Förmåner: anmälan av information till inkomstregistret

Tidtabellen för ibruktagandet har ändrats. Anvisningen uppdateras för tillfället.

1 Allmänt om anmälning

1.1 Skyldigheten att anmäla förmånsuppgifter

I detta dokument beskrivs på allmän nivå anmälningen av de uppgifter som ska uppges i de anmälningar om förmånsuppgifter som ska lämnas in till inkomstregistret vad gäller förmåns- och pensionsinkomster. I dokumentet beskrivs med hjälp av exempel de vanligaste anmälningarna till inkomstregistret. I exemplen har inte alla uppgifter som ska anges beaktats, utan enbart uppgifter som är relevanta i avgörandet av det ärende som behandlas. Värdena för de olika uppgifterna motsvarar i exemplen inte de tekniska former som är tillåtna i anmälningarna om förmånsuppgifter – till exempel inkomstslagen uttrycks med ord i stället för med koder. Kontroller relaterade till uppgifterna beskrivs mer detaljerat i dokumentet Tekniskt gränssnitt – Sändning av uppgifter till inkomstregistret och i schemat för anmälan om förmånsuppgifter.

En anmälan om förmånsuppgifter som ska ges till inkomstregistret innehåller sådana pensions- och förmånsuppgifter som ska ges till aktörer som fastställts som informationsanvändare i 13 § i lagen om inkomstdatasystemet i syfte att fullgöra de uppgifter som föreskrivits i paragrafen. Uppgifter kan endast lämnas till de informationsanvändare som anges i lagen. Inkomstregistret förmedlar uppgifterna till de informationsanvändare som har rätt att ta del av dem i enlighet med respektive användares lagstadgade åtkomsträttigheter. Inkomstregistret ger inte upphov till nya åtkomsträttigheter för informationsanvändarna.

Idrifttagandet av inkomstdatasystemet förnyar anmälnings- och uppgiftsskyldigheterna för betalarna av förmåner och pensioner. Flera dataflöden som ska ges under olika tider och i olika former till Skatteförvaltningen ersätts med en anmälan som ges på en gång och i enhetlig form. De dataflöden som anmälan om förmånsuppgifter i sin helhet ersätter från och med år 2020 omfattar specifikationen av retroaktiva pensioner (VSTAKELE), ersättningsdagarna för arbetslösa (VSKORVPV) och årsanmälan om kontaktpersonen för en pensions- och förmånsbetalare (VSELVYHT). Anmälan om förmånsuppgifter ersätter partiellt dataflödena årsanmälan om begränsat skattskyldig (VSRAERIE), årsanmälan om skatter på eget initiativ och specifikationen över pensioner och förmåner (VSELERIE).

Utöver dessa uppgifter omfattar datainnehållet i anmälan om förmånsuppgifter de uppgifter som ett försäkringsbolag eller en annan förmånsbetalare ska anmäla till Skatteförvaltningen för verkställande av beskattning utifrån 28 a § i arvs- och gåvoskattelagen. I den utsträckning som uppgifterna anmäls till inkomstregistret är det inte nödvändigt att anmäla dem separat till Skatteförvaltningen.

Användningssyften med förmånsuppgifterna är bland annat:

    • verkställande av beskattning
    • beviljande av grundutkomststöd
    • avgörande av ersättningsärende
    • utredning av regressindrivning
    • främjande vid fastställande av förmånsrätten och vid sammanjämkning
    • upptäckt av förhindrande förmåner
    • identifiering av förmånstider
    • statistik
    • fastställande av och beslut om klientavgifter
    • forskning.Prestationsbetalaren anmäler uppgifterna samtidigt till inkomstregistret. Det totala beloppet på de förmåner och pensioner som betalats för skatteåret anmäls inte längre under inkomstregistertiden separat med årsanmälningar. Informationsanvändarna förutsätter att förmånsuppgifter anmäls till inkomstregistret med en precision på en dag. I anmälningarna om förmånsuppgifter har precisionskravet genomförts på så sätt att intjäningsperioden för inkomsten är en obligatorisk uppgift, som ges med en precision på en kalenderdag. En slutsats om det ersättningsbelopp som beviljats med förmånsbeslutet för varje timme, dag eller exempelvis månad kan dras indirekt utifrån uppgifterna i inkomstregistret genom att jämföra de uppgifter som getts i datagruppen Förmånsenhet med beloppet i euro på den anmälda prestationen.  
    • De utbetalda förmånerna och pensionerna anmäls till inkomstregistret separat för varje inkomsttagare. Med anmälan avses information om en inkomsttagare för en betalningsgång. Det är möjligt att anmäla flera olika inkomstslag för samma inkomsttagare för samma betalningsdag på en anmälan. Även om det är möjligt att anmäla flera inkomstslag, kan inkomstslag av avdragstyp anmälas som ett totalbelopp. Till exempel förskottsinnehållning eller källskatt är sådana. De avdrag som ska kopplas till en enskild inkomst som ska anmälas specificeras närmare i datagruppen Avdrag. Till exempel punkt 4.3 i denna anvisning redogör närmare för de avdrag som ska specificeras.

1.2 Övergångstid för vissa uppgifter

Vad gäller anmälning av en ogrundad förmån och regresser mellan anstalterna används en övergångstid år 2020. Betalaren antecknar i anmälan om förmånsuppgifter information om den i egenskap av informationsproducent kan lämna in anmälningar om en ogrundad förmån eller information om regresser år 2020. Utifrån uppgifterna i inkomstregistret identifieras på så sätt de aktörer som iakttar övergångstiden. När en betalare iakttar övergångstiden till exempel vad gäller anmälning av en ogrundad förmån, anger den värdet ”Förmånsbetalaren anmäler inte en ogrundad förmån” som värde i uppgiften Typ av förmånsbetalare. Iakttagandet av övergångstiden kan avbrytas redan innan slutet av år 2020 genom att sluta att ange tilläggsuppgiften Typ av förmånsbetalare.

Det förenklade förfarande som gäller anmälning av en ogrundad förmån innebär i praktiken att betalaren under övergångstiden kan låta bli att anmäla att en förmån som tidigare anmälts till inkomstregistret är ogrundad (Ogrundad förmån – Ja-uppgiften ges inte). På motsvarande sätt kan den som lagt fram ett regresskrav under övergångstiden låta bli att anmäla regresser till inkomstregistret i den utsträckning som den fungerar som mottagare av en regressprestation (Regress – Ja-uppgiften antecknas inte för inkomstslaget på den ersättande anmälan). Övergångstiden för anmälan gäller inte de förmånsbetalare som tar emot ett regresskrav, som gör ett regressavdrag från en senare förmån. Anmälning av en ogrundad förmån beskrivs i punkt 7.1 i anvisningen och anmälning av regresser i kapitel 8.

Till inkomstregistret anmäls enbart förmåns- och pensionsbetalningar som gjorts 1.1.2020 och därefter samt korrigeringar av dessa. Korrigeringar av inkomstuppgifter som hänför sig till tiden före år 2020 anmäls direkt till varje aktör som använder informationen, till exempel med en ersättande årsanmälan till Skatteförvaltningen. Undantagsvis anmäls återkrav och regressavdrag som görs 1.1.2020 eller därefter till inkomstregistret, trots att den ursprungliga inkomsten betalats före år 2020.

1.3 Tidpunkt för lämnande av uppgifter

1.3.1 Betalningsdag och anmälningstidpunkt

Uppgifterna anmäls till inkomstregistret i realtid, dvs. enligt huvudregeln senast på den femte kalenderdagen efter betalningsdagen. Med betalningsdag avses den dag då betalningen är tillgänglig för inkomsttagaren, t.ex. på inkomsttagarens konto. Tidsfristen på fem dagar enligt lagen om inkomstdatasystemet gäller obligatoriska uppgifter som ska anmälas regelbundet och som nämns i 6 och 8 § i lagen.

Till inkomstregistret anmäls förmåns- och pensionsprestationer som betalats 1.1.2020 och därefter samt korrigeringar av dessa inkomster. Lagringstiden för de förmånsuppgifter som anmälts i inkomstregistret grundar sig på de lagstadgade åtkomsträttigheterna för inkomstregistrets informationsanvändare. Uppgifterna i inkomstregistret sparas i tio år från och med början av det år som följer på det år då de registrerats. Efter tio år raderas de uppgifter som lagrats i inkomstdatasystemet.

Om en förmån betalats så att säga i förskott, anmäls ändå varje prestation enligt betalningsprincipen för de dagar då de varit tillgängliga för inkomsttagaren (se exempel 3).

Tidpunkten för anmälning av en ogrundad förmån och återkrav

Anmälningsskyldigheten för en ogrundad förmån är kopplad till det förfarande som ska iakttas vid rättelse av ett felaktigt förmånsbeslut. Om ett sakfel ägt rum då ett förmånsbeslut fattats, är det möjligt att ett samtycke av inkomsttagaren förutsätts för att korrigera det. Det är också möjligt att upphävande eller undanröjande av ett beslut, till exempel med ett avgörande av försäkringsdomstolen, föregår konstaterandet av att en förmån är ogrundad. Information om en ogrundad förmån ska ges senast inom en månad efter att ett samtycke av parten till återkrav av förmånen fåtts eller då ett beslut om undanröjande av ett felaktigt förmåns- eller ersättningsbeslut getts. För sådana beslut används till exempel namnen omprövningsbeslut, rättelsebeslut eller nedläggningsbeslut.

I vissa situationer ges inget beslut om att en pension eller förmån avslutats, trots att en betalning till för högt belopp uppkommit, till exempel efter att förmånstagaren avlidit. Om ett återkravsbeslut är det enda beslutet som ska fattas i ärendet, inleds beräkningen av tidsfristen för anmälan om ogrundad förmån från och med den dag då den lämnats in. Om inkomsttagaren returnerar betalningen till för högt belopp och inget nytt förmånsbeslut eller beslut om återkrav ligger bakom återbäringen, anmäls vad gäller prestationen enbart uppgifterna om återkravet inom ramen för tidsfristerna för återkrav.

Konstaterande av en ogrundad förmån är en självständig händelse. Anmälningen av en ogrundad förmån påverkas inte av om en del av förmånen förlåts eller om den någonsin kan drivas in. Förlåtelse eller jämkning av en ogrundad förmån anmäls inte till inkomstregistret. Ärendet framgår enbart indirekt i inkomstregistret på så sätt att en anmälan om återkrav aldrig görs eller att de återkrävda beloppen täcker enbart en del av den ogrundade förmånen.

Vid återkrav ska uppgifter om de återbetalda beloppen lämnas in senast på den femte dagen efter den dag då man tagit del av information om utbetalningen av det återkrävda beloppet, dess utbetalare och den förmån till vilken utbetalningen anknyter.

1.3.2 Anmälan av uppgifter i förskott

Uppgifterna kan också lämnas in till inkomstregistret före betalningsdagen. Anmälan av uppgifter på förhand har dock begränsats så att betalningar kan anmälas till inkomstregistret högst 45 dagar före betalningsdagen. Värdena för start- och slutdatumen för intjäningsperioden för prestationer som ska anmälas till inkomstregistret har inte avgränsats på samma sätt. Följaktligen kan en prestation som hänför sig till ett datum långt in i framtiden anmälas om den betalas inom 45 dagar.

1.3.3 Anmälning enbart elektroniskt

Det är inte möjligt att anmäla förmåner och pensioner på papper till inkomstregistret. Ett undantag till detta är pensioner som arbetsgivaren betalat ur sitt löneutbetalningssystem, vilka kan anmälas till inkomstregistret med en anmälan om löneuppgifter, antingen elektroniskt eller med pappersversionen av anmälan. Om en skattepliktig pension eller förmån undantagsvis betalas av en enskild person eller en annan betalare, som i lagen om inkomstdatasystemet inte ses som en förmånsbetalare, ska betalaren i princip fullgöra sin anmälningsskyldighet genom att anmäla sina prestationer direkt till den behöriga myndigheten.

I inkomstregistret kan anmälningar lämnas in med SFTP- och Web Service-gränssnitten och e-tjänsten, där uppgifter kan lämnas in på en webblankett eller i den separata laddningstjänsten för material. En förutsättning för att lämna in en anmälan om förmånsuppgifter i e-tjänsten är att betalaren antecknat sig själv som förmånsbetalare i inställningarna för tjänsten. En privatperson har inte denna möjlighet. Punkt 2.1 i anvisningen innehåller en närmare redogörelse om begreppet förmånsbetalare.

1.4 Obligatoriska uppgifter som ska lämnas in regelbundet

Största delen av de förmånsuppgifter som anmäls till inkomstregistret är obligatoriska och ska alltid ingå i varje material. De obligatoriska uppgifterna utgörs t.ex. av specifikationsuppgifterna om prestationsbetalaren, betalningsdagen för prestationen och materialets tekniska uppgifter. De sist nämnda uppgifterna är obligatoriska, då uppgifterna anmäls via det tekniska gränssnittet eller genom att ladda upp dem som filer. I de anmälningar som ingår i materialet ska man därtill specificera inkomsttagarna antingen med finska identifierare eller om sådana inte finns, med andra specifikationsuppgifter.

Uppgifternas obligatoriska karaktär beskrivs närmare i schemat för anmälan om förmånsuppgifter. De obligatoriska uppgifterna motsvarar i huvudsak de uppgifter som Skatteförvaltningen för närvarande samlar in, men uppgifter samlas in från en bredare grupp av inkomsttyper på grund av användningsändamålen hos informationsanvändarna.

1.5 Administrativa påföljder för försummelse att lämna in uppgifter

Påföljdsavgiftssystemet i lagen om inkomstdatasystemet gäller för de uppgifter som nämns i 6 § och 8 § i lagen, dvs. obligatoriska uppgifter som ska anmälas till inkomstregistret. Skatteförvaltningen ansvarar för påförandet av påföljdsavgifter.

Föreningsavgiften ersätter den försummelseavgift som föreskrivits i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ (768/2016) och lagen om beskattningsförfarande(1558/1995) i den utsträckning som en förseningsavgift påförs på grund av uppgifter som ska anmälas till inkomstregistret anmälts för sent.

Enligt lagen påförs förseningsavgift endast för de uppgifter som är obligatoriska att anmäla och som den anmälningsskyldiga anmäler för sent till inkomstregistret. När betalaren inte alls anmäler uppgifter om skattepliktiga prestationer som den gjort till inkomstregistret eller när uppgifterna är bristfälliga och betalaren inte på eget initiativ rättar till försummelsen innan skatter och avgifter fastställs, påförs ingen förseningsavgift. I en sådan situation tillämpas bestämmelserna i lagen om beskattningsförfarande och lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ på påföljder på grund av försummelse av anmälningsskyldigheten, såsom skatteförhöjning

Bestämmelserna om påföljderna av försummelse i skattelagarna gäller inte skattefria förmåner. Om en uppgift som anmälts till inkomstregistret är bristfällig eller felaktig, och detta inte är av betydelse för beskattningen av förmånstagaren, påförs inte någon försummelseavgift med anledning av bristfälligheten.

1.5.1 Försenad första anmälan

Förseningsavgiften för den första anmälan av uppgifter som ska anmälas per kalendermånad fastställs i regel enligt förseningens längd. Trots att uppgifterna i allmänhet ska anmälas inom fem kalenderdagar från betalningsdagen, är förseningsavgiften inte kopplad till samma tidsfrist. I enlighet med 22 § 1 mom. i lagen om inkomstdatasystemet påförs en förseningsavgift, om i 6 eller 8 § avsedda uppgifter om prestationer som betalats under en kalendermånad lämnas senare än den åttonde dagen i den kalendermånad som följer på betalningsdagen.

Enligt lagen påförs en förseningsavgift för den första anmälan som lämnats in för sent till ett belopp på 3 euro för varje försenad dag under 45 dagar, dvs. högst 135 euro. Om anmälan ges mer än 45 dagar för sent, är förseningsavgiften 135 euro, med tillägg för en procent av beloppet på den skattepliktiga prestation som anmälts för sent. Ingen förseningsavgift påförs för anmälning av en skattefri förmån för sent.

1.5.2 Rättelse av inlämnade uppgifter

Om uppgifter som anmälts inom tidsfristen rättas inom 45 dagar från tidsfristen, påförs ingen förseningsavgift. Om uppgifter som getts tidigare rättas mer än 45 dagar efter den utsatta tidsfristen, påförs en förseningsavgift på 1 procent på det skattepliktiga belopp som anmälts för sent. Förseningsavgift påförs dock inte om beloppet till följd av korrigeringen inte blir större än vad som anmälts.

Den procentbaserade förseningsavgift som fastställs utifrån beloppet på prestationen rättas om beloppet på prestationen sjunker i och med att uppgifterna rättas eller till följd av rättelse av beslutet på grund av ändringssökande eller en annan motsvarande orsak.

2 Begrepp

I detta kapitel presenteras de preliminära begreppen i lagen om inkomstdatasystemet, i den form som den träder i kraft jämte ändringar år 2020. Begreppens namn och exakta innehåll kan ändras i takt med att den lagstiftning som gäller förmånsuppgifter framskrider.

2.1 Förmånsbetalare enligt lagen om inkomstdatasystemet

Med förmånsbetalare avses i lagen om inkomstdatasystemet en sådan offentlig- eller privaträttslig juridisk person, som har i en finsk lag föreskriven ställning som betalare av förmåner, pensioner eller därmed jämförbara prestationer eller vars verksamhet som betalare av dessa prestationer enligt bestämmelserna ska övervakas av en finsk myndighet såsom Finansinspektionen. Som förmånsbetalare ses också en motsvarande aktör, som har ett fast driftställe i inkomstbeskattningen i Finland. En förmånsbetalare har ålagts att använda inkomstdatasystemet i sina anmälningar och den har alltid ett finskt FO-nummer på grund av dess registreringsskyldigheter.

Den anmälan om förmånsuppgifter som ska ges till inkomstregistret ersätter de anmälningar om förmåns- och pensionsbetalningar som betalaren för närvarande ger till Skatteförvaltningen. Vad gäller betalarens övriga uppgiftsskyldigheter är anmälningarna om förmånsuppgifter ett kompletterande, inte ersättande, dataflöde.

2.2 Inkomsttagare

I 3 § i lagen om inkomstdatasystemet avses med inkomsttagare fysiska personer, dödsbon och juridiska personer till vilka en i denna lag avsedd prestation har betalats eller en förmån i annan form än pengar har getts. Inkomsttagaren i en anmälan om förmånsuppgifter, det vill säga förmånstagaren, ska alltid vara en fysisk person eller ett dödsbo. En förmånstagare kan också vara ett utländskt dödsbo, som i beskattningen ska ses som ett samfund. I rollen som mottagare av en förmån får inte inkomsttagaren andra förmåner än förmåner som betalas i penningform. I denna anvisning används benämningen inkomsttagare i huvudsak för förmånstagare.

2.3 Ställföreträdande mottagare

Med ställföreträdande mottagare avses betalningsmottagaren i en situation där mottagaren är någon annan än förmånstagaren själv. Den ställföreträdande mottagaren anmäls bland annat i regressituationer och i situationer där inkomsten för förmånstagaren i sin helhet eller delvis betalas till en annan mottagare. I en anmälan om förmånsuppgifter kan den ställföreträdande mottagaren utgöras av till exempel en intressebevakare, en vårdnadshavare, Folkpensionsanstalten, Sysselsättningsfonden, kommunen, ett trafikförsäkringsbolag, en arbetspensionsanstalt eller arbetsgivaren. Också betalaren själv kan vara ställföreträdande mottagare.

2.4 Pensions- och förmånsbegreppen

Till inkomstregistret anmäls de lagstadgade pensioner som ska betalas utifrån ett anställningsförhållande eller en frivillig pensionsförsäkring eller en annan försäkring eller andra prestationer som i lagstiftningen eller i etablerad beskattnings- och rättspraxis ska ses som pensioner och som betalas av en förmånsbetalare enligt lagen om inkomstdatasystemet.

Till inkomstregistret anmäls därtill en ersättning eller ett stöd (en förmån) som grundar sig på lagen, en försäkring, ett medlemskap i en kassa, ett offentligt samfunds beslut eller en annan omständighet och som är skattepliktig som personlig inkomst eller som ska beaktas då grundläggande utkomststöd beviljas och vilken eller vilket en förmånsbetalare enligt lagen om inkomstdatasystemet betalar i penningform till en berättigad aktör eller en ställföreträdande mottagare för denna. Följaktligen anmäls sådan skattefri inkomst som inte påverkar utkomststödet i princip inte till inkomstregistret.

Som förmåner som ska registreras i inkomstregistret ses därtill följande inkomster eller prestationer:

  • ersättning för personskada enligt 5 kap. 1 § i skadeståndslagen, med undantag för nödvändiga sjukvårdskostnader och andra kostnader enligt 2 § i samma kapitel
  • prestationer som enligt 28 a § i arvs- och gåvoskattelagen ska anmälas till Skatteförvaltningen, även om de är skattefria i inkomstbeskattningen och inte påverkar beviljandet av grundläggande utkomststöd
  • avkastning av ett kapitaliseringsavtal.

I avvikelse till definitionerna ovan ses som förmån inte en prestation som grundar sig på ett avtal om långsiktigt sparande eller ett annat avtal som anknyter till placeringsverksamhet, trots att prestationsbetalaren är en förmånsbetalare enligt lagen. Inte heller prestationer som ska anses vara av känslig karaktär ses som en förmån som ska anmälas till inkomstregistret, såsom strejkunderstöd, handikappstöd för en person som fyllt 16 år och utkomststöd.

Gruppen av pensioner och förmåner som ska anmälas till inkomstregistret avgränsas också av betalarbegreppet i lagen om inkomstdatasystemet. De aktörer som är uppgiftsskyldiga för de prestationer som de betalat och inte omfattas av definitionen (till exempel enskilda personer), anmäler inte pensioner och förmåner till inkomstregistret, utan direkt till den behöriga myndigheten. Också en betalare som inte har ett FO-nummer eller en skyldighet att lämna uppgifter har dock tekniskt sett en möjlighet att anmäla inkomstslag som ingår i det datainnehåll som införts i inkomstregistret.

Därtill avgränsas den grupp av pensioner och förmåner vilka ska anmälas till inkomstregistret av att uppgifter som används enbart av en aktör som själv producerat uppgifterna inte införs i registret. Det skulle i stå i strid med principen om minimering av uppgifter som gäller behandling av personuppgifter att registrera uppgifter för vilka det inte finns något användningsändamål. Detta undantag gäller främst vissa prestationer som betalas av FPA.

3 Grudläggande anmälningssituationer

Nedan finns exempel på grundläggande situationer vad gäller anmälning av uppgifter. I exemplen beskrivs inte alla obligatoriska uppgifter i en anmälan, utan enbart de som behövs för att behandla ärendet. De datagruppsrubriker i fet still vilka förekommer i anmälningsstrukturen anges efter den första gången enbart om det är nödvändigt.

3.1 Anmälning av pensionsinkomst

Alla pensioner som betalats av finländska betalare anmäls till inkomstregistret. En anmälan om förmånsuppgifter kan lämnas in enbart elektroniskt. Anmälan innehåller uppgifter om inkomsttagaren, betalningen och betalningsgrunderna. Uppgifterna om betalaren är materialuppgifter. Ett material kan innehålla anmälningar om pensioner som betalats till flera olika inkomsttagare. Alla anmälningar i ett material ska dock ha samma betalningsdag för prestationen.

Exempel 1: En pensionsanstalt (1234567-8) betalar 2.5.2023 tusentals pensioner, vars anmälningar om förmånsuppgifter samlats till samma material. En av tjänstemännen vid pensionsanstalten fungerar som kontaktperson för materialet. En av anmälningarna gäller en person som har sin hemvist i Finland (ddmmåå-1234), till vilken pensionen för maj betalats som en fortlöpande pension. Som intjäningsperiod anmäls den tidsperiod för vilken den pension som ska betalas på betalningsdagen betalas.

3.2 Anmälning av förmånsinkomst

Exempel 2: En folkpensionsanstalt betalar 3.1.2020 arbetsmarknadsstöd för den sista månaden av år 2019 till en person, och på denna betalning har en förskottsinnehållning på 20 % verkställts.

I samband med anmälning av arbetslöshetsförmåner är det obligatoriskt att ge information i Förmånsenhet-datagruppen för att fastställa de s.k. ersättningsdagarna för en arbetslös. En arbetslöshetskassa och Folkpensionsanstalten ska till Skatteförvaltningen anmäla det antal ersättningsdagar under skatteåret för vilka arbetslöshetsförmåner enligt inkomstskattelagens (ISkL) 93 § 4 mom. betalats till den skattskyldige (Skatteförvaltningen beslut om en allmän skyldighet att lämna uppgifter). Arbetslöshetsförmåner utgörs av till exempel arbetslöshetsdagpenningar och arbetsmarknadsstöd.

De inkomstslag som gäller arbetslöshetsförmåner, för vilka det är obligatoriskt att ge uppgifter i Förmånsenhet-datagruppen och utifrån vilka antalet ersättningsdagar fastställs, har uppräknats i dokumentet Förmåner – Koduppsättningar – Inkomstslag. Vad gäller dessa arbetslöshetsförmåner används en dag som förmånsenhet. Det antal som hänför sig till intjäningsperioden för inkomstslaget meddelas som enhetsantal.

Vid anmälningar av ovan nämnda arbetslöshetsförmån till inkomstregistret ska betalaren ge inkomstuppgifter separat för varje år, om intjäningsperioden för inkomsten hänför sig till flera år. Om betalaren i exempel 2 på samma gång skulle betala arbetsmarknadsstöd till inkomsttagaren för tiden 2–3.1.2020, borde betalaren anmäla en egen Uppgifter om inkomstslag-datagrupp för dessa dagar i sin anmälan. I denna inkomstslagsspecifikation skulle antalet förmånsenheter uppgå till 2 och det betalda beloppet skulle utgöras av den andel som grundar sig på dessa dagar av det belopp som betalats totalt. De ersättningsdagar som hänför sig till år 2019 anmäls enligt exempel 2 trots att betalaren ännu för år 2019 ska lämna in också en årsanmälan om ersättningsdagarna för arbetslösa (VSKORVPV).

3.2.1 Förskott och tilläggsavgift

Med anmälan om förmånsuppgifter till inkomstregistret anmäls det inte separat att det anmälda beloppet inte motsvarar det slutliga beloppet i förmånsbeslutet. Inkomstregistret grundar sig på registrering av betalningstransaktioner och innehåller så kallad förmånsbeslutsinformation enbart i begränsad utsträckning.

Exempel 3: En arbetslöshetskassa har 11.11.2021 betalat en inkomstrelaterad dagpenning på 900 euro till en inkomsttagare. Kassan behandlar prestationen som ett förskott, som uppgår till cirka 70 % av den uppskattade slutliga inkomstrelaterade dagpenningen. Den återstående delen av dagpenningen betalas då det är möjligt att räkna det slutliga beloppet på den jämkade dagpenningen. Inkomsttagaren har fått ett så kallat nollskattekort. Anmälan om förmånsuppgifter för betalningen i november:



Senare konstateras det att inkomsttagaren är berättigad till en extra betalning på 300 euro för den intjäningsperiod som redan anmälts. Den återstående delen av den beviljade förmånen betalas 3.12.2021. Anmälan om betalning i december:



Eftersom det handlar om en tilläggsavgift, i och med vilken antalet ersättningsdagar för den arbetslöse inte ökat, anmäls antalet enheter undantagsvis som noll (0).

En förutsättning för användning av uppgifterna i inkomstregistret för användningsändamålen enligt 93 § i ISkL och för andra ändamål är att förmånsenheterna inte anmäls på kumulerande sätt. Uppmärksamhet ska riktas mot detta i synnerhet då en förmån som flutit in för en viss intjäningsperiod betalas i flera olika delar. I samband med anmälningen av den betalning som ska anmälas till inkomstregistret anmäls enbart de förmånsenheter som ligger till grund för den aktuella betalningen, vilka inte anmälts till registret tidigare. Om förmånsenheten är en dag, får antalet enheter med andra ord på samma anmälningar av betalaren i sin helhet inte överstiga 31 enheter per månad eller till exempel 7 enheter i en period på en vecka. Å andra sidan är det möjligt att inkomsttagaren för samma månad får flera pensioner på så sätt att olika betalare som enhet använder värdet Månad och värdet 1 som antalet enheter.

3.3 Anmälning av intjäningsperioden

Vid anmälning av inkomster till inkomstregistret med en anmälan om förmånsuppgifter ska betalaren alltid ge Intjäningsperiod-uppgiften för inkomstslaget. Som intjäningsperioden anmäls en faktisk, sammanhängande intjäningsperiod med en precision på en kalenderdag. Enbart en Intjäningsperiod-uppgift kan ges för varje anmälda inkomstslag. Prestationer som betalas samtidigt utifrån olika intjäningsperioder anmäls följaktligen i olika inkomstslagsspecifikationer. Med intjäningsperiod avses den tidsperiod under vilken inkomsten influtit. I vissa fall kan intjäningsperioden för en förmåns- eller pensionsinkomst vara väldigt lång, till exempel över ett år.

Om en engångsprestation som betalats i förväg hänför sig till icke-fastställd tidpunkt i framtiden, anmäls betalningsdagen för inkomsten som slutdag för intjäningsperioden. Alternativt är det möjligt att betala en engångsprestation som en pensionsperiod som är en månad lång. I så fall anmäls månadens första och sista dag i uppgifterna om intjäningsperioden.

Vad gäller retroaktiva engångsinkomster ska den betalda inkomsten allokeras med en precision på åtminstone ett kalenderår genom att använda flera inkomstslagsspecifikationer, om intjäningsperioden hänför sig till en tid på åtminstone tre månader före betalningsåret. Det rekommenderas dock att inkomstslagsspecifikationer för en retroaktiv prestation i alla situationer delas på årsnivå – också då mindre än tre månader av intjäningsperioden hänför sig till föregående år. De årliga justeringarna och indexhöjningarna av förmånsbeloppet försvårar användningen av en uppgift, om det redogörs att beloppet på den meddelade inkomsten hänför sig till flera år. Den pension på 6 000 euro som betalats retroaktivt i exempel 29 i punkt 8.4 i denna anvisning anmäls på så sätt att en andel på 4 000 euro av det sammanlagda beloppet har intjänats år 2020 och en andel på 2 000 euro år 2021.

Om intjäningsperioden för inkomsten inte kan fastställas, meddelas betalningsdagen för prestationen som intjäningsperiod. De inkomster som saknar intjäningsperiod utgörs av till exempel de flesta ersättningar som betalas för tillfälliga eller bestående men ur personskadeförsäkringar. Till inkomstregistret samlas inte uppgifter om försäkringshändelser, såsom tidpunkter för en trafikskada eller ett dödsfall, varför betalningsdagen för inkomsten anmäls som start- och slutdatum för intjäningsperioden i stället för dessa tidpunkter. Förfarandet är det samma för engångsförmåner såsom babypengar, begravningsunderstöd eller återköp av en försäkring. I situationer där en ogrundad förmån anmäls till inkomstregistret under ett eget inkomstslag, är det möjligt att också använda betalningsdagen som intjäningsperiod för inkomsten. Punkt 7.1 i anvisningen redogör närmare för ogrundade förmåner.

När det inte handlar om en sporadisk enskild inkomst som inte upprepas, ges utöver intjäningsperioden uppgiften Engångsersättning – Ja för inkomstslaget. Intjäningsperioden för en sådan sporadisk prestation kan vara en dag eller till exempel ett år. Som engångsersättning ses också till exempel en retroaktiv del av en pension som eventuellt betalats i samband med beviljande av en fortlöpande pension.

4 Andra anmälningssituationer

4.1 En prestation som ska anmälas utifrån 28 a § i arvs- och gåvoskattelagen

När inkomstregistret används för anmälningar enligt 28 a § i arvs- och gåvoskattelagen (ArvsskatteL), ska man i anmälan, utöver inkomsttagaren (försäkringens förmånstagare), ange uppgifter om försäkringstagaren samt försäkringsnumret eller en annan identifierare. I situationer där den prestation som ska anmälas till inkomstregistret är en gåva enligt ArvsskatteL 18 a §, är försäkringstagaren gåvogivaren. När specifikationsuppgifter om en försäkringstagare anmäls för arvsbeskattningen (ArvsskatteL 7 a §), är försäkringstagaren i huvudsak arvlåtaren. Vid anmälning av ersättning för dödsfall eller begravningsunderstöd till inkomstregistret ges dock uppgifter om den avlidne i datagruppen Uppgifter om försäkringstagaren också då ersättningen grundar sig till exempel på en grupplivförsäkring som arbetsgivaren tecknat.

Exempel 4: Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt betalar 1.6 en grupplivförsäkringsersättning jämte barntillägg till förmånstagaren efter en stipendiat (ddmmåå-1235) som avlidit 3.5.2021. Grundbeloppet och barntillägget i grupplivförsäkringsersättningen specificeras som egna inkomstslag på anmälan om förmånsuppgifter. Pensionsanstalten använder i sin anmälan Skattepliktighet-uppgiften ”Skattefri, uppgift enligt arvs- och gåvoskattelagen lämnas in” (i exemplet kort: Skattefri, ArvsskatteL-uppgift).

Genom att ange den preciserande uppgift som gäller arvs- och gåvobeskattningen som Skattepliktighet-uppgift, konstaterar betalaren att inkomstslaget i fråga jämte uppgifter är en anmälan enligt 28 a § i arvs- och gåvoskattelagen. Om en del av samma betalningsprestation däremot vore skattepliktig i inkomstbeskattningen, skulle betalaren anmäla den inkomstskattepliktiga delen som en separat inkomstslagsspecifikation med en annan Skattepliktighet-uppgift (t.ex. Skattepliktighet – Kapitalinkomst). I den utsträckning som en försäkringsersättning eller ett därmed jämförbart ekonomiskt stöd är skattepliktig inkomst i inkomstbeskattningen, ses den inte som en gåva eller en prestation som ska vara föremål för arvsbeskattning.

Om en prestation som hör till en anmälan som ska ges utifrån ArvsskatteL 28 a § betalas till innehavaren av panträtt i stället för till förmånstagaren, är förfarandet detsamma som i exemplet ovan. Därtill ges dock uppgifter om den pantinnehavare som fungerar som ställföreträdande mottagare i datagruppen Avdrag i anmälan. Betalningar till ställföreträdande mottagare behandlas i punkt 4.3 i anvisningen.

4.2 Dröjsmålspåföljder som ska betalas till inkomsttagaren

Om betalningen av en förmån dröjer, är det möjligt att till inkomsttagaren betala dröjsmålsränta som är oberoende av skattebemötandet av huvudprestationen och som ska beskattas som kapitalinkomst eller dröjsmålsförhöjning som i enlighet med 61 a § i inkomstskattelagen ska beskattas på samma sätt som huvudprestationen. Dröjsmålsränta hör inte till datainnehållet i inkomstregistret, utan den anmäls också i fortsättningen till Skatteförvaltningen med årsanmälan 7805r, som innehåller ränteinkomster enligt ISkL. Dröjsmålsförhöjningar anmäls å sin sida till inkomstregistret genom att använda inkomstslagslaget för huvudprestationen på anmälan och den särskilda Dröjsmålsförhöjning-uppgiften.

Exempel 5: Vårdbidrag betalas 2.6.2021 för den retroaktiva perioden 1.6.2020–31.12.2020 till ett belopp på 3 500 euro till en inkomsttagare. I detta samband betalas därtill 150 euro i dröjsmålsförhöjning från och med den dag då försäkringsbolaget senast borde ha betalat den första ersättningen och i sin helhet för tiden 28.7.2020–2.6.2021. Bägge prestationer är skattefri inkomst för inkomsttagaren. Eftersom dröjsmålsförhöjningen gäller för en tid som går längre tillbaka i tiden än tre månader före betalningsåret, anmäls den separat för åren 2020 och 2021.

Ibland är det också nödvändigt att betala dröjsmålsförhöjningar åtskilda från huvudprestationen, då till exempel huvudprestationen redan betalats och ett behov av att betala en förhöjning upptäcks senare. Också i så fall anmäls dröjsmålsförhöjningen med en anmälan enligt betalningsdagen. En slutsats om huvudprestationen dras alltid utifrån Koder för inkomstslag-uppgiften. Genom att använda Dröjsmålsförhöjning – Ja-uppgiften anmäls det att hela inkomstbeloppet utgörs av dröjsmålsförhöjning.

4.3 Betalning av en förmån till en ställföreträdande mottagare

En ställföreträdande mottagare anmäls till exempel i regressituationer och i situationer där inkomsten för förmånstagaren i sin helhet eller delvis betalas till en annan person än inkomsttagaren själv. I anmälan om förmånsuppgifter är det möjligt att som typ på ställföreträdande mottagare anmäla bland annat vårdnadshavare, intressebevakare, kommun, hyresvärd, arbetsgivare, arbetslöshetskassa eller arbetspensionsanstalt. Utsökningsverket eller Skatteförvaltningen ses inte som ställföreträdande mottagare, eftersom de avdragbara poster (utmätning, förskottsinnehållning) som betalas till dem utgör ett eget inkomstslag.

Med koden för inkomstslaget för avdraget anmäls uppgiften om det ursprungliga inkomstslag som avdraget gäller. Om en del av inkomsten betalas till den ställföreträdande mottagaren utan att den hänför sig till något inkomstslag som tidigare betalats, används som inkomstslag för avdraget samma inkomstslag som för den inkomst som ska betalas (till exempel om bostadsbidrag betalas direkt till hyresvärden eller om en inkomsttagares förmån betalas till arbetsgivaren). Intjäningsperioden för avdragets datagrupp är ofta också densamma som intjäningsperioden för inkomstslaget som ska betalas.

Om en andel betalas till en ställföreträdande mottagare och den hänför sig till ett inkomstslag som betalats tidigare (till exempel i regressituationer), används det inkomstslag som tidigare betalats som inkomstslag för avdraget. Som intjäningsperiod för datagruppen Avdrag anmäls intjäningsperioden för det inkomstslag som betalats tidigare, vilken kan vara en annan än perioden för det inkomstslag som ska betalas.

Om ingen lämplig kod för inkomstslag hittas för inkomstslaget för avdraget till exempel på grund av att avdraget gäller ett inkomstslag som tidigare betalats och inte borde ha anmälts till inkomstregistret (såsom utkomststöd eller en annan förmån av känslig karaktär), används antingen inkomstslaget ”Annan förmån” eller ”Annan pension” som inkomstslag för avdraget.

Avdrag-datagruppen används också i en situation där den inkomst som ska betalas i sin helhet erläggs till den ställföreträdande mottagaren utan att något betalas till inkomsttagaren.

Exempel 6: Invalidpensionen för juni på sammanlagt 3 000 euro betalas utifrån 122 § i lagen om pension för arbetstagare till kommunen i stället för till inkomsttagaren. Först verkställs förskottsinnehållning på 600 euro utifrån den förmån som ska betalas. Därtill görs ett avdrag från nettoinkomsten av en utmätning på 100 euro enligt det betalningsförbud som utsökningsmyndigheten gett. Efter att kommunen fått det återstående beloppet på 2 300 euro, bildas inte alls någon inkomst som inkomsttagaren får i handen. Om inkomsten ska ändå lämnas en anmälan om förmånsuppgifter till inkomstregistret. Uppgifter om inkomstslaget i anmälan:

Skatteförvaltningen använder uppgiften Avdragstyp för att dra en slutsats om huruvida avdraget påverkar beloppet på inkomsttagarens skattepliktiga inkomst. Om Avdragstypen är till exempel ”OFLA- och LFöPL-indrivning”, riktar sig avdraget till nettobeloppet på inkomsten, men inte till beloppet på den skattepliktiga inkomsten.

Exempel 7: En arbetstagare har drabbats av ett olycksfall i arbetet i slutet av augusti 2020 och han har för september fått en lön för sjuktid på 2 050 euro. Försäkringsbolaget betalar den dagpenning som motsvarar lön för sjuktid ur arbetsolycksfallsförsäkringen direkt till arbetsgivaren. Från den dagpenning som betalats till arbetsgivaren görs inget avdrag av löntagaravgifter eller förskottsinnehållning. Den arbetstagarförmån som betalats till arbetsgivaren anmäls i anmälan om förmånsuppgifter på så sätt att arbetsgivaren anges som ställföreträdande mottagare av förmånen.

Försäkringsbolaget ger följande anmälan om prestationen till inkomstregistret:



En månad efter olycksfallet i arbetet börjar försäkringsbolaget betala en dagpenning som grundar sig på årsförvärvet till den skadade själv. Arbetstagaren har lämnat in ett skattekort (10 %) till bolaget för betalningen av förmånen. Ett avdrag av löntagaravgifter enligt 62 § i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar görs från dagpenningen före förskottsinnehållningen. Vid anmälning av en prestation till inkomstregistret kopplar försäkringsbolaget avdraget till bruttobeloppet på dagpenningen genom att använda datagruppen Avdrag i anmälan om förmånsuppgifter.

Försäkringsbolaget ger följande anmälan om prestationen till inkomstregistret:

I ”Intjäningsperiod för den ursprungliga förmånen” och ”Redovisningsperiod”, som är obligatoriska uppgifter för avdrag, upprepar betalaren vid behov varje gång intjäningsperioden för den förmån som den betalat.

4.4 Anmälning av en förmån som delvis är skattepliktig och delvis skattefri

I vissa fall har det föreskrivits att ett visst belopp i euro eller en viss procentuell andel av en förmån är skattefri utifrån Finlands interna skattelagstiftning. Till inkomstregistret anmäls hela beloppet också på en sådan förmån, eftersom också dess skattefria del påverkar fastställandet av grundläggande utkomststöd.

Om varje betalning av förmån är partiellt skattefri och partiellt skattepliktig, anmäls förmånen till inkomstregistret med två separata inkomstslagsspecifikationer. I Skattepliktighet-uppgifterna i specifikationerna anmäls det vilken av delarna som är skattefri och vilken som är skattepliktig. Sådana prestationer utgörs till exempel av så kallade engångspensioner. Om förmånsbetalaren gjort på så sätt att den till vissa delar först betalar den skattefria andelen av den skattefria inkomsten och först därefter den skattepliktiga inkomsten, ger den en anmälan enligt sin verksamhet.

Exempel 8: Ett olycksfallsförsäkringsbolag betalar en försörjningspension på 850 euro varje år till en anhörig till en person som avlidit i ett olycksfall i arbetet före år 1993. Enligt 80 § 1 mom. 2 punkten i inkomstskattelagen är 3 400 euro av det årliga pensionsbeloppet skattefri ersättning. Betalaren betalar de första 3 400 eurona till den anhörige skattefritt genom att använda Skattepliktighet-uppgiften ”Skattefri” i anmälningarna av prestationerna till inkomstregistret. När gränsen för skattefrihet överskrids i april, anmäler betalaren den skattepliktiga posten med en separat inkomstslagsspecifikation och förskottsinnehållningen (5 %). Betalarens anmälan för april:



Från anmälan för följande månad fram till december anmäler olycksfallsförsäkringsbolaget hela den månatliga prestationen som en skattepliktig prestation. Fram till december har information om att 3 400 euro i skattefri vårdnadspension och 6 860 euro i skattepliktig underhållspension kommit till inkomstregistret.

5 Anmälan av uppgifter i internationella situationer 

5.1 Informationsskyldighet i internationella situationer

Förmåns- och pensionsinkomster som betalats till en inkomsttagare som har sin hemvist i Finland och andra uppgifter ska anmälas till inkomstregistret. Motsvarande upplysningsskyldigheter gäller en finländsk betalare också då inkomsttagaren bor utomlands.

I internationella situationer ska inkomstuppgifter alltid anmälas till inkomstregistret, om betalaren ska lämna information till någon av inkomstregistrets informationsanvändare. Utländska betalare av förmåner och pensioner omfattas inte av lika omfattande uppgiftsskyldigheter som utländska arbetsgivare. Utomståendes skyldighet att lämna uppgifter enligt lagen om beskattningsförfarandet gäller en utländsk betalare i pensions- och förmånssituationer enbart om betalaren har ett fast driftställe i inkomstbeskattningen i Finland. I så fall jämställs den med en betalare i Finland vad gäller den uppgiftsskyldighet som gäller beskattningen.

Med andra ord ska pensioner och förmåner anmälas med en anmälan om förmånsuppgifter då en prestationsbetalare enligt lagen om inkomstdatasystemet betalar prestationer som ska ses som en pension eller en förmån till en person som har sin hemvist i Finland eller i utlandet.

Betalaren kan anmäla prestationer som betalats till en begränsat skattskyldig och allmänt skattskyldig i samma material. En person anses vara begränsat skattskyldig om han eller hon har sin bostad och sitt hem i utlandet och inte vistas över sex månader i Finland utan avbrott. Betalningar till begränsat skattskyldiga personer ska anmälas oberoende av om betalningen omfattas av källskatt eller förskottsinnehållning eller om de är försäkrade i Finland. Anmälan ska också lämnas om ersättning som betalats till en begränsat skattskyldig för den skada som inträffat utomlands.

5.2 Anmälning av uppgifter om en inkomsttagare med hemvist utomlands

Uppgifterna ska anges med finsk personbeteckning. Om inkomsttagaren saknar finsk personbeteckning, anges uppgifterna med utländsk identifierare. Om inkomsttagaren saknar finsk personbeteckning ska dessutom förnamn, efternamn, födelsetid, kön och adress anges. Om betalaren har både finskt och utländskt nummer rekommenderas att bägge anges. För begränsat skattskyldiga inkomsttagare ska hemviststatens skattenummer (TIN) anges, om man känner till det. En begränsat skattskyldig ska därtill alltid anmäla sin adress i hemviststaten och hemviststatens landskod.

Exempel 9: En pensionsanstalt betalar 3.6 arbetspensionen för juni månad till en person med hemvist i Sverige och med en finsk personbeteckning. Pensionsanstalten anmäler på samma gång personens svenska skattenummer.

Grunden för den pension som betalats till den begränsat skattskyldige ges i tilläggsuppgifterna om inkomstslaget, om inkomsttagaren är begränsat skattskyldig mottagare av lagstadgad pension. Det arbetspensionsbeslut som getts med principen om den senaste betalaren kan innehålla flera olika grunder, till exempel på så sätt att en del av pensionen tjänats inom ramen för ett offentligt samfunds affärsverksamhet och en del inom den privata sektorn. I så fall anmäls delarna separat med egna inkomstslagsspecifikationer, med vilka det totala beloppet delas upp enligt de olika pensionsgrunderna.

I vissa undantagssituationer får betalaren inte information om adressen i hemstaten för en inkomsttagare med hemvist utomlands, och personen är inte heller införd i befolkningsdataregistret. I dessa situationer är det möjligt att som adress fylla i en eventuell finländsk adress eller ett ombuds adress (genom att använda c/o-precisionen). Uppgiften Hemviststatens landskod kan inte för en begränsat skattskyldig vara Finland (FI).

Exempel 10: En arbetsolycksfallsförsäkringsanstalt betalar ersättning för medverkan i anpassningsträning till en skadad svensk person. Försäkringsanstalten kan undantagsvis anmäla prestationen enbart med en konstgjord beteckning, varför den ska specificera inkomsttagaren närmare genom att bland annat ange födelsetiden. Inkomsttagaren har ett källskattekort med en anteckning om källskatteavdrag.

5.3 Förskottsinnehållningspliktig förmån för en begränsat skattskyldig

Exempel 11: (Alternativ för exempel 10) Inkomsttagaren har sist och slutligen beslutat sig för att ansöka om ett progressivt skattekort för begränsat skattskyldiga före betalningsdagen för inkomsten. Hans inkomst omfattas nu av förskottsinnehållning i stället för av källskatt. Han har en finsk personbeteckning för skattekortet. Försäkringsbolaget anmäler inkomsten genom att använda personbeteckningen.

Uppgiften Förskottsinnehållningspliktig inkomst kan ges enbart då inkomsttagaren är begränsat skattskyldig och har ansökt om (progressiv) beskattning enligt lagen om beskattningsförfarande av inkomst, som i övrigt vore underkastad källskatt. Ansökan om progressiv beskattning av förmånsinkomsterna visas för betalaren med skattekortet för en begränsat skattskyldig. Uppgiften lämnas följaktligen inte för de inkomstslag, som oberoende av skattskyldighetsställningen omfattas av förskottsinnehållning (till exempel pensionsinkomster).

5.5 Ändring av källskatt till förskottsinnehållning av allmänt skattskyldig

Det är möjligt att förhållandena ändras på så sätt att den ursprungliga anmälan om förmånsuppgifter ska rättas retroaktivt med det ersättande förfarandet. En sådan situation kan uppkomma till exempel då en inkomsttagare med hemvist utomlands flyttar till Finland och ändras från en begränsat skattskyldig till en allmänt skattskyldig.

Om en internationell situation uppkommer vid betalning av en fortlöpande förmån, i vilken såväl förskottsinnehållning som källskatt ska anmälas för samma inkomsttagare under samma år, ska betalaren se till att dessa poster aldrig anmäls med samma anmälan om förmånsuppgifter.

Exempel 12: En person med hemvist i Haparanda har arbetat i Torneå och varit sjukförsäkrad i Finland. Efter att ha insjuknat har han från Finland fått sjukvårdspenning, som källbeskattats. Han flyttar till Finland 1.4.2020, men betalaren har inte fått information om detta. Inget skattekort har överlämnats till betalaren. Prestationsbetalaren anmäler förmånen för april utifrån sina gamla uppgifter:

Prestationsbetalaren anmäler uppgifterna i den nya anmälan till inkomstregistret:



I samband med anmälningen returneras till betalaren inkomstregistrets anmälningsreferens 4270f21849364c093786291fh9809520.

Personen överlämnar till betalaren ett skattekort för allmänt skattskyldiga (20 %) vilket träder i kraft i april först i maj. Den anmälan om förmånsuppgifter som lämnats in om förmånen för april ska rättas på så sätt att de debiterade källskatterna ändras till förskottsinnehållning. Förskottsinnehållningen anmäls enligt indriven skatt. Till följd av inverkan av det nya skattekortet ändras också skattebeloppet, men eftersom den redan betalda prestationen inte kan ändras, framgår rättelsen av följande anmälningar till inkomstregistret.

Betalaren rättar anmälan för april genom att lämna in en ersättande anmälan, på vilken betalaren avlägsnat uppgiften Begränsat skattskyldig – Ja. När uppgiften raderats, ses inkomsttagaren som allmänt skattskyldig. Datainnehållet innehåller inte information för att anmäla den allmänna skattskyldigheten. Kontrollerna relaterade till uppgiften Begränsat skattskyldig försvinner när uppgiften raderas. Följaktligen ändras till exempel adressuppgifter till frivilliga uppgifter.

Prestationsbetalaren ger 16.5 en ersättande anmälan för april:



När betalaren ger anmälan om förmånsuppgifter för betalningen i maj, kan betalaren minska förskottsinnehållningen av denna senare prestation med de 150 euro som tagits ut till för högt belopp i april. På så sätt är det möjligt att få förskottsuppbörden att motsvara förordnandet på skattekortet. Till exempel vad gäller förskottsinnehållningen på 200 euro i maj skulle 50 euro, efter avdraget på 150 euro, bli kvar att anteckna som belopp på Förskottsinnehållning-inkomstslaget i anmälan för maj.

Om den förskottsinnehållning som verkställts till för högt belopp däremot returnerades som en separat betalning till inkomsttagaren, skulle en ny separat anmälan om återbäringen lämnas in. Återbäringen anmäls som negativ förskottsinnehållning:



Återbäringen hänför sig, i enlighet med betalningsdagen, till betalarens skattskyldigheter i juni och de förskottsinnehållningar som i enlighet med betalningsåret verkställts år 2020, vilka till följd av innehållningen till för högt belopp i maj är 150 euro för höga.

Innehållningen till för högt belopp ska returneras under samma kalenderår. Detta beror på att beloppet på den negativa förskottsinnehållningen tas upp i beskattningsmaterialet enligt året för den kända betalningsdagen. Följaktligen är det inte möjligt att till exempel i januari anmäla negativ förskottsinnehållning som borde hänföra sig till innehållningen till för högt belopp i december, utan innehållningen till för högt belopp skulle räknas inkomsttagaren till godo i beskattningen.

5.5 Sjukförsäkringsavgifter i internationella situationer

Personer som är försäkrade enligt sjukförsäkringslagen i Finland deltar i finansieringen av förmåner enligt socialskyddslagstiftningen genom att betala sjukförsäkringens sjukvårds- och dagpenningspremier, som tas ut i samband med verkställandet av beskattningen. Sjukvårdspremien och dagpenningspremien bildar tillsammans sjukförsäkringsavgiften för den försäkrade.

Pensionstagare som bor utomlands och för vars sjukvårdskostnader Finland ansvarar utifrån EU:s förordning om social trygghet (nr 1408/71) eller den s.k. grundförordningen (nr 883/2004), betalar sjukvårdspremien till Finland också efter att de inte längre är försäkrade i Finland enligt sjukförsäkringslagen.

Prestationsbetalaren ska verkställa förskottsinnehållning på alla de inkomstposter som är förskottsinnehållningspliktiga. Förskottsinnehållningen inkluderar sjukförsäkringsavgiften, om personen är försäkrad i Finland.

En uppgiftslämnare av pensioner och förmånsinkomster behöver inte på sina anmälningar om förmånsuppgifter till inkomstregistret specificera vilken del av förskottsinnehållningen som utgör sjukförsäkringsavgift. Rätt belopp på avgiften har beaktats i inkomsttagarens förskottsinnehållningsprocent.

5.5.1 Enbart sjukvårdspremie tas ut av inkomsttagaren

I vissa internationella situationer hindrar skatteavtalet Finland från att beskatta inkomsten. Skatteavtalen gäller dock inte sjukförsäkringsavgifter. På pensionsinkomsten ska sjukvårdspremien följaktligen betalas om Finland ansvarar för att ersätta mottagarens sjukvårdskostnader. När en inkomsttagare är allmänt skattskyldig, anmäler betalaren att enbart sjukvårdspremien tas ut från inkomsten genom att använda Skattepliktighet-uppgiften i enlighet med förordnandet på skattekortet.

Exempel 13: En allmänt skattskyldig person som flyttat till Frankrike har tjänat in sin pension inom ramen för affärsverksamhet som bedrivs av ett finländskt offentligt samfund. Beskattningen av pensionen är förhindrad på grund av skatteavtalet mellan Frankrike och Finland. Utifrån föreskrifterna i grundförordningen ansvarar Finland för personens sjukkostnader, varför sjukvårdspremie dock ska påföras för inkomsten.

Pensionsanstalten har fått information om skyldigheten att ta ut sjukförsäkringspremien via personens skattekort. Den ger månatligen en anmälan om förmånsuppgifter, med vilken den specificerar pensionen med Skattepliktighetens-uppgiften ”Förvärvsinkomst, enbart sjukvårdspremien tas ut”. Anmälan för mars:

5.6 Pensionsinkomst för begränsat skattskyldig

Vad gäller pension som ska anmälas till inkomstregistret i internationella situationer ges i anmälan om förmånsuppgifter olika tilläggsuppgifter, beroende på om inkomsttagaren är allmänt eller begränsat skattskyldig. Också då en pension för en allmänt skattskyldig betalas utomlands, motsvarar anmälningsförfarandet finländska situationer. Undantaget till denna regel utgörs av de situationer som specificerats i föregående punkt i anvisningen, där Skatteförvaltningens beslut om förskottsuppbörd för inkomsttagaren separat styr betalaren att enbart ta ut en förskottsinnehållning som motsvarar sjukvårdspremien av en allmänt skattskyldig pensionstagare.

Exempel 14: En allmänt skattskyldig finsk medborgare som bor i Frankrike har tjänat in sin lagstadgade arbetspension som företagare (FöPL-andel), inom den privata sektorn (ArPL-del) och som tjänsteman i ett finländskt offentligt samfund (OffPL-del). Av pensionen på sammanlagt 1 500 euro står varje del för 500 euro. Beskattningen av pensionen är förhindrad på grund av skatteavtalet mellan Frankrike och Finland vad gäller FöPL- och ArPL-delarna. Utifrån föreskrifterna i grundförordningen ansvarar Finland för personens sjukkostnader, varför sjukvårdspremie dock ska påföras för alla inkomster.

Pensionsanstalten har fått ett skattekort för personen, med en gemensam genomsnittlig förskottsinnehållningsprocent (10 %), som gäller alla pensionsdelar. Procenten har räknats på så sätt att den skatt som ska påföras utifrån OffPL-delen utöver sjukvårdspremien kumuleras som förskottsinnehållning. Pensionsanstalten ger månatligen en anmälan om förmånsuppgifter, med vilken den anmäler det totala beloppet på den månatliga pensionen till inkomstregistret utan Skattepliktighet-uppgift. Alla pensionsdelar anmäls till inkomstregistret med samma inkomstslag (kod 1081) och med samma inkomstslagsspecifikation. Förskottsinnehållningen anmäls som ett eget inkomstslag.

Anmälan för januari:



Efter betalningen i januari får betalaren information om att pensionstagaren setts som begränsat skattskyldig från och med början av året. I egenskap av begränsat skattskyldig har personen fått två skattekort för sin pensionsinkomst. Det ena gäller pension som intjänats genom tjänstgöring inom ett offentligt samfund (25 %) och det andra annan arbetspension (1,5 %) jämte FöPL- och ArPL-delar.

Betalaren lämnar en ersättande anmälan till inkomstregistret, med vilken ArPL och FöPL anmäls genom att använda ”Annan prestation som grundar sig på socialskyddslagstiftningen” som uppgift Grund för den pension som betalats till en begränsat skattskyldig. På motsvarande sätt anmäls OffPL-delen av pensionen med uppgiften ”Arbetspension som betalas av ett offentligt samfund och intjänats i annan verksamhet än affärsverksamhet”.

Då grunderna för en pension som betalats till en begränsat skattskyldig avviker vad gäller arbetspensionens olika delar, ska de förskottsinnehållningar som hänför sig till olika delar anmälas till inkomstregistret med egna separata inkomstslagsspecifikationer. För Förskottsinnehållning-inkomstslaget ges på specifikationerna samma tilläggsuppgift om pensionsgrunden som för den inkomstpost, som omfattas av förskottsinnehållningsdelen. På så sätt säkerställs det att det automatiska informationsutbyte som förutsätts till exempel i EU-lagstiftningen genomförs.

Exempel 14: (fortsätter) Eftersom personen är begränsat skattskyldig, ges också Begränsat skattskyldig-uppgiften och hemviststat- och adressuppgifter vid sidan om den ersättande anmälan som närmare specificerar pensionsposterna. Ersättande anmälan för betalningen i januari:

I exemplet har inkomsttagarens skatter och avgifter minskat då skattskyldighetsställningen ändrats. Betalaren har ursprungligen innehållit 10 euro mer i förskottsinnehållning än vad den borde ha gjort enligt de nya skattekorten. Det är möjligt att låta bli att dela upp den extra förskottsinnehållningen på den ersättande anmälan för den begränsat skattskyldiges olika pensionsposter.

Exempel 14: (fortsätter) Betalaren returnerar den förskottsinnehållning som verkställts till för högt belopp till inkomsttagaren 14.2 under samma år. En separat anmälan om förmånsuppgifter ges för återbäringen. Som betalningsdag för återbäringen anges den dag då den förskottsinnehållning som returneras är tillgänglig för inkomsttagaren:

6 Korrigering av förmånsuppgifter i inkomstregistret

6.1 Allmänt om korrigering av uppgifter

Enligt 4 § i lagen om ett inkomstdatasystem ansvarar prestationsbetalaren för riktigheten hos och korrigeringen av uppgifter till inkomstregistret. Om en felaktig uppgift i inkomstregistret baserar sig på prestationsbetalarens anmälan, ska inkomsttagaren yrka på att betalaren korrigerar uppgiften. Betalaren är således skyldig att korrigera felaktiga uppgifter.

I inkomstregistret korrigeras uppgifter genom ersättande förfarande. Detta innebär att man korrigerar den ursprungliga anmälan så att alla uppgifter i anmälan anges på nytt, varvid anmälan utöver nya och ändrade uppgifter dessutom innehåller de korrekta uppgifterna i den ursprungliga anmälan. En ersättande anmälan görs för anmälan för den betalningsdag där felet finns.

Om åtgärdstypen är ”Ny anmälan” ersätter anmälan inte en tidigare anmälan. Eftersom samma inkomsttagare kan ha flera gällande anmälningar för samma betalningsdag, måste man kunna hänföra korrigeringen till rätt anmälan. Därför hänförs korrigeringarna till rätt anmälan med anmälningsreferensen. I samband med ny anmälan får betalaren alltid en anmälningsreferens för inkomstregistret med vilken korrigeringen hänförs till rätt anmälan. Betalaren kan vid korrigering också använda sin egen anmälningsreferens som den skapat själv, om inkomstregistrets anmälningsreferens inte kan användas. Betalarens anmälningsreferens ska anges när en ny anmälan lämnas in via det tekniska gränssnittet eller laddningstjänsten.

Till inkomstregistret anmäls de prestationsbetalningar som betalats 1.1.2020 och därefter samt korrigeringar av dessa inkomster. Om man 2020 eller därefter korrigerar betalningar som gjorts före 2020 anmäls korrigeringarna inte till inkomstregistret. Korrigeringar av uppgifter om betalningar som gjorts tidigare än 1.1.2020 görs direkt till respektive informationsanvändare. Däremot anmäls betalningar som återkrävts 01.01.2020 eller därefter till inkomstregistret även om den ursprungliga inkomsten betalats före 2020. Punkt 1.2 i anvisningen redogör för den övergångstid som gäller för år 2020.

De uppgifter som lämnats till inkomstregistret lagras i inkomstuppgiftssystemet i tio år från början av det år som följer det år då uppgifterna lagrats. Uppgifterna i inkomstregistret kan administreras och korrigeras så länge som de sparas där.

6.2 Ersättning eller makulering av inlämnade anmälningar om förmånsuppgifter

I inkomstregistret görs korrigeringar av uppgifter i allmänhet med en ersättande anmälan. Man har dock identifierat situationer där det ersättande förfarandet inte kan användas, utan i stället måste en tidigare inlämnad anmälan makuleras varefter en ny anmälan med de korrekta uppgifterna görs. Dessa situationer har räknats upp i punkt 6.5 Makulering av uppgifter i anvisningen. Med makulering av uppgifter avses att uppgiften raderas från inkomstregistret.

När en anmälan om förmånsuppgifter makuleras, raderas den tidigare anmälan. Raderingen hänförs till rätt anmälan med hjälp av inkomstregistrets anmälningsreferens eller betalarens anmälningsreferens. Materialreferensen för materialet ifråga används för makulering av hela materialet.

6.3 Korrigering av fel i anmälan

Korrigering av anmälan kan bero på fel i betalningen eller anmälan. Med fel i betalningen avses situationer då anmälan i sig är korrekt men där den betalda inkomsten är för liten eller stor. Dessa situationer behandlas i punkt 6.4 i anvisningen. Exempel på fel i anmälan är när inkomsten betalats korrekt men anmälts fel till inkomstregistret pga. ett tryckfel. Det är också möjligt att inkomsten anmälts med fel inkomstslag. Vad gäller fel i anmälningar ska den ursprungliga uppgiften i allmänhet korrigeras genom ersättande förfarande.

Exempel 15: I mars betalas en invalidpension på 2 730 euro till en pensionstagare. Prestationsbetalaren verkställer förskottsinnehållning (365 euro) på pensionen. Betalaren gör ett fel i inmatningen när uppgifterna anmäls, och av denna anledning anges ett felaktigt belopp på 3 730 euro till inkomstregistret.

Den första anmälan innan felet upptäckts:



Uppgiftslämnaren får i behandlingsresponsen anmälningskoden 4270f21849164c0937862978cc809500 som bildats av inkomstregistret.

Utbetalaren kan i korrigeringen använda utbetalarens anmälningsreferens i stället för anmälningsreferensen som bildats av inkomstregistret.

Tryckfelet upptäcks i slutet av maj. Prestationsbetalaren ska korrigera sin anmälan för mars. I ersättande anmälan ska alla uppgifter anges på nytt, även korrekta.

Ersättande anmälan för mars efter att misstaget upptäckts:

Korrigeringen kan hänföras till rätt anmälan antingen med inkomstregistrets anmälningsreferens eller med betalarens anmälningsreferens. Även bägge kan anges i anmälan. Det rekommenderas att prestationsbetalaren i en ersättande anmälan anger ett versionsnummer med hjälp av vilket korrigeringen hänförs till rätt anmälan.

Inkomstregistret ger den nya anmälan versionsnumret 1. Den första ersättande anmälan hänförs till den tidigare anmälningen genom att ange versionsnumret för denna (1) i punkten Uppgifter om tjänsten. Den första ersättande anmälan registreras å sin sida med versionsnummer 2 i inkomstregistret. Om versionsnumret inte används vid ersättning, riktar inkomstregistret alltid åtgärden till anmälningens senaste version. Användningen av versionsnummer beskrivs mer detaljerat i dokumentet Tekniskt gränssnitt – Sändning av uppgifter till inkomstregistret.

6.4 Korrigering av fel i betalningen

6.4.1 En förmån har betalats till för lågt belopp

Om en förmån betalats till ett för lågt belopp till en mottagare, men beloppet motsvarar uppgifterna i anmälan om förmånsuppgifter, rättas inte den ursprungliga anmälan. Den ursprungliga anmälan förblir i kraft och en ny anmälan lämnas för den betalningsdel som saknas för den betalningsdag då den del av betalningen som saknas betalas.

Exempel 16: En arbetspensionsanstalt har i mars betalat 1 150 euro i rehabiliteringspenning till en person som deltar i yrkesinriktad rehabilitering och gjort en anmälan om prestationen till inkomstregistret:



Med Förmånsenhet-uppgifterna är det möjligt att ge närmare uppgifter om grunden för den betalda förmånen. I exemplet berättar betalaren att en förmån betalas utifrån 10 dagar i mars.

I början av april lägger arbetspensionsanstalten märke till att det antal rehabiliteringsdagar som ligger till grund för betalningen varit för lågt och att 200 euro fattas i betalningen.

Det överenskoms att den andel av rehabiliteringspenningen vilken fattas betalas i samband med följande prestation. Den första anmälan rättas inte, eftersom den andel som fattas betalas på olika betalningsdagar. Förmånsbetalaren gör en ny anmälan, med vilken rehabiliteringspenningen för april anmäls, men också den andel av rehabiliteringspenningen som fattades för mars:

6.4.2 En förmån har betalats till för högt belopp

Om en förmån av misstag betalats till ett för högt belopp, gör förmånsbetalaren en ersättande anmälan. Betalningen till för högt belopp ändras till en ogrundad förmån, och den nya anmälan ersätter den ursprungliga anmälan. Punkt 7.1 i anvisningen redogör närmare för ogrundade förmåner.

Exempel 17: I februari har en invalidpension på 5 000 euro betalats till en förmånstagare, och utifrån detta belopp har en förskottsinnehållning på 1 000 euro gjorts. Prestationsbetalaren anmäler prestationen till inkomstregistret:



Förmånsbetalaren upptäcker senare att betalningen på felaktigt sätt gjorts till ett för högt belopp. Enbart 3 000 euro borde ha betalats till mottagaren. Förmånsbetalaren ska till inkomstregistret lämna in en anmälan som redogör för andelen för den avgift som betalats till för högt belopp (den ogrundade förmånen):

6.4.3 En förmån har betalats till en ställföreträdande mottagare till ett felaktigt belopp

I situationer där ett betalningsmisstag gäller en ställföreträdande mottagare, kan förmånsbetalaren bli tvungen att driva in betalningen till för högt belopp av inkomsttagaren eller av den ställföreträdande mottagaren själv. Återkrav av en ogrundad förmån av inkomsttagaren blir aktuellt i en situation där en för liten betalning gjorts till den ställföreträdande mottagaren och en för stor prestation till inkomsttagaren själv.

Exempel 18: En förmånstagare har 15.1.2022 beviljats en månatlig rehabiliteringspenning på 1 200 euro från och med 1.1.2022. Rehabiliteringspenning betalas till arbetsgivaren som vederlag för lönen. Den återstående delen av förmånen betalas till rehabiliteringsklienten själv.

Arbetsgivaren har 16.1.2022 anmält att den fasta månadslönen uppgår till 800 euro per månad. Den retroaktiva rehabiliteringspenningen på 1 200 euro betalas 25.1.2022 för tiden 1–31.1.2022 och den fortlöpande rehabiliteringspenningen på den första dagen av varje månad. Betalningen av förmånen fördelas på så sätt att 800 euro betalas till arbetsgivaren och 400 euro till rehabiliteringsklienten och från detta belopp verkställs en förskottsinnehållning på 10 %, det vill säga 40 euro.

Efter betalningen av rehabiliteringspenningen för februari framgår det 3.2.2022 att lönen sedan 1.2.2022 varit högre, sammanlagt 1 000 euro per månad. Den återstående delen på 400 euro har hunnit betalas till rehabiliteringsklienten för tiden 1–28.2.2022. Den första anmälan för februari innan anmälan upptäckts:



I verkligheten borde 1 000 euro ha betalats till den ställföreträdande mottagaren och enbart 200 euro till inkomsttagaren. En betalning till ett för högt belopp på 200 euro har uppkommit för inkomsttagaren. Den betalningen till för högt belopp antecknas som en ogrundad förmån på den ersättande anmälningen, då beslutet om en ogrundad förmån fattats. Med den ersättande anmälan lämnas följande anmälningsuppgifter (materialuppgifterna ändras inte):



När det återstående beloppet på 200 euro av rehabiliteringspenningen betalas till arbetsgivaren 5.2.2022, ges en separat ny anmälan om förmånsuppgifter om betalningen:



Förmånsbetalaren har följaktligen betalat sammanlagt 1 400 euro, men 200 euro av detta belopp är en ogrundad förmån för inkomsttagaren. Sammanlagt 1 000 euro i rehabiliteringspenning har betalats i två rater för februari månad till arbetsgivaren.

När rehabiliteringsklienten efter att ha fått återkravsbeslutet betalar tillbaka sin första rat på 90 euro 1.5.2022 ger betalaren en anmälan om förmånsuppgifter vad gäller återkravet:

Återkrav redogörs närmare i punkt 7.2. i denna anvisning.

Om en för stor del av en förmån eller en pension å sin sida betalats till en ställföreträdande mottagare, är det nödvändigt att betala den andel som inte fåtts av inkomsttagaren till denne vid en senare tidpunkt. Eftersom uppgifterna om ogrundade förmåner eller återkrav inte samlas in till inkomstregistret vad gäller ställföreträdande mottagare, ska den ursprungliga anmälan undantagsvis rättas genom att dra av såväl inkomstslagsbeloppet som avdragsbeloppet på ett sätt som motsvarar betalningen till för högt belopp till den ställföreträdande mottagaren. På detta sätt motsvarar beloppet på den skattepliktiga inkomst som inkomsttagaren fått på betalningsdagen och det belopp som de facto får i handen.

6.5 Makulering av uppgifter

Vid behov kan material eller en anmälan makuleras, det vill säga avlägsnas från inkomstregistret. Makulering av material och anmälningar görs inte med samma materialtyp för anmälningar om förmånsuppgifter, med vilken nya och ersättande anmälningar om förmånsuppgifter ges. Makulering har differentierats till ett eget schema.

När typen på till exempel material som ska laddas till inkomstregistret är ”Makulering av anmälningar om förmånsuppgifter”, ska man utöver materialets tekniska uppgifter ge följande uppgifter:

  • materialägarens (betalarens) identifieringsuppgifter
  • betalarens anmälningsreferens eller inkomstregistrets anmälningsreferens i den anmälan som ska makuleras

Därtill är det möjligt att ge ett versionsnummer för anmälan. Versionsnumret är en frivillig kompletterande tilläggsuppgift.

Med materialtyperna för makulering är det möjligt att makulera till exempel en enskild anmälan om förmånsuppgifter (materialtyp 107) eller ett material som innehåller anmälningar om förmånsuppgifter i sin helhet (111). Eftersom makulering differentierats till en egen schemastruktur, är det vid makulering inte nödvändigt att ge de i punkten 1.4 i anvisningen beskrivna obligatoriska uppgifterna i en enskild anmälan om förmånsuppgifter. När en anmälan makuleras raderas en tidigare anmälan. Raderingen hänförs till rätt anmälan med hjälp av inkomstregistrets anmälningsreferens eller betalarens anmälningsreferens. Materialreferensen för materialet ifråga används för makulering av hela materialet.

En anmälan om förmånsuppgifter ska alltid makuleras då de uppgifter som ligger till grund för distributionen rättas. Följande uppgifter ligger till grund för distributionen (datagruppen inom parentes):

  • Prestationens betalningsdag eller annan anmälningsdag (Uppgifter om materialet)
  • Identifierare (Betalarens identifierare)
  • Identifierare (Inkomsttagarens identifierare)
  • Identifierare (Den ställföreträdande mottagarens identifierare)
  • Startdatum/Slutdatum (Intjäningsperiod)
  • Startdatum/Slutdatum (Ursprunglig intjäningsperiod)
  • Startdatum/Slutdatum (Den ursprungliga förmånens intjäningsperiod).

6.6 Korrigering av uppgifter genom makulering av en angiven anmälan

Detta underkapitel innehåller exempel på situationer där uppgifterna ska ersättas genom makulering. Makuleringsförfarandet ska iakttas för att informationen om ändringen av anmälan ska förmedlas till de informationsanvändare som fått den felaktiga anmälan från inkomstregistret.

6.6.1 Korrigering av betalningsdag

En felaktig betalningsdag för en prestation eller annan anmälningsdag ska alltid rättas genom att makulera den anmälan som tidigare lämnats in. Om också andra prestationer som betalats till samma inkomsttagare anmälts med samma anmälan, ska alla uppgifter i anmälan vilka ska makuleras ges med en eller flera anmälningar med rätta uppgifter. Detta ska vara förfarandet också i det fallet att en del av de anmälda prestationerna de facto betalats på den anmälda betalningsdagen.

En felaktig betalningsdag beror inte alltid på oavsiktlighet eller ouppmärksamhet. Betalaren kan betala prestationen och ge anmälan på rätt sätt till inkomstregistret, men eftersom betalningen returneras från banken når prestationen inte inkomsttagaren. I så fall ska anmälan makuleras. Betalaren ger en ny anmälan med nya uppgifter, då betalningen av inkomsten lyckats.

Exempel 19: En betalare har felaktigt anmält ett begravningsunderstöd som en del av materialet för betalningsdag 22.2, trots att inkomsttagaren de facto fått betalningen 25.2. Den första anmälan innan felet upptäckts:



Inkomstregistret returnerar anmälningsreferensen: 2ecf7de328dc464f85b2191d44906076.

Efter att ha lagt märke till felet, vidtar betalaren omedelbart åtgärder för att makulera den felaktiga anmälan. Med makuleringsmaterialet ges följande uppgifter:



Därefter ger betalaren en ny anmälan om förmånsuppgifter genom att upprepa alla uppgifter:

6.6.2 Rättelse av intjäningsperioden

En felaktig intjäningsperiod ska alltid rättas genom att makulera den anmälan som lämnats in tidigare. Detta gäller de intjäningsperioder som getts i alla datagrupper: i datagruppen Intjäningsperiod för inkomstslaget, i datagruppen Avdrag och också i datagruppen Tilläggsuppgifter om återkrav. Om flera prestationer anmälts till samma inkomsttagare i anmälan, ska alla uppgifter som funnits i anmälan ges på nytt med rätt uppgifter.

Anmälan om förmånsuppgifter till inkomstregistret innehåller inte perioduppgifter som gäller hela materialet, vilket är fallet för en anmälan om löneuppgifter. Den enda uppgift som beskriver tiden för förmånsprestationen och som gäller hela materialet är "Betalningsdag eller annan anmälningsdag". På anmälningsnivå ges den exakta intjäningsperioden för det inkomstslag som ska betalas i samband med inkomstslaget. Vad gäller inkomster av engångskaraktär kan start- och slutdatumet för intjäningsperioden anmälas som samma dag som betalningsdagen för prestationen.

Exempel 20: En betalare har anmält 25.9 som slutdag för intjäningsperioden, trots att förmånen de facto betalats enbart fram till 23.9. Den första anmälan innan felet upptäckts:



Inkomstregistret returnerar anmälningsreferensen: 2ccf7de328dc464f85b2191d44906086.

Efter att ha lagt märke till felet, vidtar betalaren omedelbart åtgärder för att makulera den felaktiga anmälan som gäller inkomsttagaren:



Och lämnar in en till alla delar ny anmälan:

6.6.3 Korrigering av prestationsbetalarens identifierare

Om ett fel finns i betalarens identifierare, ska alla anmälningar i materialet lämnas på nytt, eftersom den felaktiga betalaridentifieraren hänför sig sannolikt till alla dessa anmälningar. Samma material får aldrig innehålla information om prestationer som gjorts av flera olika betalare, till exempel betalningsuppgifter som gäller två olika kundföretag. Vid makulering av hela materialet specificeras målet för makuleringen med betalarens materialreferens eller inkomstregistrets materialreferens i stället för med anmälningsreferenserna.

6.6.4 Korrigering av en inkomsttagares eller ställföreträdande mottagares identifierare

En felaktig identifierare för en inkomsttagare eller en ställföreträdande mottagare ska alltid rättas genom att makulera den anmälan som tidigare lämnats in. En inkomsttagare kan ha flera identifierare, som kan ges på en anmälan. Redan om en av identifierarna är felaktig, ska anmälan makuleras och alla uppgifter som funnits på anmälan ska ges på nytt med rätta uppgifter.

Exempel 21: En betalare har anmält en inkomsttagares finska personbeteckning och en utländsk identifierare som den känt till. Senare upptäcks det att verifieringsbokstaven (E) i den utländska identifieraren varit fel och misstaget rättas.

Den första anmälan innan felet upptäckts:



Inkomstregistret returnerar anmälningsreferensen: 3ecf7de328dc464f85b2191d44944556.

Efter att ha lagt märke till felet, vidtar betalaren omedelbart åtgärder för att makulera den felaktiga anmälan:



Och lämnar in en ny anmälan till alla delar:

7 Anmälning av en ogrundad förmån och återkrav

7.1 Anmälan om ogrundad förmån

I vissa situationer har inkomsttagaren inte rätt till en betalning som anmälts till inkomstregistret. En ogrundad förmån uppstår till exempel när en förmån beviljats eller betalats utan grunder, till exempel till fel person eller till fel belopp. En ogrundad förmån kan också uppkomma då förmånens förhållanden ändras senare. När en ogrundad förmån upptäcks, ska uppgiften korrigeras i inkomstregistret utan oskäligt dröjsmål och senast inom en månad efter att beslutet om den ogrundade förmånen fattats. När en prestation till för högt belopp är tvistig, avses med beslutet om den ogrundade förmånen det lagakraftvunna rättelse- eller avskrivningsbeslutet om förmånen.

Det är möjligt att driva in en ogrundad förmån från bruttobeloppet av en förmån som ska betalas senare eller genom att sända en begäran om betalning till inkomsttagaren. Betalningen kan också återkrävas netto. Ogrundad förmån kan anmälas på två sätt beroende på om inkomsten redan har anmälts till inkomstregistret som annan inkomst innan felet upptäcks eller om felet upptäcks innan anmälan lämnas in.

Om misstaget upptäckts innan anmälan lämnas in används det separata inkomstslaget Ogrundad förmån. Detta inkomstslag används endast om den ogrundade betalningen upptäcks innan den första anmälan inlämnas, och inkomsten inte tidigare anmälts som annan inkomst till inkomstregistret.

Exempel 22: En pension på 2 500 euro som varit avsedd för inkomsttagare A har på grund av ett misstag av betalaren betalats till B (ddmmåå-123B) som en nettobetalning på 2 250 euro. Felet upptäcks följande dag innan anmälan har skickats till inkomstregistret. Betalaren känner till B:s identitet, men det har inte varit möjligt att driva in inkomsten av B. Inkomsttagaren får sin pension på följande betalningsdag, med avdrag för en förskottsinnehållning på 250 euro, och prestationen anmäls normalt till inkomstregistret. Betalaren anmäler dock det belopp som betalats till B enligt följande:

Om det inte handlar enbart om användning av fel kontonummer, utan om att betalningen till fel förmånstagare antecknats i betalningssystemet jämte förskottsinnehållning, ska också förskottsinnehållningen anmälas till det belopp som innehållits i den anmälan om förmånsuppgifter som gäller fel mottagare. Ofta antecknas dock prestationen enbart i den faktiska inkomsttagarens namn och betalas också till denne. I så fall ges information om förskottsinnehållningen endast med anmälan om förmånsuppgifter gällande den faktiska inkomsttagaren. Ogrundade prestationer till en juridisk person eller en aktör som förblir okänd anmäls inte med en anmälan om förmånsuppgifter.

Om man hunnit anmäla en ogrundad förmån som annan inkomst till inkomstregistret, ska uppgiften korrigeras med det inkomstslag som getts på anmälan och med den separata Ogrundad förmån-uppgift som ska ges i samband med detta. Den ursprungliga anmälan korrigeras genom ersättande förfarande.

Exempel 23: Till inkomsttagare C har 1 100 euro betalats 15.9. Betalningen har anmälts som arbetsmarknadsstöd till inkomstregistret. FPA har dock av misstag betalat 550 euro för mycket utöver den normala förmånen på 550 euro. En förskottsinnehållning på 75 euro (25 %) har verkställts på den betalda prestationen. FPA gör anmälan enligt den betalda förmånen och upptäcker inte felet innan anmälan inlämnats.

Den första anmälan innan felet upptäckts:



Felet upptäcks i oktober. Den tidigare anmälan ska korrigeras med det ersättande förfarandet, så att betalningen till för högt belopp (den tidigare betalningen och inkomstslaget Arbetsmarknadsstöd som anmälts till inkomstregistret) anges som ogrundad förmån. Eftersom inkomsten redan tidigare anmälts som annan inkomst till inkomstregistret, använder man inte inkomstslaget Ogrundad förmån, utan uppgiften Ogrundad förmån kopplas till inkomstslaget.

Betalarens ersättande anmälan:



På basis av angivna uppgifter anses arbetslöshetsförmånen för augusti för inkomsttagaren uppgå till 550 euro, och den felaktiga överbetalningen (550 euro) ändras till en ogrundad förmån. Informationsanvändarna får på basis av anmälan information om att betalningen till för högt belopp tidigare anmälts som arbetsmarknadsstöd till inkomstregistret. Som information om förmånsenheten, som är obligatorisk för Arbetslöshetsförmån-inkomstslagen, ges noll (0) dagar i ett fall med en ogrundad förmån. Förskottsinnehållningen anmäls med ersättande anmälan till det verkställda beloppet.

7.2 Allmänt om återkrav av förmåner

När inkomsttagaren återbetalar en ogrundad förmån eller en annan betalning ska uppgiften om återbetalning anmälas till inkomstregistret. Förfaringssättet är det samma om återkravet sker genom att kvitta fordran mot en senare förmånsprestation. Det återkrävda beloppet rättas inte på den ursprungliga anmälan om förmånsuppgifter, utan det återkrävda beloppet anmäls på en ny anmälan, genom att allokera den till den betalningsdag då inkomsten återkrävts. Förfarandet är det samma också då utsökningsmyndigheten returnerar pengar till förmånsbetalaren och till exempel då en arbetsgivare eller maka/make betalar tillbaka förmånen för inkomsttagarens räkning.

Anmälan om återkrav görs genom att ge den Återkrav-uppgift som ska fogas till inkomstslaget och de anknutna tilläggsuppgifterna på anmälan för den betalningsdag då inkomsttagaren betalar tillbaka prestationen till för högt beloppet eller då den kvittas mot en senare förmån. Den ursprungliga betalningsdagen för prestationen är en uppgift som kan ges frivilligt på anmälan.

Följande obligatoriska uppgifter ges om den prestation som återkrävs:

  • Inkomstslag
  • Återkrav – Ja
  • Återkrävt belopp
  • Datum för återkrav
  • Start- och slutdatum för den ursprungliga intjäningsperioden.

Om inkomsten återkrävs till nettobelopp av inkomsttagaren, anmäls den förskottsinnehållning som hänför sig till beloppet i punkten ”Förskottsinnehållning på det återkrävda beloppet”. Vad gäller den källskatt som hänför sig till det återkrävda beloppet finns det en motsvarande uppgift, som ges då inkomst som ska källbeskattas drivs in tillbaka till nettobelopp. Om inkomsten återkrävs av inkomsttagaren till bruttobelopp, anmäler inte prestationsbetalaren tidigare förskottsinnehållningar på den återkrävda prestationen. De räknas fortfarande till inkomsttagarens fördel i dennes beskattning.

Vid anmälning till inkomstregistret i situationer med återkrav av förmåner är det möjligt att använda en precision på en kalendermånad vad gäller anmälningen av start- och slutdatumet för den ursprungliga intjäningsperioden. Om den ursprungliga betalningsdagen för prestationen inte ges, ska Skatteförvaltningen använda de uppgifter som getts av den ursprungliga intjäningsperioden vad gäller rättelsen av de skatter på eget initiativ vilka ska redovisas till den. Det är möjligt att en uppgiftslämnare kan förlora en räntefördel vid fullgörandet av sin anmälningsskyldighet enligt de minimikrav som fastställts enbart för den.

Uppgifterna om återkrav ska lämnas in senast på den femte dagen efter den dag då information fåtts om betalningen av det återkrävda beloppet, dess betalare och den prestation eller ersättning till vilken betalningen anknyter till. Av dessa allokeringsuppgifter anmäls återbetalningsdagen som återkravsdag i datagruppen Tilläggsuppgifter om återkrav.

7.3 Återkrav till nettobelopp

Inkomsten kan återkrävas till nettobelopp av inkomsttagaren, om den återbetalas samma år eller i början av följande år innan beskattningen för föregående år färdigställts, och inkomsten inte räknats till godo för inkomsttagaren i dennes beskattning. Skatteförvaltningen rättar förskottsinnehållningsskyldighet för den månad som omfattat betalarens ursprungliga betalningsdag efter att ha fått information om den ursprungliga betalningsdagen. Om återkravet äger rum året efter betalningsåret så sent att man inte längre hinner beakta det i beskattningen av betalningsåret, ska återkrav till bruttobelopp användas. Prestationsbetalaren ska fråga av Skatteförvaltningen om beskattningen redan slutförts. Om detta är fallet är återkrav till nettobelopp inte längre möjligt.

Exempel 24: En inkomsttagare återbetalar 10.11 en betalning på 550 euro som gjorts till honom till för högt belopp i september (jfr. med exempel 23). Betalaren tar ut prestationen till nettobelopp av inkomsttagaren, med beaktande av förskottsinnehållningen (25 %). Med andra ord betalar inkomsttagaren 412,50 euro till betalarens konto.

När betalaren allokerat det återbetalda beloppet i sina system, gör den en anmälan om förmånsuppgifter om återkravet. I materialuppgifterna anmäler betalaren i stället för inkomsttagarens betalningsdag den dag då den fick information om betalningen av det återkrävda beloppet, betalaren av denna och om vilken förmån betalningen gäller (s.k. allokeringsdag).

Då prestationen drivs in av inkomsttagaren till nettobelopp, anger betalaren den verkställda förskottsinnehållningen med hjälp av uppgiften Förskottsinnehållning på det återkrävda beloppet. I exemplet 24 vore det också möjligt driva in hela beloppet på 550 euro till bruttobelopp av inkomsttagaren.

7.4 Återkrav genom kvittning mot en senare förmån

Exempel 25: En inkomsttagare som drabbats av en olycka får 3.1 en betalning ur en trafikförsäkring, vilken utgör ersättning för inkomstbortfall för december månad under det föregående året, och skattefri ersättning för ett tillfälligt men. På grund av ett misstag har den ersättning som hänför sig till november månad under föregående år betalats till ett belopp som är 700 euro för högt och inkomsttagaren har gått med på att prestationen till för högt belopp kvittas i samband med betalningen i januari. Kvittningen sker som återkrav till bruttobelopp.

Med anmälan för november har en betalare anmält en ersättning för inkomstbortfall på 1 300 euro, som varit föremål för förskottsinnehållning på 350 euro. Betalaren ger i den ersättande anmälan en Ogrundad förmån-uppgift, med vilken 700 euro av ersättningen för inkomstbortfall i november meddelas som en betalning till för högt belopp:



I den anmälan som gäller prestationen i januari anmäls de förmåner som gäller december och kvittningen av betalningen till för högt belopp:



Av förmånerna för december är 600 euro skattepliktig inkomst, på vilken en förskottsinnehållning på 160 euro verkställs. Eftersom 700 euro kvittas av den sammanlagda inkomsten på 740 euro, får inkomsttagaren 40 euro till sitt konto.

Om den ursprungliga förmånen som ska betalas tillbaka är skattepliktig och den förmån som ska betalas senare är skattefri, beaktas det återkrävda beloppet i beskattningen antingen som ett återkravsavdrag eller genom att rätta beloppet på den skattepliktiga förmånen under betalningsåret. I exempel 25 bildas inte något återkravsavdrag, eftersom återkravsdagen infaller i januari redan under följande år och beskattningen har inte ännu färdigställts. Om den tidigare förmånen å sin sida är skattefri och den senare förmånen skattepliktig, beskattas den senare förmånen i sin helhet under betalningsåret, också i den utsträckning som den ursprungliga prestationen kvittats med den.

Exempel 26: En rehabiliteringspenning har år 2019 betalats ur en arbetsolycksfallsförsäkring till en inkomsttagare. Senare upptäcks det att rehabiliteringspenningen på grund av ett uppenbart räknefel partiellt betalats utan grund. Beslutet om den ogrundade förmånen för inkomsttagaren utgörs av försäkringsanstaltens omprövningsbeslut i ärendet, vilket getts 1.2.2020. I beslutet har beloppet på rehabiliteringspenningen för år 2019 fastställts till ett belopp som är 500 euro lägre än det betalda beloppet. Förmånen för augusti har betalats till ett belopp på sammanlagt 1 500 euro, och av detta belopp är 500 euro följaktligen en ogrundad förmån. Försäkringsanstalten ska rätta sin anmälan för augusti senast 1.3.2020 genom att ge en Ogrundad förmån-uppgift om prestationen till för högt belopp. Ersättande anmälan:



Ett försäkringsbolag beslutar att driva in en prestation till för högt belopp genom att kvitta den mot en olycksfallspension som den betalat till en inkomsttagare år 2020. Inkomsttagaren ger inte samtycke till att det högsta belopp som föreskrivits i 247 § i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar överskrids vid återkravet, varför försäkringsanstalten kvittar enbart en sjättedel av beloppet på olycksfallspensionen efter förskottsinnehållningen i samband med betalningen av den pension som betalas månatligen. Återkravet av prestationen till för högt belopp anmäls i samband med de anmälningar om förmånsuppgifter vilka ska ges för olycksfallspensionerna för år 2020. Anmälan som ska ges för mars:



I början av juni har inkomsttagaren ännu en betalning till för högt belopp på 200 euro som ännu inte returnerats, vilken han dock beslutar att betala tillbaka själv. Inkomsttagaren och förmånsbetalaren kommer överens om en girering som äger rum 2.6.2020, med vilken återkravet slutförs. Prestationsbetalaren hänför den mottagna prestationen till 4.6 och ger följande anmälan om förmånsuppgifter:

7.5 Avstående från återkrav

De rättskällor som gäller återkrav av förmåner innehåller i typfallet en bestämmelse om möjligheten för förmånsbeviljaren att i vissa situationer avstå från återkravet i sin helhet eller partiellt. I prövningen av avstående från återkrav beaktas bland annat rimlighetsaspekter och inkomsttagarens ärlighet. Förutom avstående från återkrav finns det situationer där det beslutas att fortsätta att betala en förmån av kontinuerlig karaktär, trots att det konstaterats att förmånen är ogrundad.

Om inkomst betalats till en inkomsttagare utan grund, ska en anmälan om den ogrundade förmånen göras till inkomstregistret oberoende av hur återkravet kommer att genomföras eller av om återkravet kommer att läggas ned i sin helhet eller partiellt. Följaktligen är det möjligt att en ogrundad förmån som överstiger det belopp som återkrävts eller någonsin kommer att återkrävas av honom eller henne registreras för inkomsttagaren i vissa fall. Om betalningen av inkomsten fortsätter utan beslut om beviljande av förmån, anmäls den till inkomstregistret genom att använda inkomstslaget Ogrundad förmån.

8 Anmälning av regressituationer till inkomstregistret

8.1 Allmänt om regressituationer

Återkrav av en förmån hänförs i allmänhet till dess mottagare. Den regressituation som uppkommer utifrån regressrätten avviker från andra former av återkrav i detta hänseende. Vid en regressituation kan förmånsbetalaren få ersättning för en förmån som betalats utan grunder av en annan socialskyddsanstalt eller en privat aktör, såsom ett olycksfalls-, trafik- eller patientförsäkringsbolag. Regressrätten regleras till exempel av bestämmelsen om betalningsordningen för ställföreträdande mottagare i 123 § i lagen om pension för arbetstagare (395/2006). Vid regressituationer kan kvittningen eller indrivningen av en förmån göras utan samtycke av inkomsttagaren.

En regress tyder på att inkomsttagaren haft rätt att få ersättning för samma skada eller förmån på samma betalningsgrunder utifrån flera olika rättsgrunder. I allmänhet ansvarar olika betalare för förmåner enligt olika rättsgrunder. Vid en regressituation betalas olika förmåner på varandra och betalaren av den tidigare förmånen kräver tillbaka en förmån som upptäcks ha varit sekundär i förhållande till en senare förmån. Det debiterade beloppet betalas i stället för till inkomsttagaren till den aktör som betalat den sekundära förmånen. Till exempel då en person som fått sjukdagpenning för samma tid är berättigad till invalidpension, är det möjligt att från den retroaktiva invalidpensionen betala en del till den anstalt som betalat sjukdagpenningen.

Enligt den lagstiftning som gäller förmånerna ska betalaren av den sekundära förmånen sända en avi till den betalare som beviljar den primära förmånen, för att den ska kunna få tillbaka den förmån som den betalat till för högt belopp av betalaren av den primära förmånen. I regel startar denna avi regressprocessen. Utifrån avin innehåller den primära förmånsbetalaren förmånen för en retroaktiv tid, underrättar den betalare som sänt avin om ärendet och väntar på det egentliga regresskravet, det vill säga återkravsmeddelandet. Med ett regresskrav meddelar betalaren av den sekundära förmånen hur mycket den betalat för mycket.

Till inkomstregistret anmäls uppgifter om regresser som omfattas av åtkomsträttigheten för informationsanvändare enligt 13 § i lagen om inkomstregistret. Uppgifter lämnas enbart i den utsträckning som informationsanvändaren behöver dem för de användningsändamål som avses i punkt 1.1.

8.2 Regress till skattepliktig inkomst

I typfallet handlar en regress om ansvarsfördelningen mellan två förmånsbetalande anstalter. En regress där den tidigare förmånen varit skattepliktig inkomst, sker innan förskottsinnehållning verkställs. Eftersom inga deriverade uppgifter, såsom mellanbelopp, ges på anmälningar om förmånsuppgifter, framgår inte den inkomst som omfattas av förskottsinnehållning direkt av uppgifterna i anmälan om förmånsuppgifter.

Exempel 27: En person har fått en sjukdagpenning för tiden 1.5–31.5 till ett sammanlagt belopp på 1 800 euro. Förmånen har betalats 2.5 och en anmälan har lämnats in i tid till inkomstregistret.

Arbetspensionsanstalten beviljar en månatlig invalidpension på 2 000 euro till personen retroaktivt från och med 1.5. Pensionsanstalten låter bli att betala pensionen för den retroaktiva tiden 1.5–31.5 till inkomsttagaren fram till dess att FPA sänder ett regresskrav till arbetspensionsanstalten. Efter att ha mottagit kravet betalar pensionsanstalten 1.6.2021 sjukdagpenningsandelen av pension för maj månad till FPA. Den återstående delen (200 euro) betalas till pensionstagaren själv, med avdrag för beloppet på förskottsinnehållningen.

Vad gäller maj ger arbetspensionsanstalten följande anmälan:



FPA ska efter regressprestationen därtill rätta den ursprungliga anmälan om förmånsuppgifter om den sjukdagpenning som den betalat. FPA anmäler att den dagpenning som betalats utan grunder returnerats med regress genom att använda Regress-uppgiften:



Som personens skattepliktiga inkomst ses sjukdagpenningen för maj på 1 800 euro (utifrån FPA:s ursprungliga anmälan) och invalidpensionen på 200 euro. Av dessa belopp räknas sammanlagt en förskottsinnehållning på 450 euro till personens fördel då beskattningen verkställs.

8.3 Regress till skattefri inkomst

Om inkomstslaget för avdraget, det vill säga den tidigare förmånen, varit skattefri, ska 112 a § i inkomstskattelagen inte tillämpas. Detta uttrycks genom att använda värdet ”Regress till skattefri inkomst” som avdragstyp. Trots regressen ska den förmån som betalas senare beskattas i sin helhet om den är skattepliktig.

Exempel 28: En del av FPA:s rehabiliteringspenning betalas som en regressprestation utifrån ett betalningskrav inom FPA till ansvarsenheten för studiestöd, vilken lagt fram ett krav om betalning till nettobelopp av bostadstillägget. Rehabiliteringspenningen har beviljats i efterskott delvis för samma tid för vilken skattefritt bostadstillägg betalats till studeranden. Därför har ett för högt bostadstillägg betalats. Inkomsttagarens förskottsinnehållningsprocent för rehabiliteringspenning är 10 % på skattekortet för förmåner.



Det vill säga att en rehabiliteringspenning på sammanlagt 1 500 euro betalas till inkomsttagare, utifrån vilken förskottsinnehållning på 150 euro verkställs innan det avdrag på 300 euro vilket hänför sig till bostadstillägget. Det belopp som återstår att betala till inkomsttagarens konto uppgår till 1 050 euro.

8.4 Överlappande regresskrav

Det är möjligt att regresskrav av flera olika aktörer riktar sig mot betalningen av samma förmån. Mottagaren av kraven följer den förtursordning som fastställts för den i lagen och bland annat utsökningsmyndighetens betalningsförbud, då den fastställer hur stor del av förmånen som betalas till olika ställföreträdande mottagare. I en sådan situation upprepas datagruppen Uppgifter om avdraget flera gånger i uppgifterna om det inkomstslag där den primära förmånsbetalningen specificeras.

Exempel 29: En person har på grund av sjukdom varit borta från arbetet från och med 1.9.2020 och börjat få sjukdagpenning av FPA från detta datum. Betalningen av sjukdagpenning har upphört 31.12.2020. Personen blir arbetslös och börjar få arbetslöshetsdagpenning som betalas av en arbetslöshetskassa från och med 1.1.2021. Därtill har personen fått utkomststöd under tiden 1.9.2020–15.2.2021 på grund av den svåra ekonomiska situationen. 

Personen beviljas 19.2.2021 retroaktiv invalidpension från och med 1.9.2020. Pensionen är dock föremål för regresskrav av FPA (sjukdagpenning och utkomststöd) och av arbetslöshetskassan (arbetslöshetsdagpenningen). Pensionsanstalten låter bli att betala pension för den retroaktiva tiden på grund av regresskravet och sänder den fortlöpande pensionen till betalning från och med 1.3.2021. Vad gäller denna fortlöpande betalning gör pensionsanstalten en normal ny anmälan om förmånsuppgifter till inkomstregistret för betalningsdagen 1.3.2021.

Pensionsanstalten betalar senare 8.3.2021 en retroaktiv invalidpension genom att följa de regresskrav som fåtts från FPA och arbetslöshetskassan.

Beloppet på personens invalidpension är 1 000 euro under varje månad (indexförhöjningen har inte beaktats). Pensionsbeloppet för den retroaktiva perioden 1.9.2020–28.2.2021 uppgår följaktligen till 6 000 euro. En person har inte lämnat in ett gällande skattekort för den retroaktiva perioden, varför pensionsanstalten verkställer en förskottsinnehållning på 50 procent på den skattepliktiga andelen av den retroaktiva förmånen.

Pensionsanstalten beaktar följande uppgifter som gäller regressen:

Pensionsbetalning för tiden 1.9.2020–30.9.2020

- Pensionsuppgiften uppgår till sammanlagt 1 000 euro.
- FPA återkräver sjukdagpenning för tiden 1.9.2020–30.9.2020 till ett sammanlagt belopp på 900 euro.
- Den andel som överstiger sjukdagpenningskravet, 100 euro, kan betalas som ersättning för det utkomststöd som FPA betalat för samma tid 1.9.2020–30.9.2020. Efter förskottsinnehållning betalas sammanlagt 50 euro som ersättning för utkomststödet.

Pensionsbetalning för tiden 1.10.2020–31.10.2020

- Pensionsuppgiften uppgår till sammanlagt 1 000 euro.
- FPA återkräver sjukdagpenning för tiden 1.10.2020–31.10.2020 till ett sammanlagt belopp på 900 euro.
- Den andel som överstiger sjukdagpenningskravet, 100 euro, kan betalas som ersättning för det utkomststöd som FPA betalat för samma tid 1.10.2020–31.10.2020. Eter förskottsinnehållning betalas sammanlagt 50 euro som ersättning för utkomststödet.

Pensionsbetalning för tiden 1.11.2020–30.11.2020

- Pensionsuppgiften uppgår till sammanlagt 1 000 euro.
- FPA återkräver sjukdagpenning för tiden 1.11.2020–30.11.2020 till ett sammanlagt belopp på 900 euro.
- Den andel som överstiger sjukdagpenningskravet, 100 euro, kan betalas som ersättning för det utkomststöd som FPA betalat för samma tid 1.11.2020–30.11.2020. Eter förskottsinnehållning betalas sammanlagt 50 euro som ersättning för utkomststödet.

Pensionsbetalning för tiden 1.12.2020–31.12.2020

- Pensionsuppgiften uppgår till sammanlagt 1 000 euro.
- FPA återkräver sjukdagpenning för tiden 1.12.2020–31.12.2020 till ett sammanlagt belopp på 900 euro.
- Den andel som överstiger sjukdagpenningskravet, 100 euro, kan betalas som ersättning för det utkomststöd som FPA betalat för samma tid 1.12-2020–31.12.2020. Eter förskottsinnehållning betalas sammanlagt 50 euro som ersättning för utkomststödet.

Pensionsbetalning för tiden 1.1.2021–31.1.2021

- Pensionsuppgiften uppgår till sammanlagt 1 000 euro.
- Arbetslöshetskassan återkräver sjukdagpenning för tiden 1.1.2021–31.1.2021 till ett sammanlagt belopp på 800 euro.
- Den andel som överstiger arbetslöshetspenningskravet, 200 euro, kan betalas som ersättning för det utkomststöd som FPA betalat för samma tid 1.1.2021–31.12.2021. Efter förskottsinnehållning betalas sammanlagt 100 euro som ersättning för utkomststödet.

Pensionsbetalning för tiden 1.2.2021–28.2.2021

- Pensionsuppgiften uppgår till sammanlagt 1 000 euro.
- Arbetslöshetskassan återkräver sjukdagpenning för tiden 1.2.2021–28.2.2021 till ett sammanlagt belopp på 800 euro.
- Den andel som överstiger arbetslöshetspenningskravet, 200 euro, kan betalas som ersättning för det utkomststöd som FPA betalat för samma tid 1.2.2021–15.2.2021. Efter förskottsinnehållning betalas sammanlagt 100 euro som ersättning för utkomststödet.

Pensionsanstalten ger följande anmälan om sin retroaktiva betalning:





Ingen del av pensionsanstaltens prestation återstår för pensionstagaren att betala själv. Efter de skattepliktiga regresser som gäller sjukdagpenningen och den inkomstrelaterade dagpenningen återstår det 800 euro i skattepliktig inkomst för inkomsttagaren. Av detta belopp har hälften verkställts som förskottsinnehållning och hälften drivits in som utkomststöd som betalats till för högt belopp.

Om ett belopp återstår att betala till inkomsttagarens konto efter de poster och skatter som betalats till de ställföreträdande mottagarna, ges ingen information om detta med anmälan om förmånsuppgifter. Informationsanvändarna ska själva utifrån de inkomstregisteruppgifter som de fått räkna det belopp av förmånen som de får i handen och det skattepliktiga beloppet.

Mottagarna av regressprestationer, såsom arbetslöshetskassan i exempel 29, ska ge ersättande anmälningar för de förmåner som de anmält till inkomstregistret, för vilka prestationer mottas av betalaren av den primära förmånen. Alla uppgifter i den tidigare anmälan, bland annat om förmånsenheten och förskottsinnehållningen, lämnas oförändrade. Ny information läggs till i de allmänna uppgifterna om inkomstslaget, Regress – Ja.

Exempel 29: (fortsätter) En arbetslöshetskassas ersättande anmälan för februari:

8.5 En regress som gäller en förmån utanför inkomstregistret

En tidigare förmån som avses av ett regresskrav finns inte i inkomstregistret om den betalats innan inkomstregistret tagits i drift eller om den till exempel inte hör till de uppgifter som ska anmälas till registret på grund av en känslig karaktär. I dessa situationer framkommer regressen enbart utifrån de uppgifter som den senare betalaren gett i datagruppen Avdrag. Om den ursprungliga förmånen inte har något eget inkomstslag i koduppsättningen för inkomstslagen i inkomstregistret, används inkomstslagskoderna Annan förmån eller Annan pension som värde i inkomstslagskoden för avdraget i de uppgifter som ska ges om den ursprungliga anmälan.

Exempel 30: En inkomsttagare beviljas 10.3.2020 invalidpension från och med 1.1.2020. Pensionen för tiden 1.1–28.2.2020 betalas till svenska Försäkringskassan, som redan hunnit betala en sekundär förmån till inkomsttagaren. Bestämmelsen om regresser i inkomstskattelagen är inte tillämplig i situationen, eftersom den finländske betalaren inte vet om den tidigare inkomsten varit skattepliktig i Finland. Följaktligen anmäler pensionsanstalten regressen med Avdragstypen ”Regress till skattefri inkomst”.

Anmälan av pensionsanstalten om en retroaktiv pension som ska betalas till en ställföreträdande mottagare.