Tolkningsanvisning för statistiken över skatteintagen

Statistiken över skatteintagen hittar du i Skatteförvaltningens statistikdatabas.

Överblicken över skatteintagen  innehåller plock från statistiken över skatteintagen:

Statistiken innehåller data från år 2011 och framåt. Utöver den egentliga skatten har även skatteförhöjningarna, dröjsmålspåföljderna och återbäringsräntorna inräknats i beloppen.

Innehåll

Skatteslag och skattegrupper

Statistiken framställer intags- och återbäringsuppgifter enligt skattegrupp och skatteslag:

I skattegrupperna inkomstskatt för personkunder, inkomstskatt för samfund, punktskatt och andra skatter ingår flera olika skatteslag. Momsen, arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift och fastighetsskatten har å sin sida identiska skatteslags- och gruppnivåer.

En del av de skatteslag som företag betalat eller redovisat presenteras också enligt bransch i statistiken. Som branschkoder används näringsgrensindelningen (TOL 2008) i Statistikcentralens företagsregister.

Utöver uppgifterna om intag och återbäringar innehåller statistiken egna vyer för utvecklingen av förvärvsinkomsterna och lönesumman som härletts ur uppgifterna i deklarationerna av skatter på eget initiativ samt statistik över momsdeklarationsuppgifterna.

Punktskatter och bilskatt

Punktskatterna och bilskatten överfördes från Tullen till Skatteförvaltningen i början av år 2017.

Moms

Insamlingen av moms på import överfördes från Tullen till Skatteförvaltningen fr.o.m. redovisningsperioden 1/2018. Om Tullen har påfört skatter för tidigare redovisningsperioder ska dessa skatter betalas till Tullen. Skatterna för de tidigare redovisningsperioderna syns i Tullens inflöden för början av år 2018.

En jämförbar granskning av momsen under olika år och särskilt för övergångsåret 2018 förutsätter att Skatteförvaltningens och Tullens belopp räknas ihop.

De skatter som andra myndigheter samlar in upptas inte i Skatteförvaltningens skatteintag

Trafi svarar för att samla in fordonsskatten, bilskatten efter första registreringen och bränsleavgiften. Du kan följa med intaget från Statskontorets månatliga meddelande.

Tullen svarar för momsbeskattningen av annan import (t.ex. privatpersoners) än för importörer som är införda i momsregistret. Månadsuppgifter om skatter som samlats in av Tullen finns i Tullens statistiktjänst

Även andra statliga ämbetsverk samlar in moms i någon mån.

De månatligt redovisade beloppen skiljer sig något från kalendermånadens nettointag

Skatteförvaltningen redovisar de insamlade skatteintäkterna eller nettointagen månatligen till skattetagarna, alltså till staten, kommunerna, församlingarna och Folkpensionsanstalten.

Skatteintäkterna debiteras till kommunerna, församlingarna och Folkpensionsanstalten en gång i månaden. Intagsperioden för debiteringen börjar redan den 18 i föregående månad och upphör den 17 i redovisningsmånaden.

Sättet att bokföra intag och återbäringar

Statistiken grundar sig på bokföring av skattemedel, där betalningsprestationer och återbäringar för den ordinarie inkomstbeskattningen bokförs enligt kontantprincipen och övriga återbäringar enligt prestationsprincipen i enlighet med datumet för återbäringsbeslutet.

Det här avviker från bokföring enligt prestationsprincipen, som t.ex. Statistikcentralen använder för nationalräkenskaperna, där man strävar efter att hänföra skatteintäkterna till den tidpunkt då betalningsförpliktelsen för skatten har uppstått.

Period och jämförbarhet

Intags- och återbäringsuppgifterna framställs per kalendermånad och kumulativt från kalenderårets början. Jämförelsetalen gäller motsvarande tidpunkter året innan. Spalterna med förändringsprocenttal visar den procentuella årliga förändringen jämfört med motsvarande tidpunkt året innan.

I Skatteförvaltningens texter som hänvisar till statistiken syftar förändring, om inget annat särskilt nämns, på förändringen jämfört med motsvarande tidpunkt året innan.

Kalendermånads- och årsspecifika intags- och återbäringsuppgifter kan även granskas separat för varje skatteår.

Kalenderårets intag och återbäringar är inte samma sak som skatteårets intag och återbäringar. Under kalenderåret flyter det in och återbetalas skatter för flera olika skatteår. På motsvarande sätt betalas och återbetalas ett visst skatteårs skatter under flera olika kalenderår.

Exempelvis personkundernas inkomstbeskattning för skatteåret 2018 slutförs före utgången av oktober 2019 och därför infaller förfallodagarna för tilläggsförskottet och kvarskatterna samt förskottsåterbäringarna som hänför sig till skatteåret 2018 i huvudsak under kalenderåret 2019. Skatter från tidigare skatteår kan ännu flyta in under flera års tid till exempel genom utsökning, domstolsbeslut och skatterevisioner. Beskattningen för de tidigare skatteåren rättas också i efterhand till kundernas fördel genom ansökningar om ändring eller domstolsbeslut, varvid det kan uppstå återbäringar ännu flera år efter skatteårets slut.

Årsrytm för intag och återbäringar

Påföljande månader är inte direkt jämförbara sinsemellan eftersom intags- och återbäringsrytmen för olika skatteslag avviker från varandra. Rytmen påverkas av skatteslagets karaktär, förfallodagarna för betalningarna och säsongsvariationerna.

Förändringar som förefaller stora kan även orsakas av ändringar i skattegrunden och i förfarandet, av ändringar i kundernas beteende eller av annan slumpmässig variation typisk för statistiska tidsserier. Att tolka siffrorna för enskilda månader kräver försiktighet.

De största skatteintagen kommer in i en relativt jämn ström från personkundernas förskottsinnehållningar, samfundens förskottsskatter och momsen i och med att dessa förfaller månatligen.

Fastighetsskatteintagen fördelas huvudsakligen till hösten enligt fastighetsskattens förfallodagar. Även personkundernas och samfundens tilläggsförskott, kvarskatter och skatteåterbäringar är klart säsongsbundna på grund av att förfallodagarna är kopplade till årsrytmen för beskattningen.

Punktskatter betalas varje månad men punktskatteintaget kan variera avsevärt från månad till månad och från år till år till följd av ändringar i skattegrunden eller ändringar i beteende som dessa medför.

Till sin karaktär är punktskatterna styrande skatter där till och med ganska stora årliga ändringar i skattegrunden kan förväntas och där det har gjorts flera ändringar i skattegrunden under de senaste åren. För att bibehålla jämförbarheten bör man därför följa punktskatteintaget framför allt på årsnivå.

Det är exempelvis typiskt för punktskatteintagen att bolagen överför en större mängd varor än normalt till skatteupplaget före åtstramningen i skattegrunderna, vilket under följande månad syns som ett större skatteintag än vanligt. Om åtstramningarna skulle infalla i januari 2017 skulle överföringen till skatteupplagen infalla i december 2016. Det större skatteintaget skulle däremot framgå i januari 2017.

Beroendet av ekonomiska konjunkturer

Utvecklingen av skattintaget påverkas avsevärt av ändringar som skett i den ekonomiska aktiviteten och skattegrunderna. Enskilda skatteslag reagerar olika snabbt på ekonomiska konjunkturer.

Det sammanlagda nettointaget på skatter som Skatteförvaltningen uppbar under åren 2002–2011 följde ganska exakt med utvecklingen av bruttonationalprodukten på årsnivå. Däremot växte skatteintagen 2012–2015 även om den reella bruttonationalprodukten sjönk eller stannade på samma nivå. Å andra sidan ökade den nominella BNP:n till följd av inflationen, precis som de nominella skatteintagen.

Skatteförvaltningens skatteintag uppvisas alltid nominellt, d.v.s. beräknat enligt gängse priser för det innevarande året. Nominell BNP beräknad med de gängse priserna ger en bättre uppfattning om ändringsriktningen av skatteintagen.

Bild 1: Utvecklingen för Skatteförvaltningens skatteintag och BNP 2002–2016. Skatteintaget visas också i miljarder euro (axeln till höger).

Även ändringar i skattegrunderna och i förfaranden har en stor roll för utvecklingen av skatteintagen. År 2013 trädde det i kraft flera skärpningar i skattegrunderna (t.ex. höjningarna i momsskattesatserna) och helt nya skatter (rundradioskatten och bankskatten) vilka ledde till att skatteintagen växte klart snabbare än den nominella bruttonationalprodukten.

Inverkande faktorer på vissa skatteintag

Förskottsinnehållningarna bildar över 90 procent av inkomstskatten för privatpersoner. Förändringar i inkomstnivån och skattegrunden inverkar på hur förskottsinnehållningen utvecklas. Det sker sällan snabba förändringar i ekonomins lönesumma och utvecklingen av sysselsättningen som påverkar inkomstnivån. Förskottsinnehållningen utvecklas därmed vanligen relativt jämnt och återspeglar den allmänna höjningen av inkomstnivån och förändringarna i skattegrunden.

Skatteförvaltningen får varje månad information om utvecklingen av inkomstnivån och lönesumman på basis av deklarationerna av skatter på eget initiativ. Arbetsgivare med det normala månadsförfarandet betalar sina arbetsgivarprestationer, d.v.s. förskottsinnehållningar och arbetsgivarens sjukförsäkringsavgifter, senast den 12:e i månaden som följer efter utbetalningen av lönen. Även utbetalarna av pensioner och andra skattepliktiga förmåner följer samma tidtabell och därför återspeglar utvecklingen av personkundernas förskottsinnehållning hur inkomstnivån utvecklats under föregående månad.

Personkundernas kapitalinkomstskatter insamlas delvis genom förskottsinnehållning men även i form av förskottsskatt, förskottsinnehållning på dividenden, tilläggsförskott och kvarskatt. Rundradioskatten som trädde i kraft i början av år 2013 insamlas huvudsakligen i samband med förskottsinnehållningen.

Det lönar sig att granska utvecklingen av samfundens inkomstskatt per skatteår

Samfundens förskottsuppbörd skiljer sig från personkundernas förskottsuppbörd. Skatteförvaltningen räknar i regel ut samfundens förskottsskattebelopp utgående från den senaste färdigställda beskattningen. Exempelvis samfundens förskottsskatter för skatteåret 2018 har ursprungligen beräknats enligt beskattningen för skatteåret 2016 och kan därför avvika från den verkliga nivån.

Skatteförvaltningen justerar regelbundet nivån för samfundens förskottsskatter på basis av nya uppgifter. Även samfund kan ansöka om ändring av förskottsskatten. Samfund brukar reagera snabbt på negativa förändringar i sin verksamhetsmiljö och ansöker då om sänkt förskottsskatt.

I en positiv förändring ansöks det däremot mer sällan om förhöjd förskottsskatt. Samfunden har möjlighet att utan räntepåföljder betala den resterande delen av sin slutliga inkomstskatt i form av tilläggsförskott inom en månad från att räkenskapsperioden gått ut. På grund av variationen i differensen mellan förskottsskatterna och den slutliga inkomstskatten kan tilläggsförskotten variera avsevärt årligen.

Det lönar sig att granska utvecklingen av samfundsskatten separat för varje skatteår. Det ger en bättre jämförelse jämfört med en granskning per kalenderår. Under kalenderåret flyter det in och återbetalas skatter för flera olika skatteår. Jämförbarheten av samfundsskattens utveckling försvåras dessutom av variationerna i tidpunkten för och optimeringen av skattebetalningen som tilläggsförskott är ett bra exempel på.

Även vid en skatteårsvis granskning bör man uppmärksamma att enskilda stora företag lätt påverkar samfundsskatteintaget i ett litet land som Finland. Förutom enskilda toppresultat är företagens förluster från tidigare år och krediteringen av utländsk skatt sådana variabler som gör att samfundsskattens totalbelopp i Finland kan utvecklas i vilken riktning som helst oberoende av exempelvis den rådande ekonomiska konjunkturen.

Samfundens förskottsuppbörd skiljer sig från personkundernas förskottsuppbörd. Skatteförvaltningen räknar i regel ut samfundens förskottsskattebelopp utgående från den senaste färdigställda beskattningen. Exempelvis samfundens förskottsskatter för skatteåret 2018 har ursprungligen beräknats enligt beskattningen för skatteåret 2016 och kan därför avvika från den verkliga nivån.

Skatteförvaltningen justerar regelbundet nivån för samfundens förskottsskatter på basis av nya uppgifter. Även samfund kan ansöka om ändring av förskottsskatten. Samfund brukar reagera snabbt på negativa förändringar i sin verksamhetsmiljö och ansöker då om sänkt förskottsskatt.

I en positiv förändring ansöks det däremot mer sällan om förhöjd förskottsskatt. Samfunden har möjlighet att utan räntepåföljder betala den resterande delen av sin slutliga inkomstskatt i form av tilläggsförskott inom en månad från att räkenskapsperioden gått ut. På grund av variationen i differensen mellan förskottsskatterna och den slutliga inkomstskatten kan tilläggsförskotten variera avsevärt årligen.

Det lönar sig att granska utvecklingen av samfundsskatten separat för varje skatteår. Det ger en bättre jämförelse jämfört med en granskning per kalenderår. Under kalenderåret flyter det in och återbetalas skatter för flera olika skatteår. Jämförbarheten av samfundsskattens utveckling försvåras dessutom av variationerna i tidpunkten för och optimeringen av skattebetalningen som tilläggsförskott är ett bra exempel på.

Även vid en skatteårsvis granskning bör man uppmärksamma att enskilda stora företag lätt påverkar samfundsskatteintaget i ett litet land som Finland. Förutom enskilda toppresultat är företagens förluster från tidigare år och krediteringen av utländsk skatt sådana variabler som gör att samfundsskattens totalbelopp i Finland kan utvecklas i vilken riktning som helst oberoende av exempelvis den rådande ekonomiska konjunkturen.

Konjunkturväxlingar återspeglas snabbast i intaget och i återbäringarna av momsen. Det lönar sig dock att beakta verkan av de slumpmässiga variationerna och ändringarna i stora engångsposter.

Därför måste bruttointaget och återbäringarna betraktas när man analyserar momsens nettointag. Beloppet på momsåterbäringarna utgör vanligen cirka 40 procent av bruttointaget. Om beloppet på både bruttointaget och återbäringarna ökar kan det visa på att den ekonomiska verksamheten inom momsbeskattningen utvecklas i en bra riktning.

Förändringen av momsens bruttointag följer utvecklingen av försäljningen inom handeln i hemlandet med två månaders dröjsmål, eftersom den momspliktiga försäljningen normalt ska deklareras och betalas inom två månader. Bruttointaget för momsen visar inte exempelvis handelns julförsäljning förrän i februari.

I momsdeklarationsuppgifterna granskas det hur momsen som betalas på inhemsk försäljning är fördelad mellan olika skattesatser. Deklarations- och intagsuppgifterna är inte fullständigt enhetliga, eftersom all deklarerad moms inte betalas i tid. Den kan samlas in senare genom indrivningsåtgärder eller förbli helt oinflutna. De senaste månadernas deklarationsuppgifter ökar i regel något eftersom skattedeklarationer lämnas in för sent.

Återbäring av moms uppstår när målperiodens avdragbara skatter är större än de skatter som ska betalas. Typiska situationer som leder till momsåterbäringar är export, stora investeringar, förberedelser inför säsongshandel, omvänd momsskyldighet för byggtjänster samt moms som återbärs till kommuner (t.ex. när kommuner köper hälsovårdstjänster).

Momsåterbäringar gäller till största delen export av varor och tjänster på vilka det enligt 0-skattesatsen inte bildas någon skatt som ska betalas men exportföretaget får dra av den moms som företagets anskaffningar innehållit. Relationen mellan exportutvecklingen och momsåterbäringarna är ändå inte lika entydig som den mellan försäljningen i hemlandet och momsens bruttointag, eftersom momsåterbäringar kan ansökas redan innan exporttransaktionen sker allteftersom anskaffningar görs för exporten.

En underleverantör som är verksam i Finland ska för sin del till Skatteförvaltningen redovisa momsen som exportföretaget betalat till underleverantören, så på lång sikt är en enskild exporttransaktions nettoinverkan på momsintaget noll. Visserligen följer det av exporten andra betydande skattekonsekvenser, t.ex. genom företagens förbättrade resultat och de arbetstagare som företagen anställt samt deras konsumtion.

På månatlig nivå kan det finnas variation beroende på hur snart företagen deklarerar sin moms som ska betalas/dras av för redovisningsperioden. Vanligtvis deklareras moms för två olika redovisningsmånader under en kalendermånad. Återbäringar söks vanligtvis genast efter redovisningsperioden dvs. en månad före förfallodagen, medan momsen som ska betalas till största delen samlas in under den månad då förfallodagen infaller.

En följd av detta kundbeteende är också att momsåterbäringar som investerare/köparföretag sökt för investeringar och annan produktion ofta sker en månad före det bruttointag av moms som underleverantörerna betalat (med undantag av vissa försäljningar inom byggtjänster för vilka omvänd skattskyldighet gäller). Nettointaget av momsen ökar mera permanent först i slutet av investeringen/produktionen, dvs. när säljaren av slutprodukten till Skatteförvaltningen redovisar den skatt som slutanvändaren betalat. Med andra ord är det i utvecklingen av nettointaget av moms på lång sikt framför allt frågan om inhemsk konsumtion.

SvarsBanken

Gå till Svarsbanken