Lägesbild
Enligt myndigheterna har grå ekonomi och ekonomisk brottslighet blivit allt mer professionell och internationell
Publiceringsdatum 23.5.2023
Grå ekonomi och ekonomisk brottslighet orsakar årligen betydande inkomstbortfall för det finländska samhället. Den ekonomiska osäkerheten, inflationen och räntehöjningarna i Europa kan öka konkurser och grå ekonomi eller åtminstone sänka tröskeln för en övergång till gråzonen. Myndigheterna som bekämpar grå ekonomi och ekonomisk brottslighet har noterat att missbruket har blivit mer internationellt och professionellt. Den systematiska och planmässiga verksamheten inom grå ekonomi kännetecknas till exempel av att flera olika aktörer deltar i sektorsövergripande brottslig verksamhet samt av att kortvariga företag och bulvaner används för att vilseleda myndigheterna.
I början av 2023 genomförde myndigheterna för bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet en enkät för att kartlägga förändringar i den operativa miljön. Med hjälp av enkäten har man undersökt myndigheternas åsikter och iakttagelser om förändringar i den operativa miljön i fråga om grå ekonomi och ekonomisk brottslighet samt i bekämpningen av dem. Lägesbilden av aktuella fenomen består av flera olika aspekter, där olika myndigheters åsikter kombineras för att ge en klarare bild av den miljö i vilken myndigheterna som bekämpar grå ekonomi och ekonomisk brottslighet arbetar i dag och inom den närmaste framtiden.
Grå ekonomi är ofta internationell verksamhet
Grå ekonomi och ekonomisk brottslighet bedrivs i en internationell verksamhetsmiljö, även om till exempel den relaterade företagsverksamheten endast skulle bedrivas i Finland. Den internationella verksamheten framstår till exempel som fri rörlighet för kapital, dvs. internationell penningtrafik samt virtuella val eller andra nya elektroniska betalningssätt. Medel överförs också till utlandet via kontantuttag eller utomstående personers och företags bankkonton. Det går snabbt och enkelt att öppna och använda utländska konton och virtuella banker, medan myndigheternas möjlighet att få referensuppgifter eller utföra indrivning är ofta långsamt eller till och med omöjligt. Den internationella verksamheten kanske inte ens verkar vara internationell utåt, eftersom företag som är registrerade utanför Finland rekryterar finsk- eller svenskspråkiga kundservicearbetare för sin verksamhet. Internationella betalningar eller utländska företag utnyttjas också till exempel vid gäldenärsbedrägerier och penningtvätt.
Myndigheterna har observerat professionellt ordnande av inresa och arbetsrelaterat utnyttjande
I sin övervakning har brottsbekämpningsmyndigheterna observerat professionellt ordnande av inresa och missbruk av arbetsrättigheter. Personer som kommer till Finland för att arbeta eller personer som uppträder som deras arbetsgivare har vid registreringen av inresan lämnat uppgifter med olika innehåll till myndigheterna för att påskynda erhållandet av personbeteckning eller uppehållstillstånd. Utländska arbetstagare har till exempel köpt små andelar i arbetsgivarföretag för att påvisa skenbar företagsverksamhet, medan samma personer för andra myndigheter endast verkar vara anställda. Uppehållstillstånd för arbetstagare kan också bytas ut mot företagartillstånd för att spara kostnader, men bakgrunden kan också vara ett försök att maskera arbetsavtalet som uppdragsavtal. De anställda som kommer in i landet kan också formellt få högre lön än vad de egentligen får för att få uppehållstillstånd, men i samförstånd återbetalas en del av lönerna till arbetsgivaren. Arrangemangen kan också omfatta utbetalning av lön och utnyttjande av sociala förmåner.
Det ryska anfallskriget har ökat antalet personer som får tillfälligt skydd i Finland. Personer som får tillfälligt skydd kan löpa större risk för utnyttjande på arbetsplatsen, eftersom anställningsvillkoren till exempel inte utreds i uppehållstillståndsprocessen. När det gäller sysselsättningen av dessa personer har man redan funnit tecken på utnyttjande. Särskilt i säsongsarbete är rekryteringen riktad till länder där arbetskraftens kunskap om sina rättigheter är sämre jämfört med europeisk arbetskraft. Arbetstillfällena är ofta avgiftsbelagda, dvs. i avgångslandet har man betalat tröskelpenning för att få jobbet. Utländska arbetstagares säsongsarbete åtföljs ofta av arbetsskifts-, arbetstids- och löneförseelser. Det har också förekommit fler kontakter om diskriminering i arbetslivet än tidigare.
Myndigheternas ökade kontroll och medvetenhet återspeglas i ökningen av antalet fall och anmälningar om brott. I och med en större arbetsrelaterad invandring ökar också de arbetsrelaterade riskerna, vilket innebär att myndigheterna bör få resurser för nödvändiga åtgärder för att förebygga missbruk, övervaka effektivt och utbyta information med varandra. Myndigheterna anser att grunden för en effektiv inriktning av bekämpningsåtgärderna och informationsstyrning baserar sig på korrekt och aktuellt innehåll i myndigheternas register.
Faktureringsföretag har på många sätt utnyttjats vid missbruk och i grå ekonomi
Övergången från arbetstagare till lättföretagare eller yrkesutövare ökade under det föregående året, liksom de problem som är förknippade med detta. Tillsynsmyndigheterna har lagt märke till att de personer som fakturerar sitt arbete via faktureringsföretag har en allt mer varierande nationell bakgrund och kanske inte ens talar svenska eller finska. Sådana personer är särskilt utsatta för utnyttjande, såsom sken- eller tvångsföretagande. Riskerna ökar särskilt i situationer där initiativet till företagande kommer från den som beställt arbetet. Priset på arbetet blir lägre genom att de obligatoriska arbetsgivaravgifterna överförs på den som utför arbetet. Också den som utför arbetet får mer pengar i handen, om hen inte har för avsikt att fullgöra sina lagstadgade skyldigheter. Missbruk har upptäckts till exempel inom bygg- och varvsbranschen, men det har också utvidgats till städbranschen och hemvården.
Utöver de faktureringsföretag som finns på marknaden har det bildats nya faktureringsföretag som till exempel inte lämnar rätt branschinformation vid registreringen i syfte att undvika myndighetskontroll. Myndigheterna har noterat att inte alla företag som tillhandahåller faktureringstjänster alltid känner igen sina kunder så att beskattningen av arbete som faktureras via tjänsten medvetet kan riktas mot fel personer och att pengarna från arbetet kan återbetalas till någon annan än den som utfört arbetet. Det finns också observationer om professionell hjälp där en tredje part omvandlar utländska arbetstagare till lättföretagare som använder faktureringsföretag. Den tredje parten får ersättning för dessa tjänster från användarföretaget. I de allvarligaste fallen har det förekommit misstankar om människohandel och ockerliknande diskriminering i arbetslivet.
Myndigheterna har upptäckt många brister i företagens bokföring – antalet bokföringsbrott ökar
De brottsbekämpande myndigheterna har i allt högre grad funnit att företagen inte sköter sin bokföring enligt lagstiftningen, att bokföringen har väsentliga brister eller att den upprättas först när myndigheten begär att den ska granskas. Även försummelser i fråga om revisionen av finländska revisionsskyldiga aktiebolag är relativt vanliga. Brister i bokföringen kan försvåra, fördröja eller förhindra utredningen av företagets ekonomiska situation. Myndigheterna har till exempel noterat att det är svårt att av tjänsteleverantörer få bokföringsmaterial som lagrats i molntjänster i situationer där den bokföringsskyldige inte har betalat avgifter för tjänsten. De ökade tillsynsobservationerna, såsom omotiverat uttag av ett aktiebolags tillgångar, ansågs bero på att tillsynen över bokföringen försämrades och att företaget inte hade kompetens att fullgöra aktiebolagets skyldigheter.
Missbruket av delägarnas löneinkomster har ökat och kringgåendet av gäldenärernas förpliktelser har internationaliserats
Risken för svart lön och inkomst har ökat särskilt bland små aktiebolags delägare och näringsidkare på heltid. Enligt myndigheternas observation har antalet enpersonsaktiebolag också ökat. Missbruket relaterat till delägarnas löneinkomst har ökat, och enligt observationer har delägare till exempel tagit ut lön som bokförts som delägarlån eller redovisat den som andra poster som inte stämmer överens med fakta. Det finns också observationer av aktieägare som under året tagit ut pengar från kassan och som först i slutet av året redovisats som lön. I enpersonsaktiebolag och personbolag används företagets konto för personligt uppehälle och levnadskostnader kan även bokföras som representationskostnader. Förtäckt dividend kan i allmänhet jämställas med svart lön som betalas till aktieägaren i stället för med dividend. Privatuttag av bolagsmän och näringsidkare från företaget och delägare som inte tar ut lön försvårar också indrivningen när utsökningsbar löneinkomst inte betalas ut.
Kringgående av gäldenärens förpliktelser har internationaliserats när penningrörelsen överförts till utländska banker och andra penningförmedlingstjänster, från vilka det är svårare att få information. För att undvika utsökning kan anställda gäldenärer bli företagare, även genom förvärv av utländska bolag. På så sätt kan gäldenärerna fortsätta att arbeta för sin tidigare arbetsgivare, men i stället för lön fakturerar de arbetsersättningar. Vid missbruk kan gäldenären högst ta ut lön som motsvarar utsökningens skyddade belopp och i stället fakturera stora kostnadsersättningar av sitt företag. Betalda löneförskott kan senare omvandlas till kostnadsersättningar och vid behov lånas pengar av företaget. Under utmätningsfria månader kan man ta ut betydligt högre löner eller bonusar än under de övriga månaderna.
Vid gäldenärsmissbruk har det observerats att löner anmäls till Inkomstregistret för sent, att anmälningarna rättas eller tas bort helt och hållet. På företagares lön kan också förskottsinnehållning verkställas med en alltför liten skattesats, vilket leder till avsiktlig tilläggsskuldsättning. Med en alltför hög skattesats försöker man däremot på konstgjord väg befria personen från utmätningen. Vinstandelar som kommanditbolag betalar till tysta bolagsmän behöver inte anmälas till Inkomstregistret, vilket innebär att inkomsterna inte i realtid är kända för myndigheterna.
Kontanter och bulvaner är fortfarande populära instrument inom grå ekonomi
Bankerna har skärpt mottagandet av kontanta medel, vilket enligt övervakningsresultaten har ökat transporten av kontanter ut från landet. Alla aktiebolag har inte ens ett eget bankkonto, utan verksamheten bedrivs kontant och via delägarnas och andra parters bankkonton. Ett anställningsvillkor kan vara att ett personligt bankkonto ställs till arbetsgivarens förfogande för att dölja den faktiska aktören och verksamheten. Inom grå ekonomi förekommer till exempel saknad kontantförsäljning, svarta kontantlöner och förtäckt dividend i form av kontanter. Kontanthandel bedrivs fortfarande inom flera branscher, även om användningen av kontanter inom vissa näringsgrenar minskar. De ökade alternativa elektroniska betalningsmetoderna har delvis lett till att svarta affärer förekommer i nya tjänster.
I den internationella verksamheten har man lagt märke till betydande användning av kontanter och omständigheter som tyder på penningtvätt. Om det är svårt att identifiera kontantkunder i enlighet med lagen om penningtvätt, är det möjligt att det även i bokföringen och i de medel som anmäls till myndigheterna ingår tillgångar som förvärvats med brottsliga medel. Efter det att sanktionerna trädde i kraft har man vid den östra gränsen noterat en ökad export av kontanter i euro från Finland eller andra EU-medlemsländer till Ryssland. Smugglingen av kontanter har också ökat.
Bulvaner utnyttjas inom grå ekonomi och i ekonomiska brott på olika sätt, och bulvanerna kan vara personer eller företag. Företag som är skuldsatta eller som inte fullgör sina lagstadgade skyldigheter fortsätter ofta att bedriva samma verksamhet i ett nytt företag där den ansvariga personen till exempel är en släkting eller en anställd till en tidigare aktör. Lös egendom som tillhör ett företag som befinner sig i betalningssvårigheter kan överföras med hjälp av bulvaner med skenbart lagliga arrangemang till en ny, helt utomstående part. Bulvaner kan också själva föreslå bulvanarrangemang mot ersättning.
Brottsligheten i livsmedelskedjan omfattar inte endast säkerhetsrisker utan också olika typer av brottslighet
I den försämrade ekonomiska situationen och i takt med att råvarorna blir dyrare förväntas mängden förfalskade eller under olämpliga förhållanden tillverkade eller transporterade livsmedel öka. I tillsynen har man till exempel redan upptäckt förbjudna tillsatser, felaktiga förpacknings- och ursprungsmärkningar och problem med produkternas mikrobiologiska kvalitet. Den verksamhet som inte omfattas av myndighetstillsynen har också ökat eller alternativt har missbrukarna kunnat identifieras bättre än tidigare. Försäljning av livsmedel som inte är föremål för offentlig tillsyn ger ekonomiska fördelar genom försäljningsintäkter och undvikande av andra avgifter för livsmedelstillsyn. Livsmedelstillsynen har förutom ekonomiska konsekvenser även social betydelse för konsumenternas säkerhet och beträffande spridningen av djursjukdomar. Medborgarna har också rapporterat misstankar om missbruk oftare än tidigare. Missbruk inom livsmedelssektorn har under det föregående året upptäckts i större utsträckning än tidigare inom bageribranschen, men fortfarande även inom till exempel kött-, fisk- och färskgrönsaksbranschen. Missbruk förekommer också i form av ogrundat stöd till jordbrukare. Den mångfacetterade brottsligheten inom livsmedelskedjan består inte endast av livsmedels- och stödbedrägerier utan även av arbetsrelaterat utnyttjande.
Övervakningen av sanktioner och brott sysselsätter myndigheter
På grund av säkerhetsläget i Europa är den ständigt föränderliga operativa miljön särskilt relevant för den nationella försörjningsberedskapen och skyddet av gränsöverskridande varutransporter. Trafiken vid östgränsen och riskerna relaterade till handeln i öster har minskat, men övervakningen av import- och exportsanktioner samt brotten mot regelverk har däremot ökat väsentligt. Man försöker kringgå sanktioner på många sätt. Aktörer på sanktionslistan försöker avlägsna uppgifter om beslutsbefogenheter och ägande genom komplexa arrangemang. Även företag och privatpersoner döljer sina kontakter med Ryssland. Sanktioner kringgås genom att varor exporteras till Ryssland via andra stater eller genom att utnyttja tillåten transitering genom Ryssland. Exporten från Finland till en del av Rysslands södra grannländer ökade avsevärt 2022. Privatpersoner exporterar däremot förbjudna varor till Ryssland genom att gömma dem i fordon. Man försöker smuggla större partier med falska beteckningar, förtullningspapper eller ursprungsintyg. Transporter som omfattas av sanktioner har bland annat omfattat elektronik, marin utrustning, båtar, drönare och reservdelar. I övervakningen av passagerartrafik har man upptäckt bland annat lyxvaror, kontanter, cigaretter och alkohol.
Vilka hot ser myndigheterna som bekämpar grå ekonomi och ekonomisk brottslighet i sin operativa miljö?
De brottsbekämpande myndigheterna anser att det osäkra ekonomiska läget, de högre kostnaderna och en eventuell recession ökar risken för grå ekonomi. Säkerhetssituationen i Europa återspeglas också i myndigheternas operativa miljö under de kommande åren i form av både nya och ökande gamla fenomen. Om läget blir långvarigt kan det leda till att antalet smugglings- och regelbrott ökar. Myndigheterna måste kunna reagera på förändringar i den operativa miljön, som till exempel programmet för bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet för sin del har bidragit till.
De brottsbekämpande myndigheterna anser att den ökade invandringen och det ökade utnyttjandet i arbetslivet ökar mängden svart arbete som blir allt svårare att upptäcka, särskilt inom låglönesektorn. Svart arbete minskar skatterna samt pensions- och socialförsäkringsavgifterna från företag och arbetstagare. Förutom sociala effekter snedvrider svart arbete konkurrensen mellan företag, och det arbetsrelaterade utnyttjandet leder till en splittring av arbetsmarknaden. Svart arbete försämrar både kundernas och arbetstagarnas säkerhet i arbetet och integrationen av utländska arbetstagare. Den allt mer avancerade tekniken ökar möjligheterna till svart arbete, särskilt genom utnyttjande av utländska betalningsplattformar och appar. Även personer i den mest utsatta ställningen på arbetsmarknaden kan bli företagare mot sin vilja, och observationerna av sken- och tvångsföretagande ökar.
Myndighetens roll i samhället förändras och gränsdragningssituationer uppstår till exempel mellan handledning, kundservice, tillgång till information och övervakning. Även ärliga aktörer kan i en hård konkurrenssituation avstå från att fullgöra lagstadgade skyldigheter. Underlättande av företagsverksamhet och främjande av företagstillväxt ökar samtidigt behovet av tillsyn och de metoder som behövs för tillsynen. För att bevara välfärdssamhället krävs en trovärdig övervakning och resurser för att de som missbrukar systemet ska ställas till svars. Myndigheterna som bekämpar grå ekonomi och ekonomisk brottslighet måste redan nu prioritera vad de gör, även om resultaten av myndighetstillsynen visar att deras verksamhet behövs.
Läs mer om observationerna på finska:
Förändringar i den operativa miljön upptäcks snabbt i bekämpningen av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet
Publiceringsdatum 16.5.2022
Kriget i Ukraina och den därav följande flyktingströmmen kan leda till att redan befintligt arbetsrelaterat missbruk ökar, till exempel utnyttjande av arbetskraft, användning av svart arbetskraft och till och med människohandel. Myndigheterna för bekämpning av grå ekonomi bedömer att personer i en svagare ställning är utsatta för missbruk. De internationella sanktionerna ökar myndigheternas tillsyn som gäller alla aktörer.
I början av 2022 genomförde myndigheterna för bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet en enkät för att kartlägga förändringar i den operativa miljön. Med hjälp av enkäten har man undersökt myndigheternas åsikter och iakttagelser om förändringar i den operativa miljön i fråga om grå ekonomi och ekonomisk brottslighet samt i bekämpningen av dem. Helhetsbilden av aktuella fenomen består av flera delområden och förenar olika myndigheters synpunkter. Svaga signaler kan vara ett tecken på ett nytt fenomen eller ett första symptom på en förändring som kan vara betydande i framtiden eller en ny sida av något gammalt.
Antalet lätt- och ensamföretagare ökar och har ofta drag som liknar arbete i anställningsförhållande
Myndigheterna har uppmärksammat att vissa arbetsgivare använder lättföretagande för att lägga ut arbetsgivarens skyldigheter på entreprenad, särskilt bland utländska arbetstagare. I dessa situationer motsvarar de faktiska förhållandena för den som är företagare eller lättföretagare ett anställningsförhållande. Den som utför arbetet kan tilldelas arbetsobjekt, arbetstider, verktyg och andra redskap som behövs för arbetet på arbetsplatsen på uppdrag av uppdragsgivaren på samma sätt som arbetsgivaren. Den som utför arbetet har ofta inga andra uppdrag och är underställd uppdragsgivarens rätt att leda arbetet.
I alla situationer är inte ens arbetstagaren själv medveten om att hen är eller verkligen vill vara företagare. Vissa anställda kan tro att de undertecknat ett nytt arbetsavtal, trots att de facto varit ett uppdragsavtal för företagare. Arbetstagare som blivit sådana tvångsentreprenörer saknar ofta nödvändiga språkkunskaper. En arbetstagare har också kunnat anmälas som företagare retroaktivt, varvid arbetsgivaren har för avsikt att bland annat få arbetstagarnas pensionsavgifter som återbäring. I synnerhet inom byggsektorn, men även inom till exempel transportsektorn, har det förekommit tecken på företagande och påtvingat företagande.
Myndighetssamarbetet fokuserar allt mer på arbetsrelaterat utnyttjande
Utnyttjandet av utländsk arbetskraft kan utöver arbetsrelaterad exploatering även omfatta människohandel, ockerliknande utpressning och skyddspengar. Via uppehållstillståndsförfarande som är bundet till arbetsgivaren har arbetsgivaren kunnat påverka arbetstagarens rättigheter. En sådan arbetsgivare utnyttjar ofta också en utländsk arbetstagares bristfälliga språkkunskaper och okunnighet om finsk lagstiftning. Anställdas löner kan till exempel ha återkrävts eller överförts via faktureringsföretag till arbetsledarens eller delägarens bankkonto. Missbruk i anslutning till arbetsrelaterad exploatering förekommer i säsongsarbete men även i permanenta anställningar.
Allt fler fall av utnyttjande har dykt upp i offentligheten. De som har utsatts för missbruk har vågat berätta om missförhållanden när man har ingripit i missförhållanden på ett synligt sätt. Offer identifierar sig inte alltid som offer för brott eller vill eller vågar bidra till att utreda brottet. Arbetsrelaterad exploatering är allt oftare föremål för myndighetssamarbete, och myndigheterna kan också identifiera fenomenet bättre, men bekämpningen kräver också mer samarbete och informationsutbyte mellan myndigheterna. Nya former av arbete ger i bästa fall många människor nya arbetstillfällen, men det förekommer också olika negativa fenomen.
Kriget i Ukraina återspeglas redan i myndigheternas verksamhet
Myndigheterna följer utvecklingen av den internationella flyktingsituationen. Den ökande flyktingströmmen för med sig många nya typer av arbetskraft till olika branscher på den finländska arbetsmarknaden. Flyktingar kan ha ett ökat behov av inkomst, vilket gör dem särskilt utsatta för exploatering. Arbetssökande fokuserar på branscher där språkkunskaper inte är nödvändiga, såsom jordbruk samt hotell- och byggbranschen. Det arbete som erbjuds kan vara kortvarigt eller säsongsarbete där man observerat att tröskeln för utnyttjande av svart utländsk arbetskraft är låg. Bland arbetssökandena och arbetstagarna kan det också finnas professionella brottslingar från flera länder. Utöver exploateringen av arbetstagare och svart arbete ökar riskerna även för olika typer av bedrägerier i samband med insamlingar och andra former av stöd till flyktingar.
I och med kriget har sanktionerna mot Ryssland utvidgats, och brottsmisstankar relaterade till sanktionerna kan öka. Att kringgå sanktioner mot varor, personer och transporter kan leda till nya kriminella fenomen. Sanktionerna kräver stora myndighetsresurser. Enligt myndighetsbedömningar kan varor som omfattas av sanktioner också smugglas in i Ryssland, och man kan försöka kringgå sanktioner relaterade till finansiella transaktioner med hjälp av virtuella valutor. Det är möjligt att med hjälp av bulvaner bevara och importera egendom och tillgångar som omfattas av sanktioner till Europa. Dokument- och verifikatförfalskningar för kringgående av sanktioner har redan upptäckts.
Kriget medför omfattande konsekvenser för importen av råvaror och livsmedel samt för priserna. Livsmedelsprodukter av dålig kvalitet eller förfalskade livsmedel kan komma ut på marknaden för att kompensera de brister som kriget orsakar när det gäller livsmedelsimporten. Den snabba uppgången i den allmänna prisnivån och energi-, bränsle- och råvarupriserna kan öka förekomsten av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet för att minska andra kostnader för affärsverksamheten. Enligt myndigheterna kommer nedgången i den ryska ekonomin att få många konsekvenser, till exempel för brottsligheten i gränsområden.
Virtuella valutor och elektroniska betalningsplattformar medför risker
Marknaden för virtuella valutor har vuxit under coronaviruspandemin. Myndigheterna konstaterar också att utnyttjandet av utländska virtuella banker för överföring av tillgångar har ökat. En aktör kan förfoga över hela två hundra olika virtuella valutor. Transaktioner med en virtuell valuta sker endast mellan transaktionsparterna, och därför är det svårare att spåra transaktioner än vid konventionella penningtransaktioner. Utredningar av transaktioner förutsätter internationella informationsförfrågningar, eftersom penningtransaktioner i allt högre grad sker via utländska bankkonton eller virtuella utländska banker. Med hjälp av virtuella valutor kan till exempel förmögenhet gömmas undan och socialförmåner som är större än rätten enligt den verkliga förmögenheten sökas.
För att kunna erbjuda användarvänliga elektroniska lösningar för plattformsekonomin krävs samma skyldigheter som för annan affärsverksamhet – relevanta tillstånd och anmälningar till myndigheterna. I den internationella referensramen finns det tecken på att företag som endast bedriver digital verksamhet försöker undvika nationell och internationell lagstiftning. Denna strategi kan bli allt vanligare inom en snar framtid. Den arbetsrättsliga ställningen för dem som arbetar via plattformar kan också vara oklar när arbetet inte är bundet till en fast plats eller arbetsutrustning. I takt med att näthandeln ökar, ökar också antalet utländska betalningsförmedlare samt penningöverförings- och förmedlingsplattformar, vilket leder till dröjsmål i myndigheternas tillgång till information.
Bättre identifiering av brott i livsmedelskedjan
Många brott har upptäckts i livsmedelskedjan, till exempel hälsobrott, marknadsföringsbrott, registeranteckningsbrott, industrirättsbrott, bedrägeribrott, miljöförstöring och biståndsbedrägerier. Livsmedelsbrottsligheten utgör ett omedelbart hot mot människors hälsa och säkerhet. Brott relaterade till livsmedelskedjan medför i allmänhet små sanktioner och en liten risk för att bli ertappad. Identifiering av brotten relaterade till livsmedelskedjan har förbättrats tack vare utbildning och en ökad medvetenhet, men det krävs ofta omfattande internationellt samarbete mellan myndigheter för att utreda fallen.
Professionell livsmedelstillverkning helt utanför livsmedelskontrollen har enligt observationer ökat under coronaviruspandemin. Livsmedel tillverkas ofta också i olämpliga lokaler. Livsmedel som tillverkas utanför tillsynen levereras till detaljhandeln för försäljning, och volymerna kan vara betydande. Verksamheten kan involvera svart arbetskraft och underlåtenhet att fullgöra arbetsgivarskyldigheter. Köpare av produkter kan ofta inte upptäcka brott relaterade till livsmedelskedjan.
Smuggling och försäljning av smugglade produkter är allt mer professionell
Det minskade resandet har påverkat smugglingen av högt beskattade varor, och importen och försäljningen av dessa produkter sker i allt högre grad på webben. Man beställer stora mängder alkoholdrycker via nätet, bland annat från Centraleuropa, och dryckerna förmedlas vidare i Finland. Brottslingar har i olaglig import särskilt utnyttjat kommersiell godstrafik samt post- och expressförsändelser. Smuggling involverar också finländska företag som förmedlar varor från Finland och EU-länder till den svarta marknaden i tredjeländer. De personliga förmögenheter som ligger bakom företagen kan härröra från inkomster vars ursprung inte har kunnat utredas på ett tillförlitligt sätt, inkomster som inte har beskattats eller inkomster av brottslig verksamhet.
Smugglingen av snus och försäljningen av relaterade produkter har blivit mer professionella, och aktörerna har ofta väldefinierade uppgifter i smugglingskedjorna. Verksamheten har också letts från utlandet, dit en del av vinningen av snusförsäljningen har överförts. Olaglig införsel av snus har observerats aktivt vid Finlands och Sveriges landgräns samt även i annan bilfärjetrafik. Snus har särskilt sålts i krypterade snusgrupper och andra försäljningsgrupper på det öppna nätet. Smugglingsverksamheten omfattar också skattebrott och olaglig införsel av varor.
Förändringar i den operativa miljön öppnar nya möjligheter för organiserad brottslighet
Myndigheterna har observerat att risken för oegentligheter relaterade till bidrag av aktörer inom den organiserade brottsligheten har ökat under coronavirusepidemin. Det finns också tecken på att den organiserade brottsligheten har trängt in i viktiga inköpskedjor, där köparen har behov av snabb tillgång till varorna. Verksamheten är ofta internationell och nätverkande.
Den organiserade brottsligheten är i stor utsträckning inblandad i olika typer av företagsverksamhet. Den infiltrerar välrenommerade företag och utnyttjar de distributionskanaler som den tillhandahåller för att föra in förfalskade eller olämpliga produkter på EU-marknaden. Små fraktpartier minskar risken för att åka fast. Brottslingarna använder experter inom olika områden i sin verksamhet samt utnyttjar täckföretag. I verksamheten används förfalskade faktureringskedjor samt cirkulering av varor och förtullningsdokument. Gärningsmännen försöker undvika myndighetsskyldigheter i fråga om företag, och verksamheten utnyttjas också för penningtvätt. Även stora intäkter, låg risk för gripande och lindrig straffpraxis lockar organiserade kriminella grupper till miljöbrott.
Toimintaympäristön muutoskyselyn havaintoja 16.05.2022 (PDF 383 kB)