av tillsynsobjekten. Figur 2 visar den branschvisa omfattningen av inspektionerna mer i detalj.
Man kan ta del av resultaten av livsmedeltillsynen på internet och vid ingången till livsmedelsföretagen
Livsmedelstillsynen utförs nationellt och enhetligt i form av OIVA-tillsyn. Tillsynsmyndigheten inspekterar utvalda delområden under ett inspektionsbesök i tillsynsobjektet och resultatet av inspektionsbesöket publiceras i en OIVA-rapport. Resultatet av OIVA-inspektionen är antingen utmärkt, bra, bör korrigeras eller dåligt.
OIVA-skala. Bild: oivahymy.fi [.fi]›
Resultaten av OIVA-inspektionen publiceras vid ingången till livsmedelsföretagen och på företagens webbsidor. Livsmedelsföretagens OIVA-resultat visas också på oivahymy.fi [.fi]›.
Resultaten av OIVA-inspektionerna på basis av betygsfördelningen A–D
Balkarna i figur 4 beskriver fördelningen av OIVA-betyg först för alla objekt inom livsmedelstillsynen och sedan separat för livsmedelsbutiker respektive serveringsställen. Ifjol fick i genomsnitt över 85 procent av de inspekterade tillsynsobjekten betyget utmärkt eller bra, medan under 15 procent av de aktörer som var föremål för tillsyn fick betyget bör korrigeras eller dåligt.
Om ett livsmedelsföretag får betyget bör korrigeras eller dåligt, kommer företaget att inspekteras på nytt.
Alkoholförvaltningen bekämpar grå ekonomi
Källa: Valvira
Coronavirusepidemin fortsatte till början av 2022, vilket påverkade Valviras och regionförvaltningsverkets alkoholförvaltning. Våren 2020 stängdes serveringsställena helt med stöd av lagen om temporär ändring av lagen om inkvarterings- och förplägnadsverksamhet. Under undantagsperioden bedrevs verksamhet under begränsade öppet- och serveringstider. Bestämmelser om tiderna fanns i lagen om smittsamma sjukdomar och i en förordning som utfärdades med stöd av den lagen. Lagstiftningen i fråga ändrades flera gånger under åren. Parallellt med arbetsuppgifter enligt alkohollagen fick regionförvaltningsverkens alkoholinspektörer i uppgift att delvis utöva tillsyn över att lagen om smittsamma sjukdomar följdes.
Antalet behandlade ärenden inom alkoholförvaltningen återgick under 2022 till samma nivå som före coronatiden
Under åren före totalreformen av alkohollagen behandlade regionförvaltningsverken ungefär 9 000 ärenden gällande serveringsförsäljning eller detaljhandel om året. Till följd av reformen av alkohollagen ökade den skriftliga vägledning som regionförvaltningsverkens alkoholinspektörer gav under 2018 med flera tusen ärenden. Åren 2020–2021 understeg antalet behandlade ärenden 8 000. Förklaringen till förändringen är att alkoholinspektörernas arbetsuppgifter delvis övergick till övervakning och bekämpning i enlighet med lagen om smittsamma sjukdomar och att tillståndshandläggning inte behövdes, eftersom en stor del av de evenemang som krävde ett tillfälligt serveringstillstånd inte ordnades. År 2022 steg antalet behandlade ärenden till samma nivå som under åren före totalreformen. Det är förhastat att bedöma om antalet behandlade ärenden har stabiliserat sig eller om osäkerheten om att bedriva verksamhet fortfarande inverkar på ansökningen av tillstånd. (figur 1)
Antalet serveringstillstånd ökade och antalet detaljhandelstillstånd minskade
Under åren före reformen av alkohollagen 2018 var antalet tillstånd att servera alkoholdrycker relativt stadigt, cirka 8 300, men började sedan öka avsevärt. Ökningen avtog 2020, men fortsatte 2021–2022. Vid utgången av 2022 var det totala antalet serveringstillstånd i Fastlands Finland 9 716. Antalet hade ökat med 399 jämfört med tiden före utbrottet av pandemin i slutet av 2019 (figur 2).
Ökningen i antalet serveringstillstånd beror antagligen på att det blivit lättare att få tillstånd och bedriva verksamhet. Till exempel räcker det med att man har serveringspass för att vara ansvarig person. Under undantagsförhållanden har tillstånd inte återkallats av tillståndsmyndigheten till exempel på grund av brist på ekonomiska förutsättningar. Dessutom har tillstånd ansökts för tilläggstjänster inom annan verksamhet.
Antalet detaljhandelstillstånd (till försäljning av alkoholdrycker på högst 5,5 procent klockan 9–21) minskade stadigt före reformen av alkohollagen. I och med reformen började det totala antalet av detaljhandelstillstånd öka. Orsaken till förändringen är de detaljhandelstillstånden som beviljats i samband med serveringstillstånden och också detaljhandelstillstånden som beviljats till framställare av hantverks öl eller gårdsvin.
I slutet av 2022 kunde man i Fastlandsfinland köpa med sig alkoholdrycker på sammanlagt 6 317 försäljningsställen. Av dessa var 1 444 tillstånd för serveringsställen att sälja alkohol för avhämtning, 81 detaljhandelstillstånd i samband med framställning av hantverksöl och 33 detaljhandelstillstånd i samband med framställning av gårdsvin (figur 2). Intresset för tillstånd att sälja alkohol för avhämtning ökade framför allt under stängningen av restaurangerna våren 2020. Minskningen i antalet detaljhandelsställen beror delvis på att ställen som hade tillstånd att sälja alkohol för avhämtning har sagt upp tillstånden.
Ökningen i antalet tillstånd till förlängd serveringstid avtog
Före totalreformen av alkohollagen hade ungefär 1 000 restauranger tillstånd till förlängd serveringstid (servering efter klockan 1.30) och i och med reformen 2018 ökade antalet avsevärt. År 2019 hade hela 1 715 serveringsställen i Fastlandsfinland tillstånd till förlängd serveringstid. Ökningen var jämnt fördelad på olika delar av Fastlandsfinland i förhållande till antalet serveringsställen och kan främst förklaras med uppluckrade förutsättningar för förlängd serveringstid. Ökningen är främst koncentrerad till pubar och sällskapsrestauranger, som enligt den gamla alkohollagen inte kunde fortsätta att servera efter klockan 1.30.
År 2020 började antalet tillstånd till förlängd serveringstid minska och vid utgången av 2022 hade 1 585 serveringsställen tillstånd till förlängd serveringstid (figur 3). Orsaken till att antalet restauranger med tillstånd till förlängd serveringstid började minska har antagligen samband med undantagsförhållandena, under vilka serveringsställena på grund av restriktionerna inte kunde ha öppet på nätterna.
Mot planmässig egenkontroll och säkerställande av den
Regionförvaltningsverken övervakar detaljhandeln och serveringen av alkoholdrycker inom sitt verksamhetsområde. När det gäller tillsynen över serveringen av och detaljhandeln med alkoholdrycker hör den riksomfattande tillsynen och vägledningen av regionförvaltningsverken till Valviras ansvarsområde.
Alkohollagen betonar egenkontrollen och förutsätter att innehavaren av tillstånd till servering och detaljhandel med alkoholdrycker utarbetar en plan för egenkontroll som stöd för verksamheten. En bra plan för egenkontroll kan förebygga många praktiska problem och det är viktigt att tillståndshavarna tar ansvar för egenkontrollen. I planerna för egenkontroll var det nödvändigt att beakta regleringen under undantagsperioden.
Under 2019 inspekterade regionförvaltningsverken 3 931 serverings- och detaljhandelsställen för alkoholdrycker. År 2020 minskade antalet inspektioner till 1 859 till följd av utredning av oklarheter i anslutning till undantagsperioden. Antalet inspektioner var 2 689 under 2021 och sammanlagt 2 947 under 2022.
Regionförvaltningsverken skickade sammanlagt 366 vägledande brev under 2019, sammanlagt 213 brev under 2020, sammanlagt 183 brev under 2021 och sammanlagt 211 brev under 2022. Antalet administrativa påföljder som påfördes med stöd av alkohollagen, såsom anmärkningar, påföljdsavgifter och återkallade tillstånd, var sammanlagt 168 under 2019, sammanlagt 144 under 2020, sammanlagt 124 under 2021 och sammanlagt 209 under 2022.
Regleringen, som ändrades regionalt flera gånger, innebar en del utmaningar för att genomföra inspektionerna samt för innehållet i planerna för egenkontroll och för tillsynen. Trots detta uppfyllde aktörerna och tillsynsmyndigheterna väl kraven på plan för egenkontroll.
Alkoholförvaltningen har lyckats i bekämpningen av grå ekonomi – statistikföringen förnyades
För att bedöma hur effektiv bekämpningen av grå ekonomi är följer tillsynen bland annat upp de åtgärder som har samband med förutsättningarna för tillståndshavarnas näringsverksamhet. Under 2012─2021 förde Valvira en jämförbar statistik över åtgärder för att bekämpa grå ekonomi. I början av 2022 uppdaterade vi dataelementen i statistiken på bekämpning av grå ekonomi så att den är förenlig med innehållet i den gällande alkohollagen.
Regionförvaltningsverkens tillsynsåtgärder inom grå ekonomi 2022 presenteras i sammanställning 1. Av sammanställningen framgår per region antalet tillsynsärenden som har tagits upp för utredning av ekonomiska förutsättningar. Dessutom framgår antalet åtgärder som vidtagits för att utreda tillsynsärenden och antalet resultat av åtgärderna, bland annat utredningsbegäranden till tillståndshavarna, fastställda tidsfrister och givna anvisningar, återkallade serveringstillstånd respektive detaljhandelstillstånd, betalningsarrangemang och betalningsprogram som har överenskommits till följd av avslutade tillsynsärenden samt betalda skatteskulder.
Tidigare har antalet utredningsbegäranden varit i genomsnitt 164 om året, och skatteskulder till följd av begärandena har återbetalats till ett belopp av cirka 1,5 miljoner euro om året. År 2019 var antalet utredningsbegäranden 182, och till följd av begärandena återbetalades skatteskulder till ett rekordbelopp, 2,4 miljoner euro. År 2020 lämnades 86 utredningsbegäranden till följd av undantagsbestämmelserna på grund av pandemin och cirka 1,3 miljoner euro återbetalades i skatteskuld. År 2021 var antalet utredningsbegäranden 111 och till följd av begärandena återbetalades skatteskulder för cirka 631 000 euro. År 2022 anhängiggjordes 97 tillsynsärenden av vilka 89 ledde till en utredningsbegäran, och till följd av begäranden återbetalades skatteskulder för cirka 663 000 euro.
Bekämpning av grå ekonomi utgör en del av alkoholförvaltningens omfattande uppgiftsfält. År 2022 kan alkoholförvaltningens åtgärder för att bekämpa grå ekonomi anses vara ytterst framgångsrika, med tanke på konsekvenserna under undantagsperioden och de betalnings- och verksamhetsarrangemang som beviljades till näringsidkare samt fördelningen av alkoholförvaltningens arbetsuppgifter och minskade personalresurser.
Handelsregisteruppgifternas riktighet övervakas
Källa: ANM
Patent- och registerstyrelsen (PRS) ansvarar för administrationen av uppgifter i handelsregistret och kontrollen av dem. Antalet handelsregisterbrott som handelsregistret fått kännedom om och antalet riskbaserat granskade handelsregisteranmälningar tyder på eventuell verksamhet relaterad till grå ekonomi.
PRS började utföra effektiviserade kontroller i mars 2016, och de fortsatte 2017, 2018 och 2019. Missbruk har förhindrats. År 2019 anhängiggjordes inga anmälningar som skulle ha medfört misstankar om registeranteckningsbrott.
De effektiviserade kontrollerna har omfattat ändringsanmälningar av aktiebolag eller andelslag, i vilka styrelseledamöter, verkställande direktörer eller disponenter anmälts till registret. Med hjälp av de effektiviserade kontrollerna har man mer exakt kunnat utreda om de anmälda besluten varit relevanta. När vissa kriterier uppfyllts har PRS begärt att få köpebrev om aktier bifogade till anmälan eller alternativt har PRS ringt företag för att kontrollera anmälans riktighet.
År 2020 övergavs de systematiska effektiviserade kontrollerna dels på grund av resursbrist, dels för att betydligt fler anmälningar gjordes digitalt. Den effektiviserade granskningen gjordes som stickprov några gånger under året. I kontrollerna i oktober 2020 upptäcktes inga anmälningar som skulle ha föranlett misstankar om registeranteckningsbrott.
I november 2021 framkom några missbruk som ledde till att PRS påbörjade en ny effektiviserad handläggning av anmälningar. De effektiviserade kontrollerna berör aktiebolags eller andelslags ändringsanmälningar där styrelsemedlemmar, verkställande direktörer eller disponenter anmäls till registret. Om vissa kriterier är uppfyllda, försöker registermyndigheten genom ovannämnda metoder utreda om de uppgifter som lämnats är korrekta.
Den effektiviserade granskningen av anmälningar fortsattes år 2022 utifrån kriterier som fastställts på riskbaserat sätt. Den effektiviserade granskningen riktades mot ändringsanmälningar av aktiebolag eller andelslag, i vilka en styrelse, en verkställande direktör eller en disponent anmäldes för registrering. De upptäckta missbruksfallen var några fler än under föregående år. Med de riktade granskningarna var det möjligt att förhindra registrering av felaktiga uppgifter.
Försummelse av lagstadgade skyldigheter, bristfällig efterlevnad av lagstiftningen och observationer av arbetsrelaterat utnyttjande i myndigheternas dagliga arbete
Källa: NTM-centralen i Nyland
Nylands NTM-central har till uppgift att i processen för ansökan om uppehållstillstånd för företagare bedöma förutsättningarna för lönsam företagsverksamhet och huruvida företagsverksamheten tryggar företagarens utkomst. Vid delbeslutsprövningen säkerställs att företagsverksamheten sker i ett företag som är registrerat i Finland, att företaget har tillräckliga resurser för affärsverksamheten och att de lagstadgade skyldigheterna att betala skatter och avgifter inte har försummats väsentligt i företagsverksamheten.
En utlänning som kommer till Finland som företagare (utanför EU/EES) ska ansöka om uppehållstillstånd för företagare. Ansökningarna behandlas centraliserat vid NTM-centralen i Nyland. Uppehållstillstånd för företagare beviljas genom ett förfarande i två steg så att NTM-centralen fattar ett delbeslut i ärendet före Migrationsverkets beslut.
År 2022 fattade NTM-centralen i Nyland totalt 1 178 delbeslut, av vilka 60 procent var jakande. Andelen jakande delbeslut steg med 5 procent jämfört med föregående år. Av alla delbeslut utgjorde 33 procent delbeslut om första uppehållstillstånd och 67 procent delbeslut om fortsatt tillstånd.
Ett nekande delbeslut tyder inte direkt på grå ekonomi, men grå ekonomi och ekonomisk brottslighet kan föreligga. De vanligaste orsakerna till ett nekande beslut är brister i fullgörandet av lagstadgade skyldigheter, oklarheter i löneutbetalningen, bristfällig eller felaktig bokföring, brist på lönsamhet och allmänt bristfällig utredning av eget ärende.
NTM-centralen i Nyland samarbetar med andra myndigheter för att bekämpa grå ekonomi och ekonomisk brottslighet. Oegentligheter och försummelser som framgått i samband med behandlingen av ansökan om uppehållstillstånd för företagare anmäldes bland annat till Migrationsverket, regionförvaltningsverket, Skatteförvaltningen, Folkpensionsanstalten och polisen.
Bekämpning av exploatering av utländsk arbetskraft, människohandel, grå ekonomi och ekonomisk brottslighet
Bekämpning av arbetsrelaterad exploatering inom ramen för åtgärder för arbetskraftsinvandring tas upp i premiärminister Sanna Marins regeringsprogram, och åtgärderna för att förebygga och bekämpa exploatering har effektiviserats. Regeringen ansåg att det inte var möjligt att utveckla en arbetsbaserad invandringspolitik på ett hållbart sätt, om man inte samtidigt ser till att utländska arbetstagare behandlas rättvist. En del av utvecklingsarbetet för att förenkla uppehållstillståndsförfarandet är att effektivt identifiera och bekämpa exploatering av utsatta grupper. Detta arbete återspeglas också i verksamheten vid NTM-centralen i Nyland i form av ett ökat antal observationer och en bättre identifiering av fenomenets kännetecken. År 2022 låg fokus på att identifiera dragen och kännetecknen hos arbetsrelaterad exploatering, och samarbetet mellan flera myndigheter börjar ge resultat.
NTM-centralens viktigaste åtgärder för att ingripa, i arbetsrelaterad exploatering, försummelse av lagstadgade skyldigheter eller bristande efterlevnad av lagstiftningen är observation, eventuellt negativt delbeslut och anmälan till övriga behöriga myndigheter. Vid bedömningen av uppehållstillstånd för företagare gör NTM-centralen iakttagelser om både personer som utsatts för exploatering och personer som exploaterat dem.
NTM-centralens begränsade behörighet att ingripa vid missbruk kan leda till en situation där myndighetsåtgärder på kort sikt först kan riktas mot den som utsatts för exploatering och inte i tillräcklig utsträckning mot den som exploaterat dem. Det är därför av största vikt att lagstiftningen erbjuder ett tillräckligt utbud av medel, såsom att konfiskera av vinning av brott, ställa förövarna inför straffrättsligt och se till att juridiska personers straffrättsliga ansvar förverkligas. Och viktigast av allt gäller det att ta hänsyn till de fortsatta åtgärderna för att hjälpa offren för exploatering och tillgodose deras rättigheter.
Europeiska institutet för kriminalpolitik (Heuni) Katsaus työperäisen ihmiskaupan vastaisen toiminnan kehitykseen Suomessa (Jokinen, Ollus & Pekkarinen 2022) behandlar arbetsrelaterad människohandel och exploatering av utländsk arbetskraft och lyfter fram branscher där det särskilt har förekommit sådana fall, såsom städ-, transport-, restaurang- och byggbranschen. Arbetsrelaterad exploatering anses vara kopplad till grå ekonomi där man strävar efter ekonomiska fördelar genom att inte uppfylla lagstadgade skyldigheter och avgifter.
De företag som förekom i ansökningar om uppehållstillstånd för företagare är verksamma i många branscher. I ansökningarna som lämnades 2022 fanns det mer än 180 olika huvudbranscher. Kvantitativt sett var restaurangbranschen och post-, distributions- och kurirverksamheten de största branscherna. Städ- och byggbranschen kom härnäst. I figur 3 visas de tio huvudbranscherna för ansökan om uppehållstillstånd och antalet negativa delbeslut som fattats inom dem. De högsta procentandelarna av de negativa delbesluten finns inom restaurang-, städ- och byggbranschen samt inom service och reparation av fordon. Samma branscher dyker upp i Heuns översikt och kopplingen till iakttagelserna är tydlig. Det upptäcks allt mer undermåliga löner för företagare, avsaknad av minimivillkor för uppdragsförhållanden och anställningsförhållanden som maskerats till entreprenörskap. Arbetsrelaterad exploatering är inte ett nytt fenomen, men det tycks öka. NTM-centralens statistik visar att observationer görs, och utifrån dem kan negativa delbeslut fattas. Det kan finnas flera skäl till ett negativt delbeslut. År 2022 förekom det överraskande mycket oklarheter och oegentligheter i fråga om löner och uppdragsavtal.
När man granskar negativa delbeslut enligt nationalitet i figur 2 kan man se att det största antalet ansökningar kom från ryska, turkiska och pakistanska medborgare. Relativt sett fattades flest negativa beslut för iranska medborgare.
År 2022 ökade NTM-centralens observationer av användningen av svart arbetskraft inom restaurangbranschen och anställningsförhållanden som maskerats som företagande inom städbranschen. Ett fenomen där arbetsgivaren avsiktligt fördunklar gränsen mellan arbets- och uppdragsförhållanden och överför sina skyldigheter till arbetstagaren är enligt iakttagelserna ett växande fenomen liksom också utnyttjandet av uppehållstillståndssystemet. Man kan ansöka om uppehållstillstånd för arbetstagare när en person kommer till landet, men det byts snabbt ut mot en lättföretagare/företagare och ett eventuellt anställningsförhållande blir antingen mycket kortvarigt eller obefintligt. Detta fenomen identifieras i stor utsträckning av olika myndigheter.
Försummelse av fullgörande av skyldigheter och kamp mot utnyttjande på ett informationsbaserat sätt
Vid behandlingen av uppehållstillstånd för företagare har NTM-centralen utöver det material som kunden har lämnat tillgång till uppgifter som samlats in från olika myndigheters informationslager, av vilka ett viktigt verktyg vid bedömningen av affärsverksamhetens lönsamhet och fullgörandet av lagstadgade skyldigheter är fullgöranderapporten. Rapporten innehåller de viktigaste uppgifterna om företaget och sökanden, vilket effektivt betjänar behandlingen av ärendet.
När det gäller förebyggande av arbetsrelaterad exploatering kan de mest uppenbara fallen redan identifieras utifrån fullgöranderapporten, såsom försummelser relaterade till utbetalning av lön. Mer krävande fall, där till exempel flera företag är kopplade till varandra eller där det handlar om att upptäcka olika svaga signaler, kräver ett bredare utnyttjande och korsanalys av olika myndighetsuppgifter. Som exempel kan nämnas ordnande av inresa, arbetsrelaterad exploatering, grå ekonomi och ekonomisk brottslighet.