Vad innebär det att missbruka bidrag och stöd?

Att avsiktligen ogrundat söka och använda bidrag och stöd kan betraktas som missbruk. I dessa fall motsvarar verksamheten inte syftet med att stöd erhålls. Det förekommer att stöd söks utifrån felaktiga uppgifter eller i övrigt i strid mot stödvillkoren. Likaså finns det fall där stöd söks och används bedrägligt med hjälp av falska registeruppgifter eller -anteckningar.

Bidrag och stöd beviljas till exempel till företag och jordbruk samt som socialskyddsförmåner.  Som missbruk av socialskyddsförmåner betraktas bland annat förmåner som betalats till för stort belopp eller på felaktiga grunder. De inlämnade ansökningsuppgifterna kan grunda sig på förfalskade dokument och manipulerade data. Avsiktligt missbruk leder till återkrav av stöd och eventuellt till åtal för bedrägeri.

Samhälleliga konsekvenser av missbruk av stöd

Missbruk av stöd och förmåner har direkta och indirekta konsekvenser på samhällsnivå. En direkt konsekvens av ett felaktigt riktat stöd är att det går till någon annan än den som verkligen behöver det. Samtidigt blir det avsedda syftet med stödet felriktat och nyttan av stödet försvagas. Missbruk kan också undergräva stödsystemets och myndigheternas trovärdighet. De som har fått stöd kan bli föremål för allmän kritik.

Det finns också regionala dimensioner när det gäller missbruk av stöd. Övervakningen av EU-stöd förefaller vara mindre omfattande än av nationella stöd. Å andra sidan kan ansträngningarna för att utveckla övervakningen och lagstiftningen vara större på nationell nivå.

Lagstiftning om missbruk av bidrag i Finland

Bestämmelser om övervakning och återkrav av statsunderstöd finns i 4 och 5 kap. i statsunderstödslagen (688/2001). Bestämmelser om återkrav finns också i särskilda bestämmelser om statligt stöd.

Enligt statsunderstödslagen ska statsbidragsmyndigheten sörja för en behörig och tillräcklig övervakning av statsunderstödet.  Statsbidragsmyndigheten kan genom ett beslut bestämma att utbetalningen av statsunderstöd ska avslutas och att det utbetalade understödet ska återkrävas. Kriterierna för återkrav är:

- mottagaren har underlåtit att fullgöra sin skyldighet att lämna uppgifter,
- mottagaren vägrar att lämna material eller att på annat sätt bistå vid statsbidragsmyndighetens granskning,
- den verksamhet som varit föremål för understödet har upphört eller inskränkts väsentligt, eller
- statsunderstödstagaren har blivit föremål för utsökningsförfarande, konkurs, företagssanering eller skuldsanering.

Statsbidragsmyndigheten har rätt att lämna ut uppgifter till polis- och andra förundersökningsmyndigheter för förhindrande eller utredning av brott eller till åklagarmyndigheter för åtalsprövning.

Bestämmelser om subventionsbedrägerier och -missbruk finns i 29 kap. i strafflagen (39/1889). I 36 kap. strafflagen finns bestämmelser om bedrägeribrott som typiskt används som brottsrubriceringar vid bland annat bedrägerier mot FPA.

Enligt 29 kap. 5 § i strafflagen gör sig den skyldig till subventionsbedrägeri som till den som beslutar om subventioner lämnar en oriktig uppgift om en omständighet som är ägnad att väsentligt påverka möjligheterna att få en subvention eller dess belopp eller villkoren för den eller hemlighåller en sådan omständighet, eller inte meddelar en sådan förändring i förhållandena som väsentligt påverkar möjligheterna att få subventionen eller dess belopp eller villkoren för den och som mottagaren i samband med subventionsbeslutet eller annars särskilt har förpliktats att anmäla, och därigenom bereder eller försöker bereda sig eller någon annan ekonomisk vinning.

Hur missbruk av stöd förekommer i olika roller 

Missbruk av stöd försvårar på många sätt arbetet för dem som beviljar stöd eller bidrag. Processerna för behandling, övervakning och återkrav behöver utvecklas och hanteras så att missbruk är så svårt som möjligt att utföra och så enkelt som möjligt att övervaka och upptäcka. Detta förutsätter bland annat kännedom om och kontroll över riskhantering och dataanalys. Det är svårt att få till stånd en fullständig övervakning, till exempel på grund av begränsningar i lagstiftningen eller på grund av praktiska problem när det gäller tillgång till information.

Finansiärerna tvingas fundera på resurser och riskhantering samt på den ram som lagstiftningen skapar. Viktiga frågor framträder, till exempel huruvida man får valuta för de investerade pengarna, stödet når rätt parter och finansiärerna får information om vilka åtgärder som har lyckats och vilka hoten är.

Sökande och mottagare av stöd eller bidrag missgynnas om svagheterna i systemet skapar möjligheter till missbruk. Brådska, bristfälliga bestämmelser och bristfällig resursfördelning kan bidra till situationer där ogrundade förmåner går förlorade till dem som fått stöd på felaktiga grunder.

Aktörerna inom organiserad brottslighet fokuserar på förfalskning av ekonomiska data och missbruk av identiteter och försöker hela tiden skapa nya kanaler för att fortsätta den brottsliga verksamheten.

Revisorerna ställs inför ökande krav på granskning av verksamheten och av användningen av bidrag. Den interna revisionens roll behöver också stärkas för att missbruk ska kunna konstateras.

Straffprocessen belastas ytterligare på grund av missbruk av bidrag. Om det inte finns tillräckligt med resurser kommer arbetsbördan att öka i varje steg från förundersökning till avkunnande av dom. Den administrativa bördan ökar också i hela processen. 

Roller i samband med användningen av stöd och förmåner

  • Beviljare av stöd eller förmåner
    - handläggare – bestämmelser om jäv
    - återkrav
    - fungerar även som övervakare
  • Finansiärer
    - ministerier
    - myndigheter
    - städer och kommuner
    - organisationer
    - EU
    - fungerar även som övervakare
  • Sökande och mottagare av stöd eller bidrag
    - fysiska personer (sociala förmåner, yrkesutövning)
    - samfund som bedriver ekonomisk verksamhet
    - samfund som inte bedriver ekonomisk verksamhet
    - bulvaner
  • Aktörer inom organiserad brottslighet
    - verksamhet som ofta leds från utlandet
    - inhemska eller utländska aktörer
  • Revisorer
    - interna
    - externa
  • Aktörer i straffprocessen
    - polisen
    - åklagare
    - domstolar

Motiv i olika roller

  • Beviljare av stöd eller förmåner
    - förhindra missbruk
    - allokera pengar till rätt parter och på rätt grunder
    - undvika imagerisk
  • Finansiärer
    - förhindra missbruk
    - främja likabehandling och jämställdhet
  • Sökande och mottagare av stöd eller bidrag
    - få ekonomisk fördel
    - förbättra den egna konkurrensställningen
  • Aktörer inom organiserad brottslighet
    - finansiera brottslig verksamhet
  • Revisorer
    - intressen i anknytning till ett företags verksamhet
  • Aktörer i straffprocessen
    - förverkliga straffansvar